This study is mainly designed to investigate the issue of acceptance and use of Information and Communication Technologies (ICTs), and examine factors that influence and predict acceptance and use of ICTs among Staff Members (SMs) of Khartoum State Universities (KSUs) (Sudan). To achieve these objectives the study was structured in seven chapters that represent the chronological development of the study. The review of the literature allows for the development of a study conceptual framework, instruments, and methodology of the study. A mixed methodology, mainly quantitative questionnaire of a deductive nature and qualitative methods, was employed. Of 787 questionnaires randomly distributed 527 (a response rate 67 %,) was received and analysed. The analysis was performed using SPSS, Smart Partial Least Squire (Smart-PLS), and qualitative analysis. Thus, descriptive, explanatory, and content analyses were presented and discussed. The results of the analysis of the situations and variations provide important information on SMs’ skills, experience, purposes and duration of ICT use. The result revealed that, ICTs were widely used by most SMs. However, relatively low numbers of SMs used ICTs in teaching. Perceived usefulness (PU) and SMs’ intrinsic motivation were the main reasons that motivated SMs to use ICTs. Amongst different purposes of using ICTs, SMs use it principally for teaching and academic purposes. Among many suggested constrains, specific infrastructure, organization, and individual level were strongly agreed on as the main problem that hinder SMs’ ICT use. The statistical analysis revealed that the use of ICTs for teaching and the duration of this use vary significantly with variations in SMs’ demographic and personal characteristics. In order to examine factors influencing SMs’ acceptance and use of ICTs, a conceptual framework and relevant instruments of data collections, which was based on technology acceptance model (TAM) supported by other models, were developed. The analysis of Structural equation modelling (SEM) via smart-PLS confirmed the reliability and validity of the measurements and the structural models. The results of the analysis of the structural models indicate that nine out of thirteen claimed hypotheses were proved and supported. The findings proved applicability and the validity of TAM in predicting SMs’ acceptance and use of ICTs in the study context. SMs’ acceptance of ICTs was found to. / Die vorliegende Arbeit beleuchtet die Fragen der Akzeptanz und Nutzung von Informations- und Kommunikationstechnologien (IKT). Sie untersucht am Beispiel des Lehrpersonals von staatlichen sowie privaten Universitäten im Bundesland Khartum (Sudan), welche Faktoren und Einflüsse eine Vorhersage von IKT-Akzeptanz und Nutzung ermöglichen. Die Darstellung gliedert sich in sieben Kapiteln, die die chronologische Entwicklung der Studie repräsentieren. Ein vorausgehendes umfangreiches Literaturstudium ist die Grundlage für den konzeptionellen Rahmen und die Methodik der vorgelegten Arbeit. Die Ergebnisse der Arbeit beruhen auf einer Mischung von quantitativen (Fragebogen) und qualitativen (Interviews und eigene Beobachtung) Untersuchungsmethoden. Die Hauptuntersuchungsmethode war ein bereits vorhandener Fragebogen, dessen inhaltliche Gliederung ergänzt, präzisiert und weiter entwickelt wurde für die Anwendungsgebiete im Sudan. Die Grundlage war die Befragung von 787zufällig ausgewählten Lehrkräften aus sieben privaten sowie sieben staatlichen Universitäten. Von den 787 ausgegebenen Fragebögen konnten 527 (67%) ausgewertet werden. Diese Auswertung erfolgte mittels SPSS, Smart PLS. Dazu wurde zusätzlich eine qualitative analyse genutzt. So wurden deskriptive, explorative und enthaltene Analysen vorgestellt und diskutiert. Die Ergebnisse der Analyse der Situationen und Variationen liefern wichtige Informationen über SMs 'Fähigkeiten, Erfahrung und Dauer der IKT-Nutzung. Dabei konnte nachgewiesen werden, dass eine IKT-Nutzung unter den Befragten Lehrkräften zwar generell weit verbreitet ist, in Lehrkontexten jedoch erkennbar seltener Anwendung findet. Für eine IKT-Nutzung wesentliche Gründe stellen die intrinsische Motivation eine Person sowie soziale, kulturelle und organisatorische Normen dar. Als Hemmnisse eine IKT-Nutzung werden nicht nur organisatorische und administrative Mängel und Schwächen, sondern auch individuelle Einflüsse bennant. Die Nutzung von IKT für die Lehre und die Dauer ihrer Verwendung konnte dargestellt werden als einige erheblich variierte demographische und persönliche Eigenschaften Zur Untersuchung von Einflussfaktoren auf die Lehrpersonal Akzeptanz und die Nutzung von IKT wurden ein konzeptioneller Rahmen und relevante Instrumente der Datensammlungen auf der Basis des Technologieakzeptanz Modells (TAM), unterstützt von anderen Modellen, entwickelt. Die Analyse von Strukturgleichungsmodellen (SEM) via Smart-PLS bestätigen die Zuverlässigkeit und Gültigkeit der Messmodelle. Die Ergebnisse der Analyse der Strukturmodelle zeigen, dass neun von dreizehn Hypothesen geprüft und bestätigt wurden. Im Rahmen der Studie bewiesen die Ergebnisse die Anwendbarkeit und Gültigkeit der TAM in der Vorhersage SMs Akzeptanz und Nutzung von IKT. Es wurde festgestellt, dass die Lehrpersonal Akzeptanz von IKT vor allem von PU und Benutzerfreundlichkeit (PEU) beeinflusst und bestimmt werden. Ergebnisse zeigen, dass Situationsfaktoren (SFs) dominanten Einfluss auf die Nutzung von IKT SMs haben Dagegen wurden Einschränkungen (COs) gefunden, um negative nicht signifikante Wirkungen zu haben. Die Erleichterungs-Faktoren (FF) haben jedoch positive dominant signifikante Wirkungen. Bei der Nutzung und Akzeptanz von IKT wurde außerdem festgestellt, dass sie direkt und indirekt von sozialen Faktoren (SIP) und kulturellen Faktoren (CUFs) beeinflusst werden. Die Tests mit Hilfe der Multigruppenanalyse(MGA) zeigen, dass die Kultur mäßigende Wirkung auf SMs IKT Akzeptanz und Nutzung hat. Die Ergebnisse wurden weiter unterstützt und ergänzt durch Informationen aus eingehenden Interviews und Beobachtungen. Bei der abschließenden Diskussion wurde festgestellt, dass einige Ergebnisse in der einschlägigen Literatur nicht unterstützt werden. Die Diskussion schlussfolgert zu den entwickelten Modellen von IKT, dass sie die positiven signifikanten (direkten und mäßigenden) Beziehungen von reflektierenden Faktoren enthalten, die die IKT Nutzung und Akzeptanz durch das Lehrpersonal in KSUs beeinflussen. Die Studie impliziert: Beiträge zu Wissen, Theorie und Praxis wurden weiter diskutiert, gefolgt von Schlussfolgerungen und Empfehlungen.

Verktyg för informations- och kommunikationsteknik (IKT-verktyg) får en viktigare roll inom organisationer, både då medarbetare befinner sig på samma arbetsplats såväl på distans. Att arbeta på distans innebär nya förutsättningar för chefer och kommunikation, något som upplevs vara komplicerat (DeRosa et al., 2004; Alistoun & Upfold, 2012; Van Quaquebeke & Felps, 2018). IKT-verktyg är en grundförutsättning för kommunikation på distans (Sivunen, 2008; Kraft, 2019; Darics, 2020) och kännedom om vilka kommunikationskanaler som används av chefer vid vilka kommunikationstillfällen kan vara ett sätt att förbättra kommunikation (Kayworth & Leidner, 2000). Syftet med studien är därför att öka förståelsen för chefers kommunikation med hjälp av IKT-verktyg vid distansledarskap. Som delsyfte vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan distansledarskap och ledarskap på plats vad gäller kommunikation och val av kommunikationskanaler. Studiens ansats är kvalitativ, abduktiv och hermeneutisk. Semistrukturerade intervjuer med tolv chefer från tio organisationer genomfördes. Urvalet utgjordes av en kombination av ett målstyrt, snöbolls- och bekvämlighetsurval. Dataanalysen utgjordes av en tematisk analys.  Sex kommunikationstillfällen identifierades på distans och på plats. Kommunikationstillfällena var desamma både på distans och på plats. Ytterligare fem teman för likheter och skillnader skapades. Det vi kunnat uttyda är att distansledarskap och ledarskap på plats inte skiljer sig åt gällande kommunikationstillfällena utan att skillnaden snarare återfinns i hur kommunikationen sker. Vi har därtill funnit att kommunikation vid distansledarskap innebär fler utmaningar än kommunikation på plats.  Studien visar även att kommunikation kan underlättas om uttryckssymboler används i högre utsträckning vid skriftlig kommunikation samt om videosamtal nyttjas då det behövs på distans, eftersom icke-verbal kommunikation förstärker och förtydligar budskap. Kommunikationen kan på så vis bli mer effektiv då färre missförstånd uppstår då ömsesidig mening av budskapet enklare skapas. Videosamtal kan även leda till att kommunikationen blir mer tidseffektiv då mindre tid behöver läggas på att reda ut missförstånd. Dock används videosamtal i låg utsträckning vilket vi funnit kan bero på ovana att använda verktyget. Nya beteenden behöver därför skapas för att forma nya vanor om hur IKT-verktyg kan nyttjas vid distansledarskap. Därtill fann vi att chefer regelbundet behöver träffa sina distansmedarbetare fysiskt eftersom relationen upplevs bli bättre vid fysiska möten. En god relation har vi funnit är av vikt för att kommunikationen på distans ska vara effektiv. / Information and communication technology (ICT) tools are getting more important in organizations, both when employees are working at the same location as their manager as well as when employees are working remotely at other locations. Working remotely have led to new conditions for managers and communication, something perceived more complicated than when employees are at the same location as managers (DeRosa et al., 2004; Alistoun & Upfold, 2012; Van Quaquebeke & Felps, 2018). ICT tools are a prerequisite for communication when employees are working remotely (Sivunen, 2008; Kraft, 2019; Darics, 2020) and knowledge of which communication channels are used by managers at what occasions may be a way of improving communication (Kayworth & Leidner, 2000). The purpose of the study is therefore to increase the understanding of managers communication with ICT tools. Further, we want to investigate if there are similarities and differences regarding managers communication and choice of communication channel when employees are working remotely or on-site. The study's approach is qualitative, abductive and hermeneutic. Semi-structured interviews with twelve managers from ten organizations were conducted. The sampling consisted of a combination of purposive, snowball and convenience sampling. The data analysis was thematic analysis.  Six occasions for communication were identified. The occasions for communication were the same both remotely and on site. Another five themes for similarities and differences were detected. We found that the occasions for communication does not differ depending on distance, but rather that the difference lies in how the communication is carried out. In addition, we have found that communication at distance leadership poses more challenges than on-site communication.  The study also show that communication may be easier if emoticons are used more frequently and if video calls are used when needed, that is, when non-verbal communication reinforces and clarifies the message. In this way, communication can become more effective as fewer misunderstandings arise since it is easier to establish mutual meaning. Video calls may also make communication more time efficient as less time is needed for clearing up misunderstandings. However, video calls are not commonly used due to lack of habit using the tool. Therefore, new behaviors and habits should be created in order for managers to make efficient use of ICT tools. In addition, we have found that a good relationship is important for communication remotely to be effective. Therefore, managers regularly need to physically meet their employees working remotely as the relationship is perceived to get better with physical meetings.

Coronapandemin i världen är ett faktum. För att minska smittspridningen i samhället, så bör individer följa regeringens samt myndigheternas rekommendationer. De restriktioner som är gällande i Sverige den 14:e maj är lindriga och under denna pandemi har offentliga platser, restauranger och butiker varit fortsatt öppna (Krisinformation.se 2020). Folkhälsomyndighetens (2020) strategi går ut på att platta ut kurvan så att hälso- och sjukvården upprätthåller en tillräckligt hög kapacitet för att vårda svårt sjuka patienter. För att minska smittspridningen är det av betydelse att enskilda individer följer rekommendationerna om att hålla avstånd, tvätta händerna och inte besöka äldre över 70 år (Folkhälsomyndigheten 2020). Forskning inom IKT pekar på att denna form av information och kommunikation relaterad till kris bör riktas långsiktigt och även inom andra kanaler än sociala medier (Soden & Palen, 2018). Inom detta område har nudging blivit en allt mer utpräglad metod för att motivera individer till beteendeförändringar inom specifika situationer Caraban et al (2019). Att informationen är tydlig och pålitlig är av stor betydelse (The Lancet, 2020). Kvalitativa Intervju- och observationsstudier pekar på att det finns ett behov av att motivera och påminna individer om att följa restriktionerna även utomhus. Genom att situationsanpassa offentliga skärmar och addera sensorer, så vill denna studie verka för att motivera individer till att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer (2020). Designen föreslår en situationsanpassad digital krisinformation som placeras i offentliga parker under coronapandemin. Konceptet innebär att nudga individer till att hålla avstånd i parker och på så sätt bidra till att minska smittspridningen i samhället. Designen tar hänsyn till tidigare forskning inom IKT, nudging och berättande visualisering. För att sedan bidra till forskningen genom att representera en ny metod för hur digital krisinformation kan förmedlas under pandemier. / The global Corona crisis is a fact. Individuals should follow the government's recommendations to reduce the spread of the virus in society. The Swedish strategy, which still remains at the date of 14th of May, means that public places, as well as restaurants and shops, are kept open (Krisinformation.se 2020). The strategy according to the Public Health Authority (Folkhälsomyndigheten 2020) is to flatten the curve so that healthcare can manage to take care of individuals in need of intensive care. In order to reduce the spread of the virus, it is important that individuals are following the recommendations on keeping distance, washing hands and avoiding necessarily contact with elderly over 70 years (Public Health Authority; Folkhälsomyndigheten 2020). Previous research in ICT science indicates that this form of information and communication should be used long term. Research in ICT points out that this form of crisis information should be used also in other channels than Social media (Soden & Palen 2018). According to the scientists Carbal et al (2019), nudging has played an important role for motivating individuals to change behaviour in a particular situation. Qualitative interviews, as well as observational studies, indicate that there is a need to motivate and remind individuals to follow the restrictions even outdoors. This essay aims to motivate individuals to follow the recommendations of the Public Health Authority (Folkhälsomyndigheten 2020). This essay suggests a situation-based design that passes ordinary digital crisis information placed in public parks during the Corona Pandemic. The concept involves nuding individuals to keep their distance in parks, and reduce the spread of the virus in the society. The design takes into account previous research in ICT, nudging and Narrative visualization. Furthermore, this essay aims to represent a new method for how Digital Crisis Information can be disseminated during pandemics.

Teknostress är en form av arbetsrelaterad stress som uppkommer i samband med arbete med digitala verktyg och tjänster så kallade informations och kommunikationstekniker (IKT), till exempel verksamhetsspecifika system och program, digitala mötesverktyg likt Microsoft teams och olika former av mailklienter. Befintlig forskning inom området teknostress finns idag, även forskning inom teknostress kopplat till sjukvården. En grupp som dock inte tas upp i befintlig forskning är de vårdadministrativa rollerna. Denna undersökning syftar därför till att öka kunskapen gällande den digitala stressen inom yrkesrollerna vårdadministratörer och medicinska sekreterare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att fånga upp den utvalda yrkesrollens upplevelser och erfarenheter inom området digital stress, så kallad teknostress. Resultatet av undersökningen visar tydligt på att teknostress förekommer inom sjukvårdens administrativa yrkesroller men att själva begreppet teknostress eller digital stress inte används explicit. Således finns inte heller någon plan för att hantera teknostress där den förekommer. Det finns heller inte några särskilt framtagna strategier eller verktyg för att förebygga teknostress inom yrkesrollen. Undersökningen visar även på att en alltför komplex IT-miljö med många olika system och program som dessutom saknar kommunikation mellan varandra och inte har något gemensamt användargränssnitt bidrar till att framkalla en digital stress. Problematiken förekommer förmodligen inte enbart hos sjukvårdens administrativa roller utan kan även förekomma inom andra områden, inom och utanför sjukvården.  Något som inte tas upp i befintlig forskning men framkommer i undersökningen är de korrelationer som finns mellan digital kompetens och identifierade teknostressorer samt korrelationen mellan digital kompetens och personliga strategier för att hantera och förebygga teknostress. Denna korrelation kan med fördel användas i framtida forskning för att skapa verktyg för verksamheter och organisationer för att förebygga teknostress.

The aim of this study was to examine guidance counselors' experience of the transition to digital guidance counseling during the covid-19 pandemic. The guidance counselors attitude towards change, as well as contributing challenges are studied. Through semi-structured interviews and a thematic analysis the limitations and opportunities that the change entailed, are studied both on the basis of the guidance counselors' own perception, as well as the impact they feel it had on the students. The results were analyzed by using Cognitive information processing theory (CIP) and Pierre Bourdieu Theory of capital. The study shows that certain groups of students have been negatively affected by the change, and that body language and facial expressions are often lost during digital guidance counseling. The attitude has been important for the perceived challenges, and views on opportunities and limitations. The study shows that flexibility has been important during the transition to the use of ICT in guidance counseling. Guidance counselors have been forced to learn new digital tools during the pandemic and they can see the future benefits of using them. A combination of traditional and digital guidance counseling, so-called hybrid- guidance, is highlighted as a future way of working.

In the summer of 2018, Sweden was taken by surprise and engulfed by forest fires on an unprecedented scale. Various forms of crisis volunteerism (CV) proved essential in the large scale response that ensued. Previous information systems (IS) research gives insights, both theoretically and practically, on the potential of IS and digitalisation to enhance and support crisis response. However, the forest fires demonstrated that CV practices and practitioners in Sweden have practically no such support. CV is, in other words, an essential part of the crisis response system, but unsupported by dedicated digitalisation. The aim of this thesis is therefore to understand what is required to enable a digital transformation (DT) that will significantly improve CV practice and the overall crisis response system. Sweden is not unique in this respect. From an international perspective, IS research devotes much attention to the area of crisis response. However, this is most commonly done using the perspective and needs of crisis management stakeholders as a departing point. Also, despite research on and the availability of IS solutions, the degree of practical implementation would appear to be low. This thesis is therefore also based on the perceived knowledge gap that the lack of IS and digitalisation supporting CV is, in part, a result of the lack of research focus on volunteer stakeholders and the CV practice itself. Another gap noted is the lack of knowledge regarding the real-world practice of CV which contributes to undermining the development and use of IS solutions for CV. This thesis, therefore, provides a much needed holistic understanding of real-world CV. This understanding moves the perspective of volunteer stakeholders to the forefront without losing the perspective of crisis management. This has been done via an empirical study in the aftermath of the Swedish forest fires crisis as well as via studies of international IS literature on crisis response and CV. This has resulted in a unique holistic and comprehensive model that relates to the complexity, dynamics and emergence involved in CV practice. Via this model it is possible to relate specific parts or aspects of CV practice, to the whole practice area and continue modelling attributes in greater detail, as required, depending on DT or IS design needs. Underlying the focus in this thesis lies a mild critique of previous IS research with more reductionist approaches, whereby the relevance of broader contextual understandings has been downplayed. The thesis aligns with perspectives on digitalisation and IS design, proposing the relevance of developing broader holistic understandings of research topics. That is, understandings that have greater potential to reveal how phenomena come into being and are adapted in environmental contexts. DT is understood in terms of a process whereby broader understandings of phenomena are used to identify needs (triggers), strategies and capabilities that will inform IS design initiatives. An analytical framework depicting this process and its main components and relationships has been designed in this thesis to contribute to an understanding of what is required to digitally transform CV practice. In summary, the thesis provides a new holistic approach and understanding for the CV practice area and how it may be digitally transformed. The thesis also contributes to a new perspective on DT, applied to a complex and non-organisation based setting. This knowledge is of relevance to both practitioners and IS researchers in crisis response and CV. The CV practice meta-model and the analytical framework for digital transformation can be used to enable and inform future digital transformation strategies and policy in Sweden and internationally. They can also contribute to guiding the initiation of practical IS design initiatives, with greater potential to enhance and improve both CV and overall crisis response. The research was performed within the information systems (IS) discipline.

Under slutet av 2019 påträffades det en virustyp (COVID-19) i Kina som kommer att förändralivet för majoriteten av människor och de organisationer dem arbetar hos. Den globala katastrofen har gjort att många har blivit av med sitt arbete och den ekonomiska trygghetensom skapar ett frodande land. COVID-19 har varit förödande för majoriteten av sektorer i hela världen där verksamheterna har varit tvungna att antingen permittera eller hitta en lösning till distansarbete för sina anställda. Denna omställning har gjort att många organisationer och anställda har fått ändra sina arbetsvanor över natt, där flera för första gången antar distansarbete i stor utsträckning som det nya normala. Verksamheterna som har gjort det möjligt för deras medarbetare att arbeta på distans har även haft problemet med att få allt att fungera som vanligt. Dock har den tekniska framgången inom kommunikationsenheter och system gjort det möjligt för organisationer att kunna bedriva sin verksamhet online med samma precision som innan vilket har gett förutsättningarna för att fler kan arbeta på distans. Nu behövs aktuell forskning om faktorer som gör distansarbete hållbart. Mycket forskning har gjorts kring distansarbete och dess påverkan på arbetstillfredsställelse, där arbetstillfredsställelse setts som en central del i ett fungerande distansarbete. Dock har få studier sett på personlighetens effekt på arbetstillfredsställelse, ännu färre under kontexten aven pandemi. Studien undersöker relationen mellan arbetstillfredsställelse och personlighet vid distansarbete under en pandemi. En kvantitativ metod användes i form av en webbenkätstudie med ett snöbollsurval på (N=91) respondenter. Resultatet tyder på en signifikant positiv korrelation mellan extraversion och arbetstillfredsställelse vid distansarbete under enpandemi. Skillnader urskildes i resultatet från tidigare studier utförda innan pandemin vilket motiverar att tidigare kunskap behöver ses över under kontexten av en pandemi. Äve nobserverades en generellt hög arbetstillfredsställelse bland respondenterna som indikerar på en lyckad övergång från kontorsarbete till distansarbete. Resultaten från studien bidrar till existerande litteratur, ger praktiska implikationer i form av förslag till organisationer för hantering av anställda på distansarbete samt förslag på viktig framtida forskning utifrån resultaten. / In late 2019 a virus type (COVID-19) was found in China which would change the lives of most people and the organizations they work for. The global catastrophe has caused many to lose their jobs and the economic security that creates a thriving country. COVID-19 has been devastating to many sectors around the world where businesses have had to either lay off employees or find a way to operate teleworking. This change has meant that many organizations and employees have had to change their work habits overnight, with many for the first time adopting telework to a large extent as the new normal. The organizations that have made it possible for their employees to work remotely have also had the problem of making everything work as usual. However, the technical success in communication units and systems has made it possible for organizations to conduct their business online with the same precision as before which has made it viable for more people to work remotely. Up-to-date research is now needed on factors that make teleworking sustainable. Much research has been done on telework and its impact on job satisfaction, where job satisfaction is seen as a central part of functioning telework. However, few studies have looked at the effect of personality traits on job satisfaction and even fewer in the context of a pandemic. The study examines the relationship between job satisfaction and personality in teleworking during a pandemic. A quantitative method was used in the form of a web survey with a snowball sample of (N = 91) respondents. The results indicate a significant positive correlation between extraversion and job satisfaction during teleworking in a pandemic. Differences were distinguished in the results from previous studies conducted before the pandemic, which justifies that previous knowledge needs to be reviewed in the context of a pandemic. A generally high level of job satisfaction was also observed among the respondents, which indicates a successful transition from office work to telework. The results from the study contribute to existing literature, yield practical implications in the form of suggestions for organizations on how to handle employees that are teleworking and proposals for important future research based on the results.

Digitalization in schools is now a natural part of the teaching environment but issues related to the maintenance and management of classroom technology pose a challenge to both teachers and staff. Can using modern web technologies to create a web-based classroom inventory and malfunction report system solve the problem or does the introduction of a new digital system provide a greater challenge to teachers and staff. The goal of this study is to determine if better management of physical technologies inside today’s classrooms can help create a more stable learning environment with less time lost maintaining technology and more time using it. The study will focus on how modern web technologies can be used to create a system which can solve the problem, but more importantly if the system can meet the demands of teachers and staff. A literature study, including the needs and challenges of digitalization within schools today, provides important information to build upon. Then a combination of statistics and cooperation from staff at a large Swedish school are used to create a web-based solution to the problem at hand. Finally, system feedback is accompanied by three teacher interviews about the introduction of the new digital system. Results from the study show that staff acknowledge the need for improvements relating to the maintenance and management of physical technologies within classrooms. DLG Klassrum, a newly created web-based system, is supported by staff and viewed as a potential solution to the problem, but challenges related to the introduction of a new digital system and the level of a teacher’s digital competence must first be overcome. To digitalize the physical classroom, through a system using modern web technologies, can successfully improve the learning environment within classrooms, but a good level of planning, preparation and cooperation are key to its level of success.

Introduktion: Syntetisk media omfattar teknik som berör många områden, t ex syntetisk text- och röstbearbetning, videomanipulation, bildmanipulation, digitala människor och ansikten. Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen accelererat ytterligare, till en informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som omfattar möjligheten att använda syntetisk media alltmer. Detta har lett till implementering av nya informations- och kommunikationsverktyg för hälsokonsumenten, bl. a med förhoppning om ökad individuell empowerment. Det är således intressant att undersöka hur syntetisk media beskrivs vara möjligt att användas hälsofrämjande inom folkhälsoarbete samt beskriva hur det påverkar empowerment hos hälsokonsumenter. Syfte: Syftet för detta examensarbete har varit att redogöra för vilka syntetisk media som används idag som informations- och kommunikationsverktyg inom hälsopromotion och prevention samt undersöka deras konsekvenser på hälsokonsumentens empowerment. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med tematisk analys enligt Braun &. Clarks (2006) modell. Resultat: Totalt har 14 vetenskapliga artiklar ingått som urval i den tematiska analysen. Efter tematisering har slutligen 5 teman kunnat presenteras; Hälsokonsumentens karakteristika, Målområden för digital hälsa, Digitalt verktyg-syntetisk media, Intervention genom digitalt verktyg-syntetisk media, Konsekvenser för hälsokonsumenten. Slutsats: Syntetisk media kan verka som ett digitalt hälsofrämjande informations- och kommunikationsverktyg och har möjlighet att genom olika digitala interventioner rikta sig till hälsokonsumenter med potential för att stärka deras empowerment. Hälsokonsumenterna har beskrivits som en heterogen grupp, med olika åldrar, kön och bakgrund. I dagsläget är det till arbetets syfte relaterade urvalet av studier dock begränsat. Det finns därmed ett behov av fortsatta studier som följer utvecklingen av syntetisk media i relation till folkhälsoarbete beträffande utformning, effekt, hållbarhet och säkerhet. / Introduction: Synthetic media includes technologies such as synthetic text and voice processing, video manipulation, image manipulation, digital people and faces. In recent years, technological development has accelerated further, to an information and communication technology (ICT) that increasingly embraces the possibility of using synthetic media. This has led to the implementation of new tools for the health consumer, in the hope of increased individual empowerment. It is therefore interesting to investigate synthetic media in the context of public health work and empowerment in health consumers. Aim: The aim of this thesis has been to account for which synthetic media is today used as information and communication tools in health promotion and disease prevention and to investigate their consequences on the empowerment of the health consumer. Methods: A structured literature review with thematic analysis according to Braun & Clark's (2006) model. Results: Totally 14 scientific articles have been selected for the thematic analysis. All together 5 themes could be presented: Characteristics of the health consumer, Target areas for digital health, Digital tools-synthetic media, Intervention through digital tools-synthetic media, Consequences for the health consumer. Conclusion: Synthetic media can act as a digital health promoting information and communication tool and target health consumers through various digital interventions with the potential to strengthen their empowerment. Health consumers have been described as a heterogeneous group. At present, there are limited studies available related to the study aim. There is therefore a need for further studies of synthetic media in relation to public health work related to design, efficacy, sustainability and safety.

Household food waste levels pose a considerable problem in terms of sustainability. Food stock management applications for smartphones are interventions that support people in planning and keeping an overview of their food stock in order to reduce food waste. So far mainly their usability and effectiveness for reduction of food waste have been researched in HCI. This study aimed at investigating how these applications are being integrated into people’s food practices, and how their features contributed to the integration. In a three-week long field study seven participants used one of two applications in their daily lives. Through interviews and diary entries it was observed that some people integrated the applications into their food practices to replace other actions like checking one’s food stock. New connections to the food practices were created through expiration reminders and providing means to check the food stock from a distance. Reminders were seen as helpful even if not always necessary and can be seen as an opportunity to further support the integration process. The main issues for the integration were the high-effort adding processes and remembering to update the inventory after consumption.