The purpose of this study is to investigate if individual differences exists between microwave sensors from the same manufacturer and to find which variables of the microwave sensors that can be the reason for those individual differences. To investigate this, an experiment environment was made to gather data from microwave sensors in a repetitive way. This experiment environment was used in three different experiments where individual differences, radiation pattern and noise were measured. As a base for the experiments a literature review was made to find variables that could affect the individual differences. The study shows that individual differences on signal strength can be found on microwave sensors of the type MDU2000 from Microwave solutions. Also, the radiation pattern at higher angles can differentiate. The frequency from the microwave sensors at lower speeds shows no significant difference individually. This study contributes to increased knowledge about individual differences on microwave sensors of the type MDU2000. Results from this study can be used as a recommendation to suitable applications. As both resources and time have been limited during this thesis, the study was limited to only perform tests on microwave sensors of the type doppler radar. Another limit to the study is to only do tests at lower speeds i.e. a maximum speed of 5km/h. / Syftet med denna studie är utreda om individuella skillnader finns mellan mikrovågssensorer från samma tillverkare samt att ta reda på vilka variabler hos mikrovågssensorerna som kan bidra till dessa individuella skillnader. För att ta reda på detta konstruerades en experimentmiljö för att samla in data från mikrovågssensorer på ett repetitivt sätt. Denna experimentmiljö användes i tre olika experiment där individuell skillnad, strålningsmönstret samt brus uppmättes. Som grund till experimenten utfördes en litteraturundersökning för att hitta variabler som kan påverka den individuella skillnaden. Studien visar att individuella skillnader på signalstyrka finns bland mikrovågssensorer av typen MDU2000 från Microwave solutions. Även antennens strålningsmönster vid större vinklar kan skilja. Frekvensen från mikrovågssensorn vid lägre hastigheter visar ingen signifikant skillnad individuellt. Denna studie bidrar till ökad kunskap kring individuella skillnader på mikrovågssensorer av typen MDU2000. Resultat från studien kan användas som rekommendation till lämpliga användningsområden. Då både resurser och tid har varit begränsade under examensarbetet sattes en begränsning till att endast utföra tester på mikrovågssensorer av typen dopplerradar. En till begränsning är att endast göra tester på låga hastigheter d.v.s. maximalt 5km/h.

Consumption is a major contributor to environmental harm, and also one area where the Swedish performance is in urgent need of improvement. While it is well known that changes are needed on all societal levels for sustainability to be realized, it is unclear whether the population is aware of which changes that refers to, since the impacts from individual consumption remain high. Previous research has identified psychological, cultural, social, and economic determinants as barriers to change, however, removing those barriers will not be sufficient if it results in changes entailing only marginal environmental benefits. The question that initiated this research is whether common people in Sweden can identify which changes are efficient enough to provide visible results, or if the current environmental discourse generates misperceptions, hindering concrete change. Meeting the objective to contribute to the identification of obstacles to sustainability by studying the perception of pro-environmental consumption among potential adopters, a qualitative interview-based case study was conducted on students at Linnaeus University in Växjö, Sweden. The research followed an abductive approach, whereby primarily the Diffusion of Innovations theory was used for structure and interpretation. The findings reveal several barriers to sustainability associated with individual perceptions, including perceptions of the concept of pro-environmental consumption as complex, a perceived lack of trustworthy information from authorities, a perceived abundance of misleading information from profit-driven actors, as well as some controversy on where to place responsibility. Alongside this, misperceptions of environmental impacts from consumption were revealed, whereby accurate perceptions and environmental education were somewhat correlated. While highlighting an unrecognized but concrete issue, this research involves a small sample, suggesting that further research is required.

Bakgrund: Allt fler arbetsgivare inför individbaserad lönesättning för att kunna attrahera, knyta an och utveckla rätt kompetens och därigenom hantera de alltmer komplexa produktionsprocesserna och den växande konkurrenssituationen. Individuell lönesättning antas stimulera medarbetarnas arbetsmotivation vilket i sin tur bidrar till ökad arbetsprestation och förbättrat resultat för företaget. Systemet förutsätter dock att medarbetarna upplever lönesättningen som rättvis för att den individbaserade lönen ska få den avsedda effekten. Motivation och rättvisa är emellertid subjektivt, inrymmer flera element och tenderar ge lönen en relativ betydelse vilket gör utformningen av ett individbaserat lönesystem komplext. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera förhållningssätt hos aktörerna: företag, fack och medarbetare gällande individuell lönesättning, rättvisa och motivation. För att därigenom kunna jämföra och koppla samman aktörernas förhållningssätt och peka ut faktorer som kan främja arbetet med att utforma ett lönesättningssystem med inslag av individbaserad lönesättning som ska fungera motiverande, upplevas rättvis och bidra till ökad prestation. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom intervjuer, enkäter samt analys av sekundärdata. Studien har ett fallföretag som utgångspunkt där informanter och respondenter har utgjorts av representanter från fack och företag samt anställda inom företaget. Datainsamlingsmetoderna och datainsamlingskällorna hanterades genom triangulering. Slutsatser: Studien visar att alla aktörer har ett positivt förhållningssätt till individbaserad lönesättning samt att det finns ett flertal gemensamma nämnare aktörerna emellan. Bland annat tycker alla aktörer att kompetens ska utgöra den främsta bedömningsgrunden, att högre lön är motiverande samt att ett transparent och tydligt lönesystem med lönekriterier som alla känner till och förstår är en förutsättning för att lönesättningen ska upplevas som rättvis och motiverande. Därtill pekas den lönesättande chefen ut som central för upplevelsen av rättvisa vid lönesättning samt att alla medarbetare ska få inflytande och likvärdiga förutsättningar att kompetensutvecklas och därigenom kunna höja lönen. / Background: More and more employers are introducing performance-based wage-setting in order toattract, connect and develop competence and in addition handle the increasingly complex production processes and the growing competitive situation. Performance-based setting is assumed to stimulate employees´ work motivation, which in turn contributes to increased work performance and improved results for the company. However, the system presupposes that employees perceive wage setting as fair in order for the performance-based salary to have the intended effect. Motivation and justice are subjective, contain several elements and tend to give the salary a relative significance, which makes the design of an performance-based salary system complex. Purpose: The purpose of the study is to describe and analyse the attitudes of the actors: companies, unions and employees regarding performance-based wage setting, justice and motivation. In order to thereby be able to compare and connect the actors' attitudes and point out factors that can promote the work of designing a wage setting system with elements of performance-based wage setting that must function motivatingly, be perceived as fair and contribute to increased performance. Method: The study is based on a qualitative method where the empirical data has been collected through interviews, questionnaires and analysis of secondary data. The study has a case company as a starting point where informants and respondents have consisted of representatives from the union and the company as well as employees within the company. The data collection methods and data collection sources were handled by triangulation. Conclusions: The study shows that all actors have a positive approach to performance-based wage setting and that there are several common denominators between the actors. Among other things, all actors think that competence should be the main basis for assessment, that higher pay is motivating and that a transparent and clear salary system with defined criteria that everyone have knowledge about and understand is a prerequisite for a salary setting to be perceived as fair and motivating. In addition, the payroll manager is pointed out as central to the experience of justice in wage setting and that all employees should have influence and equal opportunities to develop skills and thereby be able to raise salaries.

Residential energy visualization has increased in popularity during the past years, due to both legislation and an increased focus on the environmental impact of buildings. Meanwhile, the European energy efficiency directive has raised a debate on legislation on individual metering and charging (IMC), in which many negative voices among property owners and developers are being raised. The controversies bring interesting aspects to the analysis of energy visualization and its prerequisite IMC. This thesis will analyze the possibilities and barriers to implement residential energy visualization in new buildings in Stockholm, and the focus will be on local developers' perspective. The purpose of the thesis is to establish Stockholm developers' willingness to pay (WTP) for an IMC and energy visualization solution. The thesis defines perceived utility as the driving force for WTP, and accordingly the developer WTP is analyzed by evaluation of the developers' perceived utility of different technical aspects of an energy visualization solution. The solution has been modularized into three modules; IMC of hot water, IMC of heating and residential visualization. The hypothesis is that utility of the solution modules is perceived differently depending on developer ownership and developer business model; if the developer builds for property management or to sell. The empirical data has been collected through twelve in-depth interviews with developers in Stockholm. The developers were of different size, ownership and with different business models. When looking at the developers from an overall perspective, the analysis shows that there is some willingness to pay for IMC of hot water but none for IMC of heating. It can also be seen that residential visualization is something that the developers have some interest in although the overall WTP is considered low. Although environmental and fairness aspects are often mentioned by the developers in the context of IMC and energy visualization, operational and financial utility seem to be more influential in driving willingness to pay and as these utilities are not perceived, the overall WTP is low or non-existent for IMC and energy visualization. The hypothesis that developers would perceive utility differently depending on ownership or business model, if they build for property management of for sales, could not be proven. There are possibly tendencies for such differences but in this study such patterns were not clear enough to state the hypothesis as true. Additional to the WTP and developer groups, insights and takeaways are presented. The insights and takeaways are based on opportunities and risks that developers perceive with IMC and visualization, as well as requirements they have on the systems.

Alla har en personlighet men forskare är fortfarande oense om vad personlighet egentligen är. Det de är ense om är att det är personligt och att alla är olika. Intresset för personlighet och personlighetsdrag har ökat de senaste åren men inom idrotten finns det knappt någon forskning om hur personlighet och idrotthör ihop. Syftet med denna studie är att ta upp ifall det finns ett samband mellan personlighet och idrott, hur personligheten skiljer sig mellan lagidrottare och individuella idrottare, om personligheten harpåverkat valet av idrott samt ifall idrotten påverkar personligheten. Detta är en kvantitativ studie som med hjälp utav ett personlighetstest och en enkät ska ta reda på syftet och frågeställningarna. Personlighetstestet ligger till grund för att få fram fem olika personlighetsaspekter och enkäten ska behandla deras egen syn på hur personligheten påverkat idrottenoch hur idrotten påverkat personligheten. Resultatet analyserades och kodades i programmet SPSS samt med teorin femfaktormodellen. Resultatet visade att det inte skilde sig så mycket mellan lagidrottarna och de individuella idrottarna. Det som stack ut var att lagidrottarna hade ett högre resultat på energi, som är en personlighetsaspekt om hur vi ser världen och tar in information. 84 % av lagidrottarna var realistiska, som är ett personlighetsdrag som tillhör personlighetsaspekten energi och betyder att de fokuserar på vad som har hänt och vad som händer nu. Det var även viktigare för lagidrottarna att kompisar höll på med samma idrott än det var för de individuella idrottarna. Slutsatsen för denna studie är att huruvida det finns ett samband mellan personlighet och idrott eller om personligheten spelar roll i valet utav idrott är från person till person. Det går inte att fastslå att personligheten påverkar eller ej. Det går heller inte slå fast en större skillnad mellan lagidrottare och individuella idrottare utan det är helt personligt. / The aim of this study was to check if there is a connection between personality and sports, if the personality is different between team- and individual sports and how the sport influence their personality. This is a quantitative study that with the help of a personality test and a questionnaire will answer the purpose and questions of this study. The personality test is the base to get five personality aspects and the questionnaire will show their own views on how their personality has affected their sport and how the sport has affected their personality. It will be analyzed in the program SPSS and with the five-factormodel. The result didn’t show a big difference between individual and team sport when it came to personality traits and their answers about how personality affected their choice. Those in a team sport prefered a sport that their friends also played. Those in an individual sport didn’t care that much about that. The conclusion of this study is that it’s individual if the personality affect the choice of sport. There is no big difference between team and individual sport, it’s from person to person.

The outbreak of the COVID-19 pandemic has strongly impacted the global workplace. A great number of organizations which had never before allowed their employees to work from home now do so. Many co-located, traditional teams have changed their work setting to virtual, and have become virtual teams. The aim of this study was to examine how team members have perceived communication in teams after the transition from traditional to virtual teams. Individual interviews were chosen as a study method. The collected data has been analyzed with help of a thematic analysis framework. The study results have indicated that the transition has impacted communication and coordination in virtual teams. The interviewed team members have experienced communication barriers. The crucial factor indicated by the interviewed team members as influencing teamwork has been lack of physical meetings and face-to-face communication. The affected areas are socializing, information and knowledge sharing and coordination. Accordingly, the study results have confirmed that, despite the continuous improvements in virtual communication tools, there is still value in face-to-face communication. Moreover, the study has showed that productivity in virtual teams has improved, which might be a result of experienced individual and team autonomy. The interviewed team members of virtual teams have assessed their digital readiness in terms of using different digital tools and services as good, which has allowed them to perform their duties effectively. The study results have contributed to the existed body of research on virtual teams and indicated the areas of further investigations. / Utbrottet av COVID-19 pandemin har kraftigt påverkat den globala arbetsmarknaden. En stor del av organisationer som aldrig tidigare tillåtit sina anställda arbeta hemifrån tillåter det nu. Många tidigare samlokaliserade, traditionella team har fått ändra sitt arbetssätt och bli virtuella team. Studiens syfte var att undersöka hur projektmedlemmar upplevt kommunikation i team efter omställningen från traditionella till virtuella team. Individuella intervjuer har valts som metod för att genomföra studien. Insamlade material har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultat av denna studie har påvisat att omställningen påverkat kommunikation och koordination i virtuella team. De intervjuade projektmedlemmarna har upplevt begränsningar i kommunikationen. Den avgörande faktorn som haft inflyttande över teamarbetet har visat sig vara avsaknad av fysiska möten och face-to-face kommunikation. De områden som berörs är social sammanhållning, informationsdelning och kunskapsdelning samt koordination. Därmed har resultatet visat att trots utvecklingen av digitala verktyg, ska vikten av face-to-face kommunikation inte underskattas. Studien har dessutom påvisat att produktivitet i virtuella team ökat, vilket kan vara ett resultat av projektmedlemmarnas upplevelse av individuell and team autonomi. De intervjuade projektmedlemmarna av virtuella team har bedömt sina kunskaper inom olika digitala verktyg som goda, vilket möjliggjort ett effektivt arbete. Resultatet av denna studie har bidragit till befintlig forskning om virtuella team och har identifierat områden som behöver undersökas närmare.

Bakgrund: Många personer med demenssjukdom riskerar att bli undernärda när de kognitiva förmågorna minskar. Förmågan att äta påverkas av minne, förmågan att utföra viljemässiga rörelser, koncentrationssvårigheter och tugg- och sväljsvårigheter. Allt detta tillsammans med svårigheter att kommunicera gör att måltidssituationen blir en utmaning. Detta har stor påverkan på både hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsan hos personer med demenssjukdom på äldreboende. Metod: En allmän litteraturöversikt, där elva kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: I resultatet framkom tre teman. Under atmosfärens betydelse hade hemkänsla och traditioner en betydande roll. Avslappnad atmosfär utan störande moment såsom ljud från diskning och hög ljudvolym bidrog till en bättre måltidssituation.Måltidpresentationens betydelse visade att utseende, konsistens och doft på maten är viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka matintaget. Social betydelse ökade förmågan att äta självständigt hos personer med demenssjukdom då gemenskapen vid matborden gjorde att de speglade varandra, dock kunde sociala interaktioner även bidra till oro och förvirring. Slutsats: Individuell anpassning vid måltidssituationen genom hemlik atmosfär och individuella hjälpmedel ökar självständigheten och hälsan hos personer med demenssjukdom. Vårdpersonalens medvetenhet kring måltidsmiljöns betydelse för hälsan hos personer med demenssjukdom är betydelsefull. / Background: Many people with dementia have a risk becoming malnourished when their cognitive abilities decrease. The ability to eat is affected by memory, the ability to perform voluntary movements, concentrationdifficulties and chewing- and swallowingdifficulties. All this, together with difficulties in communicating, makes the mealsituation a challenge. This has a major impact on both health and well-being. Aim: The aim was to create an overview of the importance of the mealenvironment in promoting the health of people with dementia in nursing homes. Method: A general literature review, in which eleven qualitative and quantitative articles have been analyzed. Results: The results revealed three themes. Under the importance of the atmosphere, feeling at home and traditions played a significant role. Relaxed atmosphere without disturbing elements such as noise from washing dishes and high soundvolume contributed to a better mealsituation. The importance of the mealpresentation showed that the appearance, texture and aroma of the food are important aspects to take into account in order to increase foodintake. Social significance increased the ability to eat independently among people with dementia as the fellowship at the dining tables made them reflect each other, but social interactions could also contribute to anxiety and confusion. Conclusion: Individual adaptation to the mealsituation through a homely atmosphere and individual aids increases the independence and health of people with dementia. The carestaff's awareness of the importance of the mealenvironment for the health of people with dementia is significant.

Bakgrund: Det finns en lagstadgad skyldighet att en samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas när en person har ett behov av insatser som ryms inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. En SIP kan ses som ett samverkansverktyg, vilket ger en koordinerad vård som leder till trygghet och ökad patientsäkerhet. En patients SIP är således ett mycket viktigt dokument som vägleder hälso- och sjukvårdspersonal i sin bedömning utifrån planerad vård och begränsningar, för att kunna erbjuda en god och personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter av utlarmning av ambulans till patienter som har en samordnad individuell plan (SIP) och hur dessa larm hanteras av ambulanssjukvården. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv studie i form av journalgranskning. Resultat: SIP-ärenden förekommer dagligen där SOS Alarms prioritering oftast inte går i linje med sjuksköterskans triage. Patienterna har en mycket hög biologisk ålder. Statistisk signifikanta skillnader erhölls med att patienter ej transporterades till sjukhus med ambulans i relation till högre ålder (p= <0,02), lågt triage enligt RETTS (p= <0,001), samt tydlig SIP (p=<0,001). Slutsats: Sjuksköterskor inom ambulanssjukvård har god följsamhet till SIP på basis av att den är korrekt dokumenterad. / Bakgrund: Det är en lagstadgad skyldighet att en individuell plan (IP) ska skrivas när en person är i behov av hälso- och sjukvård eller socialtjänst. En IP är ett samarbetsverktyg som ger komfort och ökar patientsäkerheten. Det är också ett viktigt dokument för vårdpersonal när de fattar medicinska beslut så att säker och optimal vård kan erbjudas utifrån patienternas preferenser. Syfte: Syftet var att undersöka olika aspekter när ambulans kallas till en patient med IP och hur dessa samtal hanteras av ambulanstjänsten. Metoder: Studien är en kvantitativ retrospektiv observationsstudie, en tidskriftsöversikt. Resultat: IP-samtal sker dagligen. Nödcentralernas prioritet för samtalet korrelerar med en mycket låg grad med den triage som patienten får från den registrerade sjuksköterskan på plats. Patienter som har en IP är generellt mycket gamla. Statistiskt signifikanta skillnader hittades när det gäller att inte transporteras till sjukhus med ambulans när det gäller högre ålder (p = <0,02), låg triage enligt RETTS (p = <0,001) och en tydlig individuell plan (IP) (p = <0,001). Slutsats: Registrerade sjuksköterskor från ambulanstjänsten har en hög överensstämmelse med en IP om den är korrekt dokumenterad.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur sportligor inom lag och individuell idrott är organiserade och uppbyggda med en fördjupning i dess tävlingsformat och exempel i International Swimming League. Frågeställningarna som undersöktes var följande: Vilka olika sätt finns det att organisera en professionell sportliga på inom lagidrott? Hur relaterar sportligor inom individuell idrott till sportligor i lagidrott? Med avstamp från International Swimming League. Metod: Metodvalet för denna studie är en litteraturstudie. Genom hela arbetet har det grundläggande upplägget varit att: söka, värdera, sammanställa och analysera forskning inom området. Totalt hittades tre vetenskapliga artiklar genom systematisk litteratursökning och analys i databasen Ebesco och ytterligare tre artiklar genom kedjesökning. Resultat: Studiens resultat visar att det finns två huvudsakliga modeller att organisera sportligor på inom idrott, den europeiska och den amerikanska. Den största skillnaden mellan dessa ligor bygger på att den europeiska ligan är öppen och lag kontinuerligt byts ut beroende på hur de presterat efter föregående säsong. Inom den amerikanska modellen är ligor stängda och de lag som ingår i ligan kommer ingå i den kommande säsongen också. Resultatet påvisar även att sportligor förekommer inom individuell idrott men där är de snarare ett komplement till de individuella tävlingarna som fortfarande är den primära tävlingsformen. Alla sportligor inom individuell idrott som studerades struktureras enligt den europeiska modellen. Slutsats: De olika sätten att organisera ligor på har påverkan för idrottare bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter deltagande i andra ligor och landskamper samtidigt som idrottare i öppna ligor emellertid kan ha fler matcher på kortare tid. Även om sportligor oftast förknippas med lagidrott förekommer de även inom individuella idrotter. Idrottaren påverkas bland annat av att de stängda ligaformaten inte tillåter deltagande i andra ligor och landskamper medan idrottare i öppna ligor emellertid kan ha fler matcher på kortare tid. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Frågan om det finns något sätt att förutsäga hög arbetsprestation hos individer är på många sätt relevant i organisationssammanhang. Tidigare forskning har visat att personlighet och arbetsengagemang relaterar till prestation, för vad är det egentligen som bidrar till hög individuell arbetsprestation? Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av en enkätundersökning undersöka vilken roll personlighet och arbetsengagemang spelar för individuell arbetsprestation. Studiens hypoteser handlade om vilken prediktor, arbetsengagemang eller ett specifikt personlighetsdrag som kunde förklara mest av variationen i individuell arbetsprestation. En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som baserades på mätinstrument för individuell arbetsprestation (Individual Work Performance Questionnaire), arbetsengagemang (Utrecht Work Engagement Scale) samt personlighet (Mini International Personality Item Pool-6). Kriterierna för att få delta var att vara över 18 år samt besitta en arbetslivserfarenhet över 6 månader. Studiens deltagande uppgick till 162 personer (ålder: M = 35.8, SD = 14.5). Resultaten från regressionsanalysen överensstämde med studiens hypoteser där arbetsengagemang var den överlag starkaste prediktorn för att kunna förutsäga individuell arbetsprestation. Av personlighetsdragen hade conscientiousness störst samband för uppgiftsbaserad prestation samt kontextuell prestation, medan neuroticism hade störst samband för kontraproduktivt arbetsbeteende. Studiens slutsats var att det mest effektiva sättet att mäta individuell arbetsprestation på var genom mätinstrumentet Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9) som mäter arbetsengagemang. / The question of whether there is a way of forecasting high individual work performance is in many ways relevant in organizational contexts. Previous research has shown that personality and work engagement relate to work performance but what part exactly is it that contributes to high individual work performance? The purpose of this paper was to conduct a survey to investigate the relevance between personality and work engagement variables and their correlation to individual work performance. The hypotheses of the study concerned which predictor, work engagement or a specific personality trait could explain most of the variation in individual work performance. A quantitative study was conducted using a web-based survey based on measuring instruments for individual work performance (Individual Work Performance Questionnaire), work engagement (Utrecht Work Engagement Scale) and personality (Mini International Personality Item Pool-6). To participate you had to be over the age of 18 and exceeded 6 months of work experience. 162 participants were involved in this study (M = 35.8, SD = 14.5). The results show that work engagement was the strongest predictor to forecast high individual work performance. In regard to task-based and contextual performance the results show a correlation with the personality trait conscientiousness, while counterproductive work behaviour had a strong correlation with neuroticism. The study shows that the most effective way to estimate individual work performance was through Utrecht Work Engagement Scale (UWES-9), which measures work engagement.