No description available.

Enligt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94, måste undervissningen anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syftet med studien var att undersöka lärarnas erfarenheter av den individanpassade undervisningen samt ta reda på hur de skapar och genomför sin egen planering och undervisning med tanke på gruppstorlek, förutsättningar och elevnivå. Tidigare forskning om den individanpassade undervisningen visade inga klara teorier. Enligt Arfwedson (1998) är individanpassad undervisning ett relativt outforskat område eftersom lärarnas erfarenheter har blivit odokumenterade. Boström (1998) framhåller att i de flesta klassrum i världen ges en undervisning som förutsätter att elever lär sig på samma sätt. Hon rekommenderar NLP: s forskning som bedrivs i USA med Grinder och Bandler i spetsen som utvecklade en inlärningsmodell som utgår från hjärnans sätt att arbeta och den beskriver även hur vårt inlärningsbeteende fungerar. Den visar på att vi människor har tre olika system att ta emot information och dessa system symboliserar tre olika inlärningstyper: de kinestetiska, de visuella och de auditiva inlärarna. Enligt Skolverket (2009) har det inträffat stora förändringar i riktning mot mer eget eller individuellt arbete, istället för individanpassat arbete i svenska skolor. Anledningen till detta är att Lpo94 kan tolkas på olika sätt. Därför förespråkar Skolverket att man måste nyansera begreppet individualisering, genom att göra en skillnad mellan individuellt arbete och individanpassade arbete. Metoden som tillämpades i undersökningen var semistrukturerade intervjuer som också var tilltänkta som en motvikt till den litteratur och forskning som presenterades.  Den empiriska undersökningen innefattar sex lärare för grundskolans senare år. Intervjuer har behandlat hur lärarna tänker kring individanpassade lektioner, hur de planerar och genomför sina lektioner med tanke på tid, storlek och elevernas förutsättningar. Undersökningen visade på att lärarna sätter igång med planeringsarbetet innan terminen börjar och strax inför lektionen kompletteras lektionsplaneringen med alla de nödvändiga detaljerna. Det har visat sig att SO-lärarna är väldigt medvetna om elevernas olika sätt att lära sig och därför använder sig lärarna av varierande metoder för elevernas bästa. Resultaten visade att individanpassad undervisning är svår att få igenom och den används i SO-ämnena först när läraren upptäcker att en elev har svårt att hänga med eller när eleven får underkänd. Idrottslärarna upplever däremot att deras ämne är gruppcentrerat och individanpassad undervisning används endast vid några undantagsfall.

Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn. Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar. Dessa är: Vad uttrycker litteraturen och läkaren om på vilka sätt svårigheterna visar sig med de exekutiva förmågorna hos ett extremt prematurt barn när han/ hon ska arbeta individuellt i grupp? Vad litteraturen och läkaren uttrycker om på vilket sätt det individuella arbetet kan anpassas och utvecklas för barn som har svårigheter med de exekutiva förmågorna orsakade av en extremt prematur födelse? De resultat vi kommit fram till i litteraturgenomgången är att det föreligger en uppenbar risk för de extremt tidigt födda barnen att visa upp en ADD- problematik. Vårt resultat från litteraturen och den kvalitativa intervjun med överläkaren Farooqi visar dock att skadorna oftast inte är så stora att de kan leda till en ställd diagnos. Eftersom elever i dagens skola måste ha en diagnos för att det ska tillskjutas pengar till extraresurser blir vår slutsats att dessa barn måste få individuell hjälp och stöttning av klassläraren i att planera, organisera och genomföra sitt skolarbete. För att skapa utrymme så att läraren ska kunna individuellt anpassa undervisningen för den extremt tidigt födda eleven som har exekutiva svårigheter behövs information om detta dolda funktionshinder som kan uppstå till rektorer och lärarna. Vi tycker också att gruppstorleken på klasserna bör ses över så att antalet inte överstiger 20 elever/ grupp. Vi tror att just gruppstorleken på klassen och lärarens kompetens är de viktigaste svaren på hur vi pedagoger ska kunna individuellt bemöta de extremt tidigt födda barnen med exekutiva svårigheter på ett för dom konstruktivt sätt .

Många människor lever med en funktionsnedsättning som upplevs inverka negativt på arbetsförmågan. Arbete ses som ett medel för att uppnå normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd (LSS personkrets 1) kan många gånger ha svårare att få ett arbete än personer med andra funktionsnedsättningar. Den här studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnå  en anställning samt hur ett arbetssätt för att stötta dessa personer till anställning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare från företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare. En hermeneutisk ansats används som metodologisk utgångspunkt med ambitionen att nå en så djup förståelse för de här människornas upplevelser som möjligt. Till hjälp för att försöka lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå används teorier kring Känsla Av Sammanhang (Antonovsky 2005), disciplinering och stigma (Foucault 2003, Goffman 1972) samt teorier kring den nya ”kunskapsekonomin” av Giddens (2007). I forskningsöversikten framkommer bland annat att det finns olika synsätt på funktionsnedsättning, det medicinska synsättet som lägger ansvaret på individen att anpassa sig, och det sociala som ser en funktionsnedsättning som relationell och som något som skapas av hinder i omgivningen. De huvudsakliga resultaten i den här studien visar att ett individualiserat stöd är viktigt för möjligheten att uppnå anställning. Personen behöver vara involverad i sin egen process och arbetet bör matchas mot personens intressen och kompetens. Att eftersöka meningsfullhet i arbetet utgör en tydlig framgångsfaktor. Även hanterbarhet och begriplighet har påverkan på möjligheten att få en anställning. Resultaten visar att personerna emellanåt upplever sig stigmatiserade och emellanåt kan bli utsatta för diskriminering. I analysen framkommer att det stöd en person kan få av sin arbetskonsulent och sin arbetsgivare har tydliga kopplingar till disciplinering, vilket kan bidra till en stigmatisering. En arbetskonsulent på ett företag som exempelvis Misa kan riskera att bidra till stigmatisering och bör vara medveten om verksamhetens disciplinerande och stigmatiserande verkan för att kunna utforma ett adekvat stöd. Resultaten visar bland annat att utbildning om funktionsnedsättning för olika instanser i samhället anses vara en viktig insats för att komma tillrätta med fördomar och öppna upp arbetsmarknaden för personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Slutligen framkommer att företagens ekonomi samt samhällsekonomin har en grundläggande betydelse för möjligheten att uppnå anställning. Socialförsäkringssystemet kan skapa en inlåsningseffekt som hämmar anställning, då denna utgör en tryggad ekonomi för individen. Om personen inte känner sig helt säker på att denne klarar av ett arbete, kan det innebära att anställningserbjudanden avböjs till förmån för att fortsätta att försörja sig genom ersättningar från försäkringskassan.

Background: What are mental methods, and what kind of utility do you have for using these techniques? Team player and individual athletes are different from the beginning by the way they do there sports, but is there similarities or is it only differences between them. These two sports that will be presented are track and field and basketball and there use of mental methods.Intention: Investigate whether there is any difference between the uses of mental techniques in an individual sport than a team sport?Method: To collect data, TOPS (Test of performance strategies) written by Thomas, Murphy & Hardy (1999) questionnaire form will be the basis for the questions. TOPS is a questionnaire with 10 mental techniques, this study will focus on three of them, goal setting, visualization and pep-talk. To secure that the answers would be as properly answered as possible, were paper questionnaire given personally to every participants.Result: Mental techniques are used by athletes in both team sports and individual sports; however, there is no significant difference between the two athlete groups. The results in this study showed that goalsetting were almost used the same amount between individual athletes and team players. It was however a bigger different between the use of pep-talk and visualization, where team players used more pep-talk while individual athletes were using more the visualization technique. During a comparison between the different sports, the results showed that basketball players in this study were using more pep-talk, while the track and field, and mostly the throwers were using more of visualization.Discussion: The results that have been acknowledge in this study shows that all three mental techniques are used by both individual and team players. My personal thoughts were that the results would give opposite results about visualization and pep-talk between team sports and individual sports. The reason behind these results might be because of that team players, and by that mostly basketball players, have more use of visualize a special technique situation, like throwing a ball, while an individual athlete, in this study track and field athletes, have more use of pep-talk both before and during a race, because they might need more motivational speech to finish the race.

Alla elever i grundskolan når inte behörighet att påbörja studier inom de nationella gymnasieprogrammen utan går vidare till introduktionsprogrammen. Obehöriga elever inom introduktionsprogrammen är den målgrupp som verkligen behöver studie- och yrkesvägledning eftersom de ofta har stora stödbehov. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur eleverna inom introduktionsprogrammet individuellt alternativ (IMA) upplever sin studietid inom programmet samt deras erfarenheter, upplevelser och behov av studie- och yrkesvägledning inom sitt program. Metoden för att uppnå syftet är kvalitativa intervjuer med fem elever inom IMA. Den teoretiska utgångspunkten är Careership. Respondenterna i denna studie uttrycker att deras motivation till att gå i skolan har ökat under studietiden inom IMA. De har inte några större erfarenheter av den vida studie- och yrkesvägledningen, men däremot av den snäva vägledningen. Respondenterna har inte fått möjlighet att utveckla sin valkompetens. De är nöjda med den vägledning som de har fått inom sitt program. Elever inom IMA befinner sig i en brytpunkt och i en period av rutin som möjliggör en positiv förändring för dem. Ett tydligt ansvarstagande för studie- och yrkesvägledningen inom IMA kan på längre sikt minska både individers utanförskap samt samhällets kostnader för de individer som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Framtida forskning skulle kunna vara en större longitudinell studie som undersöker hur studie- och yrkesvägledning kan göra skillnad för elever inom IMA och hur studie- och yrkesvägledning kan påverka de stora samhällskostnader som alla unga utan fullständig utbildning innebär.

No description available.

Titel: Lärande som överlevnadstaktik – En studie om samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering. Syfte: Skapa förståelse för samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering i en kunskapsintensiv organisation, med särskilt intresse för enheter där krav på uttalad eller formell professions- eller yrkeskunskap saknas. Metod: Studien har genomförts med ett abduktivt förhållningssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Fallstudie är den valda forskningsdesignen och ett fall har studerats, vilket är avdelningen Digitala medier som är en del av förlaget Studentlitteratur. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering är ett komplext och omfattande fenomen som inbegriper många olika aspekter vilka interagerar med varandra. Samspelet har visualiserats med hjälp av en modell. Exempelvis kan ledarskap och kultur påverka individuellt lärande och tillämpningen av kunskapshantering. Nya kunskaper genereras från olika former av lärande som sedan kan formaliseras. Något som i sin tur innebär att kunskap tillgängliggörs och delas med andra, vilket leder till en högre grad av individuellt lärande. Olika former av lärande fungerar som ett filter vilka de andra aspekterna färdas genom. Olika former av lärande kan generera olika typer av kunskaper. Att konvertera tyst kunskap till explicit kunskap understödjer informellt lärande. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering möjliggör ett effektivt lärande inom Digitala medier, vilket är av stor betydelse för avdelningen då arbetskraft med eftersträvad kunskap inte finns att tillgå. Organisationen tar till vara på individers kunskaper och gör den till sin egen, vilket leder till en minskad sårbarhet. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering kan även betraktas som en överlevnadstaktik för Digitala medier. En taktik som hjälper avdelningen att prestera trots en avsaknad av tillgång till arbetskraft med eftersträvad kunskap och oförutsedda förändringar i omvärlden.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass – utfört på rätt sätt – och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen. Läraren borde utveckla planeringsstrategier i två dimensioner. För det första bör läraren planera i klassdimensionen (innehållet / förmågan och klassen som helhet i fokus). Utförandet av arbetsformerna måste sedan noggrant planeras så att, om möjligt, arbetsformernas möjligheter utnyttjas och hinder undviks. För det andra bör läraren sedan planera i den individuella dimensionen (den enstaka eleven i fokus) genom variation inom arbetsformen eller genom att erbjuda olika arbetsformer parallellt utifrån elevernas förutsättningar, intressen och behov samt inlärningsstilar.

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) är en 50 poängskurs. Den är obligatorisk på Estetiska programmet, bild och formgivning, och på Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmålen ge grundläggande kunskaper inom bild- och formområdet, analys och tolkning av bild- och formspråk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt är att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlärare på gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda på vad grundläggande kunskap i ovan nämnda kurs betyder för närvarande i jämförelse med ett ämneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgång av ämnet bild visar på en stor stoffbredd. Tekniker, material och metoder läggs hela tiden till ämnet men inget tas bort. Från och med 1980-talet får ämnet en stark kommunikativ prägel som bildspråk. Forskning och statliga utredningar påvisar att hantverksmässig produktion dominerar undervisningen på grundskola och gymnasium. Resultatet av detta arbete visar att teknik, material och metod är det huvudsakliga innehållet i kursen Bild och form, grundkurs, oberoende programtillhörighet eller då kursen ges som individuellt val.