Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger beskriver sin och fritidshemmets roll i de nyanlända elevernas inkluderingsprocess. Studien undersöker även vilka metoder de använder i inkluderingsprocessen, samt vilka hinder de möter. Studien är av kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex fritidspedagoger. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling och Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Pedagogerna beskriver en fritidsverksamhet som centreras kring att förse de nyanlända eleverna med spontan språkutveckling i en socialt inkluderande miljö. Resultaten visar att fritidspedagogerna beskriver sin roll som stöttande, där den stöttande rollen beskrivs som väsentlig i de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling. I verksamheten möter de hinder som grundas i språkbarriärer och personalbrist. Pedagogerna använder didaktiska verktyg i form av artefakter för att arbeta runt språkbarriären och därmed påskynda de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling. Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att fritidshemmets roll i de nyanlända elevernas inkluderingsprocess är väsentlig, då fritidsverksamheten främjar de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling i en informell lärandemiljö.

Bakgrund: Psykiatrisjuksköterskan behöver ta hänsyn till olika aspekter i sitt värv, alltifrån Sveriges lagar till rådande normer på avdelningen. Informellt tvång som enligt tidigare forskning är ett kulturellt fenomen i psykiatri då personal med påtryckningar försöker få patienten att följa vårdarnas upplägg - inte sällan mot sin vilja. Bärande begrepp: Första begreppet är makt, vilket ger vidare förståelse för mekanismerna bakom vårdens etik. Det andra bärande begreppet är vårdrelation. Syfte: Belysa före detta patienters upplevelse av informellt tvång i psykiatrisk heldygnsvård och dess påverkan på vårdrelationen. Metod: Fallstudie med semistrukturerad intervjuguide utfördes med tre informanter. Intervjuerna transkriberades och pseudonymiserades. Narrativ analys utfördes på intervjuerna. Resultat: Informanternas upplevelser sätts i ett narrativ som börjar vid ankomst till vårdavdelningen och intrycket av att hamna i en onaturlig värld. Vidare skildras händelserna kring vårdens innehåll där känsla av vanmakt dominerar. I slutet reflekterar informanterna kring känslan, förväntningar inför framtida vård och vårdrelationen. Slutsats: Genom att analysera informellt tvång ur ett maktperspektiv kan etiken bakom fenomenet synliggöras. Med psykiatrisjuksköterskans interpersonella kompetens kan hen i det kliniska arbetet med den terapeutiska relationen verka för att minska informellt tvång och därmed maktobalansen och således möjliggöra den goda vården. / Background: The psychiatric nurse has to consider many different aspects while working, from Swedish laws to existing norms in the ward. Informal coercion is according to research a cultural phenomenon in psychiatric inpatient care where nursing staff use pressure techniques to get the patient to comply, often against the patient’s will. Key concepts: Key concepts are used within this paper. The first key concept is power, where we can gain more understanding of the mechanisms of caring ethics. The caring relationship is the other key concept in this paper. Aim: To enlighten former inpatients’ experience of informal coercion and its impact on the caring relationship. Method: A case study using a semi-structured interview guide was performed with three interviewees. The interviews were transcribed and pseudonymized. Narrative analysis was performed on the interviews. Results: The informants' experiences are put in a narrative and start with arrival at the ward and the feeling of entering an unnatural setting. Later the depictions revolve around the content of the given care which evoked feelings of powerlessness. At the end of the narrative the informants describe feelings, expectations of future care and the caring relationship. Conclusion: By viewing informal coercion as a form of excursion of power one can unravel the ethics behind the phenomena. Using the psychiatric nurse's interpersonal competence, she can in the clinical work with the therapeutic relationship strive to reduce informal coercion and thus the imbalance of power and thereby enable the good care.

Syftet med studien är att studera deltagarnas uppfattade beteendeförändringar som medverkande i medborgarforskningsprojektet Växtkalendern. Ett vidare syfte med studien är att studera hur medborgarforskningsprojektet Växtkalendern kan påverka klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft hos deltagarna i frågor rörande klimatförändringen, så kallat action gap. Studien har sin utgångspunkt ur en abduktiv ansats, där det empiriska materialet påverkar litteraturen och omvänt. Relevant empiri har samlats in genom en enkätundersökning. Undersökningen har skickats ut till alla deltagare i forskningsprojektet Växtkalendern, dessutom har intervjuer och samtal med specialister inom området medborgarforskning genomförts. Resultatet visar att medborgarforskningsprojektet Växtkalendern har potential att påverka deltagarna. Ur enkäten framkommer det att deltagarna anser att möjligheten att hjälpa forskningen är den klart viktigaste anledningen till deltagande. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna och det empiriska materialet analyserades medborgarforskningsprojektets möjlighet att förändra beteenden hos deltagarna i frågor gällande klimatförändringen. Studien visar att klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft kan minskas med hjälp av medborgarforskning då deltagarna upplever en ökad medvetenhet och ett förändrat beteende i och med deltagandet i projektet. / The purpose of the study is to study the behavioral changes in participants in the citizen science project "Växtkalendern". The purpose is also to study how the citizen science project "Växtkalendern" can influence the gap between awareness and action in terms of climate change issues, so-called action gap, among the participants. The study is conducted based on an abductive approach, where the empiric material influences the literature study and vice-versa. The relevant empirical was collected through a survey sent out to all the participants in the project "Växtkalendern". In addition, interviews and discussions with specialists in the field of citizen science research have been conducted. The results shows that the citizen science project "Växtkalendern" has potential to influence participants. The survey revealed that the participants felt that the opportunity to assist research was clearly the most important reason for participation. Using the theoretical standing points and the empirical material, the citizen science project ability to create behavioral changes in the participants in terms of climate change issues was analyzed. The study shows that the gap between awareness and action can be reduced with the help of citizen science as participants experienced increased awareness and a changing behavior through participation in the project "Växtkalendern".

Syftet med studien är att belysa vilka svårigheter anhöriga vars närstående tvingas leva”gömd” möter samt vilka utvecklingsområden som finns för att stötta dessa anhöriga. Dettautifrån yrkesverksamma jourkvinnors perspektiv. Studien tillämpas med kvalitativmetodansats och semistrukturerade intervjuer har förts med tre yrkesverksamma jourkvinnorpå tre olika svenska kvinnojourer. Det insamlade datamaterialet har analyserats med tematiskanalys och de teman som identifierats är olika typer av stöd, stöd från samhället, stöd frånideella krafter, stöd som efterfrågas, svårigheter anhöriga kan möta, frustration/vanmaktsamt rädsla/oro. Studien visar att anhöriga upplever oro, frustration och vanmakt när derasnärstående tvingas leva gömd på grund av det eftervåld som den före detta partnern utsätterdem för samt att det finns en osäkerhet kring var man som anhörig kan söka sig, då det mestastödet riktas mot den som är våldsutsatt. / The purpose of this study is to highlight the difficulties that informal supporters are facedwith when domestic violence (DV) survivors have to live with protected personal data, aswell as the development area for supporting this group. The study emanates from theperspective of women’s shelter staff. The study is applied with a qualitative methodology andsemi-structured interviews have been conducted with three women’s shelter staff at threedifferent Swedish women’s shelters. The collected data has been analyzed with thematicanalysis and the themes identified are different types of support, support from society, supportfrom non-profit organizations, requested support, difficulties relatives may face, frustration/powerlessness and fear/anxiety. The study shows that informal supporters experience anxiety, frustration, and powerlessness when DV survivors are forced to live in hiding due to the subsequent violence that the ex-partner exposes them to. Another finding is uncertainty about where one as an informal supporter can turn to, as most support is directed towards the DV survivor.

Bakgrund: Organisationer förändras och övergår mer till teambaserad struktur samt utvecklar med självstyrande team. Självstyrande team har visat öka effektivitet och produktivitet i organisationerna. Den organisationsstruktur och -kultur som teamen besitter anses unik med strävan efter auktoritet i det vardagliga arbetet samt beslutsfattandet. Det är utmanande med självstyrande team som ska bestå av individer som ska förlita sig på varandra med ett gemensamt ansvarstagande och arbeta mot ett gemensamt mål. Vid första tanke är självstyrande team uppbyggda med grund att vara ledarlösa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för vardagligt beslutsfattande inom självstyrande team. Det som avses undersökas är förståelsen kring beslutsfattandets tillvägagångssätt samt teammedlemmars befogenhet för det vardagliga beslutsfattandet inom teamen. Metod: Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. Det empiriska material som samlats in till studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer samt en mängd sekundärdata från det valda tillverkningsföretaget. Det insamlade empiriska materialet har för avsikt med hjälp av den teoretiska referensramen, att analysera likheter och skillnader mellan teamen samt tidigare forskning. Slutsats: Studien bekräftar tidigare forskning om att självstyrande team ska styra över sitt eget ansvarstagande samt vardagliga beslutsfattande. Studien illustrerar dock att definitionen av självstyrande team är begränsad och behovet av stöd från ledarroller behövs. / Background: Organizations change and transition more to team-based structure and develop with autonomous teams. Autonomous teams have shown increased efficiency and productivity in organizations. The organizational structure and culture that the teams possess is considered unique with the pursuit of authority in everyday work and decision-making. It is challenging with autonomous teams that will consist of individuals who rely on each other with a shared responsibility and work towards a common goal. At first thought, autonomous teams are built on the basis of being leaderless. Purpose: The purpose of the study is to investigate and increase the understanding of everyday decision-making within autonomous teams. What is meant to be investigated is the understanding of the approach of decision-making as well as the power of team members for the day-to-day work of the teams. Method: The method used in this study is a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material collected for the study is based on seven semi-structured interviews as well as a variety of secondary data from the selected manufacturing company. The collected empirical material intends to use the theoretical frame of reference to analyze similarities and differences between the teams and previous research. Conclusion: The study confirms previous research that autonomous teams should control their own responsibility and everyday decision-making. The study illustrates that the definition of autonomous teams is limited and the need for support from leadership roles is needed.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka kontextuella villkor som HR- medarbetare inom Arbetsförmedlingen upplever påverkar möjligheterna till informellt lärande samt om dessa upplevelser skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studien är en kvalitativ enfallsstudie som är utförd på Arbetsförmedlingens HR-avdelning. Kvalitativa metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och dokumentgenomgång. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys med en abduktiv ansats. Resultatet visar att respondenternas upplevelser av de kontextuella villkoren inte är helt samstämmiga, vilket implicerar att svaret på vår forskningsfråga om vilka villkor som främjar respektive hindrar ett informellt lärande är tvetydig. Vad gäller huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnor och män upplever de kontextuella förutsättningarna till informellt lärande visar våra resultat att medarbetarna överlag är samstämmiga i sina svar. Dock framgår ett fåtal skillnader där det ur ett genusperspektiv kan tolkas som att det framträder en genusordning som främjar män, men det går inte inom ramen för denna studie att utesluta att det även kan finnas andra bakomliggande orsaker till denna slutsats. / The purpose of this study is to create an increased understanding of which contextual conditions experienced by HR employees within the Swedish Public Employment Service affect the opportunities for informal learning and whether these experiences differ between women and men. The study is a qualitative one-off study carried out at the HR department of the Swedish Public Employment Service. Qualitative methods used are semi-structured interviews and document review. The study's results have been analyzed based on a thematic analysis with an abductive approach. The results show that the respondents' experiences of the contextual conditions are not completely consistent. This implies that the answer to our research question about which conditions promote and hinder informal learning is ambiguous. Regarding whether there are differences between how women and men experience the contextual conditions for informal learning, our results show that the employees are generally unanimous in their answers. A few differences were apparent from a gender perspective, that can be interpreted as the appearance of a gender order that favors men, but it is not within the scope of this study to rule out that there may be other underlying reasons for this conclusion.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares förändrade arbetssituation under Covid-19-pandemin och vilken påverkan det innebär på undervisningen samt hur villkor för lärande har förändrats som en effekt av pandemin. Detta genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med sex olika gymnasielärare, vilka valdes på basen av ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Studiens insamlade data bearbetades därefter med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att pandemin medfört en ökad arbetsbelastning relaterat till olika läroverktyg på distans och en ändrad syn på lärarnas självförtroende i deras yrkesutövande. För att skapa förutsättningar för en god lärandemiljö har deltagande, relationsbyggande samt kommunikation, dels mellan elever, dels mellan lärare och elever, visat sig utgöra väsentliga villkor. / We assessed the change in working situation of upper secondary school teachers due to the Covid-19 pandemic and its effect on teaching and learning conditions based on teleworking. We conducted a qualitative case study involving six different teachers, chosen through convenience and snowball sampling, on which we performed semi-structured interviews. The collected data were then analyzed through a thematic analysis. The results show that the pandemic has led to an increased workload related to various distance learning tools and a changed view of teachers' self-confidence in their professional practice. To create good learning environment, participation, relationship building and communication between students and between teachers and students, have been most important. In conclusion, the teachers emphasize that working during the pandemic has brought them closer to the core of what gives them motivation in their profession, namely their students.

De flesta organisationerna har idag någon form av introduktionprocess för nyanställda. En lyckad introduktionsprocess bidrar till att den nyanställde känner sig hemma på organisationen samt att den nyanställde snabbare blir effektiv i sitt arbete. Som en stor organisation med många kontor kan det vara svårt att få introduktionen att bli tydlig och enkel för den nyanställde, samtidigt som den känns meningsfull och fyller sitt mål. Denna studie syftar till att undersöka hur introduktionen för nyanställda kan planeras under de första 90 dagarna för att ge den nyanställde en meningsfull första tid. Detta har gjorts genom en förstudie med intervjuer av nyanställda och chefer på ett företag. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av relevanta teorier och tidigare forskning i ämnet. Utifrån analysen och litteraturen har ett konceptförslag på hur introduktionsprocessen på företaget skulle kunna se ut tagits fram. Studien har en tydlig prägel av pedagogiska teorier som ligger till grund för ett konceptförslag och som skapar goda möjligheter att lära för de nyanställda och som ger en tydlig röd tråd och enhetlighet i processen. Vidare undersöks det också huruvida detta kan underlättas med digitala hjälpmedel. Konceptförslaget innehåller lösningar som kan användas för att planera en lyckad introduktion. Från intervjuresultaten kan vi urskilja fyra signifikanta teman som är av vikt vid planering av introduktionen. Dessa teman är (i) tydlighet, (ii) att lära känna kollegor och företaget, (iii) praktiskt och (iv) verklighetsbaserat. Utöver dessa teman grundar sig även studien i Bauers tankar kring introduktion och söker uppfylla att introduktionsprocessen når en enligt Bauer högre nivå. / Many organizations have some sort of onboarding process for their new employees. A successful onboarding process contributes to the new employees feeling at home at the organization as well as getting them up to speed quicker with what they are expected to do. For a large organization with multiple offices it can be a challenge to establish a clear and simple onboarding process for the new employee, which is also perceived as meaningful and achieves its objective. This study aims to investigate how the onboarding process for new employees can be planned during the first ninety days, in order to give the new employee a meaningful first time. This has been achieved through a pilot study that included interviews with managers and new employees at a consulting company. These interviews were analyzed by using relevant theories and previous research on the topic of onboarding. In combination with the relevant literature on that topic a concept proposal was developed for the onboarding process at this company. The study is based on educational theories that form the basis for a concept proposal, developed to enable good opportunities for new employees to learn and that provides a clear theme and consistency of the onboarding process. Furthermore the study investigates how this can be enabled or enhanced by digital means. The concept proposal contains possible solutions to provide for a successful onboarding process. From the results of the interviews we were able to distinguish four significant themes that are of importance when planning the onboarding. These themes are (i) clarity, (ii) become acquainted with colleagues and the company, (iii) practical matters and (iv) reality-based. In addition to these themes, the study is based on Bauer’s thoughts on onboarding and the study aims to fulfill that the onboarding process reaches a higher level according to Bauer.

Bakgrund: Informellt tvång innebär att patienten pressas att acceptera vården genom hot och inskränkningar i beslutsfattandet. Detta strider mot svenska lagar som betonar delaktighet och respektfullt bemötande. Specialistsjuksköterskan som arbetar där informellt tvång används tenderar att undervärdera det. Genom att undersöka patienters upplevelse av informellt tvång inom psykiatrisk heldygnsvård kan förståelsen för det informella tvångets effekter öka och möjligheterna till att främja god omvårdnad och återhämtning för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av informellt tvång inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där data extraherats från 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Litteraturstudien genererade tre kategorier; maktlöshet och underlägsenhet, förändrad relation till personalen och negativ syn på psykiatrisk vård. Konklusion: Litteraturstudien beskriver patienters upplevelse av informellt tvång i den psykiatriska vården och implicerar behovet av ökad öppenhet och personcentrerad vård från specialistsjuksköterskan för att minska negativa effekter och främja återhämtning. / Background: Informal coercion means that the patient is pressured to accept care through threats and restrictions in decision-making. This goes against Swedish laws that emphasize participation and respectful treatment. The specialist nurse who works where informal coercion is used tends to underestimate it. By investigating patients' experience of informal coercion in psychiatric inpatient care, the understanding of the effects of informal coercion can increase and the opportunities to promote good care and recovery for the patient. Purpose: The purpose of the study was to describe patients' experiences of informal coercion within inpatient psychiatric care. Method: The study was conducted as a systematic literature study where data was extracted from 10 qualitative articles. Results: The literature study generated three categories; powerlessness and inferiority, changed relationship with the staff and negative view of psychiatric care. Conclusion: The literature study describes patients' experience of informal coercion in psychiatric care and implies the need for increased openness and person-centered care from the Specialist Nurse to reduce negative effects and promote recovery.

Uppdraget som låg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utställning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pålärande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. Målet med arbetet är att föreslå hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsättningar för lärande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen består av en studie av litteratur med syfteatt få en övergripande bild av den forskning som berör lärande på museer. Målet var att belysaviktiga aspekter för lärande på museer. Andra delen består av arbetet med att formulera endidaktisk modell som svarar för vad, varför och hur ett ämne eller ämnesområde skapresenteras, samt att tillämpa den didaktiska modellen i skapandet av en interaktivinstallation. Tredje delen av arbetet består av en utvärdering av mötet mellan den skapadeinstallationen och dess användare.I denna rapport presenteras arbetets tre delar för att avslutningsvis leda till endiskussion kring examensarbetets huvudfråga: Hur kan förutsättningar för lärande möjliggörasi utformandet av en interaktiv utställning?Att skapa förutsättningar för lärande handlar om att skapa förutsättningar föraktiviteter som möjliggör lärande. Genom utformning och val av innehåll i en utställningfinns möjlighet att skapa mer eller mindre goda förutsättning för lärande. Därför är det viktigtatt från början ha en klar bild av vilken typ av aktivitet som det är önskvärt att utställningeninbjuder besökaren till, exempelvis samarbete, samtal och besökarens egen påverkan.Det traditionella science centret är ofta kritiserat för att framställa naturvetenskap ochteknik som något färdigt och opåverkbart. För att skapa intresse och engagemang för dessaämnen och för områdena energi och miljö betonas från flera håll vikten av att iställetframställa dem nyanserat och från flera perspektiv. Därför är det viktigt att i arbetet med attutveckla en interaktiv utställning eller en science center verksamhet diskutera hur det tänktaämnet ska presenteras för att uppnå detta.Att skapa och utveckla en utställning och en verksamhet är en arbetsprocess sominvolverar många människor. Här liksom i alla situationer där många människor ärinvolverade i ett och samma projekt behövs en tydlig ambition och tydliga mål medverksamheten som kan styra och leda arbetsprocessens alla delar. I arbetet har det betonats attdenna ambition kan utvecklas från att intressera besökaren för naturvetenskap och teknik, idetta fall med fokus på energi- och miljöfrågor, till att också skapa engagemang. Engagemangsom exempelvis kan skapas genom att erbjuda besökaren verktyg för att själv kunna agera ochpåverka framtiden i relation energi- och miljöfrågor. / This study illuminates how the science center as a concept can be developed and how asociocultural perspective on learning influences the design of an interactive exhibit. The aimof the study is to propose ideas on how a science center can be designed and developed withthe purpose of creating good conditions for learning.The work was divided in three parts. In the first part literature was studied with theaim of highlighting aspects important for learning from a sociocultural perspective. In thesecond part an educational model was formulated based on the result from the literature study,interviews and study visits. The educational model was then used to guide the design of aninteractive exhibit on hydro power. The third part consists of an evaluation of the exhibitbased on observation of the visitors’ interaction with the exhibit.In this thesis the work and the result of the three parts are presented leading to a finaldiscussion about the key question of the study: How can learning possibilities be createdthrough the design of an interactive exhibition?Creating possibilities for learning is about creating possibilities for activities thatmakes learning possible. Through the design and in the choice of content of an exhibition it ispossible to create more or less good conditions for learning. Therefore it is important to havea clear picture of what type of activities it is desirable that an exhibition invite the visitor to,for example cooperation and conversation and the visitors’ possibility to influence the resultof the activity.The traditional science center is often criticized for presenting science and technologyas something static and finished. To create interest and engagement for the subject area it isinstead needed to be presented from a wide range of perspectives. Therefore throughout thework of developing an interactive exhibition or a science center it is important to discuss howthe subject area can be presented to fulfil this aim.Creating and developing an exhibition is a work that involves a number of people withdifferent backgrounds, knowledge and ideas. Just as in any other project that involves manypeople a clear ambition with clear goals is needed and makes a shared vision possible that canlead and steer all parts of the work.