Barns delaktighet och inflytande är en viktig del av förskolans samhällsuppdrag. Syftet med den här studien var att undersöka yngre barn förutsättningar till delaktighet och inflytande i förskolans inomhusmiljöer. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Studiens resultat har analyserats utifrån Eleanor Gibsons teori om affordance samt utifrån barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet visar att barnen fick delaktighet och inflytande när de kunde nå materialen själva, när rum var tillgängliga för barnen och när de tilläts att använda material och fick utveckla sina lekar fritt. Resultatet visade också att barnens delaktighet och inflytande var beroende av förskolepersonalens förhållningssätt och vad de tillät barnen att göra, samt förskolepersonalens förmåga att tolka och analysera vad barnen visade intresse för och ville. Slutsatser utifrån studien är att om barnen ska få delaktighet och inflytande i förskolan behöver förskolepersonalen ge barnen frihet i miljön samt tillgång till rummen och till ett varierat material. Ytterligare en slutsats är att yngre barn i förskolan är beroende av förskolepersonalens förmåga att kunna inta ett barnperspektiv och kunna synliggöra barns perspektiv.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de planerar, strukturerar och utformar inomhusmiljön. Metoden som används i denna studie utgår från en kvalitativ undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex styckena legitimerade förskollärare från två olika kommuner. Intervjuerna utfördes på två olika sätt, det ena utgår från en fysisk intervju och till den andra intervjun används ett skriftligt intervjuformulär, ett så kallat Self-Report. Resultatet visar på att förskollärarna har en gemensam grundtanke kring hur de utformar miljön främst utifrån barnens intresse, men även utifrån observationer och barnintervjuer. Resultatet lyfter förskollärarens betydelse att vara nära barnen i deras miljö för att kunna stötta och göra ändringar i miljön. Resultatet understryker även att yngre barn behöver förskollärarna närmare sig för att känna trygghet i inomhusmiljön. Barnens delaktighet sker både verbalt, men även genom observationer och kroppsspråk av vad som sker i miljön. Det talas om möblerings betydelse och hur den struktureras så att barnen interagerar med andra barn. Denna studie utgår från Vygotskijs sociokulturella teori, där grundtanken är att man samspelar med andra utifrån miljöns utformning. En betydelsefull slutsats utifrån resultatet är att miljön ständigt ska förändras och anpassas efter den befintliga barngruppen. Resultatet framhåller även att dagens förskolebarn är kompetenta och har med sig mycket erfarenheter innan de stiger in i förskolans miljö. Förskollärarna påpekar även att man behöver ha ett professionellt förhållningssätt mot alla barn i förskolan. Man bör regelbundet diskutera i arbetslaget vad man har för människosyn, samt barnsyn för att kunna leda barnen utifrån förskolans uppsatta mål, gällande inomhusmiljöns utformning. Resultatet tar upp hur viktigt det är med rätt material, inte för mycket eller för lite. Mycket av fokuset på materialet handlar om rätt placering, så det blir tillgängligt för alla barnen. Vidare beskrivs att man avläser miljön med sin visuella sinnen, så därför ska man göra miljön inbjudande, spännande och självklart ta hjälpa av barnen i självaste utformningen. Resultatet visar att förskollärarna kan förändra miljön efter barnen, men det behövs tid och kreativitet i arbetslaget och att man samtalar mycket med varandra om miljön. En central tanke när man utformar en ny inomhusmiljö är att ta hjälpa av kollegor, ha ett tydligt syfte, samt våga misslyckas. En inspirerande, kreativ, välkomnande inomhusmiljö anser de att man skapar tillsammans med hjälp av både förskollärares och barns tankar.

Syftet med vår studie är att undersöka vad förskollärare har för uppfattningar om förskolans fysiska inomhusmiljö men det finns även ett intresse av att synliggöra vilken betydelse miljön har för barns utveckling och lärande. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har genomförts med metoden semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien baseras på åtta förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan men även deras föreställningar om miljöns betydelse för barns utveckling och lärande. Studiens resultat visar att förskolans fysiska inomhusmiljö ska planeras och utformas med hänsyn till den aktuella barngruppen samt deras intressen. Vidare pekar resultatet på att förskolans material är en betydelsefull aspekt i barns utveckling och lärande men förskollärarna understryker att materialet i sig inte är självlärande. Förskollärarna menar därmed att deras närvaro behövs för att främja barns utveckling samt lärande. I studien har vi analyserat förskollärarnas svar med hjälp av det sociokulturella perspektivet för att närma oss en förståelse för vår empiri. Slutsatsen visar tydligt att förskollärarna alltid utgår från barns intressen, förutsättningar och behov i utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö. Därutöver blev det uppenbart att förskolans fysiska inomhusmiljö är viktig i relation till barns utveckling och lärande.

Studiens syfte är att tolka och förstå lärares och rektors erfarenheter och uppfattningar om elevers behov, eventuell påverkan på undervisning och lärande samt pedagogiska strategier och planering vad avser skollokaler. Fokus ligger på den fysiska inomhusmiljön i skolans lokaler. Frågeställningarna är: 1) Hur ser elevers behov ut vad avser skollokaler, lärande, trivsel och upplevd trygghet, enligt grundskolelärare och rektor? 2) Vilka uppfattningar har grundskolelärare och rektor om skolmiljöns eventuella påverkan på undervisning och lärande? 3) Vad kännetecknar pedagogiska strategier och planering avseende skolans lokaler, enligt grundskolelärare och rektor? Studien följer den kvalitativa forskningstraditionen och fem lärare och en rektor som arbetar i grundskolan har intervjuats. För den första frågeställningen visar studiens resultat att informanterna lyfter fram betydelsen av elevernas behov av att bli bekräftade som individer, att kunna ta paus från klassrumsmiljön samt möjligheter till rastaktiviteter utomhus. För studiens andra frågeställning visar resultaten att informanterna lyfter fram betydelsen av ljudisolering/akustik, ytor/lokaler, möblering samt eventuella fönster mellan korridor och klassrum. För den tredje frågeställningen visar resultaten att informanterna lyfter fram betydelsen av att strategier och planering tar hänsyn till elevperspektiv, hur personal rör sig och interagerar med elever över hela skolan, att andra miljöer än enbart klassrummen kan användas för pedagogiska syftet och betydelsen av ytor och rum för elever att vila och umgås. Dessa resultat diskuteras och kopplas till aktuell och relevant tidigare pedagogisk forskning.

Studien handlar om förskolans fysiska inomhusmiljö och hur den samspelar med barns lek, lärande och välbefinnande. Studien lyfter viktiga aspekter i den fysiska inomhusmiljön, så som tydlighet i miljön, tillgänglighet av miljö och material samt pedagogers placering i miljön. För att få kunskap om dessa aspekter har vi intervjuat sex förskolepedagoger, både barnskötare och förskollärare. Insamlingen av empirin har ägt rum på fyra olika förskolor där två förskolor ligger på landsbygden och två förskolor ligger i stan, en av förskolorna inne i stan är en lägenhetsförskola. I analysdelen analyseras empirin utifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet i studien visar att miljön bör vara tydlig. Med tydlig menar pedagogerna som intervjuats att allt material ska ha sin egen plats och att barnen ska kunna se vad de kan göra i de olika rummen på förskolan. Pedagogerna förklarar att om barnen vet vad de kan göra på avdelningen samt själva plocka de material som finns tillgängliga leder detta till att barnen får känna ansvar i den fysiska inomhusmiljön. Utöver att miljön ska vara tydlig berättar också pedagogerna att miljön bör presenteras så att den är lockande för barnen. Med lockande menar pedagogerna att materialet ska placeras så att det är synligt när barnen kommer in i rummen. Pedagogerna berättar också att de använder sig av bilder för att barnen ska kunna se hur de kan leka med materialen för att materialet ska bli ännu mer lockande. Resultatet visar också att pedagogerna utformar miljön utifrån barnperspektivet vilket innebär att de använder sin kunskap om barns utveckling, behov och intressen för att skapa en verksamhet som är anpassad för barnens bästa. Pedagogerna lyfter också betydelsen av att de måste vara närvarande i barngruppen för att kunna utmana barnen i deras aktiviteter. I intervjuerna nämner pedagogerna att de upplever att barngrupperna är stora i förhållande till antalet pedagoger men att de trots detta alltid försöker finna en lösning så att alla barn får de vuxenstöd de behöver.

Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om relationen mellan materialets placering och barns handlingsutrymme i förskolans inomhusmiljö. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med totalt sex förskollärare på sex olika förskolor, och datan analyserades med hjälp en innehållsanalys och centrala begrepp ur det postmoderna perspektivet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika uppfattningar kring hur inomhusmiljön skulle anordnas och hur materialet skulle placeras i inomhusmiljön. Samtliga förskolor hade otillgängligt och tillgängligt placerat material för barnen. I resultatet framkom även att förskollärarnas erfarenheter var en betydande faktor för hur de valde att placera material och anordna inomhusmiljön. Förskollärarna uppfattade att de yngre barnens tillgång till ateljématerial, särskilt pärlor och flaskfärg utan vuxennärvaro, orsakade problem såsom nerstökning och kvävningsrisk. En begränsning av tillgången till sådana material för yngre barn är vanligt och materialet placeras till viss del otillgängligt. Konstruktionsmaterial, pennor, papper, utklädningskläder och dockor visade sig däremot vara mer tillgängligt placerat för alla barn, oavsett ålder, att självständigt använda och nyttja i lekar på de studerade förskolorna. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med följande examensarbete har varit att kartlägga och utforska vilka åtgärder som fastighetsbolag bör tillämpa eller utveckla vid ombyggnationer som uppfattas främja en förbättrad inomhusmiljö. Arbetet omfattar en kartläggning över vilka områden som fastighetsbolag bör fokusera på att förbättra vid en ombyggnation. Inklusionskriterier för fastighetsbolag och entreprenadföretag i examensarbetet har varit: att huvudbolaget eller de själva varit verksamma under minst 10 år i branschen, att företaget i dagsläget arbetar med ett utarbetat miljösystem inom företaget och/eller inom projekt samt att fastighetsbolagen ska inneha fler än 165 lägenheter och/eller kontorslokaler. Studien har tillämpat intervjuer med utvalda fastighetsbolag och entreprenadföretag samt en fallstudie med hjälp av fastighetsbolaget Diös som belyser praktiska åtgärder som uppfattas främja en förbättrad inomhusmiljö. Innehållsanalysen av intervjuerna och tillämpad fallstudie har sedan jämförts med insamlad teori vilken består av både litteratur och artiklar. Resultatet av studien presenterar de analyserade intervjuerna samt fallstudien. Slutsatsen av studien är att fastighetsbolagen kan utföra ombyggnationer som uppfattas kunna främja en förbättrad inomhusmiljö genom att effektivisera projekteringsskedet, utveckla ett styrmedel som kan generera en god dialog mellan hyresgäst och beställare samt fördela resurser inom aspekter som anses viktiga för en trivsam inomhusmiljö: termisk-, akustisk- och visuell miljö samt luftkvaliteten.

Vi människor spenderar en stor del av våra liv inomhus, varför kvalitén på luften är av stor betydelse. En tydlig definition på begreppet god inomhusmiljö eller bra luftkvalité är svår att specificera, även om man vet att det finns ett flertal faktorer som påverkar den upplevda komforten och har inverkan på både människans hälsa och dess prestationsförmåga (Warfvinge & Dahlbom 2010). Konsekvenserna av dålig luftkvalitet har visat sig vara många, och problemet ter sig betydligt mer komplext än vad man inledningsvis kan tro.Studien undersöker huruvida inomhusmiljörelaterade problem kan urskönjas i äldre småhus utrustade med självdrags- eller frånluftsventilation, och om det finns behov av att införa lagstadgade ventilationskontroller, likt systemet med OVK. Mätningar har genomförts i sex enfamiljshus i bostadsområdet Johanneslust i Malmö. Luftflöde, lufttemperatur, operativ temperatur samt relativ fuktighet har bestämts med adekvat mätutrustning, och denna data har kompletterats med en frågeenkät där de boende i området fått redogöra för upplevd inomhusmiljö. Med avstamp i det teoretiska materialet samt rådande lagar och regelverk har mätresultaten och enkätsvaren kunnat analyseras och sammanställas. Det visade sig att endast ett av de sex mätobjekten uppnådde ett tillräckligt högt luftflöde per kvadratmeter boyta, enligt Boverkets definition på 0,35 l/s,m^2, men att den relativa fuktigheten i samtliga hus var inom ett acceptabelt intervall, likaså inomhustemperaturen. Resultatet från enkäterna visade att 98 % av de boende i området var mycket eller ganska nöjda med sin bostad överlag, men drag, för låg eller varierande rumstemperatur samt instängd lukt besvärade mellan 40 – 60 % av de svarande. Av de framkomna resultaten drogs slutsatsen att otillräcklig luftomsättning i äldre småhus utrustade med självdrags- eller frånluftsventilation är tämligen vanligt förekommande. Tidigare studier, ELIB (1990) och Bostad barn och hälsa (2000), som visat att 4 av 5 hushåll har en luftomsättning som inte uppgår till kravet, kan tillsammans med mätresultaten vara en god indikator på att ett standardiserat system för ventilationskontroll i småhus bör införas. / The study examines whether indoor environmental problems can be discerned in older single-family houses equipped with natural or exhaust air ventilation. Measurements have been conducted in six single-family houses in the residential area of Johanneslust and Håkanstorp, Malmö. The air flow and operational temperature as well as relative humidity has been determined, and the data has been paired with a questionnaire in which the residents of the area have had the opportunity to describe their perceived indoor environment. Using the theoretical material and actual laws and regulations as a springboard, an analysis of the measurements and the obtained answers from the questionnaire could be made. It showed that only one out of the six houses in the study had an adequate air flow per square meter, defined by the Swedish Board of Housing as 0,35 l/s,m^2, but that the relative humidity and indoor temperature were both in what would be considered an acceptable span. 98 percent of the residents in the area were very or quite satisfied with their living space overall, but too low or varying room temperature and odor troubled 40 – 60 percent of the respondents. The conclusion drawn from the results is that an insufficient air flow is common in older single-family houses equipped with natural or exhaust air ventilation systems. Previous studies, ELIB (1990) and Bostad barn och hälsa (2000), has shown that 4 out of 5 households have an air circulation that does not meet the requirement set, and in light of the results of this study legislated controls of the indoor environment and ventilation systems in single-family houses should be implemented, and possibly bring with it improved indoor environment.

I förskolor vistas barn som med deras små och outvecklade organ är extra känsliga för bland annat emissioner och inomhusrelaterade problem. Det är därför av stor vikt att en god inomhusmiljö kan säkerställas för att ge barnen en bra start i livet. Men till följd av de dåliga riskkonstruktionerna från 60-, 70- och 80-talet har många förskolor drabbats av fukt och mögel i inomhusmiljöerna där just barn vistas dagligen. Fukt förekommer överallt vilket innebär att det även förekommer i våra inomhusmiljöer. Problematiken uppkommer däremot när det blir högre nivåer av fukt som dessutom letar sig in i organiska byggnadskonstruktioner. Exponering för höga fuktnivåer kan leda till tillfälliga symtom som eksem, huvudvärk, torra slemhinnor, koncentrationssvårigheter och trötthet. Men studier visar att det även kan orsaka bestående men som ökad risk för astma och atopiska eksem.  Det syns en rådande problematik gällande huruvida rutiner utförs då kontroller inte alltid kan säkerställas. Detta trots forskning visar att hälsoeffekterna blir negativa för barn som vistas i inomhusmiljöer där fukt- och mögel är ett problem. Vem som egentligen har ansvaret för säkerställande har visat sig vara en komplex fråga. I följande examensarbete utreds därför två kommuner i deras satsning i att förbättra inomhusmiljöerna för de barn som vistas i förskolor från framförallt 60-, 70- och 80-talet. Ur arbetet framkommer det att kommuner arbetar med rutiner och till viss del årliga kontroller för att säkerställa goda inomhusmiljöer. Dessa ligger till grund för att upptäcka eventuella fastighetsrelaterade problem i byggnaden. I de fall att rutinerna är bristande eller inte räcker hela vägen, är det föräldrarna som ska initiera en medicinsk utredning om de upptäcker att barnet i fråga uppvisar kroppsliga reaktioner som allergi. Genom medicinska utredningar ska de kunna påvisa olägenhet i fastigheten och först då kontrollerar kommunen detta. / In preschools there are children who are particularly sensitive to, among other things, emissions and indoor-related problems. It is therefore of great importance that a good indoor environment can be ensured to give the children a good start in life. But as a result of the poor risk constructions from the 60s, 70s and 80s, many preschools have been affected by moisture and mold in the indoor environments where children stay daily. Moisture is everywhere, which means that it is also present in our indoor environments. The problem, on the other hand, arises when there are higher levels of moisture that also find their way into organic building structures. Exposure to high humidity levels can lead to temporary symptoms such as eczema, headaches, dry mucous membranes, difficulty concentrating and fatigue. But studies show that it can also cause persistent but increased risk of asthma and atopic eczema. There is a prevailing problem regarding whether routines are performed as controls cannot always be ensured. This despite research shows that the health effects are negative for children who stay in indoor environments where moisture and mold are a problem. Who is actually responsible for ensuring has turned out to be a complex issue. In the following degree project, two municipalities are therefore investigated in their efforts to improve the indoor environments for the children who attend preschools, especially from the 60s, 70s and 80s.The work shows that municipalities work with routines and to some extent annual inspections to ensure good indoor environments. These are the basis for detecting any property-related problems in the building. In cases where the routines are deficient or not sufficient all the way, it is the parents who must initiate a medical investigation if they discover that the child in question has physical reactions such as allergies. Through medical investigations, they must be able to detect inconvenience in the property and only then will the municipality check this.

Miljön på förskolan och dess utformning är en grundläggande faktor för barns möjlighet till trygghet, lek och utveckling. Syftet med studien är därför att undersöka hur barn uppfattar sin omgivande inomhusmiljö samt hur förskollärare resonerar kring och motiverar sina val i utformningen av den. För att nå fram till dessa erfarenheter och uppfattningar används en kvalitativ ansats med barnsamtal och semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Respondenternas svar analyseras med begrepp från en modell som grundar sig i arkitekturperspektivet. Studiens resultat visar att förskollärarna utgår från flera företeelser i utformningen av miljön och att olika saker möjliggör och begränsar. En slutsats som kan dras av resultatet är betydelsen av material, yta och möbler i miljön för barns möjlighet till lek. / The preschool environment and its design is a fundamental factor for children's opportunities for security, play and development. The purpose of the study is therefore to investigate how children perceive their surrounding indoor environment and how preschool teachers reason about and motivate their choices in the design of it. To reach these experiences and perceptions, a qualitative approach is used with child interviews and semi-structured interviews with preschool teachers. The respondents answers are analyzed with concepts from a model that is based on the architectural perspective. The results of the study show that preschool teachers base their choices on several facts in the design of the environment and that different things enable and limit. One conclusion that can be drawn from the result is the importance of materials, surface and furniture in the environment for children's opportunity for play.