En undersökning om vad som testas på fysikprov, genom att prov från gymnasiekolan samlats in och analyserats med avseende på vilka problemtyper som förekom på proven.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesärskolan En diskursanalys utifrån hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med min studie är att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesärskolan. Jag ser även till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut.Den empiriska datan i denna studie är insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av två intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, på två skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgång bildar detta grunden till denna studie.Empirin visar på en komplexitet gällande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas där den sociala- och kognitiva kunskapen ansågs viktiga. Två diskurser gällande undervisning inom gymnasiesärskolan träder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, där båda fokus sägs vara av betydelse för att utveckling ska ske. Till detta kan olika syn på kategorisering, bemötande och samverkan läggas.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus.Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet. Vi har gjort en litteraturstudie om historisk forskning om normalitetsbegreppets framväxt och användning inom det svenska skolväsendet. Vi har valt en hermeneutisk inriktning med kvalitativa forskningsmetoder. Genom att använda oss av bland annat forskningslitteratur vill vi belysa hur normalisering, kategorisering och marginalisering användes förr under 1900-talet kontra hur det används idag under 2000-talet. Resultatet av vårt arbete är att synen på barndomen har ändrats genom århundradet beroende på vilka framträdande forskare som var aktiva just då. Det fanns olika tillvägagångssätt för att komma fram till svar på normalitet, exempelvis tester som gjordes eller mallar som skulle följas. Barnens fostran samt synen på barndomen är sammanknutet till de värderingar, tolkningar och åsikter som var rådande under en specifik tidsperiod. Barnens fostran är även knutet till föräldrarnas värderingar som de vuxna själva växte upp med. Värderingarna är dock föränderligt beroende på vilken tidsepok som individerna lever/levde i. I vår undersökning kom vi även fram till en viktig aspekt när det gällde tester av barn i dagens samhälle. De barn som möjligtvis lider av ett handikapp eller diagnos kan idag få den hjälp de behöver av exempelvis läkare, medicinering och/eller personliga assistenter beroende på vad testerna visar.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ”omotiverad” klass yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ”praktiska”, eller yrkesämnen och ”teoretiska” eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt. Resultatet visade att eleverna delade upp sina ämnen på ett annat sätt än förväntat. De delade upp ämnena i ”stilla-sittande” och ”arbeta med kroppen”. Det var de ”stilla sittande” ämnena som var minst populära men engelska var omtyckt trots sin ”stilla-sittande” kategorisering. Detta förklarades av deras tidigare intresse för ämnet, men även av en bra relation till läraren, och varierande och intressanta uppgifter. Slutsatsen var därmed att dessa elever gärna vill röra på sig och det behövs både en bra relation till läraren och varierande, intressanta uppgifter för att öka och uppehålla deras motivation för ämnet / The aim of this study was to discover whether an “unmotivated” class of vocational students categorised their subjects and how this affected their motivation, especially in English. Research suggests that vocational students often divide their subjects into practical, or vocational, and theoretical, or other subjects, and that they have less motivation for the latter. Twelve HVAC or plumbing students answered a survey and three of them were interviewed separately. The results showed that the students divided their subjects into “sit-still” lessons and “using your body” lessons. The “sit-still” lessons were least popular, but English was well-liked despite its categorisation as a “sit-still” lesson. This was explained by their previous interest for English as a subject, but even by their good relationship with the teacher, and varied, interesting tasks. The conclusion was therefore at these students like to be moving around and that it is also necessary for them to have a good relationship with their teacher, and varied, interesting tasks in order to increase and maintain their motivation for the subject.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras. I analysen framstår även att den lättnad och självinsikt som pedagogerna menar att barnen upplever med en diagnostisering inte verkar stämma överens med barnens bild av situationen. Vad som däremot framträder är att en ADHD-diagnos möjliggör ökade resurser samt tillgång till medicin. I studien visar det sig att pedagogerna talar om ADHD utifrån den biomedicinska diskursen, samma diskurs som idag har en dominerande ställning inom forskning. Som slutsats kan sägas att de maktdimensioner invävda i vårt språk och våra handlingsmönster, som skapar förgivettagna sanningar om vad som är barnens bästa, leder till en styrning av pedagogers särskiljande av barn. Med denna goda viljas makt kategoriseras barn vars beteenden kan härledas till ADHD-diagnosen.

Enligt statistik från Skolverket (2015) har upp till var femte elev i Sverige en annan etnisk bakgrund än svensk. Tidigare forskning säger att medvetenhet och ett kritiskt förhållningssätt till användandet av mångkultur i lärandet, det vill säga interkulturella perspektiv, utgör en betydande roll för individens inlärning och hur individens attityd mot samhället och världen formas. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur lärare och pedagoger talar om interkulturella perspektiv samt om, och i så fall hur, de använder interkulturella perspektiv i fritidshemsverksamheten. Uppsatsen är skriven ur ett normkritiskt perspektiv med ett fokus på interkulturella perspektiv. Vi använder oss av blandad metod, där en webbenkät och två intervjuer har legat som underlag för vår studie och analys. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring normer och kategoriseringar men att lärare och pedagoger inte lyckas implementera kritiken mot bland annat norm i sin verksamhet. Snarare upprätthåller personal i fritidshemmen snäva kategoriseringar och dikotomier.

Studiens syfte var att undersöka konstruktionen av gängkriminalitet i Polismyndighetens rapporter. Gängkriminaliteten har ökat snabbt den senaste tiden i Sverige och är ett växande problem samt en stor samhällsfråga som får mycket uppmärksamhet. Polismyndigheten släpper ofta rapporter som presenterar det aktuella läget i Sverige. Metoden som användes var en diskursanalys inspirerad av Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”. Fem utvalda rapporter ingick i analysen som använder sig av Foucaults teorier om makt och kunskap/vetande samt governmentality. Resultatet visade på tydliga diskurser som identifierades i polisens rapporter som var organisatorisk diskurs, territoriell diskurs, ungdoms diskurs och etnisk diskurs. Studiens slutsatser var att polisens konstruktion av gängkriminalitet bidrog till att forma och skapa kunskap om vad gängkriminalitet är, som vidare kan skapa effekter. Effekterna av polisens konstruktion kan vara att det blir svårare att ha en dialog och att det leder till en ökad misstro mot polisen och till en överskattning av problemets omfattning genom en förstärkning av de sociala konstruktionerna och kategoriseringarna av grupper i samhället. Det kan leda till ökad marginalisering och social exkludering av vissa grupper i samhället.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattning om interkulturalitet. För denna studie tas utgångspunkt i två frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare det interkulturella förhållningssättet och vilka strategier väljer förskollärare att använda i arbetet med interkulturalitet. Studiens valda metod är semistrukturerade intervjuer där fem olika förskollärare intervjuades. Det insamlade datamaterialet struktureras upp genom tematisk analys där olika teman framställds utifrån respondenternas svar, vilket redovisas i resultatdelen. Studien har en teoretiskt utgångspunkt i vithetsnorm, den normkritiska perspektivet och begreppet kategorisering. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar det interkulturella förhållningssättet som betydelsefullt i bemötande av barn och vårdnadshavare med olika kulturella bakgrunder. Förskollärarna uppfattar interkulturalitet som ett värdegrundsarbete där alla barn inkluderas på lika villkor. Barns vårdnadshavare kan även ses som en resurs för att implementera kulturer i förskolans verksamhet men att detta kan skapa spänningsfält på grund av kommunikationssvårigheter. Slutsatsen är att förskollärarna uppfattar interkulturalitet som en utmaning att implementera i praktiken och att det finns behov av kompetensutveckling. / <p>Betyg i Ladok 240219.</p>

Denna studie utforskar användningen av Large Language Models och word embeddings för attautomatisera kategoriseringen av CPV-koder inom svenska offentliga upphandlingar. Tidigarestudier har inte lyckats uppnå tillförlitlig kategorisering, men detta experiment testar en nymetod som innefattar LLM-modellerna Mistral och Llama3 samt FastText word embeddings. Resultaten visar att även om studiens lösning korrekt kan identifiera vissa CPV-huvudgrupper, är dess övergripande prestanda låg med ett resultat på 12% för en helt korrekt klassificering av upphandlingar och 35% för en delvis korrekt klassificering med minst en korrekt funnen CPV-huvudgrupp. Förbättringar behövs både när det kommer till korrekthet och noggrannhet. Studien bidrar till forskningsfältet genom att påvisa de utmaningar och potentiella lösningar som finns för automatiserad kategorisering av offentliga upphandlingar. Den föreslår även framtida forskning som omfattar användningen av större och mer avancerade modeller för att adressera de identifierade utmaningarna.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om anhörigstöd genom att kritisk granska hur anhöriga till närstående med beroendeproblem konstrueras i lagstiftning och styrdokument för anhörigstöd och hur detta påverkar rätten till, och utformningen av, anhörigstöd. Studien har genomförts med en deduktiv governmentalityansats, ett perspektiv som kännetecknas av ett intresse för hur statens styrningsmentalitet, rationalitet och tekniker för styrning medieras via olika former av lagstiftning, policydokument och operativa riktlinjer. Studien har genomförts med en komparativ ambition som syftat till att jämföra föreställningar om medberoende som en problemkategori med statliga förväntningar på anhöriga som resurs i omsorgen av närstående. Frågeställningarna har behandlat hur och när en anhörig är att förstå som ett problem och resurs, hur råd, stöd och rekommendationer, samt professionella förhållningssätt, skiljer sig mellan anhöriga som vårdar och de som kategoriseras som medberoende och huruvida detta kan förstås i relation till styrningstekniker. Studiens frågeställningar har operationaliserats kring ett teoretiskt grundat analysschema, som väglett textanalys och tolkning av empiri. Analysschemat systematiserades i komponenter för att kritiskt granska empirins diskursiva formationer. Resultaten är presenterade i tre kapitel: Karaktär och förklaringar, Orsaker, aktörer och strategier och Subjektiviteter, auktoriteter och tekniker förstyrning samt i en illustrerande resultatfigur. Resultaten har visat att lagstiftning och policy kategoriserar anhöriga genom att systematiskt tillskriva dem olika egenskaper samt problem och behov, därtill varierande normativa föreställningar om anhörig-närståenderelationen i förhållande till omsorg och utsatthet. Empirin medierar en styrningsmentalitet som isärhåller anhörigkategorier som skilda fenomen, mottagliga för olika former av anhörigstöd, styrningstekniker och professionella förhållningssätt. Missbrukets medikalisering placerar anhörigstödet inom beroendevårdens ansvar. Anhöriga till närstående med beroendeproblem ska därför erbjudas stöd som antingen involverar dem i behandlingsfrämjande beroendevård eller behandlar egna medberoendebeteenden. Råd, stöd och rekommendationer riktade till anhöriga som vårdar kontrasterar ett tydligare omsorgsperspektiv. Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd som underlättar den frivilliga omsorgen genom olika praktiska och administrativa avlastningspaket. Governmentalityanalysen har lett till slutsatsen att idealsubjektet är en autonom och ansvarstagande anhörig som aktivt förhåller sig till anhörigskapets risker genom att efterfråga anhörigstöd i enlighet med den medierade problem- och behovsbilden som tillskrivits tillhörande anhörigkategori. Studien har relevans för det sociala arbetet eftersom lag och policy ger upphov till olika program, åtgärder och insatser på den praktiknära nivån.