Biodiversity surveys conducted by consulting firms generate valuable biodiversity data. However, the full potential of this data remains untapped without proper structuring and integration into a collaborative network of shared data. This thesis addresses the lack of studies exploring data management in biodiversity surveys and the specific requirements for data structuring. The objective of this Bachelor’s thesis is to introduce the concepts of data management in biodiversity surveys and collaborative data sharing, which have gained scientific popularity due to advancements in data-driven technologies and growing public interest in environmental sustainability. Using a qualitative and exploratory approach based on the Design Science Research paradigm, this research draws general conclusions on data management practices in biodiversity surveys and identifies the requirements for new data standards. The findings of this thesis serve as a starting point for ongoing efforts toward establishing a standardised structure for biodiversity survey data. Such a structure would enable meaningful insights through data-driven technologies and facilitate integration into a collaborative network of shared data. By addressing the gap in understanding data management and data standards in biodiversity surveys, this research contributes to the effective utilization of biodiversity data, ultimately supporting the achievement of sustainability goals. / Naturvärdesinventeringar utförda av konsultfirmor i Sverige genererar en betydande mängd biodiversitetsdata. För att utnyttja värdet av denna data fullt ut är strukturerad hantering och öppen samverkan och delning av data inom öppna data-ekosystem avgörande. Genom att organisera och standardisera datan på ett enhetligt sätt blir den mer användbar och kan bidra till att uppnå globala och nationella hållbarhetsmål. Trots behovet finns det brist på studier som fokuserar på datahantering vid Naturvärdesinventeringar och specifikt specificerar kraven för strukturerad hantering av data. Detta kandidatarbete introducerar ämnet datahantering från Naturvärdesinventeringar samt delning av data inom öppna data-ekosystem. Dessa ämnen har blivit alltmer populära inom forskningen på grund av framstegen inom datadrivna teknologier och det ökande allmänna intresset för miljömässig hållbarhet. Med en kvalitativ och utforskande metod baserad på Design Science Research-paradigmet drar denna forskning generella slutsatser om god praxis för datahantering vid Naturvärdesinventeringar samt identifierar krav som behöver uppfyllas för att kunna dela datan inom öppna data-ekosystem. Resultaten av detta arbete utgör en grund för fortsatt arbete mot att etablera en standardiserad struktur för biodiversitetsdata från Naturvärdesinventeringar. En sådan struktur skulle möjliggöra djupare insikter genom datadrivna teknologier samt underlätta integreringen av data inom öppna data-ekosystem. Genom att belysa kunskapsbristen inom datahantering och datastandarder vid Naturvärdesinventeringar bidrar detta arbete till en effektivare användning av biodiversitetsdata och stödjer därmed arbetet med att uppnå hållbarhetsmålen.

Denna uppsats analyserar Rom 8:18-30 i ljuset av kognitiv metafor- och blendingteori för att utröna hur Paulus bruk av metaforer kopplade till slaveri och adoption kan förstår. Vidare undersöks hur metaforbruket i Rom 8:18-30 relaterar till de tidigare verserna i kapitlet, samt hur en antik åhörare kan tänkas ha uppfattat det teologiska budskapet i de undersöktaverserna. / The purpose of this thesis is to analyse Romans 8:18-30 in the light of cognitive metaphor and blending theory to explore how Paul's use of metaphors related to slavery and adoption can be understood. Furthermore, to analyse how the use of metaphor in Romans 8:18-30 relates to the earlier verses in the chapter, and how an ancient audience might have understood the theological message of the verses examined.

Den här studien analyserar Tranströmers diktsamlingar 17 dikter, Hemligheter på vägen och Klanger och spår utifrån tematiken kring tid. Detta genom närläsning av dikterna och application av kognitiv lingvistik på metaforerna kopplade till tid. Resultatet av studien är att all tid existerar samtidigt i Tranströmers poesi, enligt T.S. Eliots teori att både dåtid och framtid finns här och nu, vilket syns på diverse historiska aspekter i nuet såsom ordval och porträttdikter. Tiden i dessa dikter tar formen av insekter såsom ett armbandsur och ett fjärilsmuseum. Fåglarna i dikterna vaktar tiden, olika fågelarter har hand om olika tidsperioder och de kan även misslyckas med tiden. Utöver detta kan tiden även ha en rumslighet likt en labyrint, schakt eller sjukhusbyggnader samt att den kan flöda i en nedåtgående rörelse. Vanliga konceptuella metaforer förekommer i Tranströmers poesi men oftast på ett nyskapande sätt som strider mot den allmänna definitionen av tid som kronologisk, linjär och uppdelad i mindre enheter.

The following study aims to examine the special mathematical knowledge needed in order to teach mathematics. Furthermore, the study attempts to explore how teachers’ views on the knowledge needed in order to teach mathematics affects their student’s opportunities to develop their conceptual understanding. Qualitative and quantitative empirical data was attained by observations and complementary interviews. A total of three teachers, all working at the same school, was observed and interviewed. The study used Ball, Thames & Phelps (2008) practice-based theory of mathematical knowledge for teaching, MKT, as its theoretical framework when analyzing the empirical data. The result of the observations displays that math teachers tend to use common content knowledge far more than specialized content knowledge during their lessons. The outcome of this also study reveals that there is a tendency among teachers to interfuse mathematical concepts with terminology. Conceptual understanding is equated with the use of correct terminology. The students are not exposed to the underlying ideas of the mathematical concepts. The study also concludes that there seems to be a sectioning between the mathematical content taught in grade 4-6 from the rest of the content being taught in elementary school, with a low number of connections being made between mathematical topics and concepts included in the curriculum.

Subitiseringsförmåga ses som en grundläggande färdighet inom taluppfattning. Syftet med studien var att bidra med kunskap om sambandet mellan konceptuell subitisering och taluppfattning, samt vilken påverkan vårt interventionsprogram har på elever med svag konceptuell subitiseringsförmåga. Syftet var också att synliggöra utvecklingsarbetet av ett interventionsprogram i konceptuell subitisering. Interventionen genomfördes med 15 elever i årskurs 4 med två till fyra elever i varje grupp. Upplägget som var grundat i konstruktivismen byggde på att använda konkret material med gemensamma diskussioner. Före och efter interventionen gjordes tester för att kartlägga elevernas kunskapsnivåer. Kvantitativ metod användes för att få svar på våra forskningsfrågor om korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning samt interventionsprogrammets påverkan på elevernas konceptuella subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade att interventionsgruppen förbättrat sig något mer än kontrollgruppen gällande både subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade också på en viss korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning. Det är svårt att dra några generella slutsatser kring resultaten eftersom urvalet i studien var litet och skillnaderna mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp små. Kvalitativ metod med återkommande reflekterande samtal användes för att besvara forskningsfrågan om interventionsprogrammets påverkan på elevernas kunskapsutveckling, engagemang och självförtroende samt för att synliggöra vilka förändringar som behövde göras i programmet. Eleverna visade engagemang och självförtroendet gällande taluppfattning. Vi såg detta genom elevernas höga aktivitetsnivå, kreativitet och rikliga kommunikation. Förändringar av interventionsprogrammet gjordes främst genom att göra övningarna enklare eller mer utmanande. För att tolka och förstå konsekvenserna av de perspektivval som gjordes under interventionen gällande metoder för att möta elevers olikheter, åtgärda svårigheter och undanröja hinder använde vi oss av två grundläggande specialpedagogiska perspektiv, relationellt respektive kategoriskt. Intervention som specialpedagogisk insats kan utveckla elevers matematiska förmågor och därmed minska risken för misslyckande med samhälleliga begränsningar som följd. Intervention kan som i vår studie även användas som ett verktyg för professionsutveckling. / Subitizing ability is seen as a basic skill in number sense. The purpose of this study was to contribute with knowledge about the connection between conceptual subitization and number sense and what impact our intervention program may have on students with weak conceptual subitizing ability. The purpose was also to make the development process visible in our work with an intervention program in conceptual subitizing. The intervention was implemented with 15 students in year 4, with two to four students in each group. The design of the intervention was founded in constructivism. Concrete materials and joint discussions were used. To map the students’ knowledge development, tests were performed both before and after the intervention. Quantitative methods were used to answer our research questions about the correlation between conceptual subitizing ability and number sense, as well as the intervention program’s impact on students' conceptual subitizing ability and number sense. The results showed that the intervention group improved slightly more than the control group in terms of both subitizing ability and number sense. The results also showed a minor correlation between conceptual subitizing ability and number sense. It is difficult to make any general conclusions from the results because the sample in the study was small and the differences between the intervention group and control group were small. Qualitative methods with recurring reflective conversations were used to answer the research question about the intervention program’s impact on knowledge development, students’ commitment and self-confidence and to identify which changes that need to be done to the program. The students showed commitment and self-confidence regarding number sense. We saw this through the students’ high level of activity, their creativity and abundant communication. The changes to the intervention program consisted mainly of making the exercises simpler or more challenging. In order to understand the consequences of the perspective choices made during the intervention regarding methods for meeting students’ differences, resolving difficulties and removing obstacles, we used two basic special educational perspectives: the relational and the categorical. Intervention as a special educational effort can develop students' mathematical abilities and thereby decrease the risk of failure with societal limitations as a result. As in our study, intervention can beused as an implement for professional development.

Marken är något fundamentalt. Jag dras till att skapa hålrum och att gjuta av dem. Låta händerna leda. Det är något som attraherar mig med att inte riktigt kunna föreställa mig formen av hålrummet i tanken, att det är ett glapp i överföringen mellan händernas rörelser och tankens. Att värdera det definierade högre än det odefinierade, vill jag lägga i en parantes.  Vi använder språk som materia, vi bygger betydelser, rum som skapar sammanhang, stödkonstruktioner, konstruktion som är dikt, som är en rörelse som är jord som är ett arbete som är sten som är en förflyttning som är trä som är en handling som är metall som är nära intill, att skulptera en tanke. Det är idén om att kroppen har en korrekt form som gör kroppen korrupt. Den brutna cirkeln är på ett sätt en helhet av två korrupta kroppar. Kategorier och definitioner är något verkligt, oavsett hur de är skapade eller kommit till. Vi uppmärksammar genast om något är konstigt. Två enheter som vi uppfattar som separata, är separata. Om de inte varit separata skulle vi uppfattat de som ett och inte som två. Det här ser vi omedelbart. Om vi inte är i ett främmande sammanhang med främmande definitioner, men då kommer säkerligen någon ganska snart att uppmärksamma oss på hur saker hänger ihop. Människor är hjälpsamma på sådant sätt. / My work may be described as bordering between sculpture and installation, intuitive and conceptual, it could in a way be seen as a broken circle, as one, but i will work hard to make the two entities, the two seemingly half circle shaped entities, to be separate, to be two.  I will assert they are one work but also not, I will assert their indepencence, they are two. The bridge, the connection, will (or will not) happen in the thought, not by sight. There will be no side-by-side, object dialog in near space, rather association through memory and through distance. Like an object or some kind of occurence is planted early on in a movie and then reoccurs later on with the purpuse to further the understanding of course of events.  We tend to read two half circles near each other as a whole circle. Robert Morris made two half circles with only a thin lit gap underlining their distinct form, but at the same time dissolving them as a broken circle. It is the idea of of a correct body that makes a body corrupt. The broken circle is in a way the whole of two corrupt bodies.

The essay analyzes the final series of work by the French postmodern artist Yves Klein. The Fire paintings were created in 1961-1962 during a performance at the research laboratory of the National Gaswork of France, located outside Paris. Klein used a two-meter-long gas pipe to spray fire on wet canvas and damped Swedish cardboard to create an abstract, minimalistic body of work. The founder of Nouveau Réalisme Klein took traces of fire through a canvas and created a series including more than 150 oeuvres. In this research, semiotic philosopher Charles Sanders Pierce's method has been applied to analyze 23 selected artworks that devise the incarnation of the myth through five different analysis theories: fire, the creation, universe, man, and passion. Through layers of conceptual ideas, the research shows that Klein's body of work is more mystical than rational, just like the artist's personality. The analyst concludes that the 23 selected Fire paintings are constructed with ambiguous philosophical questions about existence and invoke our imagination with inspiration from alchemy. As in the Nouveau Réalisme manifesto, the essence of the paintings was to create traces of life. The research substantiates that the conceptual series of oeuvre represents the creation of life and universe, as the end of our physical life marks the beginning of our reincarnation. The inspiration for the Fire paintings came from Catholicism, Rosicrusian Order, spiritualism, judo, alchemy, and contemporary historical situations and science during 1950-1960.