Tidigare studier har visat att en viktig aspekt ofta saknas i den skrivundervisning som eleverna ges inom ramen för svenskämnet i skolan. Fokus har för ensidigt riktats mot skrivfärdighet och genreanpassning. Det som ofta saknas i under-visningen är ett perspektiv som sätter språk och text i relation till makt, och ett skrivande som använder språket för att bygga kunskap och åstadkomma förändring i samhället. Förutom språklig och kulturell kompetens behöver eleverna alltså utveckla kritiska kompetenser genom skrivundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa den position som de kritiska skrivkompetenserna innehar i dagens svenskämne genom att undersöka i vilken utsträckning kritisk litteracitet möjliggörs och uppmuntras i ett nationellt prov i skriftlig framställning. De nationella proven har nämligen en normerande effekt på undervisningen i stort. I detta syfte har ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen Svenska 1 på gymnasiet granskats utifrån Janks (2010, 2013) critical literacy-perspektiv och dess fyra dimensioner: makt, tillgång, mångfald och design. Studien visar att provet i relativt låg grad främjar kritisk litteracitet eftersom uppgifterna på olika sätt begränsar elevernas definierande och rekonstruerande möjligheter och eftersom uppmaningar till kritiska förhållningssätt saknas. De fyra olika skrivuppgifterna som erbjuds kan därtill sägas främja kritisk litteracitet i olika utsträckning. Trots att ingen av uppgifterna uppmanar till kritiska förhållningssätt är möjligheterna att detta görs av eleverna större i vissa uppgifter än i andra. Studien visar därmed att det granskade provet inte korresponderar med skolans övergripande demokratiska mål. Resultatet bekräftar tidigare forskning och indikerar därmed att den skrivundervisning som ges i kursen svenska 1 på gymnasiet behöver vidgas till att omfatta också en socio-politisk diskurs och kritiska skrivkompetenser för att ge eleverna tillgång till en holistisk undervisning om språk och text samt dess relation till makt.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur svensklärare på gymnasiet utformar sin litteraturundervisning och hur de förhåller sig till de skrivningar i styrdokument som behandlar litteraturundervisning. Forskning på styrdokument tyder på att kritisk litteraturläsning allt mer får stå tillbaka till förmån för formaliserad färdighetsträning och genrepedagogik. Semistrukturerade kvantitativa intervjuer med fyra svensklärare på gymnasiet genomfördes. Studiens resultat visar att svensklärarnas undervisning utgår från idén om skönlitteratur som bärare av kulturella idéer. Lärarna planerar undervisningen utifrån sina egna yrkeserfarenheter och elevernas förkunskaper och lägger fokus på kritisk litteracitet.

I takt med den ökade digitaliseringen har digitala verktyg lyfts in i den svenska förskolansläroplan utifrån en ny revidering (Skolverket, 2018), vilket innebär att utvecklandet av digitalkompetens samt källkritisk förmåga blir innehåll för måluppfyllelse i förskolans verksamhet.Med hänsyn till det enorma informationsflöde som barn möter varje dag blir det väsentligt attförstå hur barn skapar mening och kunskap av multimodala texter. Studiens syfte är därför attundersöka hur källkritik konstitueras av barn i digitala aktiviteter. De frågor som studien ämnarsvara på är: “Vilka kunskaper om källkritik uttrycker barn när de samtalar om digitala bilder?”,“Vilka tecken på källkritik representeras i barns handlingar när de möter digitala bilder?” samt“Vilka kunskaper om källkritik konstitueras i aktiviteter med digitala bilder?”. Studien ärkvalitativ och utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv med multimodal designinriktningsom teoretisk utgångspunkt. Utifrån detta skapades aktiviteter där barn skulle studera ett antaldigitalt manipulerade bilder med utgångspunkt i källkritiska kriterier. Resultatet visade på attdialogen har stor betydelse för meningsskapande i barns utvecklande av källkritik. I dettasammanhang är barnen aktiva aktörer i meningsskapandet av de bilder som de studerar, där allaolika aktörer bidrar till att konstituera erfarenheter och kunskaper om källkritik. Utvecklandetav källkritik är väsentligt för barns livslånga lärande och är något som bör integreras redan itidig ålder.

Skolverkets styrdokument för svenska 3 visar på behov av och strävan efter ett kritiskt förhållningssätt till text. Nationella prov har en samlande, mätande och utjämnande funktion. Delprov A från vårterminen 2015 i det nationella provet för svenska 3 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån forskaren Hilary Janks terminologi om kritisk litteracitet. Analysen görs med syfte att utifrån begreppen dominans, tillgång, mångfald och design undersöka vilka bakomliggande strukturer som finns i provet, och vilka förutsättningar som ges till eleverna att inta ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar att provet innehåller en bred mångfald av representation och perspektiv, men att texthäftet präglas av en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar också att eleverna inte ges tillgång till det språk som behövs för genomförande av provet, samt brister i förutsättningarna för att inta att ett kritiskt förhållningssätt till text.

I den föreliggande studien undersöks hur makt manifesteras i tre skönlitterära verk och hur bokförlagens lärarhandledningar till respektive verk beaktar de frågor om makt som manifesteras. De skönlitterära verken är anpassade för mellanstadiet och har uppmärksammats ute i verksamheten av oss skribenter. Studien tar avstamp i Janks (2010) teoretiska modell om kritisk litteracitet för att undersöka hur makt manifesteras genom att granska omslag och bilder och genom att granska variationer i texten. De mönster som uppdagas i resultatet visar att fysiska förutsättningar och kön är återkommande variationer där makt manifesteras. Resultatet visar även att författarna/illustratörerna tydligt synliggörs i lärarhandledningarna. Resultatet visar också att lärarhandledningarna i viss mån förstärker dessa maktförhållanden.

Uppsatsen analyserar Bernardine Evaristos roman Flicka, kvinna, annan (2022). Den litterära analysens syfte är att undersöka hur karaktärerna Amma och Helens liv påverkas av deras kön, klass och rastillhörighet utifrån metoden diskursanalys. Studiens didaktiska undersökning syftar till att studera romanens undervisningspotential utifrån den litterära analysens resultat. Den didaktiska analysen utgår ifrån att synliggöra hur skönlitteratur kan användas utifrån undervisningsmetoderna kritisk litteracitet och deliberativa samtal för att utveckla elevernas kritiska tänkande inom ramen för svenskämnets undervisning på gymnasiet. Den litterära analysen visar att karaktärerna Amma och Helens liv påverkas på olika sätt på grund av deras kön, klass och rastillhörighet. Deras livsmöjligheter påverkas främst av att de är svarta kvinnor i ett västerländskt samhälle. Den intersektionella analysen vittnar om att kvinnornas liv påverkas på olika sätt beroende på vilken tid och i vilka sociala rum de befinner sig i. Resultatet visar också att romanen kan användas som en ingång i svenskundervisningen för att utveckla elevers kritiska tänkande utifrån undervisningsmetoder inspirerade av deliberativa samtal och en kritisk litteracitetingång vid läsning av den skönlitterära romanen.

Syftet med den här studien är att utföra en text- och bildanalys av Astrid Lindgrens böckerLotta på Bråkmakargatan (1961) och Alla vi barn i Bullerbyn (1947). I studien undersökshuvudkaraktärerna med inriktning på Lotta och Lisa ur ett genusperspektiv och jämför derasgenuskonstruktion, och hur de framställs i anknytning till de genusnormer som förekommer ibarnlitteratur. I studien undersöks även illustrationerna av karaktärerna ur ett genusperspektivoch avslutningsvis tillämpas begreppet critical literacy och läroplanens värdegrundsuppdrag ianknytning till undervisningen med syftet att uppmärksamma genus i barnlitteraturen.I studien tillämpas en kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys, samt en komparativmetod då jag jämför huvudkaraktärerna. För att kunna undersöka huvudkaraktärerna Lottaoch Lisa ur ett genusperspektiv och jämföra deras genuskonstruktion, och hur de framställs isamband med de normer som förekommer i barnlitteratur uppmärksammas, bland annat,litteraturvetaren Maria Nikolajevas sammanställning av de genusnormer som förekommer ibarnlitteratur.Slutsatsen av studien är att Lotta framställs som både normbärande och normbrytande utifrånsin könstillhörighet, och Lisa framställs som normbärande och förmedlar ett traditionelltkönsmönster i anknytning till Nikolajevas sammanställning av genusnormer. Slutsatsen är attAstrid Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus dåböckerna framhåller olika sidor av genuskonstruktioner och detta anser jag är bra för barn attmöta.

The purpose of the study is to analyse the accessibility in and to a picture book. The book was selected on the basis of loan statistics in a multilingual school. At the third place in the statistics was the most lent student-selected picture book Alfons and Milla (Bergström, 1985) which is the focus of this study. The book was analysed as to its accessibility in three different ways: the accessibility to the relationships revealed in the illustrations of the book, the accessibility to the interaction between image and written text, and also the librarian’s influence regarding the physical accessibility of the book.   The study reveals that the relationships between the characters in the book were often implicitly expressed and therefore an advanced literate understanding is required to understand the relations between the characters and to get access to the whole story. The correspondence between texts and images were often weak as the texts did not explicitly describe what was really happening in the image but instead described other things. This means that to completely understand and get access to the interaction between text and image the reader must have developed a rather advanced literate competence. Regarding the physical access to the book, the librarian actually tried to minimize the physical accessibility to the book in favour of other books.   The conclusion of the study is that the reader must be able to make many interpretations to grip the implicit meanings in the book. Such interpretations require quite an advanced literate competence. The book is popular among the multilingual pupils which show that they find pleasure in the book in one way or another even though they might not understand all implicit relations. The didactic implication of the study is that the pupils might need explicit teaching about how to reveal implicit meanings in literature in order to make them get a deeper understanding of the books they read. This is also a way of supporting their development of critical literacy.

Det övergripande problemet vi började med är vad som beskrivs i artikeln En skola utan kanon om att elever läser mindre i skolan på grund av olika faktorer. Vissa av dem är rent tidsmässiga men även att det finns en delad uppfattning om att det helt enkelt inte finns nog med tid för djupgående skönlitterär läsning (Nordlund 1998). Olin-Scheller (2006) förmedlar i sin avhandling att det är svårt för läsare, mest omnämnt gymnasieelever, att ta till sig av den skönlitterära läsningen om den inte stämmer överens med elevernas litterära repertoar. Syftet med vårt översiktsverk är i huvudsak att presentera hur läsning och personlig utveckling hänger ihop samt förmedla varför skönlitterär läsning är både aktuell och viktig för elever. Fokus för vårt översiktsverk ligger på material som berör skönlitterär läsning för elever på gymnasienivå. Vi har använt oss av sökning i olika databaser genom att använda både breda och specifika sökord och termer. Materialet består av både vetenskapliga artiklar, litteratur och avhandlingar relevanta för våra avgränsade söktermer. Den övergripande frågan vi har arbetat med i bred bemärkelse är ”Hur och varför arbetar man med skönlitteratur i skolan?” Genom läsning och avgränsning av materialet utvecklades frågan till ”Hur bidrar läsning till personlig utveckling?” och även en sidofråga utvecklades vid läsningen av materialet ”Gör det någon skillnad på vad man läser?” Gemensamt för alla våra källor är att de alla belyser det faktum att det är viktigt att lägga vikt på den skönlitterära läsningen på gymnasiet. Dels för att alla elever ska få samma möjlighet till utveckling av sin litterära repertoar, dels för att varje elev ska få chansen till en djupare personlig utveckling innan vuxenlivet tar vid på riktigt. Nyckelord: Critical literacy, litterär repertoar, personlig utveckling och skönlitteratur.

Syftet med följande undersökning är att ge ett kunskapsbidrag om hur läroböcker i Svenska 1 möjliggör för elever att utveckla förmågan att kritiskt granska texter. Undersökningen utgår från ett Critical literacy-perspektiv. Teorin som använts är en reviderad version av repertoarmodellen samt en begreppsapparat hämtad ur Critical literacy. Metoden som används är utarbetat från teorin och utgår från en form av närläsning. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna i viss mån möjliggör för elever att utveckla förmågan att kritiskt granska texter. Studien kan bidra med information gällande kritik som rektorer och lärare kan fundera över vid val av läroböcker. / The aim of the following study is to contribute to knowledge regarding how textbooks that address the course Swedish 1 in upper secondary school enables students to develop the ability to critically examine texts. The theoretical framework in this essay have been a revised version of the four resources model and a conceptual apparatus derived from Critical literacy. The method in use is derived from the theoretical framework and a form of close reading.  The results show that the examined textbooks to some extent enables students to develop the ability to critically examine texts. The study can contribute with information regarding critique for principals and teachers to ponder regarding the choice of textbooks.