Denna uppsats är en undersökning som har i syfte att öka kunskapen kring hursamhällskunskapslärare arbetar med specialpedagogik. Där forskningsfrågorna berör vilka extra anpassningar och specialpedagogiska åtgärder lärarna tillämpar i sin undervisning. Om lärarna anser att multimodala verktyg som ett redskap i denna kontext genererar positiva resultat. Utöver själva undervisningen beskriver även lärarna var de hämtat sina kunskaper om specialpedagogik och hur deras relation ser ut med sina lokala specialpedagoger. Den teori som använts kallas KASAM-teorin och den har varit nödvändig för att förstå varför lärarna ständigt återkom till det relationella. Lärarna menar att elevers psykiska välmående är en faktor precis som autism, ADHD och dyslexi är. Men att det relationella inte endast heller handlar om psykisk ohälsa utan det genomsyrar hela yrket. Det relationella inkorporeras i alla delar där lärare och elever möts, exempelvis för att eleven ska använda sig och anamma specialpedagogiken behövs en relationell aspekt. Metoden uppsatsen har använt för att generera data är kvalitativ semistrukturerad intervju där sex samhällskunskapslärare har deltagit. I intervjuerna delar lärarna med sig av sina erfarenheter och kunskaper av specialpedagogik och användande av multimodala verktyg. Dessutom undersöks hur och när samarbete och kommunikation med specialpedagogen inträffar, var lärarna hämtar de tekniker och metoder som används för att hjälpa och kompensera eleverna för deras svårigheter eller olikheter. Lärarna presenteras kort i metodkapitlet för att sedan en och en svara på de forskningsfrågor uppsatsen bygger på. I resultatet och analysen har det framkommit att det data intervjuerna har genererat i visar påen öppenhet och bredd av verktyg och metoder lärarna använder sig av för att se till att eleverna oavsett om de har diagnoser eller inte ska få tillgång till en god och lärorik undervisning. Användandet av specialpedagogiken är dock så vanligt förekommande i informanternas klassrum att det kan vara svårt för dem att urskilja konkreta resultat när ytterligare ett specialpedagogiskt instrument appliceras. Lärarna som deltagit i studien beskriver samstämmigt att den främsta källan till specialpedagogik kommer av andra lärare och då allra vanligast av lärare med samma ämne. Specialpedagogerna betraktas ofta som en resurs som tar hand om enskilda elever där de kan sitta och arbeta med en specialpedagog enskilt eller i enliten grupp. Ett annat vanligt tillfälle då lärarna tar kontakt med specialpedagogen är då ärendet gäller enskilda elever. I frågan om multimodalitet kopplas denne i första hand till det digitala,där lärarna generellt har en positiv och ibland en mycket positiv syn på det multimodala. Elevermed dyslexi anses vara den elevgrupp som har allra störst fördel av det digitala även om samtliga elever uppfattas gynnas av det multimodala. Det digitala beskrivs ha en möjlighet att arbeta med flera semiotiska intryck, något som lärarna tror särskilt ska gynna elever med ADHD, koncentrationssvårigheter och autism. / This essay is a study that aims to increase knowledge about how social studies teachers work with special education. Where the research questions concern which extra adaptations and special pedagogical measures the teachers apply in their teaching. If teachers believe that multimodal tools as a tool in this context generate positive results. In addition to the teaching itself, the teachers also describe where they acquired their knowledge of special education and what their relationship looks like with their local special educators. The theory used is called the KASAM-theory and it has been necessary to understand why teachers constantly returned to the relational. Teachers believe that students mental well-beingis a factor just as autism, ADHD and dyslexia are. But that the relational is not only about mental illness but it permeates the whole profession. The relational is incorporated in all parts where teachers and students meet, for example for the student to use and adopt special education, a relational aspect is needed. The method the essay has used to generate data is a qualitative semi-structured interview in which six social studies teachers have participated. In the interviews, the teachers share their experiences and knowledge of special education and the use of multimodal tools. In addition,it is investigated how and when collaboration and communication with the special educator occurs, where the teachers pick up the techniques and methods used to help and compensate the students for their difficulties or differences. The teachers are briefly presented in the method chapter in order to then one by one answer the research questions on which the thesis is based. The results and the analysis have shown that the data the interviews have generated show an openness and broadness of tools and methods the teachers use to ensure that the students, regardless of whether they have diagnoses or not, have access to a good and educational teaching. However, the use of special education is so common in the informant’s classrooms that it can be difficult for them to distinguish concrete results when another special education instrument is applied. The teachers who participated in the study unanimously describe that the main source of special education comes from other teachers and then most often from teachers with the same subject. The special educators are often regarded as a resource that takes care of individual students where they can sit and work with a special educator individually or in a small group. Another common occasion when teachers contact the special educator is when the matter concerns individual students. In the issue of multimodality, this is primarily linked to the digital, where teachers generally have a positive and sometimes a very positive view of the multimodal. Students with dyslexia are considered to be the group of students who have the greatest advantage of the digital, even if all students are perceived to benefit from the multimodal. The digital is described as having an opportunity to work with several semiotic impressions, something that teachers believe should particularly benefit students with ADHD, concentration difficulties and autism.

Information har idag kommit att bli så viktigt att det av många aktörer kallas för den nya digitala oljan, och med anledning av just detta är information idag en av de främsta tillgångar en organisation kan besitta. För att skydda informationen lägger organisationer massiva summor pengar på tekniska och fysiska åtgärder. Tillsammans med dessa åtgärder utfärdas även interna bestämmelser och riktlinjer för hur IT-system och information får eller inte får hanteras. Trots detta sker både intrång och andra säkerhetsrelaterade incidenter som kan härledas till mänskligt felaktigt beteende, eller den så kallade mänsklig faktorn. I den här uppsatsen har därför författaren gjort en djupdykning i ämnet för att studera vilka samband som kan finnas mellan beteendevetenskapliga teorier och efterlevnad av informationssäkerhet. Med kvalitativa metoder har bland annat litteraturstudier genomförts för att ta reda på vilka teorier som är mest relevanta i sammanhanget. Intervjuer har sedan nyttjats för att bredda författarens uppfattning om vilka faktorer som kan påverka mänskligt beteende. De personer som intervjuats har bland varit yrkesverksamma som säkerhetschefer, säkerhetskyddshandläggare och ledande forskare inom det specifika området.

På grund av transportsektorns negativa påverkan på klimatet, miljön, och människans hälsa, är detväsentligt att identifiera alternativa transportlösningar såväl som det behövs förändrade resvanor ochbeteenden. Hållbarhet är särskilt viktigt för framtidens transportlösningar, och det är ett område därpersonliga behov och preferenser är avgörande för val av transport. Mobilitet som tjänst (MaaS) är ettinnovativt koncept med potential att adressera transportsektorns negativa påverkan, och människorspersonliga behov och preferenser på mobilitet, genom att erbjuda ett helt nytt sätt att resa på. Även omMaaS har potential att revolutionera vårt sätt att resa behöver människor övertygas att sluta följainvanda resmönster och istället lita på mobilitetslösningar som är hållbara. Äldre är enbefolkningsgrupp med etablerade resvanor som har byggts upp under lång tid vilket skapar svårigheteratt förändra mot hållbarare initiativ. Tidigare forskning indikerar att övertygande design är ett effektivtsätt för att forma, förstärka, eller ändra beteenden, men att det finns begränsad forskning kring hurdesign av övertygande teknologier kan personaliseras för att adressera individuella människors behovoch preferenser på mobilitet.Studien syftade till att bidra med kunskap om hur personalisering som övertygande strategi kandesignas för att övertyga äldre människor mot hållbara transportval. Studien har utforskat relevantforskning om övertygande design , personalisering samt hållbar mobilitet och äldre människor i syfteatt ge översikt över teoretiska utgångspunkter för att undersöka hur design av personalisering kananvändas för att övertyga äldre människor att göra hållbara transportval. För att svara påfrågeställningen användes i studien en designorienterad ansats med kvalitativa metoder. Genom attdesigna en prototyp baserat på insikter från tidigare forskning, utvecklades tre designförslag för hurpersonalisering kan designas i en mobilitetstjänst för att övertyga äldre om att göra mer hållbaratransportval. / Due to the negative impact the transport sector has on the climate, the environment, and human health,it is essential to identify alternative transport solutions as well as the need to change travel habits andbehaviors. Sustainability is especially important for the transport solutions of the future, and it is anarea where personal needs and preferences are crucial for the choice of transport. Mobility as a service(MaaS) is an innovative concept with the potential to address the negative impact of the transportsector, and people's personal needs and preferences on mobility, by offering a completely new way oftraveling. Although MaaS has the potential to revolutionize the way we travel, people need to bepersuaded to stop following established travel patterns and instead rely on mobility solutions that aresustainable. The elderly are a population group with established travel habits that have been built upover a long period of time, which creates difficulties in changing towards more sustainable initiatives.Previous research indicates that persuasive design is an effective way to shape, reinforce, or changebehaviors, but that there is limited research on how the design of persuasive technologies can bepersonalized to address the needs and preferences of individuals for mobility.The study aimed to contribute with knowledge of how personalization as a persuasive designstrategycan be designed to convince older people towards sustainable transport choices. The study hasexplored relevant research on persuasive design, personalization, sustainable mobility and olderpeople in order to provide an overview of theoretical starting points to investigate how personalizationdesign can be used to convince older people to choose sustainable transport choices. To answer thequestion, the study used a design-oriented approach with qualitative methods. By designing aprototype based on insights from previous research, three design proposals were developed for howpersonalization can be designed in a mobility service to convince older people to make moresustainable transport choices.

This is a project that explores the realm of programming and art education for young children, trying to bring these two disciplines together in a fun and playful way. The aim is to allow children to express themselves creatively and at the same time explore and understand basic concepts of coding and programming. From the idea of creating a tool for education, this project has evolved, throughout the iterative design process of prototyping and testing, into a toolbox for personal exploration and discovery of Art and technology. This toolbox not only aims to give children the opportunity to grow and develop their understanding of digital media but also aims to help them create stronger bonds with people around them, by sharing and participating together in the activities that they will create. Prototyping is here used as an explorative tool to not only develop the final design but to also investigate children, their interests and aspirations. The different iterations have helped getting a deeper understanding of the user and the concepts revolving around the topic of art and programming to which this project try to talk to. The outcome is a physical modular interface that allows children to build, piece by piece, a digital and interactive art experience that they can eventually share and play with family and friends.

This study examines the intricate dynamics of online anonymity in the context of Fishbrain, a platform for fishing enthusiasts. By conducting semi-structured interviews with ten Fishbrain users, I scrutinized the experiences and understanding of online anonymity through a deductive thematic analysis approach. This research was further underpinned by a comprehensive platform analysis. Using Eklund et al.'s framework [15], I studied six themes that encompass both macro and micro-regulating structures that govern online anonymity. The research findings highlight the pivotal role of these structures, revealing that users frequently balance the advantages of disclosing personal information against potential risks. This study accentuates the need to consider a spectrum of factors—commercial, legal, and technological structures, alongside the factual, social group, and physical facets of anonymity—when investigating online anonymity. This research expands the existing body of knowledge on online anonymity and provides valuable insights for platforms like Fishbrain to better address their users' concerns and customize their features and policies effectively.

Syftet med studien är att öka kunskapen om barn förmåga i olika åldrar att använda Green Screen. Studien undersöker barns förmåga till kritiskt förhållningssätt under en aktivitet där det digitala lärverktyget Green Screen används.Våra erfarenheter kring förskolors användande av Green Screen skiljer sig åt och därför ville vi undersöka området. Vi genomförde en deltagande observation som filmades i två aktiviteter med Green Screen, en med tvååringar och en med fyraåringar. Undersökningen gjordes på en förskola i medelstor kommun i Sverige. Insamlade data analyserades multimodalt med tematisk analysmetod utifrån Jean Piagets utvecklingsteori, lekteori och jämviktsteori. Resultatet visar att barn i två- respektive fyraårsåldern agerar olika i aktivitet med Green Screen. Tvååringarna upptäcker tekniken mer kroppsligt medan fyraåringarna använde tekniken som ett verktyg i leken vilket kunde antyda att fyraåringarnas kritiska förhållningssätt var mer utvecklat. Det finns begränsat med forskning inom Green Screen i förskolan, därför anser vi att den här studien kan bidra med att ämnet uppmärksammas så att vidare studier kan göras. / The aim of the study is to increase knowledge about childrens ability in different ages to use Green Screen. The study examines children's ability to take a critical approach during an activity where the digital learning tool Green Screen is used. Our experiences of preschools' use of Green Screen differ and therefore we wanted to investigate the area. We conducted a participant observation that was filmed in two activities with Green Screen, one with two-year-olds and one with four-year-olds. The study was conducted at a preschool in a medium-sized municipality in Sweden. The collected data were analyzed multimodally using the thematic analysis method based on Jean Piaget's theory of cognitive development, play and equilibrium. The results show that children aged two and four respectively act differently in activity with Green Screen. The two-year-olds discover the technology physically while the four-year-olds used the technology as a tool in play, which could suggest that the four-year-olds’ critical approach was more developed. There is limited research on Green Screen in preschool, therefore we believe that this study can contribute to the subject being noticed so that further studies can be done.

Sociala plattformar är på många sätt integrerat i människors liv. Sedan uppkomsten av de mest vanligt förekommande sociala plattformarna har sättet på vilket människor framställer sig själv genom dessa förändrats. Från att ha delat filterlösa vardagsbilder, har en stark kultur präglad av yta och perfektion kommit att karaktärisera innehållet på dessa plattformar. Denna kultur har dock visat sig påverka människor negativt, i form av ökad psykisk ohälsa och utseendefixering. Som en reaktion på detta efterfrågas därför mer transparens kring innehållet som publiceras. Utifrån denna bakgrund har denna uppsats haft som avsikt att undersöka hur människor framställer sig själva på plattformar där syftet är att skildra en autentisk verklighet. En fallstudie på den sociala plattformen BeReal har därför genomförts. Frågeställningen som studien ämnat att besvara är: Hur konstruerar människor sin identitet med hjälp av teknik vars uttalade syfte är att möjliggöra en autentisk framställning av jaget? För att besvara frågan har nio deltagare fått i uppgift att föra dagbok kring sitt användande av BeReal. Därefter har en uppföljande intervju gjorts med varje enskild deltagare. Empirin har analyserats utifrån Jean Baudrillards (1981) teoretiska ramverk Logic of Signification och även Social Network Affordances formulerade av Jeffrey Treem & Paul M. Leonardi (2013). Resultaten visar att användare lyfter fram önskvärda aktiviteter med syfte att framställa sig på ett visst sätt. Dessa aktiviteter står ofta högt i rang utifrån en kulturell och samhällelig kontext, vilket synliggörs genom Logic of Signification. Social Network Affordances synliggör på vilket sätt tekniken begränsar och möjliggör för användare att nyttja plattformen. Genom detta framkommer därför hur användare ibland kringgår de tekniska aspekterna med syfte att konstruera sig på ett önskvärt sätt. Därför mynnar resultatet ut i en diskussion kring att det tycks svårt att undkomma den polerade bild som präglar många sociala plattformar. En förklaring till detta kan vara att igenkänning i andra, snarare än autenticitet, är vad som ger bäst positivt utfall för identitetskonstruktionen. Ytterligare ett fynd, som går under namnet autenticitetsparadoxen, synliggör hur en autentisk framställning i vissa fall kan bidra till att människor mår ännu sämre. Detta grundar sig i att den ständiga jämförelsen med andra påverkar synen av jaget. / Social platforms are in many ways integrated into people's everyday lives. Since the emergence of the most common social platforms, the way in which people present themselves online has changed. From sharing unfiltered everyday images, a strong culture characterized by surface and perfection has come to influence the content of these platforms. However, this culture has shown to affect people negatively in the form of mental illness and an increased appearance fixation. As a response to this, more transparency is requested regarding the content of these platforms. Based on this background, this essay has investigated how people present themselves on platforms with the purpose to portray an authentic reality. A case study on the platform BeReal has therefore been carried out. The question that the study has intended to answer is: How do people construct their identity through technology whose stated purpose is to enable an authentic representation of the self? To answer the question, nine participants have been given the task of keeping a diary about their use of BeReal. A follow-up interview was then conducted with each participant. The empirical work has been analyzed based on Jean Baudrillard's (1981) theoretical framework Logic of Signification and also Social Network Affordances formulated by Jeffrey Treem & Paul M. Leonardi (2013). The results show that users highlight desirable activities with the aim of portraying themselves in a certain way. These activities are often highly ranked based on a cultural and societal context, which is made visible through the Logic of Signification. Social Network Affordances sheds light on the way in which technology limits and enables users to use the platform. This shows how users sometimes bypass the technical aspects with the aim of constructing themselves in a desirable way. Therefore, a discussion has been held about how it seems difficult to escape the polished image that characterizes many social platforms. An explanation for this could be that recognition in others, rather than authenticity, is what gives the best positive outcome for identity construction. Another finding, the authenticity paradox, highlights how an authentic presentation in some cases contributes to even more negative feelings. This is based on the fact that the constant comparison with others affects the view of the self.

I takt med teknologins utveckling växer även klyftan mellan visuellt innehåll och synskadade användare, då visualitet är den primära källan för informationsdesign. Denna artikel har som ändamål att undersöka hur en designer kan anpassa sin design och designprocess för att öka inkluderingen och minska kunskapsluckan. Artikelns litteratursamling berör ämnen som visual search, färgblindhet i samband med kontraster och andra indikatorer, formgivning och dess principer, detta skapade en bred grund för undersökningen och dess ändamål. Utöver informationssamling genomfördes intervjuer med Synskadades Riksförbund samt Unga med Synnedsättning Syd, för att skapa förståelse kring synnedsatta och deras behov. Resultaten baserades på relevant litteratur, information från metoder som intervjuer och användbarhetstest och ackumulerades i en tillgänglighetsmall gestaltad i en grafisk profil och webbplats för ett mock-up företag. / As technology advances, the gap between visual content and visually impaired users also grows, as visuality is the primary source of information design. This article aims to explore how a designer can adapt their design and design process to increase inclusivity and reduce the knowledge gap. The literature review of this article covers topics such as visual search, color blindness in relation to contrasts and other indicators, design and its principles, which created a broad foundation for the investigation and its purpose. In addition to information gathering, interviews were conducted with the Synskadades Riksförbund and Unga med Synnedsättning Syd, to gain an understanding of the visually impaired and their needs. The results were based on relevant literature, information from methods such as interviews and usability tests, and were accumulated in an accessibility template designed in a graphic identity and website for a mock-up company.

This paper critically examines users' perceptions of privacy and security in web applications,emphasizing interface design. Drawing on both quantitative and qualitative data grounded inCPM and PMT theories, our research addresses Internet users' concerns regarding onlineprivacy and security. Employing triangulation analysis on survey responses and web-basedobservations, our findings reveal a strong association between users' trust in web applicationsand their visual elements. By providing visual examples of current design practices in oursurvey, we discover some important aspects of effective interface designs. Utilizing IUIPCtheory, we identify how web application interfaces influence users' privacy management,impacting their trust and usage decisions. Notably, some users are subtly prompted to grantpermissions or share personal information through deliberate exclusion of options in thedesign of certain web applications. The approach of this study encourages a criticalperspective on privacy and integrity issues in online settings.

In Sweden, where a decentralized healthcare system is applied, all patients are registered at a primary healthcare center. To access most of the publicly funded specialized care clinics, patients need to be referred by a general physician at the primary healthcare center. However, long waiting times and queues to access specialized care clinics in Sweden, has been a serious problem and concern for decades. Addressing this issue is important for improving patients’ transition to specialized care and the functionality of the Swedish healthcare system. The aim of this thesis is to explore the Swedish healthcare system to analyze the transition of patients to specialized care clinics and identify the reasons for long waiting times and queues. This was done by analyzing the Swedish healthcare system and develop a serious game prototype which models the process of access to specialized care within the Swedish healthcare system. The prototype was used to understand the delay that happens in patients’ transition and access process to specialized care services.  A system analysis including a literature review is conducted to gain an understanding of the Swedish healthcare system and gather data to be used in the designed prototype. The outcome of the system analysis is a visual representation of the Swedish healthcare system including laws and stakeholders. A game frame is developed from the system analysis. Maps, tables, and a flow-diagram are developed to visualize patients’ access to specialized care. All of this was used to design the game prototype. The final prototype is developed through an iterative process, where several prototypes are designed and tested through game sessions with experts. The prototypes are evaluated after each game session. Finally, learning and findings gained from the prototypes design and the game sessions are documented. This includes reasons for long waiting times for a first visit at a specialized care clinic such as the structure of the Swedish healthcare system, mainly that the PHC is the foundation of the system. Staff shortages, and the need for a referral to access most of the specialized clinics are also discussed and stated along with other reasons. / I Sverige tillämpas decentraliserat sjukvårdssystem där alla patienter registeras vid en vårdscentral. För att få tillgång till de flesta offentligt finansierade specialistvårdsmottagningar remitteras patienterna av en allmänläkare vid vårdscentralen. Dock har långa väntetider och köer till specialiserad sjukvård varit ett allvarligt problem och bekymmer i Sverige i årtionden. Att hantera denna fråga är avgörande för att förbättra patienternas övergång till specialiserad vård och för att den svenska sjukvården ska fungera smidigt. Målet med detta projekt är att utforska det svenska sjukvårdssystemet för att analysera patientövergångar till specialistvårdsmottagningar och identifiera orsakerna till de långa väntetiderna och köerna. Detta uppnåddes genom att analysera det svenska sjukvårdssystemet och utveckla en prototyp av ett seröst simuleringssspel som simulerarr processen att få tillgång till specialiserad vård inom det svenska sjukvårdssystemet. Prototypen användes för att förstå förseningar som uppstår under patientövergångar och tillgång till specialvårdtjänster. En systemanalys inklusive en litteraturöversikt genomförs för att få en djupare förståelse för det svenska sjukvårdssystemet och samla in data som kommer att användas i den utformade prototypen. Resultatet av systemanalysen är en visuell representation av det svenska sjukvårdssystemet, inklusive juridiska lagar och berörda parter. Genom systemanalys utvecklas ett spelramverk. Kartor, tabeller och ett flödesschema utvecklas för att visuellt framställa patienternas tillgång till specialiserad vård. Allt detta användes sedan för att designa spelprototypen. Den slutliga prototypen utvecklas genom en iterativ process, där flera prototyper designas och testas genom spel sessioner med experter. Prototyperna utvärderas och dokumenteras efter varje spel-sessioner. Slutligen dokumenteras de lärdomar och resultat som erhållits från prototyputformningen och spel-sessionerna. Detta inkluderar orsaker till långa väntetider för ett första besök på en specialiserad vårdmottagning såsom strukturen i den svenska sjukvården, främst att PHC är grunden i systemet. Personalbrist och behovet av remiss för att komma åt de flesta specialiserade klinikerna diskuteras också och anges tillsammans med andra skäl.