Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design. Vi tar stöd från Aldo Rossis Teatro del Mondo och utvecklar idén om ett klassiskt torn som tänjer sina egna gränser, omvandlas och anpassas för att bli specifikt i olika sammanhang i den moderna staden. Alla tornomvandlingar som gör är spekulativa och skall förstås som tydligt avläsbara reaktioner på platsens karaktär. På så sätt ämnar vi inte lösa specifika problem utan studera ett teorietiskt problem genom att problematisera, agera och analysera. / Our thesis is a research based project that includes an inventory of over one hundred towers of medieval Bologna and a study in the tower typology, how it change and transforms depending on the context. The purpose of our study is to create a deeper understanding of the historical towers of Bologna and discuss the issue of typology as a method for design. Through our historical research, we answer questions about why the towers were built, why they disappeared, what they looked like and how many they were. In the discussion, we highlight the issue of tower as a symbol and landmark and tractor value to the townscape as a whole throughout history. The project also examines the towers as an artifact, which we see typology as a method for design. We take support from Aldo Rossi's ideas realized in Teatro del Mondo and develop the idea of a classic tower that pushes its own boundaries, transforms and adapts to become specific in different contexts in the modern city. All tower transformations we are suggesting are speculative and should be understood as reactions of their specific environment. We do not intent to solve a specific problem but study a theoretical problem by questioning, acting and analyzing.

In this study the medieval re-use of early Christian grave monuments and runestones in church buildings in the Swedish region of Östergötland is analysed in relation to contemporary church imagery and practices. Analysis of the practice show differences in application, especially during the early parts of the medieval period, which suggests differences in meaning. Although no single reason can explain the practice, the re-use of the monuments during the early medieval period is, in several cases, understood as different ways for the local elite to increase their social standing and for the Church to legitimise their new role as centre for social gatherings. During the later parts of the period the practice seems to be more standardised and may have become a local variation of the Church´s broader practice to re-use spolia.

I denna uppsats diskuteras jakten och nyttjandet av säl på Gotska Sandön, med utgångspunkt i en osteologisk analys av säl- och människoben från en begravningsplats på öns norra kust. Diskussionen inkluderar dessutom jämförelser med arkeologiska lokaler och etnografiska beskrivningar från öar som Gotland, Stora Karlsö, Fårö och Runö. Människobenen kommer från en individ och har daterats till 1400-talet e.Kr. Resultatet av den osteologiska analysen, jämfört med etnografiska källor, indikerar att individen kan ha varit en säljägare. Sälbenen talar om att gråsäl har jagats, och att jakten har inkluderat gamla sälar och sälhanar. Dessa sälar har jagats för sitt skinn och späck snarare än för sitt kött. Sälbenens förekomst på begravningsplatsen kan bero på en förkristen tradition, att de har misstagits för människoben eller att de har varit avfall från den närliggande medeltida boplatsen på Säludden. / This essay discusses the hunting and use of seals on Gotska Sandön, based on an osteological analysis of seal and human bones from a cemetery on the northern coast of the island. The discussion includes comparisons with archaeological sites and ethnographical descriptions from islands such as Gotland, Stora Karlsö, Fårö and Ruhnu. The human bones come from one individual and has been dated to the 15th century AD. The results of the osteological analysis, compared with ethnographical sources, indicate that the individual may have been a seal hunter. The seal bones indicate that grey seal was hunted, and that the hunt included old seals and male seals. These seals were hunted for their skin and blubber rather than their meat. The seal bones may have been buried in the cemetery because of a pre-Christian tradition, them being mistaken for human bones, or them being waste from the nearby medieval settlement on Säludden.

Denna studie behandlar fyra individer som kommer från S:t Hans medeltida kyrka i Visby, Gotland. Samtliga av dessa individer uppvisar tydliga indikationer på att de har fallit offer för våldshandlingar av skarpt slag, varav två av dem avrättade. Syftet med studien är att undersöka skadornas natur och orsak, samt att fastställa tidpunkten för dessa händelser och deras motiv. Vidare ägnas uppmärksamhet åt de begravningspraktiker som dessa individer har undergått, och hur dessa kan bidra till vår förståelse av deras identitet. Slutligen diskuteras de avrättades straff i relation till de rättsliga normer som var rådande under medeltiden i Sverige. / This study examines four individuals originating from St. Hans Medieval Church in Visby, Gotland. All individuals exhibit clear indications of having fallen victim to acts of sharp force trauma, two of whom were executed. The purpose of this study is to investigate the nature and cause of these injuries, as well as to determine the timing and motives behind these events. Furthermore, attention is devoted to the burial rituals these individuals have undergone and how they can contribute to our understanding of their identity. Finally, the punishments inflicted upon the executed individuals are discussed in relation to the legal norms during the medieval period in Sweden.

This thesis aims to analyse six different churches around Gotland and to answer whether they were built by private farms or by the collective effort from near-situated farms. By exploringthis, further conclusions can be made regarding the placement of the churches and the involvement of larger farms. The source material consists of churches from six Gotlandic parishes and farms from every chosen parish and other building of interest, like the medieval defence towers.The thesis timeframe is primarily from the early 12th century to the middle of the 14th. But later periods are also the focus since the placement of churches and farms are all based on maps depicting the parishes during the late 17th and early 18th centuries.Since this is a spatial analysis much of the methods are based on the usage of GIS (Geographich information system), but a big focus is also on analysing the churches themselves and things as inscriptions. As this subject has been discussed by many researchers, the theory is very much based on earlier studies made by people like Anders Andrén, Tryggve Siltberg and Sven-Olof Lindquist.The churches in Bunge, Sundre and Stenkyrka was determined to be private built by possible larger farms and had many similarities with other areas in Scandinavia. Anga, Stånga and Eskelhem was more likely to be a collaborative effort made by all of the parish’sfarms. / Syftet är att analysera sex medeltida kyrkor runt Gotland och svara på frågan om de var privat eller kollektivt byggda av socknens gårdar. Genom att utforska frågan om byggansvariga kan vidare slutsatser dras över deras placering i landskapet samt storgårdars involvering i kyrkobygget Källmaterialet utgörs av sex gotländska kyrkor samt gårdar och andra byggnader av intresse som de medeltida kastalerna. Uppsatsens tidsperiod utgörs främst av perioden från tidigt 1100-tal och fram till mitten av 1300-talet. Men senare perioder har delvis också ett fokus då kyrkorna och gårdarnas placeringar grundar sig i kartor som föreställer socknarna under sent 1700- och tidigt 1800-tal. Då det här mycket är en rumslig analys grundar sig många av metoderna på användandet av GIS (Geografiskt informationssystem). Men ett stort fokus ligger även på att analysera själva kyrkorna och tillhörande delar som väginskrifter. Då det här är ämne som diskuterats av många forskare grundar sig teorin mycket på tidigare forskning gjord av forskare som Anders Andrén, Tryggve Siltberg och Sven-Olof Lindquist. Kyrkorna I Bunge, Sundre och Stenkyrka bedömdes vara privatbyggda, möjligen av storgårda och de delade flera likheter med kyrkobygge i andra områden av Skandinavien. Anga, Stånga och Eskelhem ansågs istället vara kollektivt byggda av samtliga gårdar i socknarna.

I denna studie studeras tre tidigmedeltida gravlagda individer från S:t Hans kyrka i Visby. Syftet med uppsatsen är att belysa tidigmedeltida hälsa i Visby samt studera begravningspraktiker. För att uppnå detta har en osteologisk analys utförts på skeletten med syfte att undersöka individernas ålder, kön och kroppslängd samt identifiera eventuella patologier och skelettala förändringar. Resultaten sätts sedan i kontext till de övriga individerna från S:t Hans för att ge ett helhetsperspektiv. Utöver detta studeras den rumsliga spridningen av gravarna i ArcGIS för att undersöka ifall några mönster uppstår bland de gravlagda som kan avslöja hur de valt att gravlägga dem döda. Teorin är att använda den sociala indelningen på en medeltida kyrkogård för att försöka förstå de resultat vi ser gällande hälsa och begravningspraktiker. Resultatet visar att den vanligaste sjukdomsgruppen bland de gravlagda var degenerativa förändringar. Det var även vanligt med infektioner, näringsbristsjukdomar och karies. Gällande den rumsliga analysen kunde inga tydliga mönster urskiljas. / In this study, three early medieval buried individuals from St. Hans church in Visby are studied. The purpose of this thesis is to highlight early medieval health in Visby as well as study burial practices. To achieve this, an osteological analysis has been performed on the skeletons with the purpose to examine the individuals age, sex and body length as well as identify eventual pathologies and skeletal changes. The results are then put in to context to the other individuals from St. Hans to give an overall perspective. Aside from this the spatial distribution of the graves are studied in ArcGIS to examine if any patterns emerge among the buried that can reveal how they chose to bury their dead. The theory is to use the social division at a medieval graveyard to try and understand the results we see regarding health and burial practices. The result show that the most common disease group among the buried were degenerative changes. It was also common with infections, metabolic diseases and caries. In regards to the spatial analysis, no clear patterns could be discerned.

This essay aims to contextualize the placement of deviant and atypical graves within the landscape of Västerbotten county in Sweden, in relation to the contemporary Christian cemeteries from the Middle Ages to the year 1960. To understand the need and reasoning for deviant and atypical graves from a religious standpoint several medieval laws are studied, such as the Cannon law of the Catholic church, the Swedish medieval landscape laws, and the Norwegian medieval regional laws. The revision and the annulment of the medieval laws are also taken into consideration to understand how the regulations surrounding deviant and atypical graves changes over time in Sweden and Norway. To build an understanding how deviant and atypical graves has been utilized in Västerbotten county throughout history, ethnographic and historical literature is studied. Geographical and historical contexts are also considered to contextualize the placement of the graves within the landscape. The placement of Churches and cemeteries within the landscape over time is also studied to understand how the need for atypical graves changed over time.

Shore displacement has largely affected both the natural landscape and the humans within. This is especially true for Västergarn parish on Gotland, where low-lying plains make up large parts of the domain. Yet, the land–sea interaction of Västergarn, has not been studied closely for a long time. Through a comprehensive study, as well as a reexamination, of different sources and materials, this study aims to shed new light on the spatial distribution and chronology of Västergarn. To understand this, we need to get a scope of the extent of the sea. Previous research (e.g. Ilves & Darmark 2011; Mikołajczyk et al. 2015) has showed that phosphate analysis may help indicate the position of former shorelines. How can this, methodologically, be applied to phosphate-mapping carried out well over 50 years ago? This thesis does not aim to completely answer this question, but rather to analyze what went into determining a shore-level for 1000 AD during earlier research (e.g. Lundström 1979, 1981). Moreover, this study aims to critically examine the interplay between historical shore-levels and the built world within Västergarn. The Västergarn defensive wall and Paviken bay constitute the two main areas of study, owing to the pursuit of understanding the interplay between these two sites. Västergarn cannot be fully understood without also including the Kronholmen peninsula (formerly island, as the name suggests), why some attention is also directed towards this area. / Strandförskjutningen har till stor del påverkat både naturlandskapet och människorna inom. Detta stämmer i synnerhet för Västergarns socken på Gotland, där i princip hela området är att betrakta som synnerligen låglänt. Ändå har relationen mellan land och hav i Västergarn, inte utforskats närmare på länge. Genom att inkludera och ompröva ett flertal olika källor och material, syftar denna studie till att på nytt belysa Västergarns rumsliga fördelning och kronologi. Tidigare forskning (se Ilves & Darmark 2011; Mikołajczyk et al. 2015) har visat på att analys fosfatvärden kan bära med sig insikt i forna strandlinjenivåer. Hur kan denna kunskap metodologiskt tillämpas på fosfatkarteringar som genomfördes för mer än 50 år sedan? Denna uppsats syftar inte till att fullständigt besvara denna fråga, men däremot att närma sig vad som legat till grund för att fastställa en strandnivå för 1000 e.Kr. under tidigare forskning (se Lundström 1979, 1981). Huvudfokus för denna studie är att kritiskt granska samspelet mellan historiska strandlinjenivåer och bebyggelse i Västergarn. Västergarnsvallen och Paviken utgör, i strävan efter att förstå relationen mellan dessa två platser, de huvudsakliga studieområdena. Västergarn kan dock inte förstås till fullo utan att även blicka mot halvön Kronholmen (tidigare ö, som namnet vittnar om), varför en viss uppmärksamhet också riktas mot detta område.

Uppsatsen har analyserat tandhälsan hos 20 vuxna individer med tandsten från medeltida S:t Hans, Visby, med fokus på: tandsten, karies, abscesser, parodontit, emaljhypoplasi och ante mortem tandförlust. I syfte att dra slutsatser om populationens tandhälsa och huruvida tandsten korrelerar med övrig tandhälsa. Resultatet påvisade en population med bristande tandhälsa, där 75 % av individerna hade minst ett kariesangrepp och 19 av 20 hade parodontit. Tandhälsan lär ha resulterat i tandvärk och komplikationer av allmänhälsan för S:t Hans populationen. Varken en negativ eller positiv korrelation mellan karies och tandsten kunde bevisas i materialet. Dock konstaterades att män hade en högre tandstensgrad, medan kvinnor påvisade grövre karies. Det leder till en tolkning om könsskillnader i diet i S:t Hans. Emaljhypoplasier är funna främst hos män. Det underbygger diettolkningen, samt tolkas som en indikation på könsbunden barndoms-mortalitet. Jämförelser med samtida befolkningar utfördes för att ge en vidare inblick i materialet; S:t Hans hade statistiskt fler individer med karies samt mer parodontit. Det kan innebära olika diet på fastlandet och Visby, eller indikera att tandsten leder till försämrad tand-hälsa då samtliga analyserade individer har tandsten. / The thesis focuses on the dental health of 20 adult individuals with dental calculus from medieval St. Hans, Visby. The dental health assessments were done with a focus on dental calculus, caries, dental abscesses, periodontitis, enamel hypoplasia and ante mortem tooth loss. The result of the thesis showed a lacking dental health due to a great amount of caries, 75 % of analysed individuals had at least one instance of caries, as well as periodontitis which was found in 19 out of 20 individuals. No clear negative nor positive correlation between dental calculus and caries could be seen in the material. However, men had a higher degree of dental calculus whilst women had more severe cases of caries. This leads to a possible conclusion of differing diets between the sexes. Enamel hypoplasia is found mainly in men, which supports the theory regarding diet and is posed as an indication of sex-bound childhood mortality. St. Hans popu-lation had a greater statistic of individuals with caries than contemporary Swedish populations as well as more periodontitis. This could indicate a bad dental hygiene and dental health amongst the individuals from St. Hans or it could indicate that dental calculus leads to worsened dental health since only individuals with dental calculus were analysed.

Följande arbetes syfte har varit att titta närmare på förindustriell militaria i nutida utställningar. i huvudsak granskas europeiska rustningar men övrig militaria nämns till mindre utsträckning i arbetet. De tre institutioner som granskas i arbetet är följande: The Wallace Collection, Livrustkammaren samt Skoklosters slott. Här återges en tidslinje från rustningars tid som kroppsskydd och maktsymboler, nygotikens påverkan på ett ökat intresse för rustningar och medeltiden, och den roll rustningar kom att spela. Detta åtföljs av proveniensens och rustningsmedernas stämplar. Många av rustningarna som granskats bär stämplar som kan identifiera dem. Sedan lyfts bevarande av förindustriell militaria. Sista frågeställningen jämför tillgänglighet av objekt i visningssalen, hur ”krigsbyten” i samlingar idag begrundas mer öppet om exempelvis accession och ursprung, samt hur en uppställning kan se ut i praktiken och vad som har förändrats. Avslutningsvis granskas frågan rörande autentiska ”original” och hur ovanligt detta är för rustningar. De flesta rustningar skapades för aktiv användning, hur hanteras då de ”trasiga” delarna? / The following work examines pre-industrial arms and armour in present-day exhibits. The focus leans mostly towards European armour, arms are mentioned but to a lesser extent. The three institutions chosen for this are as following: The Wallace Collection, The Royal armouries of Stockholm and Skokloster Castle. Here a timeline is given to explain armours role as body armour and symbols of power during the medieval and the renaissance period. How the gothic revival during the 19th century created a demand for pre-industrial arms and armour. After that provenance and armourers’ marks are examined for their importance in identifying the armours history. This is followed by an examination of preservation in present-day exhibits. Lastly this work examines things like items on available display, acknowledgements to trophies of war, how a modern exhibit could be set up and lastly the concept of “original” and how rare that can be for armour.