Global ETD Search

181	Hälsosamtalet i skolan; en hälsointervention att räkna med : Gymnasieelevers självskattade hälsa vid skolor som haft och inte haft motiverande samtal. En enkätundersökning med elever från Gästrikland och Västernorrland Haglund, Stina January 2017 (has links) The aim with this study was to compare and evaluate potential differences in self-assessed health between students where the school had worked systematically with MI and students where the school had not. To evaluate this a quantitative method through poll forms was used. 40 poll forms was sent to a school that did not use MI and compared the answers with existing poll forms from a school that used MI systematically. Theresults showed that boys from the school using MI had 10 times bigger chance of answering that they felt good than the boys that not have MI. The results for the girls did not indicate the same importance of the intervention. Instead the results showed that other factors, such as feeling sad, sleep quality and alcohol usage influenced their self-rated health. The conclusion from this is that the MI does have an effect on the self-assessed health for particularly boys. / Svenska skolungdomar anser idag att skolan är en bidragande orsak till att de mår dåligt då den bl. a. skapar både ångest och stress. Följderna av att stressen har ökat i skolorna har blivit att den psykosomatiska stressen också har ökat under åren. Skolan är en viktig miljö för det hälsofrämjande arbetet och där spelar både lärarna och elevhälsan en viktig roll för elevernas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att, jämföra och utvärdera eventuella skillnader i självskattad hälsa hos eleverna i gymnasieskolor där elevhälsan arbetat systematiskt med MI och hälsosamtal med elever på en gymnasieskola där elevhälsan inte arbetat med MI under hälsosamtalet. För att undersöka detta användes en kvantitativ metod i form utav enkäter. Författaren till denna studie skickade ut 40 enkäter till den skola som inte använt sig utav MI under hälsosamtalet och jämförde sedan med befintliga enkäter från den skola som jobbat systematiskt med MI under hälsosamtalet. Utifrån resultatet kunde vi se att de killar som fått den systematiska MI interventionen har 10 gånger så höga odds att svara att de mår bra jämfört med de killar som inte fått samma typ av intervention. Däremot var det inte riktigt lika resultat för tjejerna. Där visade resultatet istället att det som hade en större påverkan på deras självskattade hälsa var orsaker som psykisk ohälsa (att de svarade attde var ledsen eller nedstämd), sov dåligt och/eller konsumerat alkohol. Slutsatsen som dras från denna studie äratt hälsointerventionen verkar ha större betydelse för killarnas självskattade hälsa än för tjejernas, men att samtliga som har fått interventionen har en bättre självskattade hälsa än de som inte fått det. Det är dock svårt att av göra om det enbart är interventionen som ligger till grund för detta eller om det är andra faktorer som också påverkar. Wellbeing intervention schoolchildren motivating interventio (MI) student health Public Health Självskattad hälsa intervention skolungdomar Motiverande samtal (MI) elevhälsa folkhälsa
182	Erfarenheter av hälsosamtalet i Sörmlands hälsoprogram : En intervjustudie utifrån de inbjudna deltagarnas perspektiv Mossberg, Lina, Lundgren, Ulrika January 2019 (has links) Bakgrund: Risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes typ 2 ökar vid ohälsosamma levnadsvanor. Ett av distriktssköterskans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande för att förebygga dessa sjukdomar. Sörmlands hälsoprogram är en del i ett hälsofrämjande arbete och riktar sig till 40-, 50- och 60-åringar inom Region Sörmland. Syfte: Att identifiera och beskriva inbjudna deltagares erfarenheter av hälsosamtalet i Sörmlands hälsoprogram. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en intervjuguide. Tio personer som deltagit i hälsosamtalet är informanter i föreliggande studie. Datan analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande teman; Deltagarnas erfarenheter av samtalets kringliggande faktorer och Samtalets olika dimensioner och dess betydelse. Under vardera temat finns två underliggande subteman som skildrar resultatet. Slutsats: Sörmlands hälsoprogram som helhet och hälsosamtalet som en del i detta uppskattas av de som deltar. Hälsosamtalet upplevs som respektfullt och neutralt där informanterna beskriver att de får tid att reflektera och komma till insikt om sina levnadsvanor och att det skapar en ökad motivation. / Background: The risk of developing cardiovascular disease and type 2 diabetes increases with unhealthy living habits. One of the district nurse's tasks is to work in health promotion to prevent these diseases. Sörmland's health program is part of a health promotion work and is aimed at 40-, 50-and 60-year-old in the Region of Sörmland. Aim: To identify and describe invited participants' experiences of the health dialogue in Sörmland's health program. Method: Descriptive design with qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with the help of an interview guide. Ten people who participated in the health dialogue are informants in the present study. The data were analyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke. Results: The analysis resulted in two overall themes; The participants' experiences of the surrounding factors of the health dialogue and the different dimensions of the health dialogue and its significance. Under each theme, there are two underlying subthemes that depict the result. Conclusion: Sörmland's health program as a whole and the health dialogue as part of this are appreciated by those who participate. The health dialogue is perceived as respectful and neutral where the informants describe that they are given time to reflect and gain insight into their living habits and that it creates an increased motivation. Living habits health promotion work health dialogue Levnadsvanor hälsofrämjande arbete hälsosamtal Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap Medical and Health Sciences Medicin och hälsovetenskap
183	The Digital Gaze: Exploring Virtual Eye Contact in an Online Psychotherapy-Aligned Setting Onderková, Madlen, Ehlert, Hannah January 2024 (has links) While online video communication has become a part of many people's lives, it still lacks an important aspect of human interaction – eye contact. Conventional technology does not provide the ability to share eye contact online. The NUNA machine is a unique communication unit that enables this shared virtual eye contact (VEC). The aim of this study was to explore how people experience VEC in a virtual therapeutic setting, specifically in a Motivational Interview (MI). This experience was specifically juxtapositioned to an in-person setting as it provides eye contact as a natural part of the conversation. Research questions included how participants would experience eye contact in a MI setting in 1) a video conference with shared eye contact and 2) an in-person conversation, how participants would make sense of the perceived differences between the settings, and which value participants saw in VEC. In the MI, participants first spoke to each other using the NUNAs and then seamlessly continued their conversation in-person. After this exposure, they took part in qualitative interviews sharing their experience and how they made sense of it. These qualitative interviews were then analyzed by conducting qualitative content analysis. In total, 10 university students, approximately in their 20s, were interviewed. The results suggest that VEC acts as an antagonist to the disembodiment that is inherent to virtual interactions by providing connection and increasing the degree of realness with which the vis-à-vis is perceived. It further revealed that the NUNA setting provided a focused environment in which participants felt like they could work on their emotions and feel validated by and committed to their vis-à-vis. Thus, VEC may strengthen therapeutic alliance and be a promising tool for online psychotherapy by providing a higher degree of realness as would be natural for in-person conversations. / Videokommunikation online har blivit en del av många människors liv, men det saknas fortfarande en viktig aspekt av mänsklig interaktion - ögonkontakt. Konventionell teknik ger inte möjlighet att ha ögonkontakt online. NUNA-maskinen är en unik kommunikationsenhet som möjliggör denna delade virtuella ögonkontakt (VEC). Syftet med den här studien var att undersöka hur människor upplever VEC i en virtuell terapeutisk miljö, särskilt i en motiverande intervju (MI). Den här upplevelsen var särskilt jämförbar med en personlig miljö eftersom ögonkontakt är en naturlig del av samtalet. Forskningsfrågorna omfattade hur deltagarna skulle uppleva ögonkontakt i en MI-miljö i 1) en videokonferens med ögonkontakt och 2) ett personligt samtal, hur deltagarna skulle förstå de upplevda skillnaderna mellan miljöerna och vilket värde deltagarna såg i VEC. I MI-miljön talade deltagarna först med varandra med hjälp av NUNA och fortsatte sedan sömlöst sitt samtal i en personlig konversation. Efter denna exponering deltog de i kvalitativa intervjuer där de delade med sig av sina erfarenheter och hur de tolkade dem. Dessa kvalitativa intervjuer analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 10 universitetsstudenter, ungefär i 20-årsåldern. Resultaten tyder på att VEC fungerar som en antagonist till den kroppslöshet som är inneboende i virtuella interaktioner genom att tillhandahålla anslutning och öka graden av realitet med vilken motparten uppfattas. Vidare framkom att NUNA-miljön skapade en fokuserad miljö där deltagarna kände att de kunde bearbeta sina känslor och känna sig bekräftade av och engagerade i sin samtalspartner. VEC kan således stärka den terapeutiska alliansen och vara ett lovande verktyg för psykoterapi på nätet genom att ge en högre grad av realitet, vilket vore naturligt vid personliga samtal. virtual eye contact motivational interviewing disembodiment virtual interactions online psychotherapy digital psychotherapy virtuell ögonkontakt motiverande samtal kroppslöshet virtuella interaktioner psykoterapi online digital psykoterapi Human Aspects of ICT Mänsklig interaktion med IKT Applied Psychology Tillämpad psykologi
184	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Page generated in 0.0903 seconds