Spelling suggestions: "subject:"breading - devevelopment"" "subject:"breading - agentdevelopment""
91 |
Den betydelsefulla högläsningen : En studie om vikten av högläsning för elevernas utveckling / The significant reading aloud : A study on the importance of reading aloud for students´developmentLjungberg, Sarah January 2017 (has links)
The purpose of this study is to determine whether todays educators, particularly in the lower classes do in fact read aloud in students' everyday life, and if the recital then is being utilised in another teaching opportunity. I therefore intend to seek an understanding of how teachers regard the affect that reading aloud has on the development of students. To this end, I chose to use a survey of both quantitative and qualitative nature. The theoretical starting point is the sociocultural perspective that clarifies the role of both reading aloud and language, and subsequently the influence it has on students' development. The summarised result of this work represents how educators in both lower- and middle-classes, to a large extent, use reading aloud, and the instantaneous feedback is the primary way to relate to it. The research survey conducted by PIRLS in 2011 showed a decline in reading comprehension about factual texts, but only a few participants expressed that they were actively working with factual texts in their reading. Furthermore, the results showed a clear understanding of the importance of reading aloud for the students´ development in many areas such as language development and identityformation. Without mentioning the curriculum by word, the participants recount how they implement reading aloud in the students´ everyday lives in a multifaceted way to help students reach the knowledge requirements for 3rd grade. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta reda på huruvida dagens pedagoger i främst de lägre klasserna använder sig av högläsning i elevernas vardag samt om högläsningen implementeras i övriga ämnen. Jag ämnar således söka förståelse för hur lärare ser på högläsningens roll för elevers utveckling. För att ta reda på detta valde jag att använda mig av en enkätundersökning av både kvantitativ och kvalitativ art. Den teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet som tydliggör högläsningens och språkets roll och påverkan för elevers utveckling. Det kortfattade resultatet utav detta arbete visar hur pedagoger från både låg- och mellanstadiet använder sig av högläsning i hög utsträckning och den snabba, direkta återkopplingen är det primära sättet att relatera tillbaka till den. Forskningsundersökningen som gjordes 2011 av PIRLS visade på sjunkande läsförståelse kring faktatexter likväl var det enbart ett fåtal deltagare som uttryckte att de aktivt arbetade med faktatexter i sin högläsning. Vidare visade resultaten på en tydlig förståelse för högläsningens viktiga roll för elevernas utveckling inom många områden såsom språkutveckling och identitetsbildande. Utan att nämna läroplanerna i ord, berättar deltagarna hur de implementerar högläsning i elevernas vardag på ett mångfacetterat sätt för att hjälpa eleverna att nå kunskapskraven till årskurs 3.
|
92 |
Skönlitteratur - vägen till läsmotiverade elever? : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare anser att skönlitterära bokval och arbetsmetoder påverkar elevers läsmotivation och läsutveckling / Fiction – the road to reading motivated pupils? : A qualitative interview study on how teachers think that fiction-based book choices and working methods affects students’ reading motivation and reading developmentAlmqvist Johansson, Linn January 2020 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vad klasslärare som arbetar i årskurs F–3 anser påverkar elevers läsmotivation samt hur de uppfattar att skönlitterära bokval och arbetsmetoder påverkar elevernas läsmotivation och läsutveckling. Bakgrundsavsnittet inleds med en redogörelse för hur inre och yttre motivation samt hur bokval och arbetsmetoder påverkar elevernas läsmotivation och läsutveckling. Studien har sin teoretiska utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet på lärande samt den motivationsbaserade teorin Self-determination theory. Datan har samlats in med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika klasslärare. Intervjuerna spelades in till ljudfiler för att sedan transkriberas och sammanfattas med de olika steg som ingår i en innehållsanalys. Resultatet som framkommit visar att de tillfrågade klasslärarna i enlighet med den tidigare forskning som bearbetats anser att läsmotivation kan öka elevers läsutveckling. Eftersom motivation inte är beständigt tycks det anses viktigt att klasslärarna alltid utgår från eleverna och deras intressen och erfarenheter vid arbete med skönlitteratur för att läsmotivationen ska bibehållas. Resultatet visar även att klasslärarna i enhet med tidigare forskning anser att tid är avgörande för att eleverna ska utveckla sin läsmotivation till den grad att de så småningom ska kunna bli en del av vårt kunskapssamhälle. / The purpose of the study was to investigate what classroom teachers working in grades F–3 consider affecting pupils’ reading motivation and how they perceive that fictional book choices and working methods affect pupils’ reading motivation and reading development. The background section begins with a description of how intrinsic and extrinsic motivation as well as how choosing fiction and teaching methods affects the pupils’ reading motivation and reading development. The study has its theoretical starting point in the sociocultural perspective and in the Self-determination theory. The data of the study has been gathered through qualitative semi-structured interviews with six different primary school teachers. The interviews were recorded as audio files to be transcribed and then be summarised with the different steps by the analysis method. The result shows that, in accordance with the previous research, the asked classroom teachers believe that reading motivation can increase pupils’ reading development. Since motivation is not constant, it is important that the primary school teachers always has the students interests and experiences in mind while working with fiction in order to maintain reading motivation. The result also shows that the classroom teachers as well as previous research think that time is crucial for the pupils to develop their reading motivation to the extent that they eventually can become part of our knowledge society.
|
93 |
A Comparison of the Roles and Needs of Middle and Lower Class Thai Parents in Helping Their Children's Reading DevelopmentNitaya Praphruitkit 05 1900 (has links)
The problem of this study was a comparison of the roles and needs of middle and lower class Thai parents in helping their children's reading development. The sample was selected from the parents of the preprimary schools in Bangkok, Thailand, in the fall of 1986. A total of 366 parents, including 185 from middle class and 181 from lower class, participated in this study.
|
94 |
Högpresterande elevers läsutveckling i årskurs 1 : En lärarcentrerad studie från ett sociokulturellt perspektiv / High-achieving students’ reading development in year 1 : A teacher-centered study from a socio-cultural perspectiveGraae, Jessica January 2021 (has links)
Studien behandlar ämnet högpresterande elevers läsutveckling i årskurs 1 ur ettlärarperspektiv där den teoretiska förankringen är det sociokulturella perspektivet.Det finns lite forskning kring ämnet, och det som behandlas är oftast elever mellan5–8 års ålder och forskningen är oftast fokuserad ur ett elevperspektiv. Denna studieär en empirisk studie som bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer medlärare som undervisar högpresterande elever i årskurs 1. Dessa har sedansammanställts genom en grov transkribering där resultatet visar på att de inte harnågon vidareutbildning i att undervisa högpresterande elever förutom läslyftet.Resultatet av studien visar även på att lärarna använder samma läromedel som deupplever bra och inkluderar samtliga elever. Dock ges de högpresterande elevernasamma uppgifter som de andra eleverna förutom i just användandet av läromedletDen magiska kulan. Både i Lgr 11 och skollagen står det skrivet att eleverna har rätttill personlig utveckling. Det betyder att alla elever har rätt till stöd och stimulans föratt utveckla sina kunskaper, oavsett om de har svårt eller lätt för att uppfyllakunskapskraven. Därför bör det forskas mer om högpresterande elevers läsning iårskurs 1 för att de här eleverna ska få den stimulans och det stöd de behöver för attvidareutvecklas istället för att de ska glömmas bort.
|
95 |
Kvalificerade samtal inom språk- skriv- och läsutveckling : en studie av speciallärares samtalsuppdrag / Qualified conversations in language-writing and reading development : A study of conversation assignments of special education teachersBjelvehammar, Carolina January 2021 (has links)
Background: The school's mission is to promote the development and learning of all students and that special consideration should be given to those who have difficulty achieving the purpose of the studies. One way to find ways to support all learning is through conversations with special education teachers. According to the degree ordinance, the special education teacher with a specialization in language reading and writing development must be a qualified conversation partner regarding the same. My problem area is about the special education teacher's role as a qualified conversation partner and counsellor in matters of language, reading and writing development. The purpose of this work is to contribute knowledge about how some teachers, principals and special education teachers describe the special teacher's relational competence in the role of qualified conversation partner and advisor in matters of language, reading and writing development. Method in the study is semi-structured interviews of six respondents. Two special education teachers, two teachers and two principals. The interview results have been analyzed on the basis of Aspelin's (2018) analytics relational competence and on the basis of KoRP, the communicative relational perspective (Ahlberg, 1999). The results show that all respondents give examples of relational competence in the special education teachers. It also emerges that the special education teacher, in consultative conversations, is perceived as clear and structured. Half of the respondents feel that the conversations are important for the teaching of Swedish, and one of them states that he always makes changes in his teaching after the conversations. Conclusions: Both special teachers want to see more profound changes in the classroom after conversations. I see it as important that the special education teacher, with the support of the school management, is given the opportunity to develop their conversational role together with colleagues in continuing education. In different ways, the special education teacher's conversational role, for example through observations of classroom work and subsequent conversations, needs to be developed. The special education teacher’s importance as a conversation partner for language writing and reading development in school should be clarified and worked into the daily work at school. / Bakgrunden: Skolans uppdrag är att främja alla elevers utveckling och lärande och att särskild hänsyn ska tas till de som har svårt att nå målen. Ett sätt att utveckla former för att stödja alla elevers lärande är genom samtal med speciallärare. Enligt examensordningen ska specialläraren med inriktning mot språk- skriv-och läsutveckling vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare gällande detsamma. Mitt problemområde handlar om innebörden av speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner och rådgivare inom språk- skriv och läsutveckling. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur några lärare, rektorer och speciallärare beskriver speciallärarens relationskompetens i rollen som kvalificerad samtalspartner och rådgivare i frågor om språk- skriv- och läsutveckling. Metod i studien är semistrukturerade intervjuer av sex respondenter. Två speciallärare, två lärare samt två rektorer. Intervjusvaren har analyserats utifrån Aspelins (2018) analysverktyg relationskompetens samt utifrån KoRP, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 1999). Resultaten visar att alla respondenter ger exempel på relationskompetens hos speciallärarna. Det framkommer även att specialläraren, i rådgivande samtal, upplevs som tydlig och strukturerad. Hälften av respondenterna upplever att samtalen har betydelse för undervisningen i svenska, och av dem är det en som uppger att han alltid gör förändringar i sin undervisning efter samtalen.Slutsatser: Båda speciallärarna önskar se mer djupgående förändringar i klassrummet efter samtal. Att specialläraren, med skolledningens stöd, får möjlighet att utveckla sin samtalsroll tillsammans med kollegor i fortbildningar ser jag som viktigt. På olika sätt behöver speciallärarens samtalsroll, t ex genom observationer av klassrumsarbete och därpå följande samtal utvecklas. Speciallärarens betydelse som samtalspartner för språk- skriv - och läsutveckling i skolan bör tydliggöras och arbetas in i det dagliga arbetet på skolan.
|
96 |
Vad gör pedagoger för att i god tid fånga upp elever med svårigheter i läsninlärningen? / What does teachers do to intercept pupils with difficulties in reading learning well in advance?Häggström, Caroline January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att synliggöra verksamma pedagogers kunskaper kring vilka insatser som gynnar lässvaga elever i syfte att stärka deras chanser att nå en hållbar läsutveckling. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med i huvudsak personliga intervjuer bestående av fem lärare och specialpedagoger. Fenomenografi har använts för att bearbeta insamlad data, där respondenternas uppfattningar har varit centrala. Resultatet har diskuterats mot tidigare forskning samt utifrån en sociokulturell och kognitivistisk syn på lärande. Studiens resultat presenteras i rubriker som har formats utifrån studiens frågeställningar: ”Vilka insatser sätter pedagoger in för elever som har svårigheter med läsinlärningen i de tidigare årskurserna?”, ”Vilka varningstecken bör en pedagog vara uppmärksam på vad gäller läsinlärningen?” och ”Vilka läsinlärningsmetoder används för att tillgodose elever med bristande läsförmåga?”. I studiens resultat framhävs vikten av tidiga insatser för elever som har någon form av läsproblematik, såväl som vikten av att anpassa undervisningen efter elevens behov och kunskaper. Resultatet visar även, i enighet med tidigare forskning, betydelsen av att använda olika metoder i läsinlärningen, för att alla elever skall ges möjlighet att nå en hållbar läsutveckling. / The purpose of this study is to make the knowledge of active educators visible, about the efforts that benefit pupils with low readiness to strengthen their chances of achieving sustainable reading development. The study is based on qualitative method with mainly personal interviews of five teachers and special educators. Phenomenography has been used to process the collected data, where respondents' perceptions have been central. The results have been discussed against previous research and on the basis of sociocultural and cognitivist views on learning. The study's results are presented in headings that have been formed based on the study's questions, “What efforts do pedagogues put in for pupils who have difficulties with reading learning in previous grades?”, “What warning signs should an educator be aware of in terms of reading learning?” and “What reading learning methods are used to accommodate pupils with reading difficulties?” The study's results emphasize the importance of early intervention for students who have some form of reading problems, as well as the importance of adapting the teaching to the pupil’s needs and knowledge. The respondents also highlight, in agreement with previous research, the importance of using different methods in reading learning, to give all pupils the opportunity to achieve sustainable reading development.
|
97 |
Läsutveckling i förskoleklass och årskurs 1 : En kvalitativ studie om lärares kunskap i förhållande till teori om elevers läsutveckling / How pupils develop reading ability in kindergarten and grade 1 : A qualitative study of teachers’ descriptions of pupils reading development.Fredriksson, Caroline, Gustafsson, Jessica January 2019 (has links)
Målet med denna studie var att undersöka hur verksamma lärares erfarenhetsbaserade kunskaper om elevers läsutveckling i både förskoleklass och årskurs 1 förhåller sig till teorin A Simple View of Reading (Gough & Tunmer 1986; Hoover & Gough 1990). Vidare undersöktes också hur lärarna stödjer elever som har svårigheter i läsningen och hur lärarna konstatera att en elev kan läsa. För att undersöka lärarnas kunskap om elevers läsutveckling ställdes åtta öppna frågor i tio kvalitativa internetbaserade intervjuer. Lärarnas yrkeserfarenhet varierade mellan 5– 45 år. Resultatet visade att lärarnas beskrivningar av läsutveckling var likartade och att deras svar i förhållande till teorin uppvisar betydelsefulla likheter. På frågan om hur läraren stödjer elever med problem i läsutveckling framkom skilda svar, dock med vissa likheter. Resultaten visade att om en av aspekterna avkodning och språkförståelse inte var tillräckligt stark fick eleven problem med läsningen. När det kommer till frågan om hur lärare konstaterar att en elev kan läsa fanns det meningsskiljaktigheter i lärarnas svar, eftersom hälften av lärarnas svar överensstämde mot teorin A Simple View of Reading
|
98 |
Digitala läromedel som redskap för fonologisk medvetenhetsträning : En multimodal läromedelsanalys utifrån framgångsfaktorer i träning av fonologisk medvetenhet / Digital learning materials as a tool for phonological awareness training : A multimodal analyze based on success factors in phonological awareness trainingWenström, Caroline January 2020 (has links)
Fonologisk medvetenhet krävs för en framgångsrik läsinlärning. Samtidigt digitaliseras skolan och digitala redskap blir allt vanligare. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur digitala läromedel kan fungera som medierande verktyg för utveckling av läsinlärningen och mer specifikt av den fonologiska medvetenheten hos elever. Syftet uppfylls genom följande frågeställningar: Hur svarar digitala läromedel upp mot vad forskningen menar är framgångsfaktorer vid utveckling av elevens fonologiska medvetenhet? Behöver digitala läromedel kompletteras med annan undervisning och inom vilka områden behöver de i så fall kompletteras för att utveckla elevens fonologiska medvetenhet? Genom en kvalitativ innehållsanalys med en sociokulturell syn samlades data från fyra digitala läromedel in, kategoriserades och ett resultat togs fram. Samtliga analyserade läromedel innefattar övningar som tränar den fonologiska medvetenheten. Läromedlen svarar också upp mot flertalet av framgångsfaktorerna i fonologisk medvetenhetsträning, exempelvis genom en explicit undervisning. Dock är inget av de analyserade läromedlen utformade för att ge en komplett undervisning i fonologisk medvetenhet. Resultat pekar således mot att de analyserade läromedlen kan vara ett redskap som till viss del förändrar lärarens roll, men som inte ersätter läraren. / To successfully learn to read phonological awareness is required. At the same time, schools are being digitized and digital tools are becoming more common. The purpose of this study is to investigate whether and how digital learning materials can act as a mediation tool for the development of reading skills and more specifically of the phonological awareness of students. The aim is fulfilled by the following issues: How do digital learning materials respond to what research believes are success factors in the development of the student's phonological awareness? Do digital learning materials need to be complemented by other teaching form and in what areas do they need to be supplemented to develop the student’s phonological awareness? Through a qualitative content analysis with a sociocultural view, data from four digital learning materials was collected, categorized and a result was produced. All analyzed learning materials include exercises that train the phonological awareness. The learning materials also correspond to the majority of the success factors in phonological awareness training, for example through explicit teaching. However, none of the analyzed learning materials are designed to provide a complete teaching of phonological awareness. The result points out that the analyzed learning materials can be a tool and to some extent change the role of the teacher, but not replace the teacher.
|
99 |
Med lust att läsa : Intervjuer med speciallärare om läsmotivation hos elever i lässvårigheter i grundskolans tidigare årNielsen, Liv January 2021 (has links)
Elever i svensk grundskola verkar läsa allt mindre, både i skolan och på fritiden. Forskning och PISA- resultat visar att läsintresse och läsförmåga går hand i hand och kan skapa den s.k. Matteuseffekten eller läsklyfta som kan uppstå när läsförmågan styr elevers läsmotivation, hur mycket de läser och utvecklas som läsare. Tidigare forskning visar att olika faktorer inverkar på en elevs läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning. Många inom forskningsfältet menar att skolans insatser behöver riktas mot att stärka både läsförmågan och läsmotivationen, särskilt för elever i lässvårigheter. Studiens syfte är att undersöka hur några speciallärare i grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar för att motivera elever i lässvårigheter att lästräna samt öka läsintresset och skapa positiva attityder till läsning. Studiens resultat visar att speciallärarna beskriver att de motiverar eleverna att lästräna under lekfulla former, olika anpassningar beskrivs, t.ex. texter på rätt nivå, val kring läsning, realistiska utmaningar och tydliga mål som gynnsamma faktorer för ökad läsmotivation. Att eleverna ges möjlighet att lyckas och tro på sin egen förmåga och bli medbestämmande beskrivs kunna öka motivationen, samt att eleverna ser på sig själva som läsare, oavsett om de har lässvårigheter eller inte. Detta genom att skilja på lästräning och lustläsning för att stärka elevernas läsintresse och attityder till läsning. Ett brett utbud av texter beskrivs stärka elevernas läsintresse och en del i speciallärarens arbete för att skapa läsmotivation beskrivs handla om samarbete med bl.a. lärarkollegiet som också kan behöva motiveras och ges stöd, uppmuntran och vägledning. Diskussion förs bl.a. kring att synen på vem som ska jobba med läsmotivation och läsfrämjande arbete tydligare kan behöva uttalas samt att samordnade insatser kan bidra till ökad läsning och stärkt läsengagemang och gynna läsmotivationen. Studien förväntas bidra med några speciallärares beskrivningar av sin förståelse av läsmotivation, läsintresse och attityder till läsning när det kommer till elever i lässvårigheter.
|
100 |
Bildstöd för läsutveckling : En kvalitativ undersökning om hur lärare resonerar kring bildstöd i läromedel i svenskämnet för förskoleklass och årskurs 1.Willoughby, Ellinor, Dock, Matilda January 2023 (has links)
Forskning visar att bilder och bildstöd är fördelaktiga verktyg för att utveckla språk- och läsförståelse. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare resonerar kring och reflekterar över bilder och bildstöd i läromedel och material för läsutveckling. Genom en kvalitativ undersökning utvecklades en tematisk analys som inspirerats av Carney och Levins (2002) tio riktlinjer (bilaga 1) för hur lärare ska gå tillväga när de ska välja ut bilder för undervisning. Resultatet visar att lärare i förskoleklass och årskurs ett inte beskriver någon större betydelse av bilder vid val av läromedel, böcker och annat material för läsutveckling i svenskämnet, bilder är lågt prioriterade. De talar endast om tilltalande och tydliga bilder och det framkommer ingen tydlig reflektion kring valen de gör. De få reflektioner som sker är mestadels om läromedlets struktur och nivå samt om de anser att eleverna kan tycka om det eller inte.
|
Page generated in 0.0683 seconds