Meningen med denna uppsats är att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla". / Children with special rights and inclusion at the preschool: Special pedagogical interventions in a few Reggio Emilia inspired preschools

Att förstå konst kan upplevas mycket svårt om man själv inte har rätt utbildning i bagaget. Utställningar och museum praktiserar konstpedagogik men denna utgår många gånger utifrån människor med kulturellt kapital. Konstmuseum som institution skapar många gånger en överdriven rädsla och respekt där det blir svårt att ta till sig konsten på ett lättsamt sätt. Denna studie är menad att undersöka om det är möjligt att bryta ner denna överdrivna rädsla och respekt och istället möjliggöra ett lättsamt möte mellan konstverk och betraktare. Med utgångspunkt i tidigare forskning samt inspiration från konstpedagogen Carlo Derkert och Reggio Emilia-pedagogiken undersöks om det är möjligt att utveckla pedagogiska verktyg för att praktisera konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. Audioguiden som pedagogiskt verktyg har länge varit närvarande på konstmuseum och är än idag. Men förutom att tekniken har uppdaterats och det har gått från en mp3 till en app har konceptet inte förändrats på många år. Samtidigt lever vi i en samtid där podden blivit mycket stor vilket lett till att ljudfiler är en aktuellt medium. Med detta som grund har jag valt att fokusera på audioguider som ett relevant pedagogiskt verktyg. Under studien undersöks audioguiden som pedagogiskt verktyg utifrån en analys av audioguider från Nationalmuseum. Analysen blir till underlag till att utveckla en ny typ av audioguide. Under undersökningen utvecklas sedan två audioguider utifrån två skulpturer på Djurgården som är en del av Prinsessan Estelles Kulturstiftelse skulpturpark. Dessa två audioguider testas sedan på deltagare för att undersöka om det möjliggör lättillgängligare konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. När en utvärdering skett utvecklas dessa audioguider utifrån den feedback som kommit fram under Learning Studyn. Undersökningens resultat gestaltas sedan i en audioguide till Konstfacks vårutställning. De pedagogiska verktyg som utvecklats implementeras i denna och skapar en audioguide som har ambitionen att möjliggöra att utställningen blir mer lättillgänglig för besökarna. Audioguiden förmedlas även till besökarna genom en visuell framställning av det empiriska materialet.

Syftet med studien var att via ett utvecklingsarbete fördjupa kunskaper gällande dans som ett av 100-språk i en utvald Reggio Emilia-inspirerad förskola. Frågeställningarna fokuserade på dans som språk och uttrycksform i relation till barngruppens pågående projektarbete bland morötter, kottar, larver och fjärilar. Vidare studerades hur dans tillsammans med andra estetiska uttrycksformer kan användas i projektarbetet för att skapa möjligheter för barns berättande, utforskande och kommunikation. Studien genomfördes med kvalitativ metod och med inspiration från Postkvalitativ metodologi och Estetik-baserad forskning (sk. “Art basedresearch”) med utgångspunkt i ett holistiskt synsätt på världen där de estetiska, sinnliga och konstnärliga dimensionerna framhålls. Posthumanistiska teorier utmanar och möjliggör att se lärande och kunskap på ett nytt sätt, där kropp, omgivning, material och natur blir aktiva deltagare när kunskap skapas och produceras. Resultatet visar på hur barns egna ord, erfarenheter och intressen kan utgöra en grund för att skapa dans i relation till det pågående projektarbetet samt betydelsen av dans som ett av 100-språk tillsammans med andra estetiska uttrycksformer i förskolan. Hur kan händerna dansa som kottar och hur känns det i kroppen att poppa som ett popcorn eller flyga som en fjäril?

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur en förskola kan arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik på ett genomtänkt sätt. Avsikten med studien är också att bidra med mer kunskap om på vilka olika sätt pedagoger kan ta tillvara och utveckla barnens intresse för teknik och fysik. Studien är kvalitativ och har genomförts genom att studera dokumentation från sociala medier som den studerade förskolan publicerat. Dokumentationen har sedan varit en grund för de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. För att komma fram till resultatet som gjorts har den fenomenografiska analysmodellen använts. Resultatet som framkom ifrån de tre intervjuer som gjordes, visar att pedagogerna på denna förskola inte ser några hinder med att arbeta med ämnena naturvetenskap och teknik med de allra yngsta barnen, 1–3 år, trots att de saknar en formell fördjupad utbildning inom ämnena. Pedagogerna ser bara möjligheter. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat och har arbetat fram en praktikgemenskap, där de skapar goda förutsättningar för undervisning i naturvetenskap och teknik. / The aim of this study is to gain an in-depth understanding of how a preschool can work with the subjects of science and technology in a well-thought-out way. The purpose of the study is also to provide more knowledge about which different ways pedagogues can use and develop the children's interest in technology and physics. The study is qualitative and has been carried out by studying documentation from social media published by the preschool. The documentation has since been a basis for the semi-structured interviews that were conducted. To reach the result, the phenomenographic analysis model has been used. The result shows that the three teachers interviewed at this preschool see no obstacles to working with the subjects of science and technology with the youngest children, 1-3 years, even though they lack a formal in-depth education in the subjects. The preschool teachers only see opportunities. To create the best conditions for teaching science and technology the preschool has worked out a community of practice inspired by Reggio Emilia.

The aim of the study is to conduct a qualitative rhetorical analysis of websites where Reggio Emilia-inspired preschools present their pedagogy to gain increased knowledge of the content that is written, focusing on the environment and materials. The environment is important in the Reggio Emilia pedagogy and they are convinced that the environment is of great importance for children's play, interaction, and upbringing into a democratic society. Rhetorical text analysis examines how the schools present their activities on their websites and how the environment and material the preschools use in their activities emerges in their presentations. With the help of three research questions, we find out how the pedagogical materials used in their pedagogical activities appear and how they describe the different environments at preschool. What material do they present and how it is presented, do they describe specifically what material they use, or do they only give a general description. Do they consider the recipient's experience and background in the presentation? We use rhetorical text analysis according to Lennart Hellspong and the Reggio Emilia pedagogy to find out how well they have phrased their presentations, we have used rhetorical analysis also to analyze the images that are included in the presentations. We investigate how the transmitter's ethos, character and personality, appear in the text. How the text affects the recipient's emotions and thoughts, pathos. We look at how the transmitter uses language and thinking, logos, as a compelling, persuasive, tool. We examine the child perspective that emerges, if the children are also assigned ethos and pathos through the text and how the educator's role and relationships appear in the text. The result shows that there are very few preschools that present their pedagogical activities at all on their website. Among the few who do, it varies a bit how they do it. Some use many images to supplement the descriptive text of the presentation of their material while others do not show any images at all. Some preschools specifically describe the different materials used, while others use collective names such as natural materials. The result shows that all the presentations we analyzed describe parts of the Reggio Emilia pedagogy but only about half of the preschools use concepts that are typical of pedagogy such as "the environment as the third pedagogue", "the competent child" and "the hundred languages". / Studiens syfte är att göra en kvalitativ retorisk analys av förskolors hemsidor som är inspirerade av Reggio Emilia för att få ökad kunskap om det innehåll som skrivs fram, med fokus på verksamhetens miljö och material. Miljön är viktig i Reggio Emiliapedagogiken och man är övertygad om att miljön har stor betydelse för barns lek, samspel, och fostran in i ett demokratiskt samhälle. Genom retorisk textanalys undersöks hur förskolorna presenterar sin verksamhet, på sina hemsidor, och hur miljön och materialet de använder i sin verksamhet träder fram i deras presentationer. Med hjälp av tre forskningsfrågor tar vi reda på hur det pedagogiska materialet man använder i sin pedagogiska verksamhet framträder och hur väl man beskriver de olika miljöerna på förskolan. Vilket material som presenteras och hur det presenteras, beskrivs det specifikt vilket material man använder eller ger man bara en generell beskrivning. Tar man hänsyn till mottagarens erfarenhet och bakgrund i sin beskrivning. Vi använder retorisk textanalys enligt Lennart Hellspong och Reggio Emiliapedagogiken för att ta reda på hur väl man formulerat sina presentationer, vi har använt retorisk analys även för att analysera de bilder som finns med i presentationerna. Vi undersöker hur sändarens ethos, karaktär och personlighet, framträder i texten. Hur texten påverkar mottagarens känslor och tankar, pathos. Vi tittar på hur sändaren utnyttjar språket och tänkandet, logos, som ett övertygande, persuasivt, redskap. Vi undersöker vilken barnsyn som framträder, om även barnen tilldelas ethos och pathos genom texten och hur pedagogens roll och relationer framträder i texten. Resultatet visar att det är väldigt få förskolor som presenterar sin pedagogiska verksamhet över huvud taget på sin hemsida. Bland de få som gör det varierar det en del hur man gör det. En del använder sig av många bilder för att komplettera den beskrivande texten i presentationen av sitt material medan andra inte visar några bilder alls. Vissa beskriver specifikt vilka olika material man använde medan andra använder sig av samlingsnamn som exempelvis naturmaterial. Resultatet visar att alla de presentationer vi analyserat beskriver delar av Reggio Emiliapedagogiken men bara ca hälften använder begrepp som är typiska för pedagogiken såsom ”miljön som den tredje pedagogen”, ”det kompetenta barnet” och ”de hundra språken”.

Syftet med det självständiga arbetet var att undersöka hur äventyrspedagogik tillämpas i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Genom att jämföra dessa pedagogiker kan man få syn på likheter och skillnader som motiverar tillämpningens betydelse för barns lärandeprocesser. Undersökningen fick sitt praktiska utförande i en skogsmiljö på en av förskolorna, där två förskollärare hade teoretiska kunskaper inom äventyrspedagogik och Reggio Emilia. Tio pedagoger och en förälder deltog som observatörer i äventyret. Utöver dessa deltog två studenter från förskollärarutbildningen, Stockholms universitet som också är författarna till denna undersökning. Deras observationer och intervjusvar från de två förskollärarna ingår i undersökningen. I äventyret deltog femtiofem sexåringar från fem förskolor inom enheten. Utformningen av äventyret bestod av sju stationer med diverse samarbetsövningar där utmaningarna i övningarna hade olika svårighetsgrader. Barnen skulle utmanas i och få utforska sina frågor i en spännande miljö med hela kroppen. Det framkom att resurser i form av tid för planering, föräldrar och pedagoger ute i äventyret både som observatörer och som säkerhet och trygghet krävdes. Resultatet av vår undersökning visar att tillämpningen av äventyrspedagogik med sin syn på sinnliga samspelsövningar med motoriska inslag och med naturen som stöd, berikar och kompletterar förskolors arbete med barns lärandeprocesser samt Reggio Emilias syn på barns möjligheter till utveckling och lärande. / The purpose of the independent work was to investigate the adventure pedagogy applied in a Reggio Emilia-inspired preschool. By comparing these pedagogies can catch sight of the similarities and differences that justify the application's impact on children's learning processes. The survey received a practical point in a woodland setting on one of the pre-schools, where two preschool teachers had theoretical knowledge in adventure education and Reggio Emilia. Ten teachers and a parent participated as observers in the adventure. In addition to these two students attended from preschool teacher, Stockholm University, who is also the authors of this study. Their observations and interview responses from the two preschool teachers surveyed. The adventure took fifty-six year olds from five kindergartens within the unit. The design of the adventure consisted of seven stations with various team-building exercises where the challenges of the exercises had different difficulty levels. The children were challenged to explore and get their questions in an exciting environment with your whole body. It was revealed that the resources in terms of time for planning, parents, and educators around the adventures both as observers and that safety and security was required. The results of our study show that the application of adventure education with its view of sensuous interplay exercises with motor elements and with nature that support, enrich and complement förskolors work with children's learning processes and the Reggio Emilia approach to children's opportunities to learn and develop. / <p>Sebastian Palm har efter att uppsatsen skrevs bytt efternamn till Denus.</p>

Considering the context of large city schools, this study explores what variables in a kindergarten classroom may impact the process of children’s engagement with nature. In particular I examine the central role of children and teacher in co-constructing their own unique understanding, knowledge, and attitude towards the natural world. In this study, I examine nature-child’s connection considering the complexity of nature beyond a pre-packaged concept (Louv, 2007) and avoiding a linear identification of a cause and effect relationship between children’s learning experiences and nature, (Kellert, 2005). This qualitative case study is based on extensive classroom observations, in which 20 kindergarten children and their teacher participate. The children’s direct, indirect, and vicarious experiences with nature are documented using digital photography, video-audio recording, and collection of artifacts. I interview the classroom teacher two times and invite the parents to fill up a questionnaire about their children’s experiences with nature outside the school time. I use the techniques and procedure of the grounded theory to analyze the data. A comparative analysis of the five learning episodes demonstrates four major factors that when all woven together encourage and sustain the children’s engagement with nature. These factors are: investigating children’s meaningful and autotelic questions, encountering and experiencing nature in familiar contexts, developing emotional bonding, and having sufficient time. The findings show the crucial role of the classroom teacher in creating five main conditions to engage the children in the process of each inquiry. She offers the children many opportunities to use their prior skills and knowledge, take responsibility of their own learning, and experiment with learning as a process. She often responds positively to the children’s learning endeavours and communicates her high confidence and expectations for them. This study makes an important contribution to the field of early childhood education and environmental education by demonstrating the possibilities and challenges in actively and holistically engaging children with nature in school settings. The findings shed light on our understanding of children and teacher’s sense of ownership and motivation as two driving forces of learning.

Considering the context of large city schools, this study explores what variables in a kindergarten classroom may impact the process of children’s engagement with nature. In particular I examine the central role of children and teacher in co-constructing their own unique understanding, knowledge, and attitude towards the natural world. In this study, I examine nature-child’s connection considering the complexity of nature beyond a pre-packaged concept (Louv, 2007) and avoiding a linear identification of a cause and effect relationship between children’s learning experiences and nature, (Kellert, 2005). This qualitative case study is based on extensive classroom observations, in which 20 kindergarten children and their teacher participate. The children’s direct, indirect, and vicarious experiences with nature are documented using digital photography, video-audio recording, and collection of artifacts. I interview the classroom teacher two times and invite the parents to fill up a questionnaire about their children’s experiences with nature outside the school time. I use the techniques and procedure of the grounded theory to analyze the data. A comparative analysis of the five learning episodes demonstrates four major factors that when all woven together encourage and sustain the children’s engagement with nature. These factors are: investigating children’s meaningful and autotelic questions, encountering and experiencing nature in familiar contexts, developing emotional bonding, and having sufficient time. The findings show the crucial role of the classroom teacher in creating five main conditions to engage the children in the process of each inquiry. She offers the children many opportunities to use their prior skills and knowledge, take responsibility of their own learning, and experiment with learning as a process. She often responds positively to the children’s learning endeavours and communicates her high confidence and expectations for them. This study makes an important contribution to the field of early childhood education and environmental education by demonstrating the possibilities and challenges in actively and holistically engaging children with nature in school settings. The findings shed light on our understanding of children and teacher’s sense of ownership and motivation as two driving forces of learning.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmål än svenska och deras vårdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssätt och metoder som stärker barns och vårdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer språkutvecklingen. Syftet var också att utifrån dessa metoder och arbetssätt utarbeta ett metodhäfte. Detta examensarbete baseras på kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstärkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vårdnadshavare från kurdiska, somaliska och arabisktalande språkgrupper samt pedagoger. Vårt examensarbete utgår från ett sociohistoriskt och -kulturellt perspektiv, vilket enligt Strandberg (2006) med utgångspunkt i Vygotskij (1978) innefattar detsociala (interaktionen med andra människor), det medierade (artefakter; verktyg och tecken), det situerade (i kulturella kontexter och speciella situationer) och detkreativa (baserat på barns fantasi och kreativitet). Vår studie är även baserad på didaktik och filosofier som Montessori och Reggio Emilia. Den tidigare forskning som ligger till grund för vår undersökning är forskning om identitet, flerspråkighet, vårdnadshavarens roll och betydelse samt språkutveckling hos yngre barn. Resultaten visar att barnets sociala samspel med vårdnadshavare, pedagoger och med andra barn har haft betydelse för barnets språkutveckling och stärkandet av identiteten. Resultaten visar även att samlärande i en stimulerande miljö med hjälp av skapandet av pedagogiska leksaker och spel utifrån barnets kontext, samt att barnen använt sin kreativitet har varit av vikt för studiens resultat. Slutligen har resultatet lett till skapande av ett metodhäfte som dels utgår från informanternas gemensamma aktiviteter, men även från det urval av metoder och perspektiv, som beskrivs i vår teoretiska bakgrund. Metodhäftet kan användas i hemmen, i förskolor och i kontakt mellan förskola och hemmen.

No description available.