Mycket finns skrivet i ämnet frivård och återfall, varför det finns anledning att ytterligare se på hur frivårdens stödinsatser uppfattas av före detta kriminella, frivårdsanställda samt kamratorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället, vilken frivården samarbetar med. Frivården har en tämligen hög återfallsstatistik hos de före detta kriminella som frivården fått i uppdrag att återanpassa till ett laglydigt liv. Särskilt hög är återfallsstatistiken hos de individer som haft kontakt med frivården mer än en gång efter att mer än en gång blivit lagförd för brott. Denna undersökning har sökt svar på hur frivårdens insatser uppfattas för att se på vad som eventuellt kan göras bättre i dagsläget. Frivårdsanställda och före detta kriminella, varav några medlemmar i KRIS, har intervjuats för att på så vis få en nyanserad bild av verklighetens uppfattningar. Resultatet visade att frivårdens stödverksamhet tycks sakna verktyg för att hjälpa till synes omotiverade individer. Det framkom också att i de fall de före detta kriminella kände sig negativt stämplade av handläggarna fungerade stödinsatserna sämre. Detta eftersom ett personligt bemötande enligt informanterna, ansetts viktigt för stödinsatsernas verkan. Personligt bemötande påverkar inte huruvida handläggare på frivården kan kontrollera brottsbelastningen fysiskt hos den stödbehövande, men har likväl upplevts som ett stöd av före detta kriminella individer. Lekmannaövervakare synes vara en insats väl värd att satsa på, visar denna undersökning.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar. I arbetet har den kvalitativa metoden och narrativt och fenomenologiskt perspektiv använts. Studien har grundats på de f.d. missbrukande kvinnornas livshistorier. Undersökningen baseras på sex intervjuer och underlaget tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet visar att det finns olika positiva faktorer som gjorde att kvinnorna lämnade sitt missbruk. Goda relationer till betydelsefulla människor i nätverket var en mycket viktig faktor för att de f.d. missbrukande kvinnorna skulle ta sig ur missbruket, liksom deras egen vilja. De har fått ett nytt synsätt på livet som bidrog till en inre förändring som var essentiell. / Research shows that several factors in an individual's environment and character are very important in the process of quitting and overcoming addiction. The study focuses on the former addicted women's life stories. The purpose of this study is to examine how previous addicted women managed to survive and overcome heavy addictions and as well as how they perceived social support from a gender perspective. The author of this thesis interviewed employees working within the probation office, social services and rehabilitation institution on the kind of support is offered to addicted women. In addition, the author also studied what kind of support was found most appropriate and important for women with substance of drug abuse problems and how effective the support treatment helps these women and as well as the interaction between different parts of the social sector works. This research is qualitative and it includes primary as well as secondary data applied from narrative and phenomenological perspective. The study is based on six interviews and documents were interpreted and compared with previous research. The results show that there were several positive factors that made the women leave their abusive addiction. A good relation with important people in their lives and network was a major factor for these former addicted women. Their contribution has helped them in many ways to overcome abusive addiction. They have also achieved a new outlook on life which in a way has contributed to an inner change. / La recherche prouve qu´il y a plusieurs éléments très importants dans l´environnement et le caractère d´un individu pour qu´il quitte son abus des stupéfiants. Le but de cette étude est d´examiner comment les anciennes toxicomanes ont agi pour terminer son abus des drogues dures et comment elles ont éprouvé le soutien social d´une perspective feminine. L´écrivain a interviewé le personnel de la mise à l´épreuve, du service d´aide sociale et de la maison du traitement sur leur avis et aussi les avis qu´avaient les anciennes toxicomanes du soutien offert. En outre, l´écrivain a étudié quelle espèce de soutien qu´était la plus importante pour les femmes, et comment a fonctionné la cooperation entre les différentes parties du secteur social. Dans cette étude, l´écrivain s´est servi de la méthode qualitative, d´une perspective narrative et phénoménologique. L´étude est basée sur les experience de la vie des anciennes toxicomanes. L´examen s´appuie sur six interviews, et la documentation a été interprétée et comparée avec la recherche déjà existante. Le resultat montre qu´il y avait des differents facteurs positifs qui ont invité aux femmes droguées de quitter son abus des stupéfiants. Des bonnes relations avec des gens importants dans le réseau, comme la volonté des femmes droguées, étaient des éléments trés essentiels pour que les anciennes toxicomanes puissent se libérer de la toxicomanie. Ells onts obtenu une nouvelle conception de vie qui leur a donner une change essentielle dans leur for intérieur. / <p>2013-10-01</p>

The aim of this study is to examine how shame and guilt are manifested in the narratives of parents that have been subject to violence by their children. Parent abuse is a form of violence that has recieved limited attention compared to other forms of violence. Previous research shows that serviceproviders lack knowledge and guidelines to assess the problem. Three qualitative semi-structured interviews were analysed using Labov and Waletzky’s (1967) model of the structure of narratives. Lewis (1971) theory of shame and guilt was applied to highlight the different aspects of the emotions manifested in the narratives. Four themes were identified using a first round thematic analysis (Braun &amp; Clarke, 2006); (1) Personal guilt; instant and continually present, (2) Violence as an attack on one’s own feeling of self worth, (3) Children’s expression of guilt is intertwined with the parent’s feeling of guilt and (4) Professionals blaming the parents’ exacerbates an already difficult situation. The results indicate that parents experience strong feelings of guilt and that these feelings might need to be adressed in a non-judgemental environment for the best of both the parent and the child.

Denna studie har genomförts utifrån iakttagelsen att det i forskningssammanhang inom samhällsvetenskaperna hänvisas till begreppet eller fenomenet socialitet utan att det egentligen redogörs för vad som åsyftas. För att ge ökad förståelse av socialitet har syftet för denna studie varit att belysa hur socialitet som begrepp eller fenomen beskrivs inom mikrosociologisk teoribildning och empirisk forskning. Studien är en forskningsöversikt där empirin genomgått deskriptivt kvalitativ innehållsanalys.   Översikten presenterar beskrivningar av socialitet möjliga att kategoriseras under fyra olika teman varav ett av dessa är personlighetens socialitet och där socialiteten beskrivs som en emergent spiralformad dialektisk process genomsyrad av elementär och avancerad responsivitet. Studien visar även på att socialiteten kan vara genomkorsad av skillnad utifrån vitt skilda önskemål om form, miljö och mängd. Här diskuteras hur socialiteten idag ter sig utsatt för ökade spänningar där alla anses söka gemenskap för välbefinnande och där individen ställs som ansvarig för sina personliga framgångar, ledande till ett socialitetens dilemma.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerrelaterade dödsorsakerna i utvecklingsländer. Humant papillomvirus (HPV) är ett sexuellt överförbart virus som kan, vid bestående infektioner, orsaka livmoderhalscancer. I Sveriges infördes år 2010 ett vaccin till flickor som skydd mot de typer av HPV som orsakar livmoderhalscancer med 70%. I Sverige erbjuds kvinnor mellan 23 till 50 år cellprov vart tredje år, vilket minskar risken att utveckla livmoderhalscancer med 90 %. Majoriteten av kvinnorna deltar dock inte i de erbjudna cellprovskontrollerna. Eftersom HPV är ett sexuellt överförbart virus kan det hos vissa vara stigmatiserat och leda till en känsla av skam. Människans syn på den sexuella hälsan och kroppen präglas av människans kulturella bakgrund och erfarenheter vilket påverkar människans värderingar och val. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av HPV-förebyggande åtgärder. Metod: Denna studie baserades på en litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar som samlades in via noggrann analys och som ligger till grund för resultatet. Dessa artiklar bestod av vetenskapliga originalartiklar som samlades in från tre olika databaser. Analysen redovisades med två huvudteman och ett undertema. Resultat: Resultat framkom i två teman; Cellprov och HPV-vaccin. Under Cellprov tillfogades ett undertema; Självtest. Resultatet visade att kvinnors erfarenheter influerades av deras kulturella bakgrund och det i sig påverkade deras attityder mot preventiva åtgärder. Det visade sig även att den kulturella bakgrunden och mödrars erfarenhet av livmoderhalscancer påverkade mödrars attityd gentemot vaccin för sina döttrar. Deltagandet av cellprovstagning påverkades av kvinnors tidigare erfarenheter och skam/skuldkänslor gällande cellprov. Kvinnors erfarenhet av självtest var positivt då det ökade integriteten och därmed minskade känslan av skam. Diskussion: Kvinnors attityd till cellprov och HPV-vaccin präglades av kunskapsbrist och kulturell påverkan. Kvinnors önskan av en mer individanpassad information både språkligt och skriftligt ansågs som ett positivt och välbehövt inslag i vården. Mer vikt bör läggas på att öka deltagandet och kunskapen hos kvinnor genom att anpassa informationen som ges ut till individen. Madeleine Leiningers teori om transkulturell omvårdnad är ett hjälpfullt stöd för sjuksköterskor att anpassa vården utifrån individens kulturella bakgrund. Det gäller både den information som lämnas och omvårdnaden av patienter. / Background: Cervical cancer is one of the most common cancer-related causes of death in developing countries. Human papillomavirus (HPV) is a sexually transmitted virus that, in case of permanent infections, causes cervical cancer. In Sweden, a vaccine for girls was introduced in 2010 to protect against the types of HPV causing 70% of cervical cancer. In Sweden, women between 23 and 50 years of age are offered cell samples every three years, which reduces the risk of developing cervical cancer by 90%. However, the majority of women do not participate in the offered cell sample checks. Because HPV is a sexually transmitted virus, it may in some cases be stigmatized and lead to a sense of shame. Human views of sexual health and the body is characterized by human cultural background and experiences, which affects human values and choices. Aim: The purpose was to highlight women's experiences of HPV prevention. Method: This study was based on a literature review of eleven scientific articles collected through careful analysis and is the basis for the outcome. These articles consisted of scientific original articles as they were collected from three different databases. The analysis was presented with two main themes and one sub theme. Results: Results emerged in two themes; Cell sample and HPV vaccine. Self-test was added as a subtheme under Cell sample. The results showed that women's experiences were influenced by their cultural background and in turn influenced their attitudes toward preventive measures. It also turned out that the cultural background and mothers' experience of cervical cancer affected mothers' attitude towards vaccines for their daughters. The participation of cell sampling was influenced by the women's previous experiences and shame/guilty feelings regarding cell samples. Women's self-test experience was positive as it increased integrity and thus reduced the sense of shame. Discussion: Women’s attitude towards Cell sample and HPV vaccine were characterized by lack of knowledge and cultural impact. Women's desire for more personalized information was considered a positive and well-needed feature in health care. More emphasis should be placed on increasing the participation and knowledge of women by adapting the information given to the individual. Madeleine Leininger's theory of transcultural care can help nurses to adapt their care based on the individual's cultural background. This applies to both the information provided and the care of patients.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan skambenägenhet, självbild samt generell symtomnivå hos en patientgrupp inför behandling i Känsloskola jämfört med en normgrupp. Ett ytterligare syfte var att hos patientgruppen studera sambandet mellan dessa tre faktorer. Mätinstrumenten bestod av TOSCA, SASB Introject och SCL-90 GSI. I studien medverkade 18 vuxna patienter, varav 4 män och 14 kvinnor. Patienterna rekryterades från olika öppenvårdsmottagningar vid en vuxenpsykiatrisk klinik i Umeå där studien genomfördes. Resultaten visade på en tydlig signifikant skillnad mellan patientgruppen och normgrupperna. Patientgruppen uppvisade högre nivåer av skambenägenhet, självkontroll, självkritik, självhat, självförsummelse och symtom samt lägre nivåer av självacceptans, självkärlek, självvård än normalgruppen. Studien fann även ett tydligt signifikant positivt samband mellan skambenägenhet, självbildsaspekterna självkritik och självhat samt symtomnivå hos patientgruppen. Studien bidrar med ny kunskap om känsloskolans patientgrupp. Ett lågt deltagarantal och ojämn könsfördelning uppmanar till försiktighet vad gäller tolkning och generalisering av resultatet. En initial bedömning av patienternas tillstånd kan tillvaratas i utformningen av psykologisk behandling av olika psykiatriska tillstånd. Inte minst kunskapen om skambenägenhet och självhat. / The purpose of the study was to investigate whether there were differences between shameproneness, self-image and general symptom level in a patient group before treatment in Känsloskola (Emotion school) compared with a norm group. An additional purpose was to study the relationship between these three factors in the patient group. The measuring instruments consisted of TOSCA, SASB Introject and SCL-90 GSI. The study involved 18 adult patients, of whom 4 were men and 14 women. The patients were recruited from various outpatient clinics at an adult psychiatric clinic in Umeå where the study was conducted. The result showed a clear significant difference between the patient group and the norm groups. The patient group showed a higher level of shame proneness, self-control, self-critisism, self-hatred, self-neglect and symptom and lower levels of self-acceptace, selflove, selfcare than the normal group. The study also found a clear significant positive relationship between shameproneness, self-image aspects self-criticism and self-hatred and symptom level in the patient group. The study contributes with new knowledge about Känsloskolans patient group. A low number of participants and an uneven gender distribution call for caution with regard to the interpretation and generalization of the results. An initial assessment of the patients condition can be used in the design of psychological treatment of various psychiatric conditions. Not least the knowledge of shame and self-hatred.

The purpose of this study is to investigate social workers' experience in meeting men who are victims of domestic violence by women. Through this study we want to acquire an in-depth understanding of how social norms of gender and masculinity have an impact on domestic violence by women as well as its impact on social workers in their treatment of the abused men. The methodological starting point of this study is based on a hermeneutic qualitative approach where empirical data have been obtained through semi-structured interviews. The interviews were conducted with six social workers who all come in contact with domestic violence through their work. Results from this study show that the norms of gender and masculinity which exist in our society do affect the view of men and manhood and it affects the view on women’s violence and violence in general. It also affects how the social workers treat men who are victims of domestic abuse by women. The result of this is that men feel a lot of shame about being victims of domestic abuse hence making it hard to reach them in efforts to help. Our conclusion is that social workers need to learn more about how norms of gender and masculinity affect what the men are feeling and hence find ways to treat these men without shame interfering in that treatment.

This essay explores how and why the memory of the Baltic extradition in 1946 has been shaped and used in relation to the social democratic Swedish identity, trough the theory of cultural history. The method utilized is a qualitative content analysis of the 71 articles in Aftonbladet that discuss the term “baltutlämningen” between 1947-2022. Here, a theoretical and methodical device is presented and applied. The device outlines the Swedish identity by examining how the articles negotiate guilt to avoid shame, thus preserving the self-image.       The findings show that the remembrance of the Baltic extradition serves to cement an image that upholds the identity of the social democratic group as rational, humanitarian, and anti-fascist. Consequently, when Aftonbladet brought the memory to life in 1966 it was shaped to avoid anything that would cause shame by contradicting those values. Thus, the narrative came to portray the political right as guilty for the extradition, and the Balts’ unnecessary suffering during it. Later, the memory was used to reinforce the progressive and humane self-image by being used as a cautionary example, legitimizing current social democratic stances regarding questions of asylum, international relations, and war crime policies.           In the 2000’s a new discussion emerged alongside the previous narrative, as historians started questioning the facts and reassessing the feelings of guilt and shame. With the admission that fascist sympathizers may also have infiltrated the social democratic group, the historian debate joined the European narrative: promoting the international cause for democracy, through national self-evaluation, to combat intolerance and fascism globally. Thus, the memory of extradition of the Balts has come to connect the Swedish cause to the European one, maintaining the rational, humanitarian, and anti-fascist self-image.      From an identity perspective the recurring guilt-shame complex shows that the humanitarian and democratic values are desired, but not innate, aspects of Swedish identity. Furthermore, the study shows that guilt and shame have consistently been used as educational tools to shape the Swedish people, inside and outside the classroom.

The purpose of the study has been to, through a qualitative interview create an understanding of abused women and their experience of psychological violence, how it has affected their emotional experiences and mental health and how relationships with people outside the relationship have been affected. Four female participants were interviewed where they shared their experiences and opinions of living with psychological violence in a close relationship based on the following questions: How do women feel that their emotions and health are affected by being exposed to psychological violence? How have abused women's relationships with people outside the relationship been affected? The study is based on previous research that deals with abused women's emotions, mental health, and social relationships as well as sociological theories. The theories used are Thomas Scheff's social bond and shame theory, Susan Scott's theory of role-playing and guilt, Erving Goffman's theory of prominence and facade, and Catherine Haslam, Alexander Haslam and Jolanda Jetten's theory of social ties and mental illness. The results show that the informants experienced strong feelings of guilt and shame, as their everyday lives were marked by violations, guilt, and manipulation. Women's social relationships with those around them were affected due to controlling behaviors or feelings of shame. All informants became ill in mental illness, where eating disorders were most common. / Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse hur våldsutsatta kvinnor upplever att psykiskt våld i en parrelation påverkat deras emotionella upplevelser och psykiska hälsa samt hur relationer till personer utanför parrelationen påverkas. Fyra kvinnliga deltagare har intervjuats där dem delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter av att leva med psykiskt våld i nära relation utifrån följande frågeställningar: Hur upplever kvinnor att deras emotioner och hälsa påverkats av att utsättas för psykiskt våld? Hur har våldsutsatta kvinnors relationer till personer utanför parrelationen påverkats? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar våldsutsatta kvinnors emotioner, psykiska hälsa och sociala relationer samt sociologiska teorier. Teorierna som används är Thomas Scheff sociala band och skam teori, Susan Shotts teori om rolltagande och skuld, Erving Goffmans teori om framträdande och fasad, samt Catherine Haslam, Alexander Haslam och Jolanda Jettens teori om sociala band och psykisk ohälsa. Resultatet visar att informanterna upplevde starka känslor av skuld och skam, då deras vardag präglades av kränkningar, skuldbeläggning och manipulation. Kvinnornas sociala relationer till sin omgivning påverkades på grund av kontrollerande beteenden eller känslor av skam. Samtliga informanter blev sjuka i psykisk ohälsa, där ätstörning var mest förekommande.

The purpose of this study is to create a deeper understanding when it comes to how self stigma can  develop in children with parents that have harmful alcohol consumption. The questions of interest in this study are how adults describe their thoughts and self image during their childhood based on Patrick Corrigan and Frederick Millers theory about self stigma. The other question of interest is the following: which strategies are used by children to cope with self stigmatisation in relation to stigma and shame? The theoretical framework that we are using is the sociologist Erving Goffman's theory about stigma as well as the sociologist Charles Cooley's definition of shame. The questions in this study will be answered from  analysing six autobiographies of adults retelling their childhood with parents that have had a harmful use of alcohol. The analyse will be from a hermeneutics point of view and will also be categorised into four themes in order to analyse the content. The results unveil that all the adult children have had avoidance based coping strategies, the difference is in how they chose to avoid feelings of family shame and stigma.