The purpose of this research is to create opportunities to promote social inclusion through Nature-Based Integration (NBI), aiming to understand the social construction of nature from a sociocultural perspective. Social constructivist theories have been employed in the field of migrant integration, however, a social constructivist standpoint has not yet been applied in the emerging sub-field of NBI. In contrast to applications of social cohesion theory in NBI, this thesis argues that applying the social constructivist theory highlights important differences that assist NBI projects by applying the knowledge of socio-cultural understandings of nature. This thesis thus provides a critique of the application of social cohesion to NBI initiatives, instead offering a case for social constructivism as an alternate framework. The analysis is based on a case study conducted within Kronoberg County in Sweden, utilizing interviews and observations to acquire insights into migrant and Swedish perspectives and experiences in natural environments. Understanding how nature can help with integration is beneficial for fostering inclusive and peaceful societies. This study investigated how experiences with the environment help migrants and Swedish citizens build social relationships, cultural understanding, and collective identity. Qualitative data from informal interviews give insight into individuals' perspectives, and observations provide knowledge of the community's common experiences. This study delves into connotations associated with natural areas, illustrating how nature is socially constructed from different positions. Adopting a comparative method, the study reveals possible shared and opposing meanings assigned to nature-based experiences. The analysis provides a case for applying social constructivism in NBI projects, as this offers a platform for migrant and Swedish communities to collaborate and exchange knowledge on the role of nature in their social lives. / Syftet med denna forskning är att skapa möjligheter att främja social integration genom Nature-Based Integration (NBI), i syfte att förstå naturens sociala konstruktion ur ett sociokulturellt perspektiv. Socialkonstruktivistiska teorier har använts inom området migrantintegration. En socialkonstruktivistisk ståndpunkt har dock ännu inte tillämpats inom det framväxande delområdet av NBI. I motsats till tillämpningar av social sammanhållningsteori i NBI, hävdar denna avhandling att tillämpningen av den socialkonstruktivistiska teorin lyfter fram viktiga skillnader som hjälper NBI-projekt genom att tillämpa kunskapen om sociokulturell förståelse av naturen. Den här avhandlingen riktar därför kritik mot tillämpningen av social sammanhållning på NBI-initiativ, och erbjuder istället ett argument för socialkonstruktivism som ett alternativt ramverk. Analysen baseras på en fallstudie genomförd inom Kronobergs län, med hjälp av intervjuer och observationer för att få insikter om migranters och svenska perspektiv och erfarenheter i naturliga miljöer. Att förstå hur naturen kan hjälpa till med integration är fördelaktigt för att främja inkluderande och fredliga samhällen. Denna studie undersökte hur erfarenheter av miljön hjälper migranter och svenska medborgare att bygga sociala relationer, kulturell förståelse och kollektiv identitet. Kvalitativ data från informella intervjuer ger insikt i individers perspektiv och observationer ger kunskap om samhällets gemensamma erfarenheter. Denna studie fördjupar sig i konnotationer förknippade med naturområden och illustrerar hur naturen är socialt konstruerad från olika positioner. Genom att anta en jämförande metod avslöjar studien möjliga delade och motsatta betydelser som tilldelas naturbaserade upplevelser. Analysen ger ett argument för att tillämpa socialkonstruktivism i NBI-projekt, eftersom detta erbjuder en plattform för migranter och svenska samhällen att samarbeta och utbyta kunskap om naturens roll i deras sociala liv.

This paper examines how a group of preschool teachers describe their work with transitions in preschool, between departments, from the best interest of the child. The study uses semi-structured interviews, conventional qualitative content analysis, and the hermeneutic spiral. The selection consists of preschool teachers from various preschools in Sweden working on departments with children aged 1-4 years, 1-3 years, and 1-2 years. The purpose is to demonstrate how preschool teachers within the same preschool can create continuity in children's development and learning from one department to another. Results show that group size and resources sometimes conflict with what teachers perceive as quality and individual children's needs. In the selection process, the most crucial factor was the child's social development and maturity, as well as maintaining friendships. In cases where children needed to move to another department due to logistics, teachers evaluated if the child was "ready." However, it was clear that some children who were not ready still had to move due to the number of children. The study also shows that the preschool teachers had different time frames for transitions and planning. While some had a specific time of the year for transitions, others had them throughout the year. The conditions for transitions varied depending on how the operations were structured. Finally, the study concludes that preschool teachers need more time to plan, prepare, and execute well-planned transition visits to avoid frustration. Overall, this paper highlights how preschool teachers work with transitions, the factors affecting the decision-making process, and the challenges of creating continuity in children's development and learning. Despite practical challenges and limitations, teachers strove to make decisions in the best interest of both the children and the preschool. / Den här uppsatsen undersöker hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med övergångar i förskolan, mellan avdelningar, utifrån barnets bästa. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer, konventionell kvalitativ innehållsanalys och den hermeneutiska spiralen. Urvalet består av förskollärare från olika förskolor i Sverige som arbetar på avdelningar med barn i åldrarna 1-4 år, 1-3 år, och 1-2 år. Syftet är att visa hur förskollärare inom samma förskola kan skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande från en avdelning till en annan. Resultaten visar att gruppstorlek och resurser ibland strider mot vad lärare uppfattar som kvalitet och individuella barns behov. I urvalsprocessen var den mest avgörande faktorn barnets sociala utveckling och mognad, samt att upprätthålla vänskap. I de fall barn behövde flytta till en annan avdelning på grund av logistik, utvärderade lärare om barnet var "färdigt". Det stod dock klart att en del barn som inte var redo ändå måste flytta på grund av antalet barn. Studien visar också att förskollärarna hade olika tidsramar för övergångar och planering. Medan vissa hade en specifik tid på året för övergångar, hade andra det under hela året. Förutsättningarna för övergångar varierade beroende på hur verksamheten var uppbyggd. Slutligen drar studien slutsatsen att förskollärare behöver mer tid för att planera, förbereda och genomföra välplanerade övergångsbesök för att undvika frustration. Sammantaget belyser denna uppsats hur förskollärare arbetar med övergångar, de faktorer som påverkar beslutsprocessen och utmaningarna med att skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande. Trots praktiska utmaningar och begränsningar strävade lärare efter att fatta beslut i både barnens och förskolans bästa intresse.

Denna uppsatsen undersöker varför våld i film är så utbrett och populärt. Jag använder mig av ett evolutionärbiologiskt perspektiv, som tidigare inte använts vid filmforskning i så stor utsträckning. Istället har filmforskning och andra studier på människans beteende oftast utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Uppsatsen är av typen ”forskningsöversikt” vilket innebär att jag inte har gjort någon klassisk analys på ett filmiskt verk eller empiriskt material, utan har sammanställt en stor mängd forskning från andra forskare. För att kunna svara på min frågeställning har jag behövt forska inom mänsklig evolution, audiovisuell perception samt våld i film. Den viktigaste bokenför uppsatsen kom att bli Torben Grodals Embodied Visions. Huvudfrågan i min frågeställning löd: Vilka faktorer ligger enligt tidigare forskning bakom populariteten av våldsskildringar?Svar: 1. Film är utformad för att påverka oss, aktivera känslor. 2. Det som påverkar ossallra mest är de bilder som påminner om de djupast rotade mekanismerna inuti oss. 3. Av evolutionära skäl ingår våld och aggressivitet bland dessa djupt rotade mekanismer. / This paper examines why violence in films is so widespread and popular. I use an evolutionary biological perspective, that has not previously been used in film research as much. Instead, the film research and other studies on human behavior usually originate from a social constructionist perspective. The essay is a "research review", which means that I have not made a classic analysis of a cinematic work or empirical data, but have collected a large amount of research from other scientists. To be able to answer my question, I had to do research in human evolution, audio visual perception and violence in film. The most important book for the essay came to be Torben Grodals Embodied Visions. The main question in my research question was: What factors are in accordance with previous research behind the popularity of graphic violence? Answer: 1. Film is designed to affect us, activating emotions. 2. what affects us the most is images that reminds us of deeply rooted mechanisms inside us. 3. of evolutionary reasons, violence and aggression are among these deep-rooted mechanisms.

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser på familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med olikkönade och sammanboende föräldrar som fått barn på egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom från familjer med en frivilligt ensamstående mamma som skaffat barn med hjälp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, där barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjänar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens berättelser har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att femmis- och relationsbarnens berättelser huvudsakligen liknar varandra samtidigt som vissa skillnader framkommer mellan grupperna. Det förkommer också stora individuella skillnader inom grupperna. En kärnfamiljsnorm är tydligt framträdande i både barnens prat och teckningar, samtidigt som barnen visar på en öppenhet kring olika familjeformer. I relationsbarnens berättelser omnämns far- och morföräldrar, föräldrars syskon och kusiner som släktingar medan femmisbarnen i större utsträckning inkluderar dessa samt husdjur som medlemmar i sina familjer. Gemensamt för alla barnen är att deras berättelser om familjelivet utgår från barnet och har barnet i fokus. I såväl femmis- som relationsbarnens prat om mammor och pappor framträder en bild av traditionella könsroller. Såväl relations- som femmisbarnens berättelser om familj är mestadels i linje med tidigare forskning kring barns syn på familj. Femmisbarnens inklusion av såväl husdjur som släktingar i familjen, kan vara ett resultat av att nätverket får en större betydelse hos de ensamstående föräldrarna vilket även setts i tidigare forskning. Den kärnfamiljsnorm som blev tydlig i barnens prat kan ses som en avspegling av de rådande normerna i samhället. Trots en ökad variation gällande familjeformer är kärnfamiljen fortfarande ett rådande ideal.

In order to gain an understanding of how begging is constructed as a societal problem in the local Swedish social context, the aim of this qualitative study was to investigate a number of municipal begging bans in order to make visible societal attitudes that hide behind written language of begging discourse. The data collection method was text collection, and the material was documents in the form of three municipal begging bans (in municipal regulations). The method of analysis was critical discourse analysis (CDA), a form of textual analysis, and the analytical focus was the written discourse in its social context. The municipal begging bans that were analysed testified to a very high degree linguistically about negative societal attitudes towards begging, and the conclusions that could be drawn on the basis of the results were presented in four summarising themes. These where: disruption of public order, a vulnerability that one does not want to contribute to maintaining, ”we and them” and passivity and criminality. These societal attitudes could be summarized as not our vulnerable/poor = not our problem, and were largely hidden behind references to disruption of public order in public spaces.

This study delves into the media coverage of cannabis by analyzing articles from Aftonbladet and Expressen between 2010 and 2024. Through a combination of quantitative and qualitative methods, the study examines the tone, content, and trends in reporting on cannabis through these years. A total of 904 articles were analyzed, with a focus on identifying patterns, trends, and shifts in the portrayal of cannabis in the two newspapers. The quantitative content analysis involves coding and categorizing a large sample of articles to uncover key themes and frequencies of coverage. Additionally, a qualitative discourse analysis is conducted on a subset of texts to deepen the understanding of how cannabis is framed and represented in the media. The methodological rigor includes inter-coderreliability checks and statistical evaluations to ensure consistency and validity in the analysis process. The findings reveal a predominance of negative articles, with a particular focus on domestic issues in Sweden such as increasing gang violence. The study also highlights the influence of media discourse in shaping perceptions of cannabis, portraying it both as an illegal commodity associated with violence and as a symbol of deviance. By scrutinizing the language and narratives used in media representations, this research sheds light on the construction of cannabis in Swedish newspapers and the potential impact on public attitudes and policies.