Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att betygsätta elevers arbeten i kursenBild och form, 50 poäng, i åk 2 på gymnasiet. Frågeställningen är om de för kursen angivna betygskriterierna räcker till för att sätta betyg i ett ämne som förutsätter ett kreativt arbete. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med fem lärare. Intervjufrågorna var öppna och sakliga. Styrdokumenten gällande betygsättning överhuvudtaget och betygsättning i praktiska ämnen för gymnasiet i synnerhet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med intervjuresultaten. Resultatet visar att otydligheten i styrdokumenten gällande betygskriterier i Bild och form och därmed i skolans bedömning finns, vilket kräver lärarnas subjektiva tolkning av betygskriterier för att kunna sätta betyg i kursen.

Uppsatsens syfte är att belysa hur feminism och jämställdhet diskuteras i den strategiska planeringen i Stockholm. Genom att analysera Stockholms översiktsplan ur ett feministiskt perspektiv ämnar uppsatsen att undersöka hur jämställdhet reflekteras över i stadsbyggandsmålen. Vidare så har även intervjuer genomförts med planerare i Stockholm för att skapa en uppfattning om hur jämställdhet och sociala mål reflekteras över inom samhällsplanering och vilka förutsättningar Stockholm har att planeras jämställt. Resultatet visar på att det finns mycket ambitioner på att planera jämställt och för alla men att många perspektiv bortses från i ambitionen att inkludera alla i planeringen vilket kan leda till upprätthållandet av ojämställda sociala strukturer i samhället. För att utveckla en mer jämställd planering måste fler perspektiv och dimensioner av samhället integreras i planeringen, det kan göras genom ett normkritiskt och intersektionellt synsätt. Vidare visar resultatet på att dessa perspektiv måste integreras i hela planeringsprocessen för att skapa en förändring i strukturer som upprätthåller ojämlika maktförhållanden i staden. / The objective of this thesis is to elucidate how feminism and equality is discussed in relation to strategic urban planning in Stockholm. The analysis will evaluate how equality is treated and discussed in Stockholm’s comprehensive plan and how it is generally discussed within planning in Stockholm. The thesis starts with presenting a background on sustainability and equality in Stockholm followed by a theoretical background on environmental justice and the concept of the right to the city in relation to equality. Further on a theoretical background on post structural feminist theories and the concepts norm critical thinking, subjectivity, intersectionality and a discussion about the implications of language on the discourse will be presented. In the next segment the methods used will be presented, which are Bacchi’s (2009) method to analyse a discourse, ‘What’s the problem represented to be? ́, and semi structural interviews with professionals in Stockholm. The next section is a presentation of the results from the analysis and interviews, which indicates that equality in strategic planning would improve by including feminist perspectives such as intersectionality and norm critic thinking to integrate more people in the objective of the city.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en förståelse för vilken funktion det personliga brevet fyller i rekryteringsprocessen samt om det går att göra en rättvis bedömning utifrån det. Ämnet är relevant att undersöka eftersom personliga brevets funktion börjat ifrågasättas av personer inom HR och rekrytering då det inte menas uppfylla något syfte, utan ger snarare upphov till subjektiva och därmed orättvisa bedömningar. Nio intervjuer har genomförts bland HR personal och rekryterande chefer för att kunna besvara studiens frågeställningar. Som grund till studien har vi utgått från teorier baserade på rekrytering, det personliga brevet samt psykologiska aspekter som kan spela in vid bedömning. Studiens slutsatser är att det personliga brevets betydelse visar sig variera i hög grad. Ett flertal olika aspekter spelar in. Det varierar beroende på vilken sektor tjänsten är inom, vilken befattning den som rekryterar har, vilken tjänst som ska tillsättas, mängden ansökningar som inkommer men också hur mycket tid rekryteraren har att tillgå. Det personliga brevet anses för de flesta inte fylla någon vidare funktion vid ett första urval, då det görs baserat på Cv:t. Brevet ses till stor del som ett komplement till Cv:t, för att fylla ut luckor som kan förekomma. Det visar sig även att det personliga brevet kan ge upphov till subjektiv bedömning i form av både intuition och kognitiva bias, men det framgår bland studiens respondenter att det finns en hög medvetenhet kring detta. Trots det är det svårt att säga om rekryteraren påverkas eller inte, då detta ofta förekommer omedvetet.

There is a general perception amongst audiences of the documentary film being a truthful retelling of reality. The filmmaker is seen as a lens through which reality is captured in the way it presents itself to the filmmaker. Requirements and expectations are often debated within the documentary genre and the audience plays an important role in the debates. To understand how an average audience perceives the documentary genre a study of trainee teachers was undertaken in the form of a focus group with four participants. A discussion about what makes a documentary film credible or not as well as discussions about transparency and the filmmakers’ obligations towards the audience were the focal points of the focus group. The future teachers are an audience with a need to discuss this medium they might use for educational purposes later in their career. They are an audience with reflections on the subject without being too informed about the manner in which documentary films are produced. The result is a discussion about what audiences feel they can expect of a filmmaker and how much of their expectations they are willing to give up for the entertaining value of a documentary. The audiences perceive documentary films as a window into reality but are aware of their subjectivity. They expect to be told the truth, but they also see a need for creative freedom.

This critical examination of the concept of cultural heritage is based on an overall phenomenological approach, with focus on Alfred Schütz’s further development of Edmund Husserl’s idea of the lifeworld. With strong emphasis on the subjective and intersubjective dimensions, the concept of cultural heritage is contextualized, analysed and criticized from different aspects for the purpose of enriching the discourse of cultural heritage. A literature based methodology is used, including a hermeneutic analysis of theoretical texts in the field of cultural heritage studies and the new Swedish Culture Environmental Law (“Kulturmiljölagen”) and related bills. Qualitative interviews deal with people’s notions about the concepts of culture, cultural heritage and intangible cultural heritage. Finally, this study includes field observations of the Mount Dajti National Park in Albania, involving a visual methodology (photos) and non-visual field notes. A linguistic analysis with a gender perspective, finds that the concept of cultural heritage can be criticized for its patriarchal connotations. The central issue with the concept of cultural heritage concerns its involvement in the complexity of fixed notions and definitions, causing arbitrariness and ambivalence. The interview data indicates a strong connection between cultural heritage and history, despite their distinction. The field observations verify this complexity through an account of the relationship between cultural and natural heritage. The constitutions and values of cultural heritage are established within the Authorized Heritage Discourse (AHD), obviating alternative notions of heritage. Thence, this thesis stresses the importance of going beyond the discursive frames and of transparency and critical reflection within the field of cultural heritage. Phenomena can always be interpreted in a subjective or intersubjective way, leading to dissonant and contested heritage, and a new term called “life values”. This is a two-year master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Syftet med denna studie är att belysa hur rekryteringsprocessen inom offentlig förvaltning går till samt vilka aspekter som kan komma att påverka processens genomförande och utfall. Till denna studie har kvalitativ metod använts där en fallstudie har genomförts. I fallstudien har intervjuer kombinerats med vinjettstudier för att ge en djupare bild av respondenternas erfarenheter kring rekrytering. Sammanlagt har sju personer som alla arbetar med rekrytering intervjuats. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för denna studie speglar områdena rekrytering, subjektivitet, hållbarhet, offentliga förvaltning, ledarskap samt organisationskultur. Resultatet av denna studie har analyserats genom en tematisk innehållsanalys som fokuserar på att se mönster mellan intervjuerna och i enskilda intervjuer i syfte av att få en större förståelse för respondenternas utsago. Denna studie visar att det finns flera faktorer som påverka rekryteringsprocessen inom offentlig förvaltning och som blir avgörande för dess utfall. Exempelvis är subjektivitet en faktor som alltid är närvarande oavsett respondenternas försök till absolut objektivitet. Subjektiva faktorer som utstrålning och första intryck vägs in i den sammantagna bedömningen av kandidaten. I förhållande till detta visar resultatet att respondenternas kunskaper och erfarenhet kring rekrytering också påverkar och får betydelse för rekryteringsprocessen. Slutligen visar studien betydelsen av HR-funktionen som en nyckelroll i organisationen, dels genom att stödja de rekryterande cheferna i deras arbete men också för att utveckla och driva arbetet med hållbarhet inom hela organisationen, vilket även innefattar arbete med rekrytering. / The aim of this study is thus to see how the recruitment process is made in the context of public administration and what kind of aspects that can affect the implementation and outcome of the recruitment process. To this study qualitative method has been used. A case study has been combined with interviews and a vignette to explore the respondent’s approaches and experiences of recruitment. A total of seven people who all work with recruitment have been interviewed. The theoretical starting points that underpin this study reflect areas of recruitment and selection, subjectivity, sustainability, public sector management, leadership and organizational culture. The results of this study has been analysed by a content analysis that focuses on patternmaking to get a greater understanding of the answers given by the respondents. This study shows that there are several crucial factors that can interrupt and affect the recruitment process in the context of public administration and therefore important to take in consideration. For instance is subjectivity a factor that’s always present and therefore inevitable. No matter how much work the respondents put in to making the process of recruitment objective and competence- based, subjective factors like personal charismas and first impressions still takes in consideration in the overall evaluation of the candidate. This factor also has a lot to do with the competence, knowledge and experience that the recruiting managers possess. The study also shows the importance of the HR-function as a key role in the organization both to support the recruiting managers and for the development of sustainability in recruitment as well as in the whole organization.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att beskriva och analysera hur ledarskap inom förskolans arbetslag konstrueras genom diskurser, men även diskutera positioneringar och ledarskap som möjliggörs och omöjliggörs för arbetslagets pedagoger. Med feministisk poststrukturalism som ett teoretiskt ramverk och med fokus på begreppen diskurs, språk, subjektivitet och positionering genomför vi en diskursanalys. I vår konstruerade empiri identifierar vi tre teman: Det osynliga ledarskapet, Mötestid som arena för ledarskap och Delat eller delande ledarskap inom vilka vi synliggör olika diskurser. En diskurs som dominerar är den som på olika sätt handlar om att ledarskapet är gemensamt och att alla pedagoger i arbetslaget får vara med och bestämma. Parallellt råder andra diskurser. Till exempel en som beskriver ledarskap och beslutsfattande processer som något som inte talas om, eller en annan om idén om rutiner och strukturer som kan reglera arbetslagen. Vår slutsats av studien är att ledarskap i form av ett ledande lärande i förskolans arbetslag är ett sätt att möjliggöra ett ledarskap som både gynnar kvaliteten i verksamheten och tar hänsyn till olika kompetenser i arbetslaget.

<p>This paper discusses difficulties and Failures with being a Neutral and objective scientist when writing about a subject which he or she is dedicated too.The purpose with this paper is to study the knowledge process, in other words, is some knowledge harder to see due to the scientist dedication to the subject or is some knowledge constructed due to the scientist dedication to the subject studied, and the process of intermediating, in other words, how to validate the results. Subject which is discussions are scientist objectivity, sociologist dilemmas, and different roles of scientists. The paper also deals with the importance of different perspectives and how ours choice of perspective influences ours research. Ethical state of conditions in interview situations and how we can reflect and criticise our own part and attitudes as an interviewer are also discussed in this paper.</p>

This paper discusses difficulties and Failures with being a Neutral and objective scientist when writing about a subject which he or she is dedicated too.The purpose with this paper is to study the knowledge process, in other words, is some knowledge harder to see due to the scientist dedication to the subject or is some knowledge constructed due to the scientist dedication to the subject studied, and the process of intermediating, in other words, how to validate the results. Subject which is discussions are scientist objectivity, sociologist dilemmas, and different roles of scientists. The paper also deals with the importance of different perspectives and how ours choice of perspective influences ours research. Ethical state of conditions in interview situations and how we can reflect and criticise our own part and attitudes as an interviewer are also discussed in this paper.

Syftet med studien är att undersöka hur tjejer berättar om erfarenheter av sexuellt våld. Det empiriska materialet består av bloggberättelser av anonyma författare som uppger att de är i åldern 14-25 år. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ analys. Vidare har materialet analyserats utifrån en sammanvävning av poststrukturalistiska och fenomenologiskt inriktade perspektiv och feministisk teori. Fokus ligger på hur genus iscensätts och hur förkroppsligade erfarenheter framställs i berättelserna. Uppsatsen visar på att tjejerna enligt sina beskrivningar ofta inte vetat om de ska definiera sina upplevelser som våldtäkt direkt efteråt. Det förstås som att sexuell subjektivitet förhandlas i relation till kulturella normer och dominerande diskurser om sexualitet. Dessa presenterar ofta tjejer som passiva och killar som sexuellt drivande i relation till tjejer. Dock framträder varierade beskrivningar av erfarenheter av sexuellt våld, där ifrågasättande av kulturella diskurser om det passiva och nedtystade våldtäktsoffret delvis kan urskiljas. Omdefinitioner av våldtäkt sker ibland över tid genom att benämna det så i efterhand.