This master's thesis explores the feminine subject in thirteen poems by the Norwegian poet Inger Hagerup (1905–1985). In the poems, the women appear as historically inferior to men. Part of this is explained by motherhood, which is described as a bodily condition that suppresses the subjectivity of the self. On the other hand, the pregnant subject becomes a symbol of Hagerup's transgressive image of women in that it distances itself from a maternal essence, an essence which Simone de Beauvoir also rejects in her philosophy. My close readings shed new light on the poems by examining the woman, her body and her eros. I will show that thematically, Hagerup performs a lyrical renewal of female eroticism. In the course of the poems, the female subjects extend themselves out of their current situation, towards transcendence. This image of women correlates with Beauvoir, even though Hagerup in one of the poems formulates gender as a role one is born into, as opposed to Beauvoir's perspective which implies that identity is created through action: one becomes a woman. I show that in Hagerup's erotic poems, the subject's body often functions as an expression of the subjectivity ́s inner will and language. In line with the thoughts of Hélène Cixous, the women's speech emerges from the corporeal, red interior. Together with the male lover however, the subjects are rarely transgressive. The subjects constantly try to formulate words and shout out their speech. At the same time, the writing process gains significance for them. Lastly, I look at Hagerup's portrayal of female artists in the portrait poems "Emily Dickinson" and "Karin Boye", where the subjects in the portraits succeed in this textual creation.

Evengy Pashukanis was a russian legal scholar who with his book Law and Marxism: a general theorydeveloped a theory according to which law emerges from the exchange of commodities undercapitalism. The aim of this essay, called “the Right to the commodity and the origins of subjectivity”,is to determine the meaning of the term “legal subjectivity” and how the legal subject gains “adouble” with a “juridically constituted” will and how this affects a concrete person’s lived experienceaccording to Pashukanis. Legal subjectivity arises from the need of commodities to be exchanged onthe market, which makes the law and the economy mutually dependent upon each other. Thecommodity gives subjectivity to its owner and engenders it with a profit maximizing will, asubjectivation completed through a mutual recognition between two commodity owners in whichthey recognize each other’s abilities to hold rights and duties. This means the subjects recognize eachother as formally equal and independent. This leads to the beliefs that the will comes from theconcrete person and not the commodity, and that the subject is autonomous when in fact it is theresult of a social interplay. When the two legal subjects get into a conflict it gives rise to a statemachinery in the form of the judiciary and the law which appears neutral but acts in accordance withthe needs of the capitalist system, and the legal form, which the machinery then spreads to othersocial relations, turning them into to relations between legal subjects based on rights and duties. Thestate and the economy appear separate but are linked through the legal subject. The legal formtransforms the legal subject into its own double, this more abstract subjectivity can be described asdifferent roles that the legal subject acts out in different scenarios with a will based on the needs ofthe capitalist system, although the will seems to be free and absolute and emanating from theconcrete person. The legal subjectivity is coded as a male and limited in what duties it can take on.

Avhandlingen undersöker ett centralt steg inom vetenskapliga praktiker: hur laboratorieprov översätts till data som anses giltiga och användbara av forskargemenskapen. Baserat på ett multilokalt fältarbete bestående av observationer och intervjuer i laboratorier för genetisk forskning, visas i avhandlingen hur laboratoriepersonalens yrkesskicklighet, samt normer och ideal om vetenskaplig forskning, formade deras praktiker av att producera giltiga data. Eftersom maskiner var väsentliga i forskningen undersöker avhandlingen också de former av agens som människor och maskiner ansågs bidra med till produktionen av giltiga data; giltighet tolkades som reproducerbarhet av forskarna. Med hjälp av representationsbegreppet och Latours begrepp om inskriptioner och immutable mobiles analyserar avhandlingen arbetet med att förvandla laboratorieprov till giltiga data som en tvåstegsprocess. Proven omvandlades först till rådata som sedan tolkades till data. Personalens huvudsakliga ansträngningar fokuserade i det första steget på att uppnå säkra resultat genom att bekämpa osäkerhet i material och metoder. I det andra steget var det viktigaste att eliminera subjektivitet och att göra objektiva tolkningar av rådatan. Laboratoriepersonalens yrkesskicklighet och användning av maskiner var viktiga verktyg för att eliminiera osäkerhet och subjektivitet. Säkra och objektiva resultat, dvs giltiga data, förväntades uppnås med hjälp av maskiner. Med användning av bl a Barad’s begrepp agential realism analyserar avhandlingen de olika förståelser av människor och maskiner som formade forskarnas praktiker och möjliggjorde skapandet av giltiga data. / This dissertation explores a central step in scientific practices: how samples are turned into data that is considered valid and useful by the research community. Based on multi-sited fieldwork, with observations and interviews at laboratories involved in genetic research, the study focuses on how the laboratory staff’s professional skill, norms, and ideals of scientific research formed their practices of making valid data. As machines were essential for this research, the study also investigates the forms of agency that humans and machines were seen as contributing to the making of valid data; validity being interpreted as reproducibility by the scientists involved. Drawing upon notions of representations as well as Latour’s concepts of inscriptions and immutable mobiles, the study analyzes the practices of transforming samples into valid data as a two-step process. The samples were first turned into raw data, which was subsequently interpreted as data. During the first step, the staff’s central concern was to battle uncertainty in materials and procedures and establish certainty of results, whereas in the second step it was of vital importance to eliminate subjectivity and make objective interpretations of the raw data. Central tools for eliminating uncertainty and subjectivity were the laboratory staff’s professional skill and the use of machines. Certainty and objectivity of results, i.e. valid data, were expected to occur with the help of machines. Drawing upon e.g. Barad’s framework of agential realism, the study analyzes the various understandings of notions of humanness and machineness which shaped scientists’ practices and made the creation of valid data possible.

Studien baserades på ett uppdrag från Länsstyrelsen Dalarna att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen med avgränsning till arbetsbelastning, arbetstakt och måltydlighet. Syftet med studien var att skapa förståelse för förhållandet mellan offentlig sektor som kontext, psykosocial arbetsmiljö och humankapital. Vidare var syftet att utforma en handlingsplan till Länsstyrelsen Dalarna för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön inom organisationen. De teoretiska utgångspunkterna bestod av teorier kring offentlig sektor med fokus på tillsyns- och förvaltningsmyndigheter, och psykosocial arbetsmiljö. En grundläggande teori för studien var Job Demands-Resources Theory. Teorier kring humankapital och kunskapsintensiva medarbetare har också använts. Studien var kvalitativ och personliga intervjuer genomfördes med sex (6) medarbetare, och två gruppintervjuer gjordes med två (2) fackliga representanter respektive tre (3) chefer. Resultat och analys visade att medarbetarna upplevde en hög arbetsbelastning och otydliga mål. Individuella och subjektiva åsikter och upplevelser hade inverkan på resultatet. Slutsatserna var att det finns ett komplext förhållande mellan offentlig sektor, humankapital och medarbetarnas uppfattningar om den psykosociala arbetsmiljön, och att det förekommer olika förhållanden på olika nivåer inom den psykosociala arbetsmiljön. Att beakta organisationens resurser och krav visade sig ha betydelse för den psykosociala arbetsmiljön och arbetet med att förbättra den. Åtgärder som föreslogs var bland annat en bredare syn gällande kompetensförsörjning. / The study was based on an assignment from the County of Dalarna to examine the psychosocial work environment within the organization, with limitation to work load, work rate and goal clarity. The aim of the study was to create an understanding for the relationship between public sector as a context, psychosocial work environment and human capital. Furthermore, the aim was to design an action plan to the County of Dalarna to improve the psychosocial work environment within the organization. The theoretical base consisted of theories regarding public sector with focus supervisory and administrative authorities, and psychosocial work environment. A fundamental theory for the study was Job Demands- Resources Theory. Theories concerning human capital and knowledge intense co-workers were also used in the study. The study was qualitative, and individual interviews were conducted with six (6) co-workers. Two group interviews were also conducted with two (2) trade-union representatives respectively three (3) managers. The result and analysis showed that the co-workers experienced high work load and a low degree of goal clarity. Furthermore, individual and subjective views and experiences had an impact on the outcome. The conclusions were that there is a complex relationship between public sector, psychosocial work environment and human capital, and that there are different relationships on different levels within the psychosocial work environment. Taking account of the organization's resources and requirements has proven to be of importance for the psychosocial work environment and the work to improve it. Proposed measures were changed views on skills supply among others.

This doctoral thesis explores the literarity of reportage, with a focus on the 20th century and modern reportage. The aim is to describe the literary strategies used in modern text-based reportage and how these strategies relate to journalistic standards of credibility and ethics. A primary focus is the question of what the reportage is looking for in the literary, what happens to this literarity when it is used for journalistic purposes, and, in turn, how the literary establishes ethics in the text.        By suggesting that a piece of reportage is a journalistic text that simultaneously tells the story about the reporter’s encounter with the event, this dissertation sheds light on possible approaches to the concept of literarity: Subjectivity, narrativity, meta-narrative aspects, the poetic function of language and the performative movements in the text. The ethics of reportage is also to be derived from the encounter, and this thesis implements a concept of ethics in conversations with Emmanuel Levinas and dialogical philosophy. It provides an opportunity to separate ethics from moral, ideological and political dimensions of responsibility in the encounter. This aspect of ethics, where literarity and counter-movement operate beyond the direct intention, is what is needed to understand the reportage genre.      The dissertation also includes six longer reportage analyses embodying its results: Djuna Barnes’s, Vagaries Malicieux, Ryszard Kapuściński’s Another Day of Life, Truman Capote’s In Cold Blood, Hanna Krall’s A Tale for Hollywood, Sven Lindqvist’s Kina nu: Vad skulle Mao ha sagt? and Joan Didion’s, Slouching towards Bethlehem.

Fokus i denna avhandling utgör läkares och civilingenjörers kunskaps- och identifikationsprocesser under utbildning och arbete – vilka studeras som utsnitt ur levnadsbanor. Syftet är att beskriva och tolka relationen mellan högre utbildning och arbete, dels utifrån föreställningar i forskning och policy, dels utifrån människors subjektivitet, vardagserfarenheter och liv. Studien baseras på textanalys och intervjuer med läkare och IT-ingenjörer under de första åren i arbetslivet och yrket. Kännetecknande är att processer följs över tid genom en longitudinell design. Den teoretiska ramen struktureras runt tre länkade teman: Kunskap och dynamiker i det samtida samhället; Högre utbildning och arbete; Människors formbarhet. Reflexiv tolkning utgör metodologisk ansats. Begreppen flexibilitet, stabilitet och ambivalens används dialektiskt vid analys av empiriska data. Avhandlingen visar att människors subjektivitet och vardagserfarenheter samspelar med generella föreställningar och sammanhangens reella förhållanden. Utbildnings- och yrkesval kan förstås som uttryck för såväl reflexiva livsprojekt som subjektiva dynamiker. Att formas till civilingenjör och läkare ter sig på vitt skilda sätt. Ingenjörerna formas till generalister och ”spelar med säkra kort” medan läkarna bygger en karaktär och ”spelar med sig själva som insats”. I arbetet använder civilingenjörerna titeln som en flexibel strategi – identifikation är främst bunden till plats, funktion och arbetstid. Läkarnas identifikation med yrket utgör ett konstant tillstånd – läkare är något de alltid är, också på fritiden – yrket är starkt bundet till person. Resultaten indikerar att både ingenjörs- och läkaryrket kännetecknas av livslånga kvalificeringsprocesser. De visar sig stark exkluderande över tid. Relationen mellan högre utbildning och arbetet diskuteras vidare i avhandlingen genom människors levnadsbanor och i termer av såväl formbara som hållbara liv. / The focus of this thesis is the formation of knowledge and professional identification through physicians’ and engineers’ education and work – life-trajectories are the frame of interpretation. The aim is to describe and interpret the relationship between higher education and work, partly by studying ideas in research and educational policy, partly by people’s subjectivity, experiences and everyday life. This study is based on text analysis and interviews with physicians and engineers. The characteristic of this study is that processes are described and interpreted through a longitudinal design. The theoretical framework is built up by three interrelated themes: knowledge and dynamics in contemporary society; higher education and work; the reflexivity of the individuals. An overarching interpretive approach is applied, and the concepts of flexibility, stability and ambivalence are used dialectically in the analysis of empirical data. The study indicates interplay between subjectivity, everyday life experiences and conditions in different practices. The informants’ educational and career choice can be understood as expressions of reflexive life-projects or as subjective dynamics. Becoming an engineer or physician stand out as substantially different processes. The engineers in information technology are becoming generalists and are “playing the game with a safe hand”, while the physicians becoming characters and are “playing the game with oneself as stake”. At work the engineers are using their title as a flexible strategy – identification is confined to place of work, occupation and working hours. The physicians’ identification with their profession is a fixed state of mind – they are always physicians, even in their leisure time – the profession is associated with their personality. The results indicate that both engineers and physicians careers can be characterised by life-long qualification. It appears as a strongly excluding factor. The relationship between higher education and work is discussed as life-trajectories and in terms of formable and sustainable life.

The dissertation studies how 16 Swedish middle-class parents understand and form their parenthood in everyday life. The focus is set on how they involve themselves in their children’s care and education, and how parental identities are negotiated in relation to cultural norms on parenthood. The analysis is based on qualitative methods, in particular interviews and participant observation with video camera in eight families. The study, which is inspired by poststructuralist perspectives on identity formation, shows that the informants position themselves in relation to a norm on involved parenthood, which is negotiated differently depending on social context and gender. The dissertation includes four empirical studies. The first focuses on the subjectivities and dilemmas that are created by parents’ strategies to manage time and childcare. The strategies render everyday life more effective, but the parents also want to be child-centered, which forces them to balance between positions as involved and uninvolved parents. The second study examines how the fathers negotiate their involvement in household work, childcare and time with children. To great extent, they follow the discourse on gender-equal and involved fatherhood, but they at times resist it through drawing on notions of child-centeredness, kinship, and a gendered division of labor. The third study focuses on how parents and teachers negotiate children’s education and rearing. Study four shows how the parents position themselves as involved parents in relation to their children’s homework. In conclusion, the dissertation shows that the parents idealize time spent with the children, but that in everyday life it is hard to get this time. Instead, much time is spent for the child, that is, doing household work and childcare. In both cases, time is child-centered, but time with the child is by the parents seen as “more” involved time. / Avhandlingen studerar hur 16 svenska medelklassföräldrar förstår och utformar sitt föräldraskap i vardagen. Särskilt fokuseras på hur de engagerar sig i sina barns omsorg och skolgång, samt hur föräldraidentiteter förhandlas i relation till kulturella normer kring föräldraskap. Analyserna är baserade på kvalitativa metoder, med intervjuer och deltagande observation med videokamera i åtta familjer. Studien, som är inspirerad av poststrukturalistiska perspektiv på identitet, visar att informanterna positionerar sig i relation till en norm om engagerat föräldraskap. Denna förhandlas dock i relation till kön och social kontext. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Den första fokuserar på de subjektiviteter och dilemman som skapas av föräldrarnas strategier för att hantera tid och barnomsorg. Strategierna effektiviserar vardagen, men föräldrarna vill samtidigt vara barncentrerade, vilket gör att de måste balansera mellan positioner som engagerade och icke-engagerade föräldrar. Den andra delstudien undersöker hur männen förhandlar sitt engagemang i hushållsarbete, barnomsorg och tid med barnen. De följer till stora delar den samhälleliga diskursen om jämställt och engagerat faderskap, men omdefinierar den genom att dra på föreställningar om barncentrering, släktskap och könsarbetsdelning. I den tredje studien undersöks hur föräldrar och lärare förhandlar om barns utbildning och fostran. Delstudie fyra visar hur föräldrarna positionerar sig som engagerade föräldrar i förhållande till sina barns läxor. Avhandlingen visar sammanfattningsvis att föräldrarna idealiserar tid som spenderas med barnen, men att det i vardagslivet är svårt att få denna tid. Istället ägnas mycket tid för barnet, det vill säga hushållsarbete och barnomsorg. I båda handlar det om barncentrering, men föräldrarna uppfattar tid med barnet som ”mer” engagerad tid.

No description available.

Den romerska författaren och poeten Publius Ovidius Naso (43 f.Kr. - 17 el. 18 e.Kr.) hade år 8 e.Kr. skrivit färdigt sitt magnum opus Metamorfoser. Verket skildrar ungefär 250 olika myter eller sagor som alla kretsar kring temat förvandlingar, eller så kallade metamorfoser. Men Ovidius verk har under det senaste århundradet uppmärksammats för dess otaliga skildringar av våldtäkt. Från Jupiter till Pluto, från gudarnas gud till underjordens härskare, skapar Ovidius ett poetiskt universum där våldtäkt är enda sättet för dessa gudar att uttrycka sina karikatyr-artade sexualiteter. I och med att Ovidius porträtterar ett såpass stort spann av sexuella kfgj så formas därmed det mönster som ska komma att brytas med i myten om nymfen Sálmakis våldtäkt på den unga pojken Hermafróditos.  Med hjälp av forskare som lagt fram att Ovidius skildrar våldtäktens psykologiska följder på dess offer kan vi i Sálmakis-myten se att det rör sig om något så ovanligt som en kvinnlig våldtäktsförövare. I forskning när det gäller subjektivitet inom mytologiska narrativ, där mannen har blivit det universella subjektet, utifrån vilket allt annat definieras, blir det tydligt att Ovidius också i subjekt/objekt ställer rollerna på sin kant.  Alltså skapar Ovidius något unikt i skildringen av Sálmakis där det rör sig om en kvinnas roll som subjekt och våldtäktsförövare. Hon blir placerad jämte mannen. Men det krävs något så brutalt som våldtäkt för att först blottlägga maskulinitetens uttryck för att sedan kunna klargöra Sálmakis roll i myten.

Studiens syfte är att bidra till ökad medvetenhet för verksamma inom förskolans område kring frågor som rör pedagogers förhållningssätt kring relationen mellan bildskapande och genus, men även hur dessa förhållningssätt kan påverka barnens möjligheter i deras bildskapande. En viktig fråga som burits med från starten av arbetet och som lyser igenom i resultatdelen har varit: Vilka möjligheter att förhålla sig till bildskapande och genus kan uppstå om ett kritiskt sätt att tänka kring könsstereotypa mönster tas tillvara inom bildskapande? Metoden har utgått från en intervjustudie vilket inneburit intervjuer av sju pedagoger som arbetar inom förskolan. Halvstrukturerade intervjuer har varit av stort värde för mig som intervjuare för frågeformuleringens skull under intervjuerna, men även för informanterna för att kunna formulera sitt förhållningssätt till relationen mellan bildskapande och genus. Resultat som framkommit har visat på olika och ambivalenta förhållningssätt till bildskapande i relation till genus. Analys av resultaten visar på vikten av ett medvetet förhållningssätt i bildskapande sett till barnens möjligheter i bildskapande. / The purpose of the study is to contribute to increased awareness for those active in pre-school setting regarding the pre-school teachers’ approach to the relationship between art and creation and gender, but also how these attitudes can affect children's art and creation possibilities. An important issue right from the very beginning of this study, which is prevalent in the discussion of the results, has been: What kind of attitudes regarding art and creation and gender can occur if a critical way of thinking about gender and stereotypes is used in art and creation? The method was based on an interview study, which involved interviews of seven educators working in a pre-school environment. Semi-structured interviews have been of great value personally as an interviewer asking questions, but also for the sake of the interviewees abilities to express their attitudes concerning the relation between art and creation and gender. Emerged results have shown different and ambivalent approaches to the relation between art and creation and gender. Analysis of the results shows the importance of the use of a conscious approach in art and creation as seen in the children’s approach to art and creation.