Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av klientutövat hot och våld i arbetet med barn och unga. Det har gjorts en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervjumetod och det har genomförts sex intervjuer. Empirin har tolkats utifrån en tematisk analys och en hermeneutisk meningstolkning. Materialet har analyserats utifrån tidigare forskning och socialkonstruktionismen som vetenskaplig grund samt coping och rollteorin som teoretiskt perspektiv. Studien visar att socialsekreterarna beskriver klientutövat hot och våld som tvetydigt eftersom de har delade meningar om vad hot och våld är samt att allvarlighetsgraden är en påverkande faktor i det. Tröskeln kopplat till hotet och våldets omfattning inom organisationen och medarbetarna har visat sig vara hög vilket medfört att socialsekreteraren i många fall reducerar händelser av hotfull- och våldsam karaktär. Det kan handla om att tillämpa strategier i sitt vardagliga arbete för att lättare kunna hantera riskfyllda situationer och nyttja organisatoriska säkerhetsåtgärder i ett förbyggande syfte. Vidare framkom det att det egna ansvaret är centralt i hot- och våldssituationer vilket har resulterat i underrapporteringar och mindre anmälningar. Resultatet visar också att tillgängligheten av socialsekreterares personuppgifter är ett orosmoment för socialsekreterare och används som innehåll i hot som framförs. / The purpose of this study was to examine social workers experiences of client-perpetrated threats and violence in their work with children and youths. A qualitative study has been made with a semi-structured interview method and have conducted six interviews. The material has been interpreted through a thematic analysis and hermeneutic interpretation of meaning. The material has been analyzed based on previous research and social constructionism as a scientific basis and coping and role theory as a theoretical perspective. The study shows that the social workers describe client-perpetrated threats and violence as ambiguous, because they have divided opinions about what threat and violence is and that the degree of seriousness is an influencing factor. The bar for the threat and violence extent within the organization and the employees has proven to be high which has resulted in that social workers in many cases reduces incidents of threatening and violent nature. It can be about applying strategies in your everyday work to be able to handle riskful situations more easily and to use organizational security measures in a preventive purpose. Furthermore it appears that your own responsibility is central in threat and violence situations which has resulted in under-reportings and less reports. The results also show that the availability of social workers personal data is a point of concern for social workers and is being used as content in threats that are made.

Denna kvalitativa flerfallsstudie syftar till att skapa en fördjupad förståelse av digitalt socialt arbete. Vi vill undersöka det digitala kunskapshöjande arbetet och det digitala stödet så som det beskrivs på stödorganisationerna Bris, ECPAT och Storasyster hemsidor, avseende barns sexuella utsatthet på internet. Studiens material analyseras med hjälp av tematisk analys .Resultatet presenteras genom två centrala teman, digital informationsspridning och digitala praktiska åtgärder med tillhörande fem subteman. I diskussionen diskuteras stödorganisationernas digitala arbete utifrån teorin om nätverks- och informationssamhälle. Slutsatsen visar att stödorganisationernas informationsspridning på deras hemsidor görs i nätverkssamhället där individer kopplas samman via nätverk. Storasysters “onlinesyster” och“onlinebror” är mer lik massamhällets uppbyggnad med starkare kontakter, medan ECPATs“ snabbhjälpen” och Bris “brisboten” är mer lik nätverkssamhällets ideal med minimal kontakt. Uppsatsen har skapat en fördjupad förståelse av variationer av digital informationsspridning samt av digitalt stöd. / This qualitative multi-case study aims to create an in-depth understanding of digital socialwork. We want to examinate the digital knowledge-raising work and digital support as described on the support organizations Bris, ECPAT and Storasyster websites, regarding children's sexual vulnerability on the internet. The material of the study consists of supportorganizations’ websites and digitally published texts that are analyzed using thematic analysis. The discussion highlights the support organizations’ digital work with the theory ofnetwork and information society. The conclusion shows that the support organizations’ dissemination of information on their websites is done in the network society where individuals are connected via networks. “Onlinesyster" are more similar to the mass society with stronger contacts, while "snabbhjälpen" and "brisboten" are more similar to the ideal ofthe network society with minimal contact. The thesis has created an in-depth understanding of variations in digital information dissemination as well as digital support.

Syftet med följande litteraturöversikt är att undersöka det aktuella forskningsläget, såväl i Sverige som internationellt, gällande vilka upplevelser ungdomar på särskilda ungdomshem har av utsatthet på boendet. Genom en systematisk litteratursökning återfanns fjorton studier, vilka kvalitetsgranskades och analyserades genom en tematisk analys. I analysen användes de teoretiska begreppen makt/kunskap, biomakt och genusregim. Det framgår att ungdomars utsatthet vid särskilda ungdomshem utgår från fysiskt våld, sexuellt våld, mobbning samt utsatthet från personalen i form av tvång och våld. Utifrån ett maktperspektiv varierar utsattheten beroende på om ungdomarna utsätts av kamrater eller personal samt på vilket sätt makten utövas. Utsattheten kan även förstås vara kopplat till syftet bakom makten, vilket påverkar ungdomars känsla av utsatthet. Utifrån ett genusperspektiv varierar utsattheten beroende på vem som tillfrågas och vilka könsnormer som föreligger. Flickor kan förstås bli dubbelt utsatta samt att de även löper större risk för att bli utsatta för sexuella övergrepp. Vi föreslår att mer framtida forskning om flickors utsatthet på särskilda ungdomshem och personalens användning av makt och tvångsmedel behövs. / The purpose of this literature review is to examine the current state of research, both in Sweden and internationally, regarding what experiences adolescents in special residential youth homes have of vulnerability within the homes. Through a systematic literature search, fourteen studies were found, quality checked and analyzed through a thematic analysis. In the analysis, the theoretical concepts of power/knowledge, biopower and gender regime were used. It appears that the vulnerability of adolescents at special residential youth homes is based on physical violence, sexual violence, bullying and exposure of coercion and violence by the staff. From a power perspective, the vulnerability varies depending on whether the adolescents are exposed by peers or by staff and in what way the power is exercised. Vulnerability can also be linked to the purpose behind the power, which affects adolescents' sense of vulnerability. From a gender perspective, vulnerability varies depending on who you ask and which gender norms that exist. Girls can be twofoldly exposed, and they also run a greater risk of being exposed to sexual abuse. We suggest that more future research on the vulnerability of girls in special youth homes and the staff's use of force and coercion is needed

Intimate partner violence is one of the most common forms of violence againstwomen and is a widespread social problem that affects women among allsocioeconomic, religious and cultural groups. It is the social services responsibilityto meet these women and to especially consider the well-being of women who havebeen exposed to violence or abuse by a partner. Research within the field shows thatthere are several reasons why it may be difficult for abused women to break therelationship with the abuser. One reason is the feelings of guilt and shame thatcommonly submerge in an abusive relationship. Research suggests that women whohave been victims to domestic abuse may need informal support before they seekfurther support from professionals. How this first uncovering of the violence isreceived may be crucial to the woman's further actions and reasoning about hersituation. In today's society we live a big part of our lives online where we interactwith each other on a daily basis. Several people turn to digital platforms to receiveadvice and support for their real issues when they may feel like they can't turn topeople around them in real life. These digital platforms have been seen gettingincreasingly used by survivors of intimate partner violence to share theirexperiences as well as seek support and advice. This study is a netnographic study about women exposed to intimate partnerviolence and their help seeking behaviors on the Swedish online forums Flashbackand Familjeliv. The aim of this study is to explore the responses these women getwhen they seek support and advice about their situation online. The results of thisstudy shows that women who seek support online receive a wide range of responseswhere we could identify stigmatizing as well as destigmatizing elements. Thestigmatizing responses consisted mainly of victim blaming where the woman wastold she had herself to blame whereas the destigmatizing responses consisted ofemotional support and practical advice.

Behandlingsarbete med familjer med psykisk ohälsa är komplext, därför diskuteras det sällan i forskningen. Genom att undersöka hur behandlare arbetar för att skydda barn (0–17 år) och hjälpa föräldrar i familjer med psykisk ohälsa, finns det möjlighet att studera komplexiteten i det behandlingsarbetet inom socialtjänsten. Kvalitativ forskningsmetod har använts i denna studie. De empiriska underlagen utgörs av 12 intervjuer med behandlare som aktivt arbetar med behandlingsarbete med familjer med psykisk ohälsa. Denna studie diskuterar sex teman: familjer med psykisk ohälsa inom socialtjänsten, konsekvenser för barn till föräldrar med psykisk ohälsa, det praktiska sociala arbetets utmaningar och svårigheter, utvecklingsområde i arbete med familjer med psykisk ohälsa, organisatoriska utmaningar i det sociala arbetet samt möjligheter i det sociala arbetet med familjer med psykisk ohälsa. Studiens resultat visar att interventioner som erbjuds till familjer med psykisk ohälsa är främst inriktad till familj som en enhet. Som en följd av detta menar behandlarna att de upplever en rollkonflikt mellan att skydda barnen och hjälpa föräldrarna. Alltså en svår balans mellan vårdade respektive tillitsbrytande funktion i arbete med dessa familjer. Sammanfattningsvis tenderar fokuset att dels flyttas från att skydda barnet till att motivera föräldrar, dels att försöka hjälpa föräldrarna att inse problemen och deras konsekvenser. / Treatment work with families with mental illness is complex, which is why it is rarely discussed in research. By examining how therapists work to protect children (0-17 years) and help parents in families with mental illness, there is an opportunity to study the complexity of that treatment work within social services. Qualitative research method has been used in this study. The empirical data consists of 12 interviews with therapists who actively work with treatment work with families with mental illness. This study discusses six themes: families with mental illness in social services, consequences for children of parents with mental illness, practical social work challenges and difficulties, areas of development in work with families with mental illness, organizational challenges in social work and opportunities in social work the work with families with mental illness. The results of the study show that interventions offered to families with mental illness are primarily aimed at the family as a unit. As a consequence of this, the therapists believe that they experience a role conflict between protecting the children and helping the parents. So, a difficult balance between nurturing and trust-breaking functions in work with these families. In summary, the focus tends to shift from protecting the child to motivating parents, and trying to help the parents understand the problems and their consequences.

I dagens samhälle har den brottslighet som drabbar företagen blivit vardag och de efterföljande konsekvenserna är många. I Landskrona kommun har ungefär hälften av handelsidkarna blivit utsatta för brott och en majoritet är oroliga för att drabbas. Till följd av denna problematik syftar studien till att fördjupa förståelsen gällande Landskronas handelsidkares upplevelser av oro och utsatthet för brott, hur de arbetar mot problematiken idag samt vilka åtgärder de önskar implementeras. Utifrån resultatet har även åtgärdsförslag utarbetats. För att uppnå studiens syfte tillämpades åtta kvalitativa intervjuer med handelsidkare i Landskrona. En tematisk analys av intervjuerna resulterade i sex teman; oro för utsatthet, utsatthet, förändring, tillämpade åtgärder, rättssystemet och önskade åtgärder. Resultatet visade att majoriteten av handelsidkarna inte upplevde en oro att utsättas för brott samt att det skett en positiv utveckling i Landskrona. Alla deltagare vittnade om en utsatthet för brott där stöldbrottslighet drabbade dem främst. Dock polisanmäldes endast vissa brott och det framkom ett missnöje gällande att anmälningar sällan resulterade i något. Från intervjuerna framträdde även en okunskap gällande hur och när polisanmälningar kan och bör genomföras. Handelsidkarnas åtgärder inkluderar bland annat kamerabevakning, väktare, skalskydd, kommunikation, uppmärksamhet mot kunder och larm. Deltagarna önskar främst mer poliser och väktare i stan, fler bevakningskameror och förbättrad kommunikation. För att öka tryggheten och minska brottsutsattheten bland handelsidkare i Landskrona föreslås 1) utbildningsinsatser om polisanmälan och andra lagar och regler som är av relevans för handelsidkare, 2) ökad kommunikation via appen Säkerhetscenter och 3) ökad samverkan mellan kommun, skola, polis och handelsidkare. Förslag på framtida forskning inkluderar bland annat att liknande studier genomförs i andra städer eller med andra deltagare. / Crime affects businesses everyday, and the consequences that follow are numerous. About half of the retailers in Landskrona were victims of crime, with many fearful of victimization. As a result of this problem, the study aims to deepen the understanding of Landskrona’s retailers’ experiences of fear of crime and crime victimization, how they are currently addressing the problem, and what measures they would want to see implemented. Based on the results, three crime prevention strategies have been proposed. The research questions were answered by conducting eight qualitative interviews with retailers in central Landskrona. A thematic analysis of the interviews resulted in six themes: fear of crime, experiences of victimization, development, implemented measures, the legal system, and desired actions. The results indicated that a majority of retailers did not experience a significant fear of being victimized and that the overall development in Landskrona has been positive. All participants had been victims of crime and theft were the most common. However, few crimes were reported to the police and the retailers expressed discontent with the fact that reports rarely result in anything. The result also showed a lack of knowledge regarding how and when a crime should be reported. Crime prevention strategies used by the retailers include surveillance cameras, security guards, exterior protection, communication, attentiveness to customers, and alarms. There was a desire for enhanced police and security guards on patrol, increased camera surveillance, and communication with other retailers. To reduce fear of crime and victimization among retailers in Landskrona, this study proposes 1) educational initiatives regarding reporting crime, 2) improved communication through an app, and 3) increased collaboration between the municipality, schools, police, and retailers. Proposals for future research include among other things that similar studies are conducted in other cities or with other participants.

Hot och våld på arbetsplatser har länge diskuterats och studerats. Det finns vissa yrkesgrupper som är mer drabbade än andra och läraryrket beskrivs utgöra en av dessa riskgrupper. Under de senaste åren har det rapporterats om en förändring i svenska skolmiljöer där allt fler lärare utsätts för hot och våld. Forskningen om skolvåld har traditionellt fokuserats på elevernas utsatthet vilket utgjort en kunskapslucka kring lärares exponering för hot och våld. Tillgänglig forskning indikerar att utsattheten skiljer sig åt bland lärare, därmed finns ett erkänt behov av att bredda kunskapsbasen inom forskningsområdet.  Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av hot och våld bland lärare ser ut i Värmland. Vidare syftade studien till att belysa vilka faktorer som bidrar till lärares utsatthet samt hur skolorna hanterar hot och våld. För att besvara studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats. Datainsamlingen bestod av intervjuer med fem skyddsombud från olika skolor från tre kommuner i Värmland.  I studien framkom en samstämmig uppfattning om att lärare är en utsatt grupp när det kommer till hot och våld. Utsattheten skiljer sig åt mellan olika skolor och årskurser och faktorer som erfarenhet och kön har en viss påverkan på lärares utsatthet. Hur risken att drabbas av hot och våld värderas kan påverkas av attityder och acceptansnivå. Vidare belyser studien en medvetenhet om hot och våld bland lärare. / Threats and violence in workplaces have long been discussed and studied. There are certain professional groups that are more affected than others, and the teaching profession is described as one of these risk groups. In recent years, there have been reports of a change in Swedish school environments where more and more teachers are exposed to threats and violence. Research on school violence has traditionally focused on students' vulnerability, which has created a knowledge gap regarding teachers' exposure to threats and violence. Available research indicates that vulnerability differs among teachers. Thus, there is a recognized need for further research.  The objective of the study was to investigate how threats and violence occurring in school settings among teachers are perceived in Värmland. Furthermore, the study aimed to highlight which factors contribute to teachers' vulnerability and how schools deal with threats and violence. In order to answer the objective of the study, a qualitative approach was applied. The data collection was carried out using interviews with five protection officers from different schools in three municipalities in Värmland.  The study revealed a consensus that teachers are a vulnerable group when it comes to threats and violence. Vulnerability differs between different schools and grades, and factors such as experience and gender have a certain influence on teachers' vulnerability. How the risk of being affected by threats and violence is valued can be influenced by attitudes and level of acceptance. Furthermore, the study highlights an awareness of threats and violence among teachers.

This essay aims to analyse how the exposedness is constructed in the Swedish contemporary artist Nathalie Djurberg’s two stop motion-films Greed and Cave. Five stills from Greed and three stills from Cave will be examined from a feminist perspective with a theoretical viewpoint based on theories from both art history and film studies. The method applied is visual semiotics which focuses on how meaning is created within an artwork rather than what the meaning is. The stills from Djurberg’s films are analysed first on a denotative level and then on a connotative level. Furthermore, visual semiotics theorises that everything is made up of systems of signs which allows this essay to study how the women in Djurberg’s movies functions as signs. The essay demonstrated that the women in Djurberg’s films can be seen as passive objects under the power of the male gaze. However, the analysis also displayed that the woman in Cave can be perceived as someone who defies the patriarchal norms for how a woman should behave and look. Nonetheless, the exposedness of these women seems to be constructed firstly in their bodies and how they are represented, both in looks but also how they are posed to reinforce patriarchal conventions in the female representation, and secondly in their relation to male characters - or the implied male gaze from a spectator - in the films. The women in Djurberg’s films can thus be understood as signs for male sexual desires, as signs for the Woman posing as the Man’s opposite, as the objective for His gaze.

In order to gain an understanding of how begging is constructed as a societal problem in the local Swedish social context, the aim of this qualitative study was to investigate a number of municipal begging bans in order to make visible societal attitudes that hide behind written language of begging discourse. The data collection method was text collection, and the material was documents in the form of three municipal begging bans (in municipal regulations). The method of analysis was critical discourse analysis (CDA), a form of textual analysis, and the analytical focus was the written discourse in its social context. The municipal begging bans that were analysed testified to a very high degree linguistically about negative societal attitudes towards begging, and the conclusions that could be drawn on the basis of the results were presented in four summarising themes. These where: disruption of public order, a vulnerability that one does not want to contribute to maintaining, ”we and them” and passivity and criminality. These societal attitudes could be summarized as not our vulnerable/poor = not our problem, and were largely hidden behind references to disruption of public order in public spaces.

Syftet med denna examensuppsats var att kvalitativt undersöka upplevelsen av minoritetsstress samt dess påverkan och hantering hos homosexuella i Sverige. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio personer i åldern 22 till 44 år, vars berättelser analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar på en utbredd upplevelse av minoritetsstress inom flera områden i samhället och livet. Minoritetsstressen berodde på alltifrån hat och avståndstagande, diskriminering, utanförskap, heteronormativt bemötande, exotifiering och internaliserad homofobi till problem vid kontakt med myndigheter, vård och juridik. Minoritetsstressen upplevdes ge en sämre psykisk hälsa, ge upphov till komplexa negativa känslor, begränsa livsutrymmet, dränera energi samt ge upphov till en förhöjd rädsla och vaksamhet för potentiellt ofarliga situationer. Strategier för hantering av minoritetsstressen omfattade allt från socialt stöd, arbete med sin självbild och gränssättning till engagemang för hbtq+- frågor. Informanternas vittnesmål gick i linje med internationell forskning på samma område och kunde vidare förstås när de ställdes bredvid tidigare fynd och teorier kring minoritetsstress och hanteringsstrategier. Vittnesmålen visade även på minoritetsstressens komplexa verkan och genes. Resultatet indikerar ett stort behov av kunskap om homosexuellas utsatthet och livsvillkor inom samhällets alla arenor. Vidare forskning rörande minoritetsstressens omfattning, intersektion med andra minoritetspositioner samt fördjupning kring de olika delområden denna examensuppsats har berört bedöms nödvändig i framtiden. / Minoritetsstress hos hbtqi-personer: Upplevelser och coping