Sammanfattning   Titel: Avkastningskrav och riskpreferenser – En studie om sambandet mellan ägarnas avkastningskrav och företagsledningens riskpreferenser.   Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i företagsekonomi   Författare: Pontus Gelin   Handledare: Peter Lindberg   Datum: Februari 2019   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan ägarnas avkastningskrav och en kvinnlig verkställande direktör.   Metod: Kvantitativ forskningsdesign med multipel linjär regressionsanalys.   Resultat och slutsats: Det går inte att fastställa någon korrelation mellan ägarnas avkastningskrav och en kvinnlig verkställande direktör. Resultatet visar på att den eventuella risken, som en kvinnlig vd medför, har diversifierats bort av investerare.   Vidare forskning: En given fortsättning på studien vore en kategorisering av aktuella bolag, där de bolagen med en kvinnlig vd ställs mot övriga. Detta test skulle visa på om ägarnas avkastningskrav är lägre för de bolag som har en kvinnlig vd, än övriga.   Nyckelord: Avkastningskrav, kapitalstruktur, risk, CAPM, betavärde (β), verkställande direktör (vd), riskpreferenser.

Purpose: The study aims to examine how education and previous industry experience with a company's Chief Executive Officer (CEO), affect a company's success in the staffing industry. Method: The study uses method triangulation , a combination of quantitative and qualitative methods . The study has a quantitative approach to the cross-sectional design. The choice of combining several study designs are made to create a greater understanding of the research topic. Results & Conclusion: The findings determines whether the study's hypotheses are confirmed or dismissed.  Hypothesis 1.1: A higher level of education increases the likelihood of successful entrepreneurship. The hypothesis can neither be confirmed nor dismissed.  Hypothesis 1.2: A higher level of education does not increase the likelihood of successful entrepreneurship. The hypothesis can neither be confirmed nor dismissed.  Hypothesis 2.1: Previous experience in the sector increases the likelihood of successful entrepreneurship. The hypothesis can neither be confirmed nor dismissed.  Hypothesis 2.2: Previous experience in the industry will not increase the likelihood of successful entrepreneurship. The hypothesis can neither be confirmed nor dismissed. Suggestions for future research: It would be interesting to do the study on a larger scale, with more number of respondents would study demonstrate clearer connection. Further research could also involve more factors for business success in order to get a broader view on the definition of success. Another interesting approach for future research might be to explore how the distinction between different fields look like, instead of only one industry in this study. Other industries. It would be interesting to do a similar study on a completely different industry or small business to see what the result is then.

Syftet med vår studie är att kartlägga och förklara hur transparenta svenska börsbolag är vid redovisningen av utfallet samt bakgrunden till kortsiktig rörlig ersättning för den verkställande direktören, samt att identifiera potentiella förklaringar och bakomliggande orsaker till transparensen. Vi har valt att studera de 29 bolag som representerar de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsens Large Cap lista (OMXS30). Metodmässigt kan studien delas in i två huvudsakliga delar. I den ena delen av studien använder vi en kvantitativ ansats och tillämpar ett positivistiskt synsätt. I den andra delen av studien använder vi en kvalitativ ansats och tillämpar ett hermeneutiskt synsätt. Vid insamlingen av datamaterialet har vi inspirerats av en tvärsnittsdesign där huvudsakliga syftet har varit att samla in relevant information för att kunna bedöma transparensen utifrån en egen framtagen modell. Modellen utgörs av fem kriterier inspirerade av Ersättningsakademiens riktlinjer för rapportering av ersättning och syftar till att ge en samlad bedömning av de studerade bolagens transparens. Vi har även identifierat ett antal potentiella förklarande variabler utifrån vilka vi har studerat orsakssamband till transparensen. Vi har dessutom analyserat kommunikationen utifrån ett legitimitetsperspektiv med avsikt att få en förståelse för bolagens val av rapportering. Utifrån resultatet av vår studie kan vi finna stöd till den kritik som riktats mot en bristande transparens vid rapportering av rörlig ersättning till verkställande direktören. Vi kan även se tendenser till att det orsakssamband som tidigare studier belyst mellan transparens och styrelsens oberoende, kan gälla även för svenska börsnoterade bolag. / The purpose of this study is to describe and explain the transparency of Swedish public companies when it comes to the reporting of short term bonus payment to the chief executive officer. Furthermore we intend to identify possible explanations and underlying causes regarding the transparency. We have selected the 29 companies that represent the 30 most traded stocks on the Stockholm Stock Exchange (OMXS30). Methodology, the study can be divided into two primary parts. In the first part of the study we use a quantitative approach and apply a positivistic view. In the second part of the study we use a qualitative approach and apply a hermeneutic view. When it comes to collecting data we have been inspired by a cross section design and the primary focus has been to collect relevant information to allow an assessment of the transparency with a model we have developed. This model consists of five criteria inspired by the Ersättningsakademiens (Compensation Academy) guidelines regarding the reporting of compensation and is designed to provide an overall assessment of the studied company’s transparency. We have also identified a number of possible explanatory variables from which we have studied underlying causes to the transparency. Furthermore we have analyzed the communication from a perspective of legitimacy with the intent to obtain an understanding regarding the company’s choice of reporting. From the result of the study we find support to previous criticism regarding lacking transparency on the matter of the reporting of short term bonus payments to the CEO. We can also see tendencies to the fact that the causation that previous studies pointed out between transparency and the independence of the board, may exist in Swedish publicly traded companies as well.

This study investigates how chief executive officer narcissism impacts the organizations strategic decisions and outcomes. Rooted in the idea that the organization is a reflection of its top managers, I theorize that narcissistic chief executive officers may influence the decision process leading to corporate acquisitions. Furthermore, taking into account the Dotcom bubble and subprime-crash, research on merger waves is incorporated into the research framework as an outside of the organization effect impacting organizational outcomes. Using a sample of 116 acquisitions by 60 chief executive officers at public listed U.S. firms this is tested from 1994-2017. The results show little to no connection between chief executive officer narcissism and corporate acquisitions in total, international acquisitions or through truly large acquisitions. Though there is a positive connection between observable characteristics such as education and age influencing the decision to acquire firms. When comparing the sample of 116 acquisitions to a general market sample of 4379 acquisitions, a connection to merger wave theory is identified. / Denna studie undersöker hur verkställande direktör narcissism påverkar organisationens strategiska beslut och utfall. Med förankring i idén att organisationen är en reflektion av sina ledare, teoretiserar jag för hur narcissistiska verkställande direktörer kan influera beslutsprocessen som leder till företagsförvärv. Vidare, genom att ta i beaktning IT bubblan och finanskrisen, inkorporeras forskning om merger waves i det teoretiska ramverket som en extern faktor vilket påverkar organisatoriska utfall. Med ett urval av 116 uppköp av 60 verkställande direktörer på publika företag i USA testas detta under perioden 1994-2017. Resultatet visar lite till ingen koppling mellan narcissistiska verkställande direktörer och företagsförvärv vare sig totalt, internationella förvärv eller genom mycket stora förvärv. Däremot visar denna studie en koppling mellan observerbara egenskaper såsom utbildning och ålder påverkar beslutet att förvärva företag. När urvalet 116 förvärv jämförs med ett generellt marknadsurval på 4379 förvärv, påvisas det en koppling till merger wave teori.

Redovisningsskandaler runt om i världen har medfört ett ökat intresse från lagstiftare och akademiker för ledares kontroll över finansiell rapportering. För intressenter är det viktigt att den redovisade informationen återspeglar den ekonomiska verkligheten. Tidigare forskning rapporterar att beteendeskillnader existerar mellan kvinnor och män. Studiens syfte är att analysera samband mellan kön och resultatmanipulering, vilket definieras som att en högre (lägre) grad av resultatmanipulering leder till sämre (bättre) grad av överensstämmelse mellan ett bolags resultatredovisning och bolagets ekonomiska verklighet. Tidigare forskning som undersökt detta har producerat inkonsekventa resultat både vad gäller kön hos finansdirektörer och vd:ar och dessas samband med resultatmanipulering. I ett urval om 518 räkenskapsår dragna från Stockholmsbörsens Large Cap mäter vi detta samband med två olikaregressionsmodeller. Modellerna visar inget samband mellan kvinnliga vd:ar ochresultatmanipulering. Enbart en av modellerna visar ett negativt samband mellankvinnliga finansdirektörer och resultatmanipulering. Slutsatsen är att kvinnligafinansdirektörer och vd:ar inte resultatmanipulerar mindre än manliga finansdirektörer och vd:ar på Stockholmsbörsen. / Financial accounting scandals throughout the world have led to an increased interest, among legislators and scholars, for managers’ control over financial reporting. For stakeholders, it is important that the reported financial information reflects the underlying economic reality. Earlier research report differences in behavior between women and men. The purpose of this study is to analyze correlations between gender and earnings management, which we define as: A higher (lower) level of earnings management implies a worse (better) conformity between some firm’s reported earnings and the economic reality of said firm. Earlier research studying this subject have produced inconsistent findings on the impact of CFO and CEO gender on earnings management. We measure this correlation, using two different regression models, in a sample of 518 financial years, drawn from the Large Cap list of the Nasdaq Stockholm stock exchange. These models do not show any correlation between CEO gender and earnings management in this sample. Only one of the models shows a negativecorrelation between female CFOs and earnings management. We conclude that female CFOs and CEOs do not manage earnings any differently than their male counterparts, in firms listed on the Nasdaq Stockholm stock exchange.

I ett aktiebolag kan det finnas en verkställande direktör, vars uppgift är att sköta den löpande förvaltningen i bolaget, vilket stadgas i 8 kap. 29 § ABL. Det framgår inte av lag vad den löpande förvaltningen innefattar, vilket gör det svårt att veta var gränsen för den verkställande direktörens behörighet går. Svårigheten att avgränsa den löpande förvaltningen kan leda till konsekvenser i form av oenigheter mellan bolaget och tredje man, i det fall att den verkställande direktören vidtagit åtgärder som faller utanför dennes behörighet.   Vidare kan det förekomma instruktioner, som avgränsar bolagsorganens arbetsuppgifter från varandra. Det är lagstadgat att publika aktiebolag, enligt 8 kap. 46 b § ABL, ska utforma VD-instruktioner. För privata aktiebolag finns dock inget motsvarande kvar. VD-instruktionerna kan i sig vara mer eller mindre detaljerade och skilja sig i utformningen från bransch till bransch. Frågan är huruvida styrelsens instruktioner till den verkställande direktören påverkar det juridiska begreppet löpande förvaltning och i så fall vilka eventuella konsekvenser detta kan få.   Den verkställande direktören ska handla inom sin behörighet, vilken utgörs av den löpande förvaltningen, i enlighet med 8 kap. 42 § 1 st. samt 8 kap. 29 § ABL. Vidare ska den verkställande direktören inte företa rättshandlingar som faller utanför dennes befogenhet, vilken stadgas i 8 kap. 42 § 2 st. ABL. Det framgår inte tydligt om de instruktioner som styrelsen delger den verkställande direktören, ska falla in under dennes behörighet eller dennes befogenhet.   I uppsatsen beskrivs samt analyseras innebörden av begreppet löpande förvaltning samt huruvida VD-instruktioner har inverkat på förståelsen för begreppet, och i så fall på vilket sätt. I vår slutsats har vi kommit fram till att löpande förvaltning är ett vagt begrepp som definieras olika mellan bolagen. VD-instruktioner inverkar på begreppet löpande förvaltning, i o m att de kan ses som tolkningsdata vid definiering av vad som är löpande förvaltning i det enskilda bolaget. I detta fall påverkar instruktionen den verkställande direktörens behörighet. Vidare har vi i vår uppsats kommit fram till att en VD-instruktion alltid är en instruktion från överordnat organ och blir därmed även befogenhetsinskränkande, utöver att vara tolkningsdata.

Bakgrund: Ersättning till verkställande direktörer är ett ämne som blossar upp i samhällsdebatten med jämna mellanrum, speciellt vid skandaler där en VD:s agerande går att ifrågasätta. Trots att rörlig ersättning funnits i mer än 130 år i Sverige och ämnet uppmärksammas i dagstidningar, finns det begränsad forskning kring ämnet.  Syfte: Att få en fördjupad förståelse för hur fastighetsbolag i Sverige, med ett högt börsvärde, ersätter sina verkställande direktörer med rörlig ersättning. Vidare att se hur dessa företag utformar sina ersättningsprogram samt skapa en förståelse för varför det finns incitament för rörlig ersättning. Studien syftar även till att ge en förståelse för hur den svenska bolagsstyrningen är uppbyggd samt tillföra kunskap avseende normbildningen av ersättning till VD.  Referensram: Avsnittet inleds med en redogörelse kring svensk bolagsstyrning samt normbildningen avseende ersättning. Vidare görs en fördjupad redogörelse kring ersättning för verkställande direktörer och ersättningsprogram. Avsnittet följer av en presentation av agentteorin som sedan sätts i ett svenskt perspektiv. Slutligen avslutas avsnittet med en redogörelse av två perspektiv på redovisning samt redovisning av värdeförändringar i förvaltningsfastigheter.  Metod: Undersökningen bygger på en metodkombination där både kvalitativa samt kvantitativa metoder använts. Årsredovisningar har varit underlag för insamling av data varvid en dokumentärstudie utförts med en sekventiell design. Vidare har ett icke-sannolikhetsurval tillämpats där urvalet baserat sig på ett subjektivt urval.  Slutsats: Informationsvärdet i företagens årsredovisningar varierar avseende ersättning till VD. Utbetalande av rörlig ersättning sker kontant i de undersökta företagen. Andelen rörlig ersättning för VD uppgår, i de undersökta företagen, till ca 20% av total ersättning. Kortsiktiga ersättningsprogram är dominerande i dessa företag. Vidare är redovisningsbaserade mått mest frekvent använda i företagens ersättningsprogram, men kompletteras upp med andra prestations mått. Justeringar av verkligt värde för fastighetsbestånden avspeglas inte i VD:s rörliga ersättningar, således är förvaltarskap utmärkande för VD i fastighetsbolag. / Background: CEO remuneration is a topic that recurs in the public debate at regular intervals, especially in the case of scandals where a CEO’s action can be questioned. Even though variable remuneration has existed for more than 130 years in Sweden and the subject is noticed in daily newspapers, there is limited research on the subject.  Purpose: To gain a deeper understanding of how real estate companies in Sweden (with a high market capitalization) reward their CEOs with variable remuneration. Furthermore, to see how the companies design their incentive-program and to gain an understanding of why there are incentives for variable remuneration. The study also aims to provide an understanding of how the Swedish corporate governance are organized and to add knowledge regarding the setting of norms for CEO remuneration.  Framework: The section begins with a description of Swedish corporate governance and the standards regarding CEO remuneration. Furthermore, an in-depth report is made regarding CEO remuneration and incentive-programs. The section continues with a presentation of Agency Theory, which is then put into a Swedish perspective. The episode ends with a description of two perspectives in accounting and reporting of value changes in investment properties.  Method: The study is based on a combination of methods where both qualitative and quantitative methods were used. Annual reports have been the basis for data collection, whereby a documentary study was carried out with a sequential design. Furthermore, a non-probability sample has been applied where the sample was based on a subjective sample.  Conclusions: The information value regarding CEO remuneration, in the annual reports, differ among the corporations. Payment of variable remuneration is made in cash. The share of variable remuneration for the CEO amounts to approx. 20 percent of total remuneration, according to the investigated corporations. Short-term incentive-programs are dominant in these corporations. Furthermore, accounting-based key performance indicators are most frequently used in the corporation’s incentive- programs, however they are supplemented with other key performance indicators. Fair value adjustments for the property holdings are not reflected in the CEO’s variable remuneration, thus stewardship is distinctive for CEOs in real estate companies.

Nuvarande redovisningsregler och principer under IFRS är till viss del öppna för subjektiva bedömningar om hur kostnader och intäkter ska redovisas. Denna subjektivitet går stundom under benämningen resultatmanipulering och innebär då att företagets resultat antingen justeras i positiv eller negativ riktning beroende på bakomliggande incitament. De subjektiva valen kan delas in i operationella åtgärder eller diskretionära periodiseringar, beroende på om de påverkar kassaflödet eller ej. Denna studie fokuserar på hur redovisningsreglerna kan användas för att uppnå resultatmanipulering och inriktas därför på de diskretionära periodiseringarna. Forskning har påvisat att möjligheten till resultatmanipulering är särskilt påtaglig i samband med att företag byter vd. Det baseras på teorierna om horisontproblemet och stålbad, att vd:n i varje given situation ämnar uppnå maximal personlig vinning. Då tidigare studier sällan undersökt den svenska marknaden avser vi uppnå kontribution om hur teorierna om resultatmanipulering är applicerbara under svenska regelverk och normer, från dess att IFRS infördes till dags dato. Via syftet att undersöka sambandet mellan ett byte av vd och resultatmanipulering har vi för avsikt att hjälpa investerare till att bättre förstå marknaden och till förbättrade investeringsbeslut. Via kvantitativ analys av årsredovisningar har vi med hjälp av den modifierade Jonesmodellen tagit fram ett mått på företags diskretionära periodiseringar. Måttet har likställts med resultatmanipulering och ställts i relation till företags vd-byten. Kopplat till horisontproblemet har nivån på resultatmanipulering jämförts mot vd-byte som sker efterföljande räkenskapsår. Teorin om stålbad har i sin tur testats genom att undersöka om resultatmanipulering nyttjas under en vd:s första verksamma år, alternativt i något av de efterföljande två räkenskapsåren. Resultaten påvisade att den svenska marknaden skiljer sig mot både bakomliggande teori och tidigare forskning. Förekomsten av horisontproblemet eller stålbad kunde inte bevisas, däremot fann studien att resultatet skrivs upp via resultatmanipulering i de två efterföljande åren efter att ett byte av vd skett. Anmärkningsvärt bevisades även att resultatminskande åtgärder utförs året innan ett rutinmässigt vd-byte inträffar. Sett till orsakssambanden bevisades därutöver att sannolikheten för att ett vd-byte kom att inträffa ökade vid användning av negativ resultatmanipulering samt när företagets lönsamhet var lägre än marknadsgenomsnittet. Studien belyser att kausalitetsproblem föreligger mellan resultatmanipulering, vd-byte och företagets lönsamhet. De exakta orsakssambanden kan studien inte förmå förklara utan vi påvisar att ytterligare forskning behöver genomföras för att klargöra det sanna orsaksförhållandet. Avslutningsvis renderar studien teoretiskt bidrag då den påvisar att teorierna om horisontproblemet och stålbad i samband med vd-byte inte stämmer in på den svenska marknaden.

Skandaler orsakade av bristande bolagsstyrning har kontinuerligt uppmärksammats i flera svenska börsnoterade bolag. Bolagsstyrning syftar till att skydda ägarnas intresse och kapital från verkställande direktörens (VD) opportunism. Ägarnas osäkerhet har bidragit till en ökad efterfrågan på information om hur bolag styrs och verkar. Ett sätt för ägarna att hantera osäkerheten är att använda sig av olika kontrollmekanismer för att få ökad information om bolaget. Kontrollmekanismen Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) har använts för att bedöma informationsasymmetrin mellan ägare, styrelse och VD i svenska börsnoterade bolag. Samtliga 317 svenska börsnoterade bolag studerades för att sedan urskilja 122 bolag som hade avvikelser från Koden år 2018, vilka utgjorde studiens urval. Informationsinnehållet i förklaringarna till avvikelserna från Koden har tolkats utifrån agentteorin. En metodtriangulering i form av både en kvantitativ samt en kvalitativ metod har genomförts för att uppfylla studiens syfte. En kvantitativ metod har använts för att samla in data om bolagen och dess förklaringar. Den kvalitativa metoden har medfört att informationsinnehållet i de insamlade förklaringarna till avvikelserna kunde tolkas. Studiens resultat visar att 78% av förklaringarna till avvikelser från Koden år 2018 inte har ett godtagbart informationsinnehåll. Sju förklaringar till det låga informationsinnehållet i förklaringarna har identifierats:  <ul type="disc">Antalet avvikelser Alternativa kontrollmekanismer Okunskap Ägarstruktur VD:n sitter i styrelsen Undanhålla information VD:ns opportunism Studien visar att det finns informationsasymmetri mellan ägare, styrelse och VD och att det fortfarande finns brister i bolagsstyrningen i Sverige. Det går att ifrågasätta Koden som kontrollmekanism för att hantera informationsasymmetri. / Scandals caused by insufficient corporate governance have been continuously noticed in several Swedish publicly listed companies. Corporate governance aims to protect the interests and capital of the owners from the opportunism of the chief executive officer (CEO). The insecurity of the owners has contributed an increased demand for information regarding how the companies are managed and operated. A way for the owners to handle the insecurity is to use mechanisms of control to increase the flow of information from the companies. The control mechanism Swedish code of corporate governance (The Code) has been used to assess the information asymmetry between owners, board of directors and the CEO in Swedish listed companies. All 317 Swedish listed companies were studied to distinguish a sample of 122 companies that had deviations from The Code in 2018, which constituted the study’s selection. The information content of the explanations for the deviations from The Code has been interpreted based on the agency theory.  A triangulation of methods of both a quantitative and a qualitative method has been used to fulfil the purpose of the study. A quantitative method has been used to collect data about the companies and their explanations. The qualitative method has been used to interpret the information content of the collected explanations for the deviations. The result of the study shows that 78% of the explanations for deviations from The Code in 2018 does not have sufficient information content. Seven explanations for the low information content of the explanations has been identified: <ul type="disc">Number of deviations Alternative mechanisms of control  Ignorance Ownership characteristics The CEO being a part of the board of directors  Withhold information The opportunism of the CEO The study indicates that there’s information asymmetry between owners, board of directors and management. In conclusion there are still shortcomings in corporate governance in Sweden and it is questionable if The Code is a well-functioned control mechanism to handle information asymmetry.

Ordet lojalitet är ett vitt förekommande begrepp som används vid beskrivning av hur olika parter skall förhålla sig samt visa trohet och omsorg mot varandra. Motsatsen till ordet lojalitet brukar vara illojalitet, dock är de inte nödvändigtvis varandras rättsliga motsatser. Ifall en handling inte är lojal innebär det således inte att den nödvändigtvis måste vara illojal. Inom associationsrätten förekommer ofta begreppet lojalitetsplikt. Begreppet har sitt ursprung i lojalitetsprincipen och används främst för att beskriva hur olika parter inom en association skall uppträda, verka för och behandla varandra. Det kan uppstå problem i samband med en rättslig behandling av lojalitetsplikten, i och med att begreppet inte är definierat på ett nyanserat sätt i den svenska lagstiftningen. Även svensk praxis är relativt begränsad inom området. Således kan det uppstå en gråzon där bolagsföreträdare agerar utan fullständig vetskap om vilka förpliktelser som denne måste förhålla sig till. Ytterligare ett problem som kan uppstå för aktiebolag har sin grund i den potentiellt stora spridningen av aktieägare. Ett stort antal aktieägare kan medföra svårigheter för bolagsföreträdarnas arbete eftersom de måste ta hänsyn till samtliga aktieägares intressen. Att ta hänsyn till dessa skilda intressen kan påverka bolaget och dess företrädare på olika sätt, bland annat hur olika beslut ska fattas. I uppsatsen ställs en del ekonomiska ställningstaganden mot varandra i samband med att olika intressen kolliderar. Det förekommer förklaringar av ekonomiska termer och effekter, följt av resonemang om hur en bolagsföreträdare bör förhålla sig till dessa för att upprätthålla sin lojalitetsplikt. Ett brott mot lojalitetsplikten kan medföra skadeståndsanspråk, vilket innebär att en bolagsföreträdare bör vara väldigt mån om att följa aktieägarnas direktiv. Sammanfattningsvis kan alltså den rättsliga gråzonen av lojalitetsbegreppet påverka hur en bolagsföreträdare väljer att agera under utförandet av sitt uppdrag. I uppsatsen kommer vi att förklara och analysera hur en bolagsföreträdare, genom sina handlingar, förhåller sig till sin lojalitetsplikt gentemot bolagets aktieägare.