Bilderböcker kan skapa engagemang och beröra läsaren och kan därför användas för att ge elever möjlighet att utveckla samhörighet samt förmåga att sätta sig in i andras perspektiv. I ett boksamtal får eleverna möjlighet att sätta ord på tankar och känslor som uppstår vid läsning. Forskningsöversiktens syfte är att lyfta fram hur bilderboksamtal kan främja mångfald för att ge yngre elever möjligheter till identifiering och perspektivtagande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: Hur uttrycker yngre elever inferensskapande om mångfald? Vilken betydelse har läraren i bilderboksamtalet? Hur påverkar bokvalet bilderboksamtalet? För att besvara studiens frågeställningar och uppnå dess syfte har vetenskapliga studier om boksamtal, bilderböcker och mångfald tagits fram, analyserats och sammanställts. I resultatet framgår att upprepad högläsning av samma bilderbok stöttar elever att göra djupare inferenser. Forskningen uppmärksammar att autentiska bilderböcker bör används för att eleverna ska få en sanningsenlig bild av olika kulturer och familjestrukturer. Analysen pekar också på olika dilemman som kan uppstå i boksamtalet gällande identifiering, lärarens bemötande och förhållningssätt samt vad eleverna vill samtala om. Utifrån resultatet och tidigare forskning om läsförståelse och bilderböcker dras slutsatsen att läraren, förutom att göra ett medvetet och kritiskt bokval, själv måste inta ett normkritiskt förhållningssätt för att skapa ett medvetet boksamtal där eleverna gör inferenser kring mångfald. Utifrån uppmärksammade kunskapsluckor i analysen kan vidare forskning fokusera ännu mer på lärarens bemötande av elevernas tankar i boksamtalet. Intervjuer kan även genomföras med elever om hur deras föreställningar om mångfald kommer till uttryck utifrån deltagande i boksamtal. Några didaktiska implikationer som lärare kan ta med sig är att undervisningen bör innehålla mycket läsning och samtal där lärare inte är rädda för att ta upp mångfald och olikheter, samtidigt som det är viktigt att belysa likheter mellan människor.

Syftet med detta examensarbetet är att undersöka vad lärare anser utvecklar god läsförståelse hos elever, samt hur lässtrategier kan användas i undervisningen för att elever ska utveckla djupare förståelse för texter. I examensarbetet har vi valt att använda oss av två inriktningar för att nå vårt syfte, vi har valt att analysera kursplanen i svenska från olika läroplaner samt intervjua verksamma lärare. I tidigare forskning beskrivs den forskning som gjorts kring läsförståelse och lässtrategier samt vilka hinder som kan uppstå. Vi har även gjort en analys av kursplanen i svenska i läroplanerna från 2011 och från 2021 som implementeras 2022, som vi analyserar utifrån klassifikations- och inramningsperspektiv. Vår empiri är insamlad genom kvalitativa intervjuer som vi sedan kopplar till lärares erfarenheter och tankar kring läsförståelse, lässtrategier och kursplaner. Resultatet visar att det behövs många olika delar i undervisningen kring läsförståelse för att skapa en god läsförståelse hos elever. Lässtrategier är ett stöd i detta arbete och lärare är till viss del oeniga om hur och vilka strategier som bör användas i undervisningen. Det sociokulturella klassrummet står i fokus i alla intervjuer vilket visar lärarnas samstämmighet till vikten av ett klassrum där elever lär av och med varandra och därigenom utvecklar sitt tänkande. Läroplanen som implementeras höstterminen 2022 innehåller många ändringar gällande begrepp som förändrats och nytt innehåll som tillkommit i kursplanen för ämnet svenska vilket lärare tycker är bra, detta kommer dock inte förändra deras nuvarande arbetssätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svenska lågstadielärare ser på tidig språkinlärning, särskilt när det gäller engelskundervisning, samt huruvida litteratur i vid bemärkelse används av dem och, om ja, vilken typ och på vilket sätt. Detta gjordes med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer med fyra lärare. Resultaten visar att lärarna för det mesta använde böcker och andra skrivna texter, medan exempelvis sånger och videos användes i mindre utsträckning. Informanterna ansåg bland annat att eleverna genom litteraturanvändning i undervisningen utvecklar sitt vokabulär och sin läsförståelse, samt att de genom exempelvis högläsning utvecklar sin fantasi och sitt intresse för litteratur.

The purpose of this literature study was to compile research on how the method cooperative learning affect students achievement and motivation in the classroom of mathematic. Even though most researchers agree that cooperative learning has a positive effect on students achievement and motivation, the method isn’t used so much, instead traditional teaching dominates the teaching of mathematic. Are there any difficulties and challenges when you use this method that could be explanations to why teachers choose not to use this method in their teaching? This question has also been explored from the most recent research. The result showed that factors such as students age, time, students with varying abilities and socioeconomic backgrounds can be difficulties and challenges that can be reasons for why the method isn’t used more widely. / Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskningsresultat om hur metoden kooperativt lärande påverkar elevers prestation och motivation i det matematiska klassrummet. Trots att mycket av forskningen är överens om att kooperativt lärande påverkar elevers prestation och motivation positivt, så används inte metoden i så stor utsträckning, utan i stället är det traditionell undervisning som dominerar matematikundervisningen. Finns det svårigheter och utmaningar vid användning av metoden som kan vara en anledning till att lärare inte väljer att använda den i sin undervisning? Även denna fråga undersöktes utifrån aktuell forskning. Resultatet visade att faktorer som elevers ålder, tid, elever med varierande förmågor och socioekonomisk bakgrund kan vara svårigheter och utmaningar som gör att metoden inte används i större utsträckning.

Museum beskrivs ofta som en plats där lärande främjas och engagemang, motivation och intresse väcks. I läroplanen framgår att elever ska få möta miljöer utanför skolan som kan berika undervisningen och att de utifrån upplevelser ska ges möjlighet att få en inblick i naturvetenskapens värld. Dock verkar studier av lågstadieelevers lärande inom naturvetenskap i informella lärmiljöer som muséer vara relativt sällsynta. Därför syftar denna studie till att undersöka yngre elevers lärande om livets utveckling under ett digitalt besök och ett fysiskt besök på två muséer och hur de använder sina erfarenheter från museibesöken i efterföljande klassrumsarbete. Data i studien samlades in genom deltagande observation av elever i tre parallellklasser i årskurs 2. Två museibesök och två undervisningstillfällen med efterarbete i respektive klass observerades. Vid tre av dessa tillfällen studerades eleverna i mindre grupper, bestående av fyra elever i varje klass. Transkriptioner från elevers och lärares samtal analyserades utifrån praktiska epistemologier för att undersöka elevers meningsskapande under aktiviteterna. Resultatet visar att, i mötet med utställningarna och muséets resurser, lärde sig eleverna om ett flertal aspekter rörande livets utveckling och skapade mening gällande centrala aspekter i biologisk evolution, såsom anpassningar, överlevnad, kamouflage och utveckling. Analysen visar att eleverna under efterarbetet kunde använda erfarenheter från museibesöken till att befästa och fördjupa sina kunskaper gällande både begrepp, processer och händelser som påverkat livets utveckling. Under efterarbetet hade även elevers dokumentation, i form av bildstöd från tidigare museibesök, stor betydelse. Resultatet visar också att läraren, genom användning av konstruktiva frågor och stöttning, har en central roll för de yngre elevernas meningsskapande.

Denna litteraturstudie syftar till att studera betydelsen av högläsning i samband med boksamtal för elevers språkutveckling. Litteraturstudien fokuserar på lågstadiet men då språkutveckling börjar redan i förskolan är föreliggande studie även relevant för förskolan. Forskning visar att lärare inte använder sig av högläsning och boksamtal frekvent i undervisningen. Därav utgår studien från frågeställningarna: “Hur bör lärare använda högläsning i samband med boksamtal i svenskundervisningen på lågstadiet?” och “Hur förbättras elevers språkutveckling genom högläsning i samband med boksamtal?”. Litteraturstudien börjar med en bakgrund som redogör för relevanta styrdokument samt begrepp som ligger till grund för studien. Högläsning, boksamtal, språkutveckling och literacy är begrepp som har många olika definitioner och därför ansågs det relevant att förklara vilken definition som denna litteraturstudie använder. Vidare beskrivs vilken metod som legat till grund för studien, databaserna ERIC (EBSCO) och Libris har använts med olika sökord för att få fram aktuell forskning för studiens syfte. Artiklar valdes utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier för att få fram artiklar som besvarar syfte och frågeställningar. Resultat och analys presenteras med utgångspunkt i bakgrund och utvald forskning inom området. Resultatet visar att högläsning i samband med boksamtal främjar elevers språkutveckling, i egenskap av fonologisk medvetenhet, literacy och förståelse för andra. Boksamtal behöver ske innan, under och efter högläsningen och läraren behöver engagera eleverna genom exempelvis rösten. Lärare behöver välja bok utifrån elevernas intresse för att engagera och involvera eleverna under högläsningen. Det är även viktigt att läraren tränar på att läsa boken högt för ett lyckat lärtillfälle. Högläsning i samband med boksamtal blir betydelsefullt för elevernas språkutveckling om läraren är väl förberedd och har ett tydligt syfte med undervisningstillfället. Fortsättningsvis diskuteras resultatet, metoden och implikationer för framtida forskning.

I vårt arbete har vi genom kvalitativa intervjuer med åtta elever från två olika stadsdelar, undersökt vad åtta elever i åldrarna 7-9 år tänker kring fattigdom. Som blivande lärare vill vi veta vad elever tänker kring begreppet fattigdom; vilka erfarenheter de har, hur de tror att fattiga människor upplever sin situation, vad fattigdom innebär samt om de anser sig själva eller andra kunna påverka. Detta för att vi ska kunna undervisa erfarenhetsbaserat kring hållbar utveckling. Vårt syfte är även att se om det finns några sociokulturella skillnader beroende på elevernas bakgrund. Vi har genom vårt arbete konstaterat att barnen har många olika tankar kring fattigdom. Vi har i vissa fall även sett tendenser till att barnens sociokulturella bakgrund påverkar hur de tänker kring fattigdom, då deras erfarenheter påverkar deras uppfattning.

Detta arbete ägnar sig främst till undervisande lärare i samhällskunskap. Då klimatfrågan kanupplevas som ett känsligt ämne för elever vill vi med detta arbete inspirera verksamma läraretill att använda och arbeta med copingstrategier, barnlitteratur och drama i undervisningen.Syftet med den genomförda kunskapsöversikten är att besvara frågeställningen “Hur kanlärare undervisa om hållbar utveckling i samhällskunskap för att minska klimatångest hoslågstadieelever?”. Frågeställningen kom till som en reaktion på det vi upplevde under vårverksamhetsförlagda utbildning. En rädsla över de pågående klimatförändringarna upplevdesbland eleverna, vilket fick oss att fundera över hur lärare kan arbeta med hållbar utveckling.Genom databasen Libsearch användes relevanta sökord för att hitta vetenskapliga artiklar ochavhandlingar. Resultatet är splittrat, det råder ingen enighet om hur lärare kan arbeta med hållbar utvecklingi skolan. Det kan leda till att lärare på eget initiativ väljer att undervisa om frågor som ärviktiga för dem. En risk med detta är att elevernas tankar och känslor bortprioriteras.Forskningen är dock överens om att det finns olika tillvägagångssätt som kan tillgodoseelevers behov för att således minska deras klimatångest. Slutsatsen tyder på att det är enbetydligt större utmaning att undervisa om hållbar utveckling än förväntat då det finns olikaaspekter att ta hänsyn till. Dels handlar det om att välja rätt undervisningsmetod somförmedlar en känsla av hopp samtidigt som vissa lärare brottas med sina egna orostankarkring klimatförändringarna. Trots detta måste undervisningen vara konstruktiv utformad isyfte av att skapa lärotillfällen.

Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Resultatet visade att en lågstadielärare upplever att de yngre eleverna använder ett ovårdat språk medan resterande upplever att eleverna använder ett bra språkbruk. Lågstadielärarna ansåg också att ovårdat språk främst innebär svordomar men även könsord, slanguttryck och grammatiskt felanvända ord. Resultatet i studien har lett fram till slutsatsen att anledningarna till att elever använder ett ovårdat språk är flera. Lågstadielärarna menar att det beror på det språkbruk som föräldrarna använder, samhällsförändringar samt på media. Ett bemötande i lugn ton är att rekommendera samt att man som lärare föregår med gott exempel. / A bad language use among the younger pupils is something that has been paid attention to according to the authors of the study. A bad language use is in the study defined as swearword and/or a use of four-letter words together with swearword. The study aims to examine what experience primary teachers thinks is a bad language. Further more aims the study investigate what primary teachers according to their experience understand reasons of a bad language use and how they answer the younger pupils using such a language.The investigation has been carried out by qualitative unstructured interviews. The results showed that one primary teacher experienced that the younger pupils are using a bad language, the remaining experienced that pupils use a good language. Primary school teachers also found that bad language use mainly means swearword but also four-letter words, slang words and grammatical errors using the word. The result of the study give the conclusion that there are many reasons why pupils use bad language according to the primary teachers. They mean that it depends on which language their parents use, changes in the society and the media. The best way to answer these pupils is in a calm voice and to be a good ideal for them.

Både internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försämrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har även ute i verksamheten uppmärksammat en brist på kemiundervisning i de lägre åldrarna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om ett vardagsnära och experimentellt arbetssätt och synlig- göra det naturvetenskapliga språkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebär att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förändring. Aktionerna vi utförde bestod av två experiment med tillhörande för- och efterarbete. Aktionerna utfördes i en årskur ett och en årskurs två. Sammanlagt av 49 elever deltog 40 elever i studien. Dokumentationen bestod av elevernas stenciler från aktionerna, test, post-it lappar samt video- dokumentation från aktionerna och ljudupptagningar från fokusgruppssamtal. Studiens resulat visar att elevers förståelse för kemi kommer till uttryck genom ett experimentellt arbetssätt på flera olika sätt. Elever uttrycker sin förståelse då de kommunicera kring hypoteser, använder och förklarar begrepp, ger exempel på blandningar och lösningar, hittar kopplingar samt förklarar experimenten och dess resultat. Studiens övergripande slutsats är att ett experimentellt arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att känna en glädje för kemin och en tilltro till sin egen förmåga. På vilket sätt lärare och elever använder språket i kemiundervisningen har stor betydelse för elevernas möjligheter att tillägna sig kunskaper i kemi. De didaktiska implikationer vi ser med studien är att det är fördelaktigt att arbeta med experiment i de yngre åldrarna. / Students´ knowledge of science have deteriorated both internationally and nationally PISA studies. We have also experienced a lack of chemistry teaching in the lower ages. The purpose of the study is to contribute with knowledge of an everyday related and an experimental approach and make visible the importance of the scientific language for younger pupils' knowledge in chemistry. The study was conducted as an action research which involves forming a knowledge based on their own practice and then conducts a research that leads to a change. The actions we performed consisted of two experiments with the associated pre- and after work. The study was conducted in year one and two with 40 of 49 students. The documentation consisted of students’ stencils, tests, post-it notes and videodocumentation. The study shows that the students' understanding of chemistry through an experimental approach is expressed in several different ways. Students express their understanding when they communicate about hypotheses, uses and explain concepts, giving examples of mixtures and solutions, find connections, and explain the experiments and their results. The study's overall conclusion is that an experimental approach creates opportunities for students to feel the joy of chemistry and a belief in their own ability. The way in which teachers and students use the language of chemistry teaching is of great importance for the students´ opportunities to acquire knowledge in chemistry. The didactic implications we see with the study is that it is beneficial to work with experiments in the younger ages.