• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 65
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 67
  • 67
  • 44
  • 42
  • 33
  • 21
  • 16
  • 15
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

“Jag kallar arbetet med dessa estetiska uttrycksformer kommunikationskultur.” : En kvalitativ studie om dans och drama i förskolans verksamhet

Rosgrim, Ana Ester, Lima, Renata January 2023 (has links)
Dans och drama är viktiga delar i vad estetiska ämnen erbjuder men trots detta uteblir de från många förskolor, används sporadiskt eller bara som hjälpmedel för att undervisa andra ämnen. Syftet med denna studie är att analysera hur förskollärarna och kulturpedagogerna beskriver användningen av estetiska uttrycksformer som dans och drama i undervisningen och varför dessa estetiska uttrycksformer ofta uteblir. Den sociokulturella teorin med tillhörande begrepp som närmaste utvecklingszon, appropriering samt mediering och artefakter står för studiens teoretiska ramverk. Studien grundar sig på intervjuer med förskollärare och kulturpedagoger. Intervjuerna har jämförts och skillnader samt likheter har kategoriserats för att nyansera olika sätt att använda dans och drama i undervisningen samt för att finna orsakerna till varför dessa inte används lika frekvent som andra estetiska uttrycksformer. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån en tematisk analys och delades in i tre olika tematiseringar. Resultatet visade att beroende på tidigare erfarenheter och kunskap påverkas sättet samt i vilken utsträckning dans och drama används i undervisningen. Vidare har den politiska styrningen lett till att kulturella erfarenheter liknande de som kulturpedagogerna utövar blir allt mer sällsynta.
52

ESTETISKA LÄRPROCESSER SOM METOD FÖR ATT UTVECKLA ELEVERS TEMPUSANVÄNDNING I SKOLÄMNET ENGELSKA : En interventionsstudie i en svensk grundskola i årskurs 4 / Aesthetic Learning processes as a Method for Developing Students´use of Tenses in the School Subject English. : An Intervention Study in a Swedish Primary School in Year 4.

Forsén, Paulina January 2023 (has links)
The study is about aesthetic learning processes in the subject English. The purpose of the study is to investigate whether aesthetic learning processes in the form of drama can contribute to a development in fourth graders’ command of grammatical tense in English. This is investigated by interviews combined with a test in grammatical tense with five students in year 4. The study is based on three research questions that are investigated and answered: - How does the aesthetic learning processes affect the students' verbal use of tense? - What similarities and differences can be seen in the students‘ verbal use of tenses? The study consists of a theoretical and an empirical part where the focus is on aestheticlearning processes with input from the expression form drama and partly a non-aesthetic learning that leans towards a lesson with teaching materials in the subject English. The theoretical part is based on the socio-cultural perspective with a view of aesthetic learning. In this study, it has emerged that aesthetic learning processes such as aids strengthen students' opportunities to achieve knowledge of the spoken English where tense is in focus. Body language and the senses are also an important part that helps the students to consolidate English skills in a simpler way. If aesthetic and non-aesthetic learning are combined, there will be a relationship between the two forms of learning that leads to a varied learning in English teaching in primary school.
53

Vi slår på trummor inte på varann! En kontextextualiserad utvärderingen av ett kulturprojekt för barn och unga

Jonasson, Camilla January 2011 (has links)
In October 2010 started the pilot project, Vi slår på trummor inte på varann! The project was conducted under Utveckling Barn & Unga, which is collaboration between the Musik i Syd and the city of Kristi- anstad, in order to strengthen the children ́s and adolescents culture in the region. Slättängsskolan in Kristianstad was chosen as a pilot school and all students in grades 6 and 7 have participated in the project. The project ended with two concerts, one at the school and one at the Kristianstad Concert Hall.This thesis presents a contextualized evaluation of the pilot project, Vi slår på trummor inte på varann! anchored in three contexts:• Theory• Politics• MethodologyThese theoretical approaches include theories that are relevant to the evaluation of the project, Vi slår på trummor inte på varann! The pedagogical theories are related to learning processes regarding Art Education. Curriculum goals and values are also the basis for the evaluation. Methodologically I have used the method triangulation, a combination of methods, to evaluate the project in order to get a ”toolbox” of theoretical approaches for my future work as a cultural producer for children and young people.The results of the evaluation indicate that the majority of the students experienced the project as something good and something that they want to continue. Most positive were the students in 6:th grade. The students who thought it felt good to play drums were also more positive about the project as a whole. The most favorable of the project, according to the students, was the concerts. Concerts and media attention have revised the image of the school. Through the project, the school thus had something positive to gather around, which was one of the goals of the project. Based on evaluation results, I finally examined if the project, Vi slår på trummor inte på varann! can be regarded as a sign of a shift of paradigm in the perception of culture for children and young people in Sweden today.
54

Planering utefter estetiska lärprocesser : En kvalitativ studie om hur musiklärare talar om sin planering av musikundervisning på mellanstadiet / Planning along aesthetic learning processes : A qualitative study of how music teachers in middle school talk about their planning of music education

Begu, Linda January 2022 (has links)
The purpose of the present study is to investigate how aesthetic learning is a part of music teachers lesson planning towards middle school students. The study also refers to illustrate what kind of methods, related to esthetics and learning, the music teacher chooses to use for the education and why. To investigate this, a qualitative study has been done with e-mail interviews as a data collection method. Four music teachers participated in the study and the result shows that they all use aesthetic learning, not in their planning work but in their education, unwittingly. There are some differences regarding the music teachers definitions in terms of the concepts; learning, learning process, learning strategies and aesthetic learning. The previous research shows that the concept aesthetic learning is very complex, therefore it is also very hard to define what it really means. The teachers also have their own approach regarding the planning process where only one of the teachers are using one of the concepts, learning strategies, to presuppose from.
55

Skapande språkinlärning : En studie om estetiska lärprocesser som del av den språkutvecklande engelskundervisningen på mellanstadiet. / Creative language learning : A study about aesthetic learning processes as a part of the English language teaching for middle school students.

Nilsén, Linnéa January 2024 (has links)
Syftet med den här fallstudien är att undersöka i hur hög utsträckning verksamma engelsklärare använder sig av estetiska lärprocesser som metod för att underlätta elevers språkutveckling samt finna en förståelse för vad den mängden beror på för att således kunna analysera hur estetiska lärprocesser kan implementeras på ett effektivt sätt i engelskundervisningen. Källdata samlades in genom en kvalitativ enkätundersökning som metod. Enkäten skickades ut via sociala medier i grupper för den utvalda målgruppen. Källdatan analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Totalt femton lärare besvarade enkäten varav åtta valdes ut genom stratifierat urval för en djupare analys. Resultatet visade att lärare använder estetiska lärprocesser i en väldigt varierad mängd. Förekomsten eller avsaknaden av estetiska lärprocesser i undervisningen berodde främst på lärares personliga intresse och inställning till specifika estetiska uttrycksformer men även kunskap och erfarenhet var stora påverkande faktorer. Oavsett hur stor mängd estetiska lärprocesser som förekom i lärarnas engelskundervisning var samtliga positivt inställda till estetiska lärprocesser som språkutvecklande arbetssätt. För att öka mängden estetiska lärprocesser i språkutvecklande engelskundervisning skulle det behövas större sådana utbildningsinsatser på lärarutbildningen samt möjlighet till samarbete och kompetensutveckling på skolorna för redan verksamma lärare. / The aim of this study is to look into to what extent English teachers use aesthetic learning processes as an approach for pupils’ language development and understand what causes the teachers’ chosen amount to be able to analyse how teachers can implement aesthetic learning processes more effectively. The source data was collected through a qualitative online survey sent through selected Facebook groups and analysed based on the phenomenographic approach. A total of fifteen teachers answered the survey and eight of them were chosen through a stratified selection for a deeper analysis. The results showed that the amount of aesthetic learning processes used varies a lot from teacher to teacher. The teachers’ personal attitudes towards different aesthetic forms of expression were the main reason for its use, but factors like knowledge and experience in the different expressions were also a significant influence. All respondents had a positive attitude towards aesthetic learning processes as a language development approach in their English teaching regardless of their own used amount. To increase aesthetic learning processes as a language learning approach in English teaching, it has to be included and taught within the teacher education and as competence development within schools for already working teachers.
56

Lärares användning av estetiska lärprocesser : En studie om hur lärare använder och ser på begreppet estetiska lärprocesser i undervisning för årskurser F–3 / Teachers use of aesthetic learning processes : A study about how teachers use and view the concept of aesthetic learning processes in teaching F–3

Sundbom, Agnes January 2024 (has links)
Estetiska lärprocesser används och värderas på olika sätt av dagens lärare. En milstolpe för estetikens etablering i skolans undervisning är införandet av läroplanen 2011, där estetiska lärprocesser är tydligt framträdande. Det finns däremot sparsamt med forskning som inriktar sig på att undersöka effekterna av estetikens tydligare betydelse kopplat till lärarens undervisning. Denna studie syftar därför till att undersöka hur olika lärare resonerar om estetiska lärprocesser. Om det skiljer sig mellan de lärare som har tagit examen innan 2011 och efter 2011, samt om ålder har någon påverkan gällande inställning och användning av estetiska inslag bland lärare som undervisar från förskoleklass till årskurs tre. För att undersöka ovan nämnda syfte föll valet på en kvalitativ metod med kvantitativa inslag och fenomenografisk ansats, där semistrukturerade intervjuer och enkäter användes. Mitt urval inför intervjuerna var fyra pedagoger, två yngre och två äldre, för att belysa båda perspektiven gällande ålder och examen före och efter 2011. Den insamlade empirin bearbetades genom tematisk analys av lärarintervjuer och stapeldiagram för att tolka enkätundersökningen. Resultatet av min studie visar på att synen på och användningen av estetiska lärprocesser skiljer sig mellan de valda grupperna. Den yngre gruppen med senare examensår har genom sin utbildning, god kännedom om estetiska lärprocesser, men använder metoden mer sällan. De ser utmaningar med tid och resurser, samt är mer bundna till att följa läroplanen i jämförelse med lärare av den äldre gruppen med tidigare examensår. Denna grupp svarar att de använder estetiska inslag mer frekvent, läroplanen ses inte som ett hinder och de uppfattas vara trygga i sitt grunduppdrag. Däremot innebär inte detta att estetiken alltid ges plats i den ordinarie undervisningen. Studien visar sambandet mellan erfarenhet, trygghet och intresse. / Aesthetic learning processes are used and valued in different ways by teachers today. A milestone for the establishment of aesthetics in school and teaching, is the introduction of the curriculum in 2011, where aesthetic learning processes are clearly prominent. On the other hand, there is sparingly with research that focuses on investigating the effects of the importance of aesthetics linked to teacher's teaching. This study therefore aims to investigate how different teachers reason about aesthetic learning processes. If there is a difference between the teachers who obtained their degree before 2011 and after 2011, and whether age has any significance for the attitude and use of aesthetic elements among teachers who teach in pre-school class from age six to grade three in elementary school. To investigate the above-mentioned purpose, the choice fell on a qualitative method with quantitative elements and a phenomenographic approach, where semi-structured interviews and questionnaires were used. My selection for the interviews was four educators, two younger and two older, in order to include both perspectives regarding age and degree before and after 2011. The collected empirical data was processed through thematic analysis of teacher interviews and bar graphs to interpret the survey. The results of my study show that the attitude and use of aesthetic learning processes differ between the selected groups. The younger group with later graduation years have a good knowledge of the aesthetic learning processes through their education, but use the aesthetic less often, see challenges with time and resources, and are more bound to follow the curriculum. In contrast, teachers of the older group with earlier graduation use aesthetics more frequently, do not see the curriculum as an obstacle and are perceived as more secure in their basic tasks. However, this does not mean that aesthetics always are given a place in regular teaching. The study shows the connection between experience, security and interest.
57

Historisk verkstad som undervisningsform : Lägerskolan på Stavgard, en fallstudie / Historical workshop as teaching method : Stavgard camp school, a case study

Andersson, Martin January 2019 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka vilken roll de estetiska lärprocesserna i historisk verkstad kan spela för att utveckla elevers historiemedvetande och historiska empati. Detta har undersökts genom att intervjua sex lärare som varit på Stavgards järnålderslägerskola med sina klasser. I undersökningen konstateras att historiska verkstäder är uppskattade bland lärare och elever och att det prioriteras i undervisningen trots att det innebär en stor ekonomisk ansträngning för skolan. De estetiska lärprocesserna representeras på Stavgard genom praktiskt arbete, berättelser och i viss mån drama. Vistelsen på Stavgard skapar en gemensam referensram för lärare och klass, utifrån vilken historiemedvetande byggs under kommande historieundervisning. På lägerskolan lever eleverna järnåldersliv under två dagar och undersökningen visar att eleverna genom att själv få uppleva järnåldersmänniskornas umbäranden utvecklar historisk empati. Utöver detta beskrivs också hur för- och efterarbetet i samband med Stavgardsvistelsen utformas av de olika lärarna. / The aim of this study is to investigate what role the aesthetic learning processes in historical workshops can play in developing students' historical consciousness and historical empathy. This has been investigated by interviewing six teachers who have been at Stavgard iron age camp school with their classes. The survey found that historical workshops are appreciated among teachers and students and that it is a priority in the teaching, even though this means a great financial effort for the school. The aesthetic learning processes are represented at Stavgard through practical work, stories and to some extent drama. The stay at Stavgard creates a common frame of reference for teachers and class, based on which historical consciousness is built during future history teaching. At the camp school, the pupils practice iron age life for two days, and the study shows that the pupils themselves by experiencing the hardship of the Iron Age people develop historical empathy. In addition to this, it is also described how the pre- and post-work in connection with the stay at Stavgard is designed by the different teachers.
58

Genom: Metod : En studie i radikala redovisningsformer / By: method : A study in radical presentations

Kiander, Anna January 2019 (has links)
Traditionella redovisningsformer i grundskolans bildämne skapar sällan utrymme för lärande. Trots att bild är ett estetiskt ämne genererar ofta redovisningsformer ett passivt förhållningssätt gentemot det som eleverna redovisar. Att redovisa inför en grupp kräver kommunikativ kompetens, något som är utanför bildämnets kursplan. Däremot kan elever lära sig att framträda, och interagera med publiken för att en lärandesituation ska uppstå. Med utgångspunkt i de traditionella redovisningsformerna undersöks utvecklingspotentialer där teater, samtidskonst, performativitet och estetiska lärprocesser tillsammans används för att besvara undersökningens syfte och frågeställningar. Hur kan redovisningsformerna i bildämnet inom grundskolan utvecklas genom performativa uttryck? För att besvara frågeställningen analyseras deltagande observationer av redovisningar på tre estetiska vuxenutbildningar genom att tematiskt kategorisera beståndsdelarna i teman för att belysa och problematisera företeelser som visade sig under redovisningarna. Gemensamma nämnare visades, oberoende av innehållet som redovisades, tydligast genom de studenter som deltog som betraktare under redovisningarna. Variationen på studenternas delaktighet visades främst genom den respons som efterfrågades och utdelades. Empirin består förutom av observationerna, även av en gestaltande undersökning. Gestaltningen har formats ur frågeställningen Hur kan en radikal redovisningsform se ut? Frågeställningen besvaras genom en performativ händelse, ett performance där uppsatsen i dess fysiska och materiella form bearbetas genom att mixas till pappersmassa som används för att tillverka nya pappersark. Gestaltningen visades som ett performance med materiella spår i form av en installation under lärarprogrammets examensutställning på Konstfack.
59

Drama och teater i gymnasieskolan? : En litteraturstudie där syften med drama/teater utforskas, analyseras och diskuteras

Svensson, Elin January 2014 (has links)
Sammanfattning Den här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen. Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning. Dessa kunskaper kan vara användbara både i ett yrkesliv inom teatern, men även inom andra yrken. Drama/teater är både bildande och utbildande, enligt den tolkning av litteraturen som gjorts i denna studie. Nyckelord:Drama, Teater, Gymnasieskolan, Ämnesintegrering, Utbildning, Bildning, Estetiska ämnen, Estetisk verksamhet, Estetiska läroprocesser. / Abstract This study is a literature review which analyzes different texts, linked to research, and explores the purpose of drama/theatre in upper secondary school, based on the analyzed literature. It incorporates drama/theatre as an individual subject as well as integrated with other subjects. The review in this study shows that drama and theatre can be used as means of learning other subjects. For example drama and theatre can help improve students' reading and reading comprehension no matter the subject. The subject drama/theatre is also shown to have a value in itself in that it taught the students in this study to use their experiences as means to understand the world surrounding them. Education in drama and theatre gives students the opportunity to express themselves in their own individual way and allows them to practice taking a stand. This knowledge can be useful both within the profession of the theatre as well as in other professions. The study also shows that students can be supported with the help of drama/theatre, which enable them to reach several goals of the Swedish curriculum from 2011. This study found that the subject drama/theatre not only helps to educate but cultivate students. Keywords: Subject integration, Drama, Theatre, Upper Secondary School, Education, Cultivation, Artistic subjects, Artistic activities, Aesthetic Learning Processes.
60

Musik och samhällsdidaktik : En intervjustudie om gymnasielevers upplevelse av musik i samhällskunskapsundervisningen / Music and social studies didactics : An interview study about upper secondary school students' experience of music in the social studies subject

Åhström, Magnus January 2021 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka gymnasielevers upplevelse av musik och låttexter som ett didaktiskt redskap inom ramen för samhällskunskapsämnet. Studien avser också att öka förstå- elsen för de faktorer som påverkar elevernas upplevelse av detta didaktiska redskap, samt deras upplevelse av estetiska läroprocesser på gymnasienivå. Det teoretiska ramverket utgår från två motstridiga teorier om hur undervisningen och läraren bör förhålla sig till elevernas livsvärldar. Åtta intervjuer ligger till grund för studiens resultat. Intervjuerna föregicks av en lektion där musik integrerades som en del i undervisningen. Resultatet pekar på att elevernas upplevelse av musik och låttexter i samhällskunskapsundervisningen i hög grad är kopplade till en mängd individuella faktorer. Aspekter som elevens inlärningspreferenser, livsvärld, personlighet, in- tresse och motivation framstod här som betydande. Slutsatsen visar dels att metoden tycktes göra störst skillnad för elever med både låg inre och yttre motivation. Slutligen belyser studien å ena sida betydande skillnader i elevernas upplevelse och åsikter om undervisning generellt, men visar å andra sidan att de förenas i åsikten att en god undervisning karakteriseras av vari- ation, elevaktiva metoder, tydlighet och struktur. / This study aims to examine upper-secondary school students' experience of music and song lyrics as a didactic tool within the social studies subject. Furthermore, the study aims to increase the understanding of factors that affect students' experience of the aesthetic learning process. The theoretical framework is based on two conflicting theories about how teaching and teachers should relate to the students' life worlds. Eight interviews form the basis of this study's results. The interviews were preceded by a lesson where music was integrated as a part of the teaching. The results indicate that the students' experience of music and lyrics in social studies teaching, were to a large extent linked to a multitude of factors. Aspects such as the student's learning preferences, life world, personality, interests and motivation appeared to be significant factors that affected their experience. The method seemed to make the largest difference for students with both low internal and external motivation. On one hand the study highlights the differences in the students' experience and opinions on teaching in general. On the other hand, the students unanimously described good teaching to be characterized by varied and student-active methods in combination with lucidity and structure.

Page generated in 0.3598 seconds