Syftet med den här uppsatsen är att visa olika perspektiv och åsikter om att implementera det engelska språket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frågeställningar: "Vad anser pedagogerna på förskolan om att implementera engelska språket i den svenska förskolan? Anser vårdnadshavarna att det engelska språket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk läroprocess?".  Ett tidigare experiment om ämnesintegration mellan engelska och estetisk läroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som användes för att uppnå syftet är kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkäter). Intervjupersonerna anser att  det engelska språket skall införas i den svenska förskolan, men att endast baskunskaperna ska läras ut, såsom färger, siffror och namn på frukter exempelvis. Resultatet av enkäterna visar på att 70% (exklusive bortfall på 25% och 5% svarade nej) av de tillfrågade vårdnadshavarna vill att det engelska språket ska implementeras i den svenska förskolan. Både tidigare forskning, förskollärarna samt mitt tidigare experiment påvisar att estetisk läroprocess är en lämplig och användbar metod att använda vid implementering av ett nytt språk i den svenska förskolan.

The purpose of this thesis is to describe and analyse the visual expressions of Street Art that occurs in the public space, and by doing so, to study this specifi c practice, and also elucidate the relation between public space as a democratic idea, a place for freedom of speech and as a planned, aesthetically shaped place. The intention is to throw light upon a central part of many young peoples lives in a didactic aspect. In this thesis I discuss Street Art as an informal image making in public space that young people use as tools to make meaning, but also as a form of resistance. The methodologies used in the study are ethnography and visual ethnography, where observational studies of Street Art as practice, interviews and interpretation of photographs (my own, and my informants) are performed and analysed. Theoretically, the study has a didactic and semiotic approach but I also rely on Cultural Studies as a research fi eld in order to be able to pick up different kinds of theories. From three platforms; public space and public place and places for Street Art, aesthetic learning processes within this specifi c practice, and fi nally the expanded fi eld of Art and the similarities and differences between formal Art and Street Art I have outlined four themes; ephemerality, the criteria for Street Art practice, how the work is being done, as a collective and individual practice, the struggle of space in public space, and fi nally high and low in Art and culture. By describing and analysing this informal image making light is thrown upon the aesthetic learning process that occurs, the didactic aspect of this practice and the communication that the images articulate. As a result, the study shows that Street Art, in spite of its illegal mark, points out that it is an aesthetic production and a creative practice that consists of resistance, meaning making, achieving knowledge through practice, and above all a way to use the city, to become a part of the city. The thesis contributes with the suggestion that this informal aesthetic learning process is a way to form identity, make meaning, take part of public space, and through symbolic resistance demand ones rights of expression.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur dans som estetisk lärprocess kan påverka barns förklaringar om uppfattningen kring materiens oförstörbarhet utifrån en lösningsprocess. I en semistrukturerad gruppintervju fick barnen förklara samma kemiska fenomen både före och efter att de fått gestalta fenomenet genom dans. Dansen i studien gestaltade partiklarnas rörelse utifrån lösningsprocessen och avdunstningen. Resultatet visade att barn använder sig av tre olika typer av förklaringsmodeller för att förklara det kemiska fenomenet. De tre förklaringsmodellerna är naturvetenskapliga, animistiska och magiska förklaringsmodeller. Undersökningen visar att andelen naturvetenskapliga förklaringsmodeller ökade efter dansaktiviteten. Studien tyder på att dans som estetisk lärprocess kan gynna barns lärande när det gäller kemiinnehåll i förskolan. / The aim of this study is to increase knowledge about how dance as aesthetic learning process can affect children's explanations of the perception of the matter indestructibility based on a solution process. In a semi-structured group interview, the children were able to explain the same chemical phenomena both before and after the gestation of the phenomenon through dance. The dance in the study portrayed the movements of the particles based on the solution process and evaporation. The result showed that children use three different types of explanation models to explain the chemical phenomenon. The three explanatory models are natural science, animistic and magical explanatory models. The survey shows that the proportion of scientific explanatory models increased after the dance activity. The study suggests that dance as an aesthetic learning process can benefit children's learning in terms of chemistry content in preschool.

Enligt läroplanen ska elever få möjlighet att lära sig genom estetiska uttrycksformer (Skolverket, 2018, s.10). Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares uppfattningar av estetiska lärprocesser i relation till ämnet svenska. För att besvara studien har följande två frågeställningar formulerats: Vad uppfattar lärare att estetiska lärprocesser innebär i svenskundervisning? Hur uppfattar lärare att estetiska lärprocesser används i svenskundervisning?   Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra lärare. Studien baseras på fenomenografisk ansats och utifrån analys framträdde fyra beskrivningskategorier: estetiska lärprocesser som delaktighetsstödjande, estetiska lärprocesser som inlärningsstöd, estetiska lärprocesser som komplement i undervisning och estetiska lärprocesser som svåra att genomföra. Resultatet visar att estetiska lärprocesser kan vara ett redskap för att elever ska nå mål i ämnet svenska. Samtidigt visar resultatet att lärare har behov av kompetensutveckling för att estetiska lärprocesser kunna ska planeras och genomföras i svenskundervisningen. Slutsatsen är att studien har bidragit med en bild av vad lärare uppfattar att estetiska lärprocesser är och hur de utifrån sin uppfattning valt att praktisera estetiska lärprocesser i sin svenskundervisning. / The curriculum states that students should have the opportunity to learn through aesthetic expressions (Skolverket, 2018, s.10). The aim of this study is to contribute with knowledge about primary teachers’ pedagogical perceptions of the aesthetic learning processes related to the subject of Swedish language. This study attends to two research questions: What do teachers perceive that aesthetic learning processes are in the teaching of Swedish language? How do teachers perceive that they use aesthetic learning processes when teaching the Swedish language? The collection of data was accomplished through semi-structured interviews with four primary teachers. The study has been inspired by the phenomenography. The result of the study is divided into four categories: aesthetic learning processes as participation support, aesthetic learning processes as learning support, aesthetic learning processes as a complementary part in teaching and aesthetic learning processes as difficult to implement. The results show that aesthetic learning processes may help pupils attain the intended learning outcomes of the subject Swedish. At the same time, the results show that the teachers need competence development in order to be able to plan and support aesthetic learning processes when teaching Swedish. The conclusion is that this study has contributed with an idea of what teachers perceive that aesthetic learning processes are and how they, against this background, choose to practice it in their own teaching in the Swedish subject.

Estetiska uttrycksformer, däribland drama, ska enligt läroplanen ha en plats i skolans verksamhet. Samtidigt läggs mer fokus på de mätbara kunskaperna vilket resulterar i att de estetiska ämnena bortprioriteras. Syftet med studien är därför att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt pedagoger använder dramapedagogik på lågstadiet. För att svara på denna fråga användes de didaktiska frågorna: varför, i vilka sammanhang, hur och när lärare och fritidspedagoger använder dramapedagogik i sin undervisning på lågstadiet. Genom intervjuer kunde olika teman identifieras. På frågan om varför dramapedagogik används framkom det att arbetssättet är inkluderande och lustfyllt samt att det gynnar den socioemotionella utvecklingen. Angående sammanhang ansåg pedagogerna att arbetssättet passar i de flesta sammanhang genom olika dramapedagogiska metoder som inte är bundna till något specifikt skolämne. Vid frågan hur frekvent arbetssättet används i verksamheterna kunde aspekten av tidsbrist urskiljas vilket är anledningen till att större projekt såsom pjäser och musikaler inte sker i samma utsträckning som förr. Tidsbristen förklarades med den nuvarande läroplanens införande. Slutsatsen var att pedagogerna använder sig av dramapedagogik på olika sätt som inte behöver vara krävande tids- eller kunskapsmässigt. Dramaarbetet tycks enligt pedagogerna berika elevernas skoldag och därmed gynna inlärningen vilket i sig är en stor anledning till varför arbetssättet nyttjas i svenska klassrum.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att undersöka förskollärares uppfattning om hur de gör alla och varje barn delaktiga genom arbete med estetiska lärprocesser, vilket tog sin utgångspunkt i att vi såg att förskollärares perspektiv på hur arbetet genom estetiska lärprocesser gör barn delaktiga och inkluderade inte framkom tydligt i forskning. Eftersom vårt syfte har varit att lyfta förskollärares positiva aspekter av inkluderingsarbete genom estetiska lärprocesser har det under arbetets gång varit utmanande att synliggöra kritiska perspektiv kring forskning och det fenomen vi undersökt. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori och relationell pedagogik. Empirin samlades in genom nio digitala intervjuer med legitimerade förskollärare och analyserades utifrån en induktiv tematisk ansats.Studiens resultat visar på att pedagogers görande handlar om ett förhållningssätt där de har barnfokus, är engagerade, skapar nyfikenhet, möjliggör för görande över tid och möten med mångfald som utgångspunkt och att de är beroende av pedagogiska förutsättningar för undervisning genom estetiska lärprocesser som bidrar till delaktighet och inkludering. För vidare forskning ser vi att etnografiska studier genom deltagande observationer och intervjuer skulle kunna bidra till en fördjupad förståelse av inkludering av alla barn genom estetiska lärprocesser, samt hur tekniska och digitala hjälpmedel skapar förutsättning för delaktighet och inkludering. / This is a qualitative study with the aim of examining preschool teachers 'perception of how they make everyone, and every child involved through work with aesthetic learning processes, which was becausewe saw that preschool teacher’ perspectives on how work through aesthetic learning processes make children involved and not included emerged clearly in research. Since our purpose has been to highlight preschool teachers' positive aspects of inclusion work through aesthetic learning processes, it has been challenging during the work to make critical perspectives on research and the phenomenon we have investigated. The theoretical starting point of the study is systems theory and relational pedagogy. The empirics were collected through nine digital interviews with legitimate preschool teachers and analyzed based on an inductive thematic approach.The results of the study show that educators' actions are about an approach where they have a child focus, are committed, create curiosity, enable action over time and meetings with diversity as a starting point and that they are dependent on pedagogical conditions for teaching through aesthetic learning processes that contribute to participation and inclusion. For further research, we see that ethnographic studies through participatory observations and interviews could contribute to an in-depth understanding of the inclusion of all children through aesthetic learning processes, as well as how technical and digital aids create the conditions for participation and inclusion.

This study aims to examine and highlight the use of aesthetic learning processes as tools in education at Waldorf schools. It focuses on how teachers implement aesthetic learning processes in their instruction and the effects the teachers believe these processes have on students understanding and development. The background presents the key concepts of the study: aesthetic learning processes, aesthetics, art education, learning and development within schools, Lgr22 (the Swedish national curriculum), Waldorf pedagogy, and En väg till frihet (a Waldorf curriculum resource).Based on John Deweys pragmatic ideas of learning and aesthetics, along with David Kolb's theories of knowledge and learning styles, the study examines how teachers utilize aesthetic learning processes and identifies associated challenges and opportunities. The research use a qualitative text analysis of two curriculums and interview with two teachers as combined methods. The result reveals that integrating aesthetic learning processes makes instruction more meaningful for students, helping them acquire subject knowledge and understand themselves and the world. By utilizing different learning styles and integrating various subjects, a holistic learning experience is created. By examining the integration of aesthetic learning processes, this study adds to our understanding of how these processes can make education more meaningful for students and teachers. This research expands our knowledge of the implementation and impact of aesthetic learning processes in Waldorf education, offering valuable insights for educators, curriculum developers, and policymakers seeking to enhance teaching and learning practices.

This ethnographic study is located in the field of literary didactics, covering an intersection of the subjects of Swedish and theatre. It investigates construction of text understanding while its participants work with staging Molière’s The affected ladies (Les précieuses ridicules, 1659). Studies of classroom interaction connected to reading drama text are rare in the Swedish field of literary didactics. The main research interest is the participants’ use of interwoven semiotic resources, including spoken language, body, voice and various artifacts. Based on a general need to understand how Swedish students develop reading skills (related to decreasing results internationally) and a growing research interest in the field for embodied knowledge connected to literacy competencies the study sets out to answer the following questions: How do the participants construct text understanding using semiotic resources with a focus on: a) matching of repertoires b) in-role re-presentation c) negotiations. The first aspect draws on theories used in literary didactics including McCormick’s (1994) literary and general repertoires and Langer’s (1995) envisioning literature. The second aspect draws on aesthetic learning and embodied knowledge  (Molander, 1996; Saar, 2005) and theatre semiotics (Heed, 2002). The third aspect draws on sociocultural theory (Vygotskij, 1978; Säljö, 2014) and sociocultural theory applied in the field of drama and theatre (Davis, Clemson & Ferholt, 2015). Seven upper secondary school students, a teacher of Swedish and a teacher of theatre were observed over a period of seven months, starting with the students’ first encounter with the drama text, lasting to the final performance of a one-hour theatre production. The researcher occasionally became participant in the creative process. Analyzed data include field notes, video and sound recordings. Major findings are that: a) Students continuously match their own repertoires with the repertoires of the drama text by references to popular culture, language and body expressions, thereby gradually constructing new understanding. b) By becoming co-creators of a fictional text in a process of aesthetic learning the students developed several perspectives on the literary text, which is one of the main goals in studies of literature in the subject of Swedish. c) The participants’ negotiations involving a number of semiotic resources showed a development of text understanding on an advanced level. It also showed knowing as something emerging out of social interaction where teachers play an essential role by providing aesthetic as well as traditional scaffolding. A central conclusion is that exploring ways of learning where various semiotic recourses are given focus in the process of shaping a final product, e.g. a theatre show, host potential for students’ development of text understanding. The potential for learning seems to relate to producing knowledge rather than reproducing. Verbal and physical expressions of text understanding form new understanding in an on-going spiral. A contribution of the study to the field is showing the potential of embodied knowledge in literary didactics without a master-servant relationship between school subjects. It is suggested that increased focus on embodied knowledge and aesthetic learning might help students to develop reading skills.

Denna undersökning har fokus på frågor i relation till att professionella konstnärer är verksamma skolor som en del av att infria läroplanernas övergripande kulturuppdrag. Här problematiseras vad konstnärerna genom sin praktik kan tillföra skolan. Data till undersökningen baseras på erfarenheter av arbeten där barn och ungdomar har arbetat med konstnärer. Med en diskursanalytisk ansats undersöks hur olika aktörer beskriver konstnärers arbete i skolan.Citat ur statliga och kommunala styrdokument som rör samarbeten mellan skola och konstnärer återges i undersökningen, samt något om forskning om estetik i skolan. Projektet Skapande skola är ett av exemplen som beskrivs genom data som insamlats för att se vilken kompetens konstnärer kan behöva för att verka som konstnärer i skolan.Undersökningen lyfter fram fyra diskursiva förslag på positioner som beskriver hur konstnärer kan bidra till kunskap inom skolans ram. De fyra förslagen lyder;1. Konstnären som ögonöppnare (gör att andra elever och andra saker, än vanligtvis blir synliga, och att nya tankar tar form)2. Konstnären som pausfågel (gör så att lärare och elever i skolan får ett avbrott i den vardagliga undervisningen).3. Konstnären som specialist (gör så att eleverna får tillgång till nya material och tekniker och till ett nytt yrkesområde)4. Konstnären som samhällsguide (gör så att eleverna orienterar sig ut mot samhället).Genom beskrivning av vad konstnären kan bidra med i form av estetisk kunskap genom estetiska lärprocesser, syftar undersökningen till förståelse för konstnärens yrkesidentitet i skolans sfär. Diskurspositionerna kan sägas legitimera konstnärens verksamhet som komplement till ordinarie estetisk undervisning och i det övergripande kulturuppdraget inom alla skolans ämnesområden. / This investigation focuses on issues that arise when professional artists work in schools as part of a course of study to meet national curriculum programmes of study requirements and cultural education attainment targets.This thesis examines what artists can contribute to schools through their artistic residencies.The data for this study is based on experiences from artistic work with children and young people during artist residencies in schools and colleges. A discourse analytical approach has been used to investigate how different actors describe artists’ work in schools and colleges.Quotes from national and council policy documents on topics related to programmes that involve schools and artists can be found in this study, as well as selected research on aesthetics in schools.This study highlights four discursive suggestions of positions that describe how artists can contribute to knowledge within the realm of schools and colleges.The four discursive suggestions of positions are as follows:1.The artist as a catalyst (eye-opener) for new ways of thinking.2.The artist as a “break in routine”.3.The artist as a specialist. Gives access to new techniques or professional fields.4.The artist as a guide to society.Through describing what artists can contribute in the form of aesthetic knowledge and aesthetic learning processes, the aim of the study is to understand the artists’ professional identity in the educational sphere. The discursive positions one can say legitimises artists’ activities in schools as a complement to regular aesthetic teaching and in the overarching cultural attainment targets in all subject areas. / <p></p><p></p>

Title: Children's aesthetic creation in different environments - A qualitative study of five preschool teachers 'perceptions of children's aesthetic learning processes in pre-schools' creative environments. Author: Mafi Misirhanova Supervisor: Karin Ehrlén Term: Spring 2017  The purpose of my thesis is to examine how the five pre-school teachers who participate in my study reflect about aesthetic expressions in relation to children's learning in preschool. Furthermore, I want to find out about the thoughts of the educators concerning the role of social interaction and the importance of the environment in the aesthetic creation process. My first question is about what view the informants have on social interaction during aesthetic creation processes. My second question is about how the informants reflect on studio and creative rooms at the selected three preschools. The study is based on qualitative interview methods where five pre-school teachers reflected on their internship. The essay is based on a sociocultural perspective based on development and learning. As far as the informants' views on social interaction during aesthetic creation processes are concerned, my study showed that there is a strong connection between aesthetic learning processes, language learning and social interaction as these areas interact during a creative activity at preschool. The informants' reflection on the studio and the creative rooms showed that the preschool with a creative room in the department gave the most positive response because the room was considered to enable continuous creation processes. The studio as a separate room and the playroom with a creative corner had shortcomings in accessibility with regard to the use of the room as well as the material.