Teknologiers transformativa förmågor har stor potential att bidra till förändring som gynnar samhällen, miljön och mänskligt välbefinnande. Världen står idag inför många stora utmaningar som klimatförändringar och omfattande digitala förändringar. Investerare påverkar vilka teknologier som formar våra samhällen, och uppdragsdrivna aktörer, snarare än endast vinstdrivna, kan påverka framtida paradigmskiften. Trots ett ökat intresse för området ”transformativa teknologier” saknas konsensus kring grundläggande egenskaper och vad begreppet inbegriper. Avsaknaden av definierande egenskaper resulterar i att begreppet löper risk att urvattnas, vilket vidare medför negativa effekter kopplade till beslutsfattares avsaknad av praxis för att utvärdera transformativa förmågor hos teknologier. Beslutsfattare kan hjälpas av ett tydligare definierat begrepp och genom applicerbara metoder kan beslutsfattare hjälpas nå sina mål. Befintliga metoder för utvärdering av ansvarsfulla investeringar som ESG och Impact investing är inte fokuserade på teknologier och därtill finns begränsningar som gör de mindre tillämpbara i fall där transformativa teknologier är relevant. Studien bidrar till en ökad förståelse för begreppet och tillhandahåller metoder för utvärdering genom att analysera transformativa egenskaper i Industrifondens portföljbolag inom området transformativ teknologi. Det empiriska underlaget utgörs av 12 portföljbolag. Studien visar på tre dimensioner av transformativa egenskaper, value changes, mimicry och diffusion, samt bidrar med förståelse kring dess innebörd. Vidare visar studien på återkommande mönster i termer av transformativa egenskaper. Utöver bidraget kopplat till en ökad förståelse inom området ger studien förslag på hur dessa teknologier kan utvärderas samt hur utvärderingsmetoder kan tillämpas vid investeringsstrategier. / The transformative capabilities of technologies have great potential contributing to change that benefits society, the environment and human well-being. The world faces many grand challenges today, such as climate change and extensive digital change. Investors affect which technologies shaping our societies and organizations that are mission-driven, rather than entirely profit-driven, can affect the paradigm shifts that are to come. Despite an increased interest in the field of “transformative technologies”, there is a lack of consensus on basic characteristics and what the term entails. The lack of defining characteristics results in a risk of the term being diluted, which further has negative effects linked to decision-makers’ lack of approaches to evaluate transformative abilities in technologies. Decision-makers can be helped by a more defined concept, and through applicable methods, decision-makers can be helped to achieve their goals. Existing methods for evaluation of so-called “responsible investments” such as ESG and Impact investing are not focused on transformative capabilities of technologies. Furthermore, some limitations make them less applicable in cases where transformative technologies are relevant. The study contributes to an increased understanding of the concept and provides methods for evaluation by analyzing transformative capacities in Industrifonden's portfolio companies in the field of transformative technology. The empirical basis consists of 12 portfolio companies. The study highlights three dimensions of characteristics for transformative technologies, value changes, mimicry and diffusion, and contributes to an understanding of their meaning. Furthermore, the study shows recurring patterns in terms of transformative characteristics. In addition to the contribution linked to an increased understanding in the area, the study provides suggestions on how these technologies can be evaluated and how evaluation methods can be applied to investment strategies.

There is a massive gender gap in the tech startup industry. 1% of the CTOs at venture-backed companies in Europe are women and only 1% of the venture capital in Sweden is given to all-female founding teams. The author believes that gender equality should improve because of the fundamental right to have equal opportunities, but also because it could benefit the industry. Research indicates that gender equality, for example, can lead to increased profitability. This thesis is a qualitative study aiming to understand the effects of the industry gender gap by investigating how women in the industry perceive gender inequality. The study will answer to what extent gender equality is seen as a problem, what barriers female tech entrepreneurs face and present some explanations for the gender gap. The foundation for the results and discussion sections is a literature review on entrepreneurship and gender and semi-structured qualitative interviews. The interviews were carried out with women who had worked in the tech startup industry in Stockholm. A total of 12 respondents with various professions and degrees of technical skills were interviewed. They worked or had worked as founders, investors or at incubators. Throughout the analysis, two distinct views on the extent of the problem were identified. Some women perceived the gender gap as mainly unproblematic and their gender as beneficial yet insignificant. These respondents have been labeled the Positive Gender Neutral (PGN) group. They stated that their gender was more advantageous than impeding. Being a minority makes one stand out, which can be beneficial. The other group of respondents raised that this visibility can be both advantageous and tiring. This group has been labeled the Structure Acknowledging (SA) group. They expressed that there are layers of gender inequality in addition to the gender discrepancy. They stated that there are significant barriers to female entrepreneurs and wished to decrease gender inequality. Both groups expressed that there are certain barriers to women, although the PGN group tended to view the barriers as relating to individual women and the SA group to structures in the industry and society. Some expressed that women have internal barriers such as a lack of confidence and unwillingness to take risk. Some structural barriers expressed were the male entrepreneurial norm and male domination of the industry, including a ”bro culture” and homosociality. The two distinct views on gender inequality can be seen as coping strategies for succeeding in a male-dominated environment. That could be an indication that there is a strong male norm in the industry. Many raised rhetoric such as master suppression techniques or excluding entrepreneurial language as barriers. The respondents furthermore also often explained the gender gap with women being attracted to other industries or lacked tech entrepreneur role models. Finally, comparing the results to previous research, all respondents have a high gender awareness level, in particular, the respondents in the SA group. Gender awareness can lead to change. Thus, hopefully, there is a positive trend of gender awareness in the industry, which this thesis hopes to contribute to. / Det finns ett stort könsgap i tech startup-industrin. 1% av CTOs på företag backade av riskkapital i Europa är kvinnor och endast 1% av riskkapitalet i Sverige ges till helt kvinnliga grundarteam. Författaren anser att jämställdheten bör förbättras dels på grund av den grundläggande rättigheten att ha lika möjligheter, dels för att det kan gynna industrin. Forskning tyder på att jämställdhet till exempel kan leda till ökad lönsamhet. Denna avhandling är en kvalitativ studie som syftar till att förstå effekterna av industrins könsdiskrepans genom att undersöka hur kvinnor i branschen upplever ojämställdhet. Studien ämnar besvara till vilken utsträckning jämställdhet ses som ett problem, vilka hinder som kvinnliga teknikföretagare står inför och presenterar några förklaringar för könsskillnaden. Grunden för resultaten och diskussionen är en litteraturstudie om entreprenörskap och kön samt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kvinnor som arbetat i tech startup-industrin i Stockholm. Sammanlagt tolv respondenter med olika yrken och grader av tekniska färdigheter intervjuades. De arbetade eller hade arbetat som grundare, investerare eller på inkubatorer. I analysen identifierades två olika synsätt på problemets omfattning. Vissa kvinnor upplevde könsskillnaden som huvudsakligen oproblematisk och deras kön som fördelaktigt men likväl obetydligt. Dessa respondenter har benämnts den positiva könsneutrala gruppen (PGN). Att vara en minoritet gör att man sticker ut, vilket kan vara fördelaktigt. Den andra gruppen av svarande hävdade att denna synlighet kan vara både fördelaktig och tröttsam. Denna grupp har benämnts den strukturerkännande gruppen (SA). De uttryckte att det finns ojämställdhet utöver könsgapet. De uppgav att det finns betydande hinder för kvinnliga entreprenörer och att de ville minska könens ojämlikhet. Båda grupperna gav uttryck för att det finns vissa hinder för kvinnor, även om PGN-gruppen tenderade att se hindren i relation till andra kvinnor medan SA-gruppen nämnde samhälleliga strukturer. Några uttryckte att kvinnor har interna hinder som brist på självförtroende och ovillighet att ta risk. Några strukturella hinder som uttrycktes var den manliga entreprenörsnormen och den manliga dominansen i branschen, inklusive en "grabbig” kultur och homosocialitet. De två distinkta föreställningarna om jämställdhet mellan könen kan ses som strategier för att lyckas i en manligt dominerad miljö, vilket kan kopplas till att det finns en stark manlig norm i branschen. Andra hinder som lyftes var härskartekniker, manligt entreprenörsspråk och brist på förebilder. Slutligen visar en jämförelse av resultaten med tidigare forskning att respondenterna har en hög könsmedvetenhetsnivå, i synnerhet SA-gruppen. Könsmedvetenhet kan leda till förändring. Således finns det förhoppningsvis en positiv utveckling av könsmedvetenhet inom branschen, som denna avhandling hoppas bidra till.

Investment decision-making processes within the Venture Capital (VC) industry are increasingly including sustainability impact aspects, particularly when investing in start-ups. However, the lack of a common understanding and standard for measuring sustainability presents a significant challenge. This thesis explores the current state of sustainability impact assessment within the VC industry, highlighting the gap between academic literature and practical reality. Through a literature review, desk research, and expert interviews, the frameworks and measures used in practice, and the extent to which they align with academic suggestions, are examined. In addition, the impact of the new EU regulation, the Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR), on the development of sustainability assessment within VC investment processes is briefly examined. The findings reveal a need for a unified, holistic framework for assessing the sustainability impact of start-ups, emphasizing the potential of existing research streams and the importance of collaboration between academic and practical experts. This work serves as a steppingstone for practitioners, policy makers, and future research in the field of sustainability assessment and in particular of start-ups. / Beslutsprocesser för investeringar inom riskkapitalbranschen inkluderar i ökande omfattning hållbarhetsaspekter, särskilt vid investeringar i nystartade företag. Avsaknaden av en gemensam förståelse och standard för att mäta hållbarhet utgör dock en betydande utmaning. Denna avhandling undersöker det aktuella läget för hållbarhetsbedömning inom VC-industrin och belyser klyftan mellan akademisk litteratur och praktisk verklighet. Genom en litteraturstudie, skrivbordsundersökningar och expertintervjuer undersöks de ramverk och mått som används i praktiken och i vilken utsträckning de överensstämmer med akademiska förslag. Dessutom undersöks kortfattat hur den nya EU-förordningen, Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR), påverkar utvecklingen av hållbarhetsbedömningar inom riskkapitalinvesteringsprocesser. Resultaten visar att det finns ett behov av ett enhetligt, holistiskt ramverk för att bedöma hållbarhetseffekterna av nystartade företag, vilket betonar potentialen i befintliga forskningsströmmar och vikten av samarbete mellan akademiska och praktiska experter. Detta avhandling fungerar som en utgångspunkt för praktiker, beslutsfattare och framtida forskning inom området hållbarhetsbedömning och i synnerhet nystartade företag.

Venture capital is associated with some of the most rapidly growing and influential technological companies. The strengths of the venture capital model have been effectively articulated by academics and policymakers. At the same time, venture capital financing became increasingly influential in the deep technology startup ecosystem, and there was a need to investigate the industry's growth impact of financing. Hence, this thesis focuses on the research area that is initiated by Industrifonden, an early-stage venture capital fund in Sweden. This study has chosen to investigate and answer the growth impact analysis in two key areas: timing (is timing of financing an independent factor for the growth of deep tech startups?) and sector based financing (Is Venture capital financing sector based?). The data comes from a cohort of startups (143 startups from 2010 to 2019) that are representative of deep-tech and non-deep-tech firms in Sweden, according to the Retriever Business Database in association with KTH Library. As the performance can be explained through the growth of the firms, the result shows that timing of funding has a statistically significant impact on the growth of the firm. The findings indicate a higher positive correlation between timing and startups’ growth, but sector based financing is statistically insignificant for deep tech startup growth. / Riskkapital är förknippat med några av de snabbast växande och inflytelserika tekniska företagen. Styrkorna i riskkapitalmodellen har effektivt formulerats av akademiker och beslutsfattare. Samtidigt blev riskkapitalfinansiering alltmer inflytelserik i det djupa teknikstart, och det fanns ett behov av att undersöka branschens tillväxtspåverkan av finansiering. Därför fokuserar denna avhandling på det forskningsområde som initierats av Industrifonden, en svensk riskkapitalfond. Denna studie har valt att undersöka och svara på analysen av tillväxtspåverkan inom två nyckelområden: timing (är tidpunkten för finansiering en oberoende faktor för tillväxten av djupa teknikstart?) Och branschfinansiering (är riskkapitalfinansiering branschbaserad?). Uppgifterna kommer från en grupp nystartade företag (143 startups från 2010 till 2019) som är representativa för djup teknologiska och icke-djup tekniska företag i Sverige, enligt affärsdatabasen Retriever i samarbete med KTH biblioteket. Eftersom resultatet kan förklaras genom företagens tillväxt visar resultatet att tidpunkten för finansiering har en statistiskt signifikant inverkan på företagets tillväxt. Resultaten indikerar en högre positiv korrelation mellan timing och startups tillväxt, men branschfinansiering är statistiskt obetydlig för djup teknisktillväxt.

Denna studie undersöker entreprenöriella egenskaper och deras roll i investeringsbeslut. Processen från idé till förverkligande är utmanande och kräver tid, kompetens och framför allt kapital. Studien syftar till att identifiera och formulera vilka egenskaper som är mest betydelsefulla för riskkapitalister och vad som bedöms när en entreprenör söker investering. På så vis belyses hur entreprenörer agerar vid investeringstillfällen och deras syn på vad riskkapitalister värderar. Syftet med studien är att skapa en övergripande förståelse för de egenskaper hos entreprenörer, särskilt inom svenska startups, som påverkar riskkapitalisters investeringsbeslut. För att uppnå detta syfte inkluderar studien även att identifiera relevanta verktyg och ramverk som kan underlätta förståelsen och identifieringen av dessa egenskaper hos entreprenörer. Detta genomförs med hjälp av en kvalitativ studie baserat på intervjuer från riskkapitalister och entreprenörer. Genom att formulera en kravlista med de mest relevanta egenskaperna och deras betydelse ämnar studien att bidra till en ökad förståelse av detta dynamiska samspel. En viktig insikt från studien är att trots att det finns flera kriterier att beakta vid investeringstillfällen, är entreprenören den avgörande faktorn. Därför är egenskaper såsom förmågan att sälja, självförtroende och uthållighet, bland andra, avgörande för att säkra finansiering och lyckas med företaget. En ytterligare insikt från denna studie är att verktyg såsom due diligence och ramverk som The Big Five kan underlätta för både riskkapitalister och entreprenörer att bedöma vilka egenskaper som är mest avgörande beroende på omständigheterna. / This study investigates entrepreneurial traits and their role in investment decisions. The process from idea to realization is challenging and requires time, competence, and, above all, capital. The study aims to identify and formulate the traits that are most significant for venture capitalists and what is assessed when an entrepreneur seeks investment. In this way, the study highlights how entrepreneurs act during investment opportunities and their perspective on what venture capitalists value. The purpose of the study is to create a comprehensive understanding of the traits in entrepreneurs, particularly within Swedish startups, that influence venture capitalists' investment decisions. To achieve this purpose, the study also includes identifying relevant tools and frameworks that can facilitate the understanding and identification of these traits in entrepreneurs. This is accomplished through a qualitative study based on interviews with venture capitalists and entrepreneurs. By formulating a checklist of the most relevant traits and their significance, the study aims to contribute to a greater understanding of this dynamic interaction. An important insight from the study is that despite the numerous criteria to consider during investment opportunities, the entrepreneur is the decisive factor. Therefore, traits such as the ability to sell, self-confidence, and perseverance, among others, are crucial for securing financing and succeeding with the business. An additional insight from this study is that tools such as due diligence and frameworks like The Big Five can facilitate both venture capitalists and entrepreneurs in assessing which traits are most crucial depending on the circumstances.

This thesis investigates the historically composed political and economic contexts that contributed to the late 1990s commercial renaissance of Korean national cinema and that have sustained the popularity of Korean films among local and regional audiences ever since. Unlike existing approaches to the topic, which emphasise the textual characteristics of national film production, this thesis considers relations between film production, distribution, exhibition, and ancillary markets, as well as Korean cinema’s engagement with international cinemas such as Hollywood, Hong Kong, China and Japan. I argue that following the relaxation of restrictive film policy towards the importation and distribution of foreign films between 1986 and 1988, the subsequent failure of the domestic film industry to compete against international competition precipitated a remarkable shift in consensus regarding the industry’s structure and functions. Due to the loss of distribution rights to foreign films and the rapid decline in ticket sales for Korean films, the continued economic viability of local film companies was under enormous threat by the early 1990s. The government reacted by permitting conglomerates to seize control of the industry and pursue vertical and horizontal integration. During the rest of the decade, Korean cinema was transformed from an art cinema to a commercial entertainment cinema. The 1997/98 economic crisis led to the exit of conglomerate finance, but streamlined film companies were able to withstand the monetary meltdown, continue the domestic revitalisation, and, since the late 1990s, build media empires based on the expansion of Korean cinema throughout the Asian region.

本研究之目的在探索國內科技產業的發展過程中，科技公司創業及經營的過程裡，創投公司對科技公司之知識互動關係，探討創投公司在科技公司各經營階段所扮演的角色及功能，創投公司可以提供科技公司之附加價值，影響創投事業與科技公司知識互動之因素，以及創投公司對科技創新之影響。 　　創投公司與科技公司知識互動成功之因素，在於科技公司之知識及資源的需求，以及創投公司所具有之條件，依據上述個案分析發現，其主要關鍵因素如下： 　　1.創投公司之資金為科技公司迫切需要之財務外援。 　　2.經營團隊對資金募集陌生或沒信心。 　　3.認同創投公司之專業能力。 　　4.經營團隊缺乏專業經營管理經驗，對外部知識之依賴度高。 　　5.對創投公司之組織網絡資源（上游零組件材料、下游客戶、策略投資人、新技術來源等）依賴度高。 　　6.產業之成熟度低且變動幅度大，產業前景不明，經營團隊對外部知識之依賴度高。 　　7.企業轉型方向未定，對新產業不熟悉，需要創投公司協助。 　　8.科技公司與創投團隊彼此有深厚的互信基礎。 　　9.科技公司之經營團隊對投資環境陌生。 　　10.創投團隊具有協助科技公司企業重整成功的經驗。 　　11.創投公司掌握科技公司具影響力的股權及決策權。 　　12.創投公司瞭解新市場趨勢。 　　本研究分析歸納之研究發現如下： 　　一、創業經營互動構面 　　【研究發現一】：科技公司的種子期及創建期，創投公司扮演催生者及創業智囊的角色。 　　【研究發現二】：科技公司的成長期及擴張期，創投公司扮演資源提供者與仲介者的角色。 　　【研究發現三】：科技公司的成熟期，創投公司扮演股票上市推動者角色。 　　【研究發現四】：科技公司的重整期，創投公司扮演企業改造者角色。 　　【研究發現五】：產業組織網絡的綿密度，會影響創投公司之投資品質。 　　【研究發現六】：創投公司的投資金額會影響知識互動之程度。 　　【研究發現七】：僅資金投資的創投公司漸不受科技公司歡迎，具有附加價值的創投公司才有較多空間。 　　二、科技創新互動構面 　　【研究發現八】：創投公司主導資本效率，協助科技公司之技術創新，兩者合力推動經濟發展。 　　【研究發現九】：創新技術透過創業過程取得卓越財務報酬，為科技產業技術成長的動因。 　　【研究發現十】：科技背景的創投公司，較主動推動技術創業，為科技成長做先鋒，財務背景創投公司則傾向於協助經營為主，為科技成長做後援。 　　【研究發現十一】：技術創新的分散性及開放性，促使創投公司的存在與發展。 　　【研究發現十二】：科技知識與經營管理知識的模組化結合，促使新創科技公司與創投公司密切合作。 　　三、知識管理互動構面 　　【研究發現十三】：創投公司的產業網路知識及經營管理知識，對科技公司的協助，優於創投公司之金融資本之效益。 　　【研究發現十四】：產業成熟度越低，創投公司與科技公司之知識互動越緊密。 　　【研究發現十五】：技術導向的技術領先公司，與創投公司之知識互動程度越低。 / The objectives of this thesis intend to explore the knowledge interactive relationship between the venture capitalist and technology industries as well as the key success factors (KSFs) to initiate the interactive basis. Based on the knowledge interactive relationship, this study presents : the roles and functions of the venture capitalist during different business stages, the added-value that the venture capitalist provided, the key factors influencing the interactive relationship, and the changes in technology and innovation as influenced by the venture capitalist. 　　The key success factors initiating the interactive relationship between the venture capitalist and technology industries are the technology company's demand in knowledge and resources as well as the knowledge and resources that the venture capitalist can provided. 　　This study was conducted by using case study methodology covering four samples of high-tech companies and two venture capitalists. The results of this study are as follows: 　　1. During the seed and start-up stages of technological companies, the venture capitalist acts as the promoter and start-up consultant. 　　2. During the growth and development stages of technological companies, the venture capitalist acts as the resource-provider and coordinator. 　　3. During the late stage of technological companies, the venture capitalist acts as the IPO promoter. 　　4. During the re-orgnization stage of technological companies, the venture capitalist acts as the re-structurer. 　　5. The industrial network of the venture capitalist will influence the company's investment performance. 　　6. The investment amount will influence the knowledge interactive intensive of the venture capitalist. 　　7. The venture capitalist only affords capital but without knowledge have been worked difficult. Only the venture capitalists with smart-money and value-added will have development space. 　　8. The venture capitalist leads the capital efficiency and the technical companies lead the technology innovation. Both of them promote the development of economics. 　　9. Start-up new companies with innovative technologies to purchase excellent financial reward are the motive factor of technology development. 　　10. The venture capitalists with technical background will more actively promote the innovative technologies start-up. The venture capitalists with financial background will focus on the management of the investee. 　　11. The diversity of technology innovation builds up the development space basis of the venture capitalists. 　　12. The modularization of the technical innovation and business management is the key factor in pushing the knowledge interactive between technical companies and venture capitalists. 　　13. The industrial network and management knowledge contributions of the venture capitalists are more than the contributions of the capital benefit. 　　14. The more amorphous of the industry, the more knowledge interactive activities between the technical companies and the venture capitalists. 　　15. The more technical-oriented companies, the less knowledge interactive activities between the technical companies and the venture capitalists.

本研究透過台灣創投基金的聲譽、國際化和政治連結等信號(Signal)，探討創投基金對於新創公司初次公開發行後的長期表現的影響。本研究之實證結果發現，創投基金的聲譽越高以及國際化程度越高，對於新創公司的長期表現有正向影響，但是創投基金與國發基金的政治連結卻產生非單一面向的結果，政治連結僅對於新創公司的長期研發投入具有正面顯著影響。政治連結會帶來負向的效果可能由於國發基金所推行的政策影響，或者是其中具有裙帶資本主義的干擾，導致受到國發基金所投資的創投基金對於新創公司的長期表現帶來負面影響。由本研究的結果我們可知若新創公司得到具有高聲譽或國際化的創投投資是對於其未來發展是有所幫助，所以新創公司在尋找創投基金合作時，可以以此作為考量的標準。 / In this research, venture capital reputation, degrees of internationalization, and the political links formed by venture capitals and Taiwanese National Development Fund are hypothesized to influence the long-run performance of start-ups. By utilizing a unique dataset of venture capital investment, we could investigate the sources of higher long-run performance of venture capital teams. Besides, we also inquire the impact of internationalization and political links of venture capitals on the performance of stat-up business. The results show that venture capitals with higher reputation or degrees of internalization impacts positively on long-term performance of start-ups. However, the political links formed between venture capitals and Taiwanese National Development Fund only affects business innovation measures positively. The policy focused or the crony capitalism long existing between Taiwanese National Development Fund and venture capitals can both be the major reasons to trigger the mixed investment influence. Thus, this research can shed some light on the intrinsic factors driving positive investment results other than the venture capital reputations.

Innovation has been considered the critical driver behind economic growth and value creation for a long time. However, in order to achieve an innovative status, the commercializing of an invention is required by injecting capital and strategy. While capital comes in many forms, this thesis focuses on the field of venture capital and how this type of financial backing can be analyzed and managed. Herein, the company characteristics continuum is presented, where business model innovation and technological innovation represent the two extremities. The purpose was then to investigate if there are significant differences in the venture capitalists' investment models as one moves along the aforementioned continuum. Semi-structured interviews were used and interpreted independently by the authors, with respect to coding units, in order to enhance objectivity. The thesis mainly targeted the information technology industry, where analysis was conducted on four of the largest actors on the Nordic venture capital market. The Nordic focus, combined with the rapidly moving industry, resulted in that significant differences, in the venture capitalists' investment models, were identified; giving implications both for theory and practice. These differences were identified as stemming from the initially adopted risk profiles, which then affected all other areas of the investment models. / Innovation har länge ansetts vara den kritiska drivkraften bakom ekonomisk tillväxt och värdeskapande. Emellertid, för att uppnå en innovativ status, krävs kommersialisering av en uppfinning genom att tillföra kapital och strategi. Kapital existerar i flera olika former, dock fokuserar denna uppsats på området riskkapital, och hur denna typ av finansiell backning kan analyseras och hanteras. Häri presenteras kontinuumet för företagskaraktäristik, där innovation inom affärsmodeller och teknik representerar de två ändpunkterna. Syftet var att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan riskkapitalisters investeringsmodeller, när ett företag rör sig längs det ovan nämnda kontinuumet. Semi-strukturerade intervjuer användes och tolkades oberoende av författarna, genom att använda kodord, för att förbättra objektiviteten. Uppsatsen berör främst företag inom industrin för informationsteknologi, där analys har gjorts på fyra av de största aktörerna inom marknaden för riskkapital i Norden. Ett Nordiskt fokus, kombinerat med en hastigt utvecklande industri, resulterade i att signifikanta skillnader, i riskkapitalisters investeringsmodeller, identifierades; vilket gav implikationer för både teori och praktik. Dessa skillnader identifierades att härstamma från de initialt anammade riskprofilerna, som sedan påverkade alla andra områden inom investeringsmodellen.

No description available.