Förskolans verksamhet är en plats som är till för alla barn, med en rådande omsorgspedagogik och synssätt att alla barn ska bli sedda, stödjas och utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Med alla barn menar vi även de barn som på något vis utmanar förskollärare lite extra, genom att avvika från normer, förväntningar och med beteenden eller utbrott som kommer som blixtar från en klar himmel. Barn som har en ADHD-problematik eller en beteendeproblematik som väcker frågor, funderingar, ilska eller hopplöshet hos andra barn och förskollärare i verksamheten genom att gång på gång bryta mot det förväntade. Studiens syfte är att utifrån förskollärares erfarenheter, ta reda på hur de arbetar för att bemöta och stötta barn med ADHD och utmanande beteende samt vilka strategier de använder sig av. Resultatet av studien belyser vikten av att förskollärare har kunskaper om barn med ADHD-problematik och beteendeproblematik, eftersom att det är helt olika saker. Resultatet lyfter även hur förskollärares bemötande och synsätt kan påverka i mötet med barnen och arbetet i förskolans verksamhet. Utifrån analyser av förskollärarnas svar i enkätfrågor har vi strävat efter att styrka deras tankar, strategier, kunskaper och metoder i nyare forskning och litteratur. Slutsatsen av studien menar vi är att det finns kunskaper men också brister om förståelsen för barn med beteendeproblematik, men även att förskollärarna i studien uttrycker en önskan att vilja lära sig mer för att kunna bemöta och stötta dessa barn.

Playing and socializing is of great importance for children's fellowship, participation and inclusion in preschool. Research show that children in need of special education are at risk of exclusion from playing and socializing with other children for various reasons. This study takes a qualitative approach aimed at describing and analyzing the Play Time/Social Time (PT/ST) program and its utility in the inclusive milieu of the Swedish preschools.  The PT/ST program strives to give each and every child the opportunity to develop the skills needed for social interplay in order to create a positive experience that can contribute to increased participation and inclusion for all. Data was collected from five semistructured interviews with a preschool teacher as well as observations from two lessons and two activities from the program PT/ST, all of which were supervised by the same teacher and involved four children. The analysis takes its inspiration from phenomenology, which seeks to find the units of purpose and meaning within the studied phenomenon. We explore the meeting between, and utility of, the PT/ST program with regards to the Swedish preschool system. The interrogated preschool teacher holds the learning of social interplay and social competence to be the most significant lesson the preschool can impart on young children, and that PT/ST could be useful towards this end. It could also create a unified approach towards giving all children equal opportunity for participation. The conclusion we draw is that the intentions of the preschool teacher will matter greatly for how they assess and work with the interplay and socializing between children. The PT/ST program will not alone guarantee any increased social competence, but could create the conditions and opportunities for each and every child to gain the experience and knowledge of social interplay through playtime in an inclusive preschool setting. / Lek och samspel har en mycket stor betydelse för barns gemenskap, delaktighet och inkludering i förskolan. Forskning visar att barn i behov av särskilt stöd av olika anledningar kan riskera att inte bli delaktiga i lek och samspel med andra barn. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats där syftet med studien har varit att beskriva och analysera programmet PlayTime/Social Time (PT/ST) och dess användbarhet i den svenska inkluderande förskolemiljön. Programmet PT/ST syftar till att ge alla barn och varje barn möjlighet att utveckla samspelsfärdigheter. Detta för att ge positiva erfarenheter av gemensam lek och social samvaro för alla barn och varje barn, vilket därmed kan bidra till ökad delaktighet och inkludering för barn i förskolan. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en förskollärare, samt observationer där förskolläraren genomförde två samlingar och två arrangerade lekstunder ur programmet PT/ST. Vid observationerna deltog fyra barn. Analysarbetet har inspirerats av fenomenologin, vilken syftar till att finna de studerade fenomenens meningsbärande enheter. Studiens resultat belyser programmet PT/STs möte med och användbarhet i svensk förskola. Resultatet visade att förskolläraren anser att arbetet med barns sociala samspel och att utveckla barns sociala kompetens är förskolans viktigaste uppgift, och i detta arbete skulle PT/ST kunna vara användbart för att ge barn erfarenheter och kunnande av samspelsfärdigheter. Resultatet visar även att programmet PT/ST skulle kunna vara användbart i syfte att skapa ett gemensamt förhållningssätt i barngruppen om alla barn får möjlighet att delta. Studiens slutsats är att förskollärares intentioner har stor betydelse för hur de värderar och arbetar med barns lek och samspel. Att förskolor arbetar utifrån programmet PT/ST, är ingen garanti för att barnen blir mer socialt kompetenta, men det kan skapa förutsättningar och ge möjligheter för alla barn och varje barn att få erfarenheter och kunnande i samspelsfärdigheter och gemensam lek i inkluderande förskolemiljöer. / Lek och samspel för alla barn i inkluderande förskolemiljöer

Bakgrunden till denna studie är att undersöka och kritiskt granska synen på lek och vilket handlande det kan generera. Särskilt avser studien undersöka hur förskollärare, specialpedagoger och rektorer ser på förskollärares handlande samt hur den specialpedagogiska rollen beskrivs i relation till förskollärares handlande och barns lek. Tidigare forskning hänvisar till att förskollärare har behov av kunskap för att agera stödjande i förhållande till barns lek. Studier pekar på att omkringliggande samverkansfaktorer är avgörande för förskollärares möjligheter, där betydelsen av ett systematiskt tänk i organisationer visar på positiva effekter i ett långsiktigt perspektiv. Studien utgår från systemteoretiska synsätt samt från kommunikationsteoretiska, sociologiska och kulturella synsätt på lek. Både kvalitativ metod i form av fokusgruppintervjuer och kvantitativ metod i form av enkät har använts. Fokusgruppintervjuer har genomförts med förskollärare och specialpedagoger och digital enkät med öppna frågeställningar till rektorer. Resultaten från intervjuer och enkät visar att lekens betydelse behöver lyftas för att möjliggöra förskollärares handlade i samverkan med specialpedagog och rektor. Resultatet visar också att förskollärare handlande styrs av andra delar i organisationen som ses som viktigare. Andra delar som framkommer är behov av kunskap av betydelsen av vuxnas agerande i förhållande till lek som innefattar teorier kring lek samt att lyfta leken i de lokala styrdokument och uppföljningsverktyg som används. Sammantaget kan resultatet relateras till ett helhetstänk som kan bidra till ett systematiskt arbete runt lek i en organisation. Genom fokus på professioners handlande gällande barns lek och ett proaktivt arbetssätt kan barn stödjas i socialt samspel som ett sätt för att minimera risken för utanförskap. / The basis of this study is to investigate and critically examine the view on play and what action it can generate. In particular, the study aims to investigate how preschool teachers, special educators, and principals view preschool teachers' behavior, as well as how the role of the special education teacher is described in relation to preschool teachers behavior and childrens play. Previous research refers to preschool teachers having a need for knowledge in order to act in a supportive way in relation to children's play. Studies indicate that surrounding collaboration factors are crucial for preschool teachers' opportunities, where the importance of systematic thinking in organizations shows positive effects in a long-term perspective. The study assumes the systems theory perspective as well as the communication theoretical, sociological, and cultural approaches to play. Both a qualitative method in the shape of focus group interviews as well as a quantitative method by way of questionnaires have been used. Focus group interviews have been carried out with preschool teachers and special educators, and digital questionnaires with open questions for the principals. The results from interviews and questionnaires illustrates that the importance of play needs to be emphasized to enable preschool teachers to act in collaboration with special educator and principal. The results show that the preschool teacher's actions are guided by other parts of the organization that are seen as more important. Other parts that appear in the results are the need for knowledge of the meaning of adult's actions in relation to play that involves theories around play, and to lift play in the local control documents and follow-up tools that are being used.   Overall the result can be seen related to holistic thinking that can contribute to a systematic work around play in an organization. Through focus on professionals' actions regarding children's play and a proactive way of working, children can be supported in social interaction as a way to minimize the risk of exclusion.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om klass 1-7 lärares olika uppfattningar om hur man skapar gynnsamma lärsituationer för flickor med ADHD. Studien kommer att undersöka vad lärare har för erfarenheter av flickor med ADHD samt studera vilka uppfattningar lärare har om hur man skapar meningsfulla lärsituationer för flickor med ADHD.  I studien användes kvalitativa insamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer. Intresset riktades mot informanternas erfarenheter, berättelser och uppfattningar. Intervjuderna genomfördes individuellt med sex stycken legitimerade klass 1-7 grundskollärare vid fem olika grundskolor. Studiens empiri analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom jag ville använda mig av en holistisk filosofi där människans syn på verkligheten är beroende av upplevelser. Texten bearbetades hermeneutiskt eftersom jag önskade ta människans bakgrund och tidigare erfarenheter i beaktande. I min studie intresserade jag mig för meningsfullhet när jag gjorde mina reflektioner av empirin. Studiens resultat visade att goda relationer har stor betydelse i interagerandet med flickor med ADHD. Respondenterna som deltog i intervjustudien hade alla erfarenheter av att flickor med ADHD kan ha svårt att styra sina känslor och internaliserar sina svårigheter. Känslor kan ta överhanden och man kan växla snabbt mellan olika sinnestillstånd. Studien visade att när läraren medverkar till goda relationer för flickor med ADHD så leder detta ofta till meningsfulla lärsituationer samtidigt som kunskapsmålen uppnås i skolan. Läraren behöver främst förstå flickan med ADHD och svårigheterna som kan höra ihop med funktionsnedsättningen för att kunna ge adekvat individuellt anpassat stöd. Respondenterna uppfattade att flickor med ADHD ofta överpresterar för att kompensera för sina svårigheter vilket kan leda till att kunskapsmålen uppnås men med ett högt pris i form av stress och i vissa fall psykisk ohälsa. Studien visar att det finns ett samband mellan goda relationer, meningsfullhet och uppnådda kunskapsmål. / The purpose of this study was to increase knowledge about class 1-7 teachers´different perceptions of how to create favorable learning situations for girls with ADHD. The study will examine teachers´experiences of girls with ADHD and study teachers´perceptions of how to create meaningful learning situations for girls with ADHD. The study used qualitative collection methods in the form of semi-structured interviews. The interest was directed towards the informants´experiences, stories and perceptions. The interviews were conducted individually with six licensed class 1-7 primary school teachers at five different primary schools. The empirical study was analyzed from a socio-cultural perspective because I wanted to use a holistic philosophy where the human view of reality depends on experiences. The text was hermeneutically processed because I wanted to take human background and previous experiences into account. In my study I became interested in meaningfulness when I did my reflections on empiricism.  The result of the study showed that good relationships are of great importance in interacting with girls with ADHD. All the respondents who participated in the interview study had experienced that girls with ADHD may have difficulty controlling their emotions and internalize their difficulties. Emotions can take over and there can be rapid changes between different states of mind. The study showed that when the teacher contributes to good relationships for girls with ADHD this often leads to meaningful learning situations while the knowledge goals are achieved in school. The teacher mainly needs to understand the girl with ADHD and the difficulties that may be associated with the disability in order to be able to provide adequate individually tailored support. The respondents perceived that girls with ADHD often overperform to compensate for their difficulties which can lead to the knowledge goals being achieved but with a high price in the form of stress and in some cases mental illness. The study shows that there is a connection between good relationships, meaningfulness and achieved knowledge goals.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver barn i behov av särskilt stöd och hur de resonerar kring att inkludera alla barn på förskolan. Vi undersöker även vilken roll specialpedagogen har till förskollärare och barn i behov av särskilt stöd på förskolan. I förskolan placeras alla barn, oavsett behov, eftersom det inte finns några andra skolformer och därför blir inkludering en intressant fråga. Som blivande specialpedagoger undrar vi över vilka möjligheter förskollärare har för att inkludera alla barn, med olika behov på förskolan, samt hur specialpedagogen med sin kompetens kan vara ett stöd för barn och förskollärare. Vår undersökning bygger på en kvalitativ ansats med åtta intervjuade förskollärare.  Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare barn i behov av särskilt stöd? Hur resonerar förskollärare kring förutsättningar för att inkludera alla barn på förskolan? Vilken roll har specialpedagogen till förskollärare och barn med behov av särskilt stöd på förskolan, enligt förskollärarna?  Teoretiska ansatser i studien är det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet.  Sammanfattningsvis pekar resultatet på att barn i behov av särskilt stöd beskrivs kunna vara ett barn med språksvårigheter, alltifrån att vara tillbakadragen till att kunna vara utåtagerande som behöver stöttning och vägledning för att klara vardagen och det sociala samspelet. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar pedagogernas förhållningssätt då kommunikation och interaktion visar sig vara viktiga begrepp i arbetet med att inkludera alla barn. Vidare är det relationella synsättet bärande i studien då förskollärarna anser att arbetssätt samt miljö ska förändras och anpassas så att alla barn kan delta på lika villkor i förskolan verksamhet. Dilemmaperspektivet blir synligt då resultatet visar att förutsättningarna är olika ute på förskolorna kring bland annat samarbete med andra professioner, barngrupper och personalresurser.  Specialpedagogiska implikationer som lyfts i studien är pedagogernas samarbete med specialpedagogen som genom sitt förebyggande arbete hjälper och stödjer med olika samtalsmetoder, förhållningssätt och språkstödjande material att inkluderar alla barn i förskolan. / The purpose of our study is to contribute knowledge about how preschool teachers describes children in need of special support and how they discuss about including all children in the preschool. We also investigate how the role of the special educator is for preschool teachers and children with needs at preschool. In preschool, all the children are placed, regardless of need, because there are no other forms of schooling and therefore inclusion becomes an interesting issue. As future special educators, we wonder what opportunities preschool teachers have to include all children, with special needs in preschool, and how the special educator with his competence can be a support for children and educators. Our study is based on qualitive interviews with eight preschool teachers. Our questions are: How are children in special needs described by the preschool teachers? How preschool teachers discuss about the conditions for including all children in preschool? What role does the special educator have in relation to the preschool teachers and the children in need of special support at the preschool, according to preschool teachers? The theoretical approaches in the study are the socio-cultural perspectives, the special educational perspectives as well as the categorical, relational and quandary perspectives. In summary the result indicates that children with special needs are defined as children with speech difficulties, from being withdrawn to being outspoken with the need of extra support and guidance to cope with everyday life and social interactions. The socio-cultural perspective permeates the special educator´s approach as communication and interaction prove to be important concepts in the work of including all children. Furthermore, the relational approach is fundamental in the study as the preschool teachers believe that work procedures and the environment should be changed and adapted so that all children can participate on equal terms in the preschool´s activities. The quandary perspective becomes obvious as the results show that the conditions are different in the preschools when it comes to collaboration with other professions, groups of children and staff resources among other things. The special educational implication that has been highlighted in the study is the collaboration with special educators, who through their preventive work help and support the children by using different conversational methods, approaches and speech encouraging material.

Denna studie är ett examensarbete i kursen självständigt arbete i förskollärarutbildningen. Problemområdet som studien utgår ifrån är problematiken som kan uppstå i arbetet för att skapa likvärdig utbildning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskolepedagoger anser att de har tillräckligt med kunskap och personalresurser för att kunna skapa likvärdiga utbildning för dessa barn i förskolan. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsmetod där enkätfrågor skickades ut via mejl till förskolepedagoger i Skåne och Småland. Resultatet visade att förskolepedagogerna inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, detta trots att majoriteten av respondenterna angav att de både hade erfarenhetsbaserad och teoretisk kunskap inom området. Mer än hälften angav även att de har fått kompetensutveckling om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade även att förskolepedagogerna ansåg att det fanns brist på personal i förskolans verksamhet i arbetet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrdokument och andra riktlinjer, som till exempel värdegrunden, utgår från en relationell ansats, inte minst när det kommer till alla barn i förskolans rätt till en likvärdig utbildning. Då förskolepedagogernas kunskaper visade sig vara bristfälliga, samt att det inte fanns tillräckligt med personalresurser i förskolorna för att möta alla barn, innebär det att risken för att förskolepedagogerna tvingas inta ett mer kategoriskt förhållande till barn i behov av särskilt stöd ökar. / This study is a degree project in the course independent work in preschool teacher education. The problem area on which the study is based is the problems that may arise in the work to create equivalent education for children with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of the study was to contribute with knowledge about preschool educators believe that they have sufficient knowledge and staff resources to be able to create equivalent education for these children in preschool. The study was based on a quantitative research method where questionnaires were sent out via email to preschool educators in Skåne and Småland. The results showed that the preschool educators did not consider themselves to have sufficient knowledge to be able to meet children with neuropsychiatric disabilities, despite the fact that the majority of the respondents stated that they had both experience-based and theoretical knowledge in the field. More than half also stated that they have received competence development on neuropsychiatric disabilities. The results also showed that the preschool educators considered that there was a shortage of staff in the preschool's activities at work children with neuropsychiatric disabilities. Governing documents and other guidelines, such as the values, are based on a relational approach, not least when it comes to all children in preschool's right to an equal education. As the preschool teachers' knowledge proved to be deficient, and the fact that there were not enough staff resources in the preschools to meet all children, this means that the risk of the preschool teachers being forced to take a more categorical relationship with children in need of special support increases.

Studiens intention är att utforska förskollärares resonemang gällande möjligheten att likvärdigt bemöta alla barn i behov av särskilt stöd inom förskolan. För att konkretisera syftet användes tre frågeställningar: Vilka potentiella möjligheter resonerar förskollärare om i arbetet med att likvärdigt bemöta barn i behov av särskilt stöd, Vilka eventuella utmaningar resonerar förskollärare om i arbetet med att likvärdigt bemöta barn i behov av särskilt stöd, samt Vilka resurser finns det i arbetet med att bemöta barn i behov av särskilt stöd likvärdigt enligt förskollärare. I studien används semistrukturerade intervjuer och resultatet analyseras utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Utifrån förskollärarnas resonemang visar resultatet att det finns möjligheter i arbetet med att bemöta barn i behov av särskilt stöd likvärdigt. Dessa möjligheter är exempelvis att ha en stöttande rektor samt ett välfungerande samarbete mellan avdelningarna. I resultatet synliggörs även utmaningar i arbetet utifrån förskollärarnas resonemang. Utmaningar kan exempelvis bestå av en brist av ekonomiska medel samt vårdnadshavares motstånd. Förskollärarna beskriver även olika former av resurser som en väsentlig del, det kan exempelvis vara i form av materiella resurser eller stöd av olika professionella, exempelvis specialpedagog. / Children in need of special support, Bronfenbrenner, Preschool, Preschool teacher, Equality, Opportunities, Resources, Challenges / Nej

Alla barn i förskolan har en rättighet att få sin röst hörd men denna rättighet är inte i allasituationer vare sig självklar eller enkel att iscensätta. Styrdokument för förskolan lyfter alladenna rättighet men i verksamheten visar sig grupper av barn där denna rättighet är svår attuppfylla. En av dessa grupper är barn i ofrivillig tystnad och det är den grupp barn som dettaarbete kommer att fokusera på.Syftet för denna studie är att inom förskolans kontext undersöka, kartlägga och synliggöra denkompetens yrkesverksamma inom förskolans verksamhet besitter gällande barn i ofrivilligtystnad samt vilka arbetssätt de nyttjar kring barn i ofrivillig tystnad för att gynna derasdelaktighet. Detta syfte ämnade vi att uppnå genom en studie av jämförande karaktär medsemistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Vi har i denna studie genomfört sexstycken intervjuer med tre olika yrkesgrupper, förskollärare, specialpedagoger och logopeder.Studiens resultat belyser att det finns både kompetens och etablerade arbetssätt i förskolansverksamhet för att stötta barn i ofrivillig tystnad. Resultatet belyser dock även att det hospedagoger råder en osäkerhet kring begreppsförståelse samt om dessa arbetssätt är tillräckliga.De yrkesverksamma lyfter även fram en oro över faktumet att barn i ofrivillig tystnad inte alltidfår det stöd de behöver eller att detta stöd blir fördröjt på grund av att dessa barn beskrivs somblyga barn istället för barn i ofrivillig tystnad. Denna studies resultat visar på förekomsten avdetta, både på grund av kompetensbrist och ett sätt att bortförklara ett barns tystnad, och lyfterfram vikten av att begreppsförståelsen och kompetensen för indikatorer för ofrivillig tystnadbehöver stärkas inom förskolans verksamhet för att barn i ofrivillig tystnad ska möjliggörastillgång till det stöd de behöver och har rätt till. För varje barn har en rättighet att göra sin röst hörd. / To have their voice heard is a right that every child in preschool has but this fundamental rightis not always apparent or easy to realize in every situation or context. Regulatory documentsfor preschool all highlight this right but the preschools establishment however shows a numberof groups of children where this right proves difficult to fulfill. One of these groups is childrenin involuntary silence and it is this group of children this paper will be focusing on.The purpose for this study is to within the preschool context research, map out, and visualizethe competence witch staff within preschool establishments have regarding children ininvoluntary silence as well as the methodology which are being applied with children ininvoluntary silence to benefit their level of participation. This purpose we aim to achieve by themeans of a comparative study with semistructured interviews as its method of data collection.In this study we have done six interviews with three occupational groups, preschool teachers,special educators and speech therapists.The results of this study show that within preschool establishments both competence and wellestablished methodology exist to support children in involuntary silence. However the resultsalso show an insecurity among educators regarding terms and whether or not their methodologyis sufficient. The staff also emphasizes their worry over the fact that children in involuntarysilence far too often don’t receive the support they need or that this support is delayed due toinstances where these children are described as shy instead of as children in involuntarysilence. This study shows the occurrence of this both due to a lack of competence and as a wayto appropriate a child’s silence and thereby raises the importance of a strengthened knowledgeof terms and indicators for involuntary silence in preschool establishments to enable access tothe support these children need and have a fundamental right to. Because every child has a rightto make their voice heard.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om samverkan mellan förskola och vårdnadshavare, som har barn i behov av särskilt stöd. Studien baseras på förskollärares tankar och resonemang som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet utgår ifrån Bronfenbrenners systemteori, vilken avser att synliggöra de komplexa relationer som omger ett barn i behov av särskilt stöd. I denna studie fokuseras de tre första nivåerna i Bronfenbrenners systemteori; micro-, meso- och exosystemet. Genom att arbeta utifrån denna teori kan man få en bättre förståelse för hur olika faktorer i barnets omgivning kan påverka barnets beteende och lärande. Till exempel kan man analysera hur familjen, skolan, vännerna, samhället samspelar och skapar olika möjligheter och utmaningar för barnet. I denna studie fokuseras förskollärarnas resonemang avseende samverkan med barnets vårdnadshavare. Teorin hjälper oss att identifiera styrkor och svagheter i de olika systemen och hur man kan stödja barnets utveckling på bästa sätt. Studiens resultat visar att en god samverkan mellan förskolan och vårdnadshavare gynnar barn som är i behov av särskilt stöd. Vidare vikten av att samarbetet i arbetslagen som möter barnet fungerar, så att ett gemensamt förhållningssätt med entydiga rutiner skapas. Det behövs en nära relation mellan förskollärarna och alla vårdnadshavare för att barnets behov ska kunna säkerställas. Studien visar att förskollärare har en viktig roll i att skapa en inkluderande förskola, där alla barn kan utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar. I detta arbete är samverkan med vårdnadshavarna av stor betydelse för att skapa tillit och en trygg utvecklande tillvaro för barnen. Nyckelord: Samverkan, förskola, vårdnadshavare, barn i behov av särskilt stöd, Bronfenbrenners systemteori, samarbetsarbete, kommunikation / The purpose of this study is to contribute to knowledge about collaboration between the preschool and guardians, with children in need of special support. Five semi-structured interview with preschool teachers’ is conducted. The analysis is based on Bronfenbrenner’s system theory, which aims to make visible the complex relations surrounding a child, in need of special support. This helps us to gain understanding of how various factors in the child’s environment affects the child’s behavior and learning. For example, you can analyze how the family, school, friends, society interact and create different opportunities and challenges. In this study, I focus on three levels of Bronfenbrenner’s system theory the micro-, meso- and exo-systems. The focus of this study is the pre-school teachers’ reasonings regarding cooperation with the child’s guardian. Using Bronfenner’s system theory, we canidentify strengths and weaknesses that enable us, as preschool teachers, to support the child in the best way. The result shows that it is important that the preschool teachers cooperate with a united approach and keep unambiguous routines. A close relationship between the preschool teachers and all guardians is necessary to ensure that the child’s needs are satisfied. The study shows that preschool teachers have an important role in creating an inclusive preschool, where all children can develop and learn based on their individual conditions. The cooperation with the guardians is of great importance, for the success, creating a trustful and safe daily care and education at the preschool for all children. Keywords: Preschool, guardian, collaboration, children in need of special support, Bronfenbrenner's systems theory, collaborative work, communication

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap för hur förskollärare planerar aktiviteter som inkluderar barn i behov av särskilt stöd. Vi har undersökt hur förskollärarens inställning och attityd till inkludering av barn i behov av särskilt stöd samt hur yttre faktorer påverkar planeringsarbetet av inkluderande aktiviteter. Tidigare forskning relaterade till vårt syfte och frågeställningar har tagits fram och bearbetats. De sex forskningsartiklarna belyser vikten av arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd således betydelsen av kompetensen och inställningen hos förskolläraren. För att undersöka detta har en intervjustudie gjorts med åtta förskollärare verksamma i förskolan. Valet av metod var halvstrukturerad intervju med förbestämda frågor och utgick från en kvalitativ datainsamling. Utifrån att den insamlade empirin analyserats framkom kategorierna inkludering som utgångspunkt, resurs- och tidsbristens påverkan i planeringsarbetet av aktiviteter och miljöns betydelse i planeringsarbetet. Resultatet analyserades sedan utifrån det sociokulturella perspektivet och diskuteras relaterat till tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga informanters utgångspunkt är att skapa en inkluderande förskolemiljö men att de blir påverkade av yttre faktorer, så som resurs- och tidsbrist, i sitt planeringsarbete av inkluderande aktiviteter. Även miljön diskuteras kring där informanter menar att rummet blir ett verktyg för att kunna skapa rätt förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens slutsats hänger samman med det sociokulturella perspektivet som innebär att allt lärande uppstår i samspel med andra mer kompetenta individer (Säljö, 2022), vilket kan tyda på att inkludering är viktigt för barns utveckling och lärande.