• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 174
  • 7
  • 4
  • Tagged with
  • 185
  • 50
  • 45
  • 40
  • 34
  • 31
  • 19
  • 18
  • 18
  • 17
  • 17
  • 17
  • 17
  • 13
  • 13
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

När skolan är slut : En studie om journaliststudenters etablering på arbetsmarknaden

Westman, Ville, Svensson Glaser, Matilda January 2012 (has links)
Vi har i arbetet med denna uppsats studerat hur och i vilken utsträckning före detta studenter från Södertörns högskolas fyra journalistprogram etablerar sig på den journalistiska arbetsmarknaden.  Med hjälp av en enkät har vi intervjuat 149 personer två respektive fem år efter att de avslutat sina studier. Snarlika undersökningar har genomförts vid tre tidigare tillfällen, och vi har även kunnat använda resultaten av dessa i vår analys. Vi har undersökt många olika faktorer, till exempel vilket program respondenterna gått, hur gamla de är, och i fall de studerat något annat utöver journalistik. Vi har också ställt frågor om vilka kompetenser respondenterna själva upplever sig ha nytta av i sitt journalistiska arbete, och huruvida de önskar att utbildningen hade innehållit mer eller mindre undervisning inom dessa områden. Vi har även studerat vilka elever som etablerar sig inom de till journalistik närliggande branscherna PR och kommunikation. Vi har kunnat konstatera ett antal olika samband. De tillfrågade som gått programmet Journalistik och multimedia (förkortat JMM) har journalistiskt arbete i betydligt högre utsträckning än övriga. Allra lägst etableringsgrad har de som vid intervjutillfället var äldre än 35 år. En annan faktor som påverkar är ifall respondenten har erfarenhet av andra eftergymnasiala studier än de som ingår i utbildningsprogrammet. Är så fallet är sannolikheten mindre att personen arbetar journalistiskt. / In this thesis we have studied how and in what extent former students at Södertörn University’s four journalism programs establish themselves in the journalistic labor market. This is accomplished through a survey of 149 students that graduated from these programs two respectively five years ago. Similar studies have been done three times before and we have also been able to use those in our analysis. Many factors have been studied, e.g. what program the students attended, the age of the students and if they have studied any subjects other than those at their journalistic program. In our survey the respondents have answered what kind of knowledge they think is most useful to them and what knowledge they feel they would like to have acquired more or less of from the journalistic program. We have also studied which of the students who establish themselves in the labor markets of public relations and communication. Several correlations between these variables are established in this thesis. Those who have attended the program Journalism and multimedia establish themselves in the journalistic labor market in a higher extent than students in the other programs. The students who are over 35 years of age at the moment of the survey are established at a considerably lower extent than younger students. Another factor that affects in what extent the students establish themselves is if they have studied any subjects other than those at their journalistic program. In those cases, the probability of those people working with journalism is considerably lower.
162

Sjuksköterskors löneutveckling 1977-2017 : Lönebildning och institutionella förändringar

Ekström, Ella January 2018 (has links)
Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.
163

Socionomen: en byråkrat eller profession? : Kvalitativ studie av utbildningsinriktningar inom socionomprogrammet under tre olika tidsperioder / The social worker: a bureaucrat or profession? : Qualitative study of different orientations in social work education in three different periods

Mousa Taher, Hilin January 2018 (has links)
The purpose of this study was to study changes in the social work education programs, regarding the topics and themes, in Sweden from three different periods. The study is based on content analyses of education syllabies, and have analysed the results through a knowledge och professional theoretical concept. The key findings of the study were that practical and theoretical knowledge is increasingly integrated in social work programs. There is a requirement to integrate theoretical knowledge into practical skills, whether it is direct application or a critical approach. The relationship between theoretical and practical knowledge has thus been strengthened in social work programs, which means that social workers have strengthen their position as profession, in accordance with the concept of professionalism. In addition, social workers need to integrate different aspects into their intervetion assessments. This can mean that the scope of action has increased as they have several sources to use today, such as legislation, science, ethical considerations and own experiences. The uptake of these multiple perspectives in the performance of social work can also indicate the strengthening of the social workers`position as profession because knowledge systems of professions are abstract according to the concept of professionalism. / Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ innehållsanaly av utbildnings- och kursplaner, och utifrån ett kunskaps- och teoretiskt perspektiv, studera förändringar i kunskapsprofilen inom socionomutbildningen i Sverige. De centrala resultaten i studien var att praktisk och teoretisk kunskap integreras alltmer i socionomutbildningen. Inom de flesta ämnen som studeras under utbildningen är kravet på att integrera dessa kunskaper i praktiken, vare sig det handlar om tillämpning eller ett kritiskt förhållningssätt. Förhållandet mellan teoretisk och praktisk kunskap har därmed förstärks inom socionomutbildningen, vilket innebär att socionomer stärker sin profession i enlighet med professionsbegreppet. Dessutom behöver socionomstudenter integrera olika aspekter i sina åtgärdsbedömningar. Det kan både innebära att handlingsutrymmet har ökat i och med att de har flera källor att utgå ifrån idag såsom lagstiftning, vetenskaplig fakta, etiska överväganden och egna erfarenheter. I övrigt kan anammandet av flera perspektiv i utförandet av socialt arbete också tyda på en abstraheringsoprocess av kunskapssysemet, och därmed förstärkning av socionomprofessionen. Detta eftersom kunskapssystem är abstrakta enligt professionsbegreppet.
164

Ansvaret för skolan : - en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv

Jansson, Hanna January 2008 (has links)
Abstract Växjö University, School of Social Sciences Bachelor thesis Title: Ansvaret för skolan – en studie om ansvarsfördelningen ur ett nyinstitutionalistiskt perspektiv Author: Hanna Jansson Supervisor: Conny Johannesson The aim of the study is to investigate which ideas that dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991. The study asks two questions: What ideas have dominated the official political debate concerning the responsibility distribution for the Swedish school from 1974 to 1991? and Why did the responsibility of the Swedish school change in 1991? In order to answer these questions an idea analysis were used. Three ideal types concerning democracy, effectivity and professionalism were used in analysing official governmental documents. The conclusion is that all three ideal types dominated the debate concerning the responsibility distribution, but in different degrees, and they can also explain why a new responsibility distribution came up in 1991.
165

Från policy till praktik : en studie om organisering inom LSS-området

Arvidsson, Per January 2019 (has links)
The aim of this study is to explore what happens when the Swedish disability policy (LSS) is translated into practice. The study focuses on the organizing that takes place at a local, municipal level. It uses a qualitative approach with a mix of qualitative methods and is actively involving practitioners in the co-­‐ production of empirical data. Drawing on Actor-­‐network theory (ANT) as a conceptual framework, the analysis focuses on how actors and actants are assembled in networks. A detailed map is developed, comprising relations, formations and tensions that emerges from the efforts of translating policy into practice, Results identify the function of front-­‐line managers as a central and overloaded hub. It shows how unforeseen, unintended and undesirable effects arise as a result of both planned action programs and recurrent, not anticipated events. An ongoing professionalization, is described as a result of internal organizational conditions, rather than policy implementation or the self-­‐ interest of professions. The study illustrates the complexity and challenges of welfare organizations and the results can be used for further organizational studies as well as serve as a roadmap for organizational development within disability services.
166

”Varför kan Amanda inte uppföra sig?” : En essä om barn som utmanar i förskolan / Why can't Amanda behave? : An essay about children who challenge in preschool

Nordgren, Linda January 2020 (has links)
Denna uppsats handlar om två situationer där barn utmanar min roll som pedagog. Barnen i berättelserna tilldelar slag, kastar material och använder sig av ett språk som inte anses vara okej inom förskolans verksamhet. Den första situationen inträffar i början av min arbetskarriär där mitt arbetssätt och förhållningssätt resulterar i att barnet sätts i utanförskap gång på gång. Den andra händelsen inträffar åtta år senare och resulterar istället i att barnet, med mitt stöd, ges möjlighet att själv hitta lugnet och återgå till den tidigare aktiviteten.       Syftet med uppsatsen är att undersöka mina frågeställningar med syfte att förstå vad det är som gör att dessa händelser får olika utgångar. För att fördjupa mig i det mest väsentliga i berättelserna använder jag mig av teorier som omfattar begreppen barnsyn, makt, förskollärarens profession, ansvar och kunskapsutveckling. Utifrån dessa begrepp, vrider jag och vänder på berättelserna och reflekterar kring dem utifrån de olika infallsvinklarna. Diskussionerna mellan teorin och händelserna lyfter fram mina synliga och dolda föreställningar, handlingssätt och kunskaper.      Att arbeta med barn i förskolan kräver både kunskaper och förmågor. Vilket också framkommer i denna essä. Bakomliggande visioner, tankar och kunskaper påverkar den vuxnes arbete med barnet. De tankar och den syn som finns om barnet kommer till uttryck i handlandet. Tillvägagångssättet bidrar till att barnet handlar kontrollerat eller gör motstånd.      Det är förskollärarens erfarenheter och kunskaper som är avgörande för hur det individuella barnet agerar. Kunskaper som innefattar förmågan att se till det individuella barnet och handla så att barnets egna förutsättningar och förmågor tas tillvara.       Denna essä visar också på hur viktigt det är att reflektera kring det som förskolläraren är med om, samtidigt som texten understryker betydelsen av att vara öppen för det okända. Genom reflektion ges möjligheten att se det som inte varit synligt och förstå situationen på ett nytt sätt. / This essay is about two situations where children challenge my role as an educator. The children in question dispenses blows, throw materials and use a language that is unacceptable within the preschool’s acitivities. The first situation occurs at the beginning of my work career when I am still a rookie. My acting and my attitude results in the child repeatedly being put in isolation. The second situation occurs eight years later. With my support, this child instead is being given the opportunity to find peace by himself and could thereby return to the previous activity.      This essay’s purpose is to investigate my questions with the aim of understanding why these situations result in different outcomes. To immerse myself in the most essential elements in the two situations, I use theories including the concepts of child vision, power, the preschool teacher’s profession, responsibility and knowledge development. Based on these concepts, I twist and turn from what I have experienced and reflect on them from the different angles. The discussions around the theory and from what have occurred, highlight my visible and hidden ideas, ways of acting and knowledge.      Working with children in preschool requires both knowledge and skills. That appears in this essay. Underlying visions, thoughts and knowledge affects the adult’s work with the child. The action reflects the educator’s thoughts and views. The approach leads to the child’s acting – either in a controlled manner or resisting.      It is the preschool teacher’s experiences and knowledge that is crucial for how the individual child acts. Knowledge that includes the ability to regard the individual child and thereby utilizing the child’s own conditions and abilities.      This essay also shows the importance of reflecting around the preschool teacher’s experiences. The essay also underlines the importance of being open to the unknown. Through reflection, the opportunity is given to see what has not been visible. The situation can be understood in a new way.
167

"Det är ett alltidsjobb" : En fallstudie om hur den ideella verksamheten påverkats av kommersialisering och professionalisering

Hachemaoui, Mehdi, Loberg Bateman, William January 2021 (has links)
This study aims to examine how professionalization and commercializationinfluence the culture of the organization in a non-profit association. The studyobject is the elite preparatory activity in a sports organization. Therespondents in this study consist of head coaches, coaches and leaders inmanagerial positions who together have contributed to empirical material inthe form of qualitative data. The results were then analyzed out of Schein'stheory of organizational culture and the three cultural levels. The conclusionstated that artifacts and espoused values were identifiable in theorganizational culture based on Schein's theory. However, the underlyingassumptions were more difficult to understand. A connection that indicates aprofessionalization and commercialization of the non-profit activity could bepointed out.
168

Specialistofficeren som blev generell : En kvalitativ studie om specialistofficerares professionalisering i flottan

Eklund, Daniel January 2021 (has links)
Specialistofficerare framhålls ofta som ryggraden i svensk militär förmåga. Men vad innebär det i praktiken och hur förvaltar svenska flottan sina specialistofficerare och deras funktionsområden?  Kunskapen om specialistofficerare är begränsad ur ett professions- och militärsociologiskt perspektiv, där forskningen traditionellt fokuserat på officerens roll. Innevarande studie syftar till att bidra till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar specialistofficerares förmåga till utveckling av expertis och yrkeskunnande.  Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie och analyserar flottans specialistofficersfunktioner telekrig och luftförsvar i en kritisk organisationsanalys. Metodologiskt kombinerar studien empiri från intervjuer och policydokument tillsammans med analys av hur flottan faktiskt utformat sin organisation och specialistofficerarnas förutsättningar i realiteten.  Studien visar att flottans specialistofficerare har anammat en egen gynnsam professionell identitet som värdesätter expertis och specialisering framför Försvarsmaktens traditionellt vertikala karriärstruktur. Parallellt identifieras att organisationen påvisar brister i att omhänderta och utveckla specialistofficerarnas kompetens utanför den direkta fartygskontexten.
169

Tillsynsmetodik inom kommunalt miljö- och hälsoskydd

Horn af Rantzien, Katarina January 2012 (has links)
Syftet är beskriva och analysera tillsynen som arbetssätt samt att utifrån några miljö- och hälsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det går att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. Frågeställningar är: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna när det gäller tillsynsmetodiken? Hur ser de på sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tänker inspektörerna kring möjligheter och svårigheter när det gäller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjälp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att många miljö- och hälsoskyddsinspektörer ofta är utelämnade att på egen hand utarbeta sätt att arbeta på. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna är begränsade. Inspektörsyrket uppfattas av många inspektörer själva som viktigt och intressant men också som ett yrke med låg status. Slutsatsen är att det behövs både utvecklingsarbete och forskning för att få till stånd en bättre arbetssituation för landets miljö- och hälsoskyddsinspektörer.
170

När klassrummet försvinner : En kvalitativ studie om hur distans- och fjärrundervisning påverkar lärarens professionella ledarskap / When the classroom disappears : A qualitative study about how distance learning affects teachers' professional leadership

Sandberg, Anna January 2021 (has links)
This study means to examine and map out teachers' professional leadership and how distance learning has affected the quality of that leadership in the situation of having the physical classroom removed and new practical and social conditions to rule the everyday school life, caused by the global Covid-19 pandemic. To get a more nuanced insight in the different kinds of classrooms, teachings and the leadership that surrounds them I have studied both the teachers and students perspectives on the situation to compare them. It’s a qualitative study with a focus on reaching teachers and students personal experiences and thoughts through semi structured interviews as its main method. I limited my study to being on teachers and students from different high schools in the Blekinge and Kronoberg regions and used personal interviews with the teachers and small group interviews with the teachers' respective students. The overall results of my study shows that the conditions for effective leadership had been limited in several aspects. The most prominent being different social aspects of leadership, classroom management and teaching. The general experience were difficulties in communication and the ability to build and maintain relations and also problems with the ability of teachers to read their class’ different needs and respond to them efficiently due to missing body language and facial expressions of distance learning. The students'needs boiled down to adjustments in response to their increasing lack of motivation in their studies and need for further and easier contact with their teachers for questions and help. The study also revealed that the teaching situations needed to be a bit more fun and interactive to help restore the social needs but that the best for all would be to return to the normal physical classroom as soon as possible to ensure improvements in wellbeing and ability to learn for the majority of people.

Page generated in 0.1625 seconds