Reflektion eftersträvas ofta i högre utbildning. Forskning och beprövad erfarenhet visar att aktiviteten ska ha avgörande betydelse för studenters djuplärande. Reflektion har även visat sig ha en central betydelse för studenters professionella lärande. Denna studie fokuserar på reflektion hos blivande biomedicinska analytiker (BMA). Syftet är att utveckla förståelse och ökad kunskap om vad BMA-studenter reflekterar över under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Det teoretiska ramverket utgörs av pragmatismen och är utgångspunkt för tolkningen av resultatet tillsamman med tidigare forskning. Det empiriska materialet utgörs av åtta reflektionsloggar som BMA-studenter skrev under sin sista VFU. Tre huvudteman var identifierades genom tematisk analys. Dessa var kvalitetssäkring (preanalytiska aspekter och funktionskontroller), interaktion (mänskliga interaktioner och emotioner, och materiella interaktioner och emotioner) och professionalisering (professionskompetens och professionsetik). BMA är en tekniskt och medicinskt kvalificerat och, självständig profession vars centrala arbetsuppgift är att kvalitetssäkra laboratoriearbete med syfte att kunna leverera snabba och trovärdiga provsvar. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning på nationell och internationell nivå. / Reflection is often strived for in higher education. Research and proven experience show that it has adecisive role in the deep learning as well as the professional learning of the students. This studyfocuses on reflection by future soon-to-be biomedical laboratory scientists. The purpose is to acquiremore knowledge and deeper understanding about students’ reflection during their workplace-locatedpractice in the clinical education. Pragmatism is the basis on which the interpretation and discussionof the results are based and related to earlier studies. The empirical material consists of eightreflection-logs written by biomedical laboratory scientist students during their workplace-locatedpractice. Three main themes were identified, quality assurance, interaction, and professionalization,through thematic analysis. These themes are quality assurance (preanalytical aspects and functionchecks), interaction (human interactions and emotions, and materialistic interaction and emotions) andprofessionalization (professional competence and professional ethics). The biomedical scientistprofession is a technically and medically qualified and independent profession in which its primarytask is quality assurance of laboratory work with the goal of delivering fast and reliable test results.Lastly, suggestions of further studies, nationally and internationally, are presented.

The purpose of this study is to investigate how study and career guidance counsellors view their profession in connection with a professional license with the main questions being: 1.     Should a professional licensing card for study and career guidance counsellors be introduced? 2.     How would a professional licensing affect the professionalization of the study and career guidance counsellors’ profession? This study is made from the perspective of professional study and career guidance counsellors and is intended for them, school leaders, employers, and politicians within school-working life, to hopefully develop the professional role, status and competence of study and career guidance counsellors. A quantitative method was used to gather information from working professionals through a survey that was published in different social media forums such as LinkedIn and Facebook. The survey was also sent out to people within the writer’s social network. The NICE handbook by Schiersmann, Ertelt, Katsarov, Mulvey, Reid och Weber (2012) has been used to analyse the results given by the respondents and has been the basis of this study. The main result shows that from a study and career guidance counsellor perspective, a professional licensing would be beneficial for the profession and is sought after. However, the results show that licensing is more sought after within the world of academics. This is due to the varying work and work titles that study and career guidance counsellors outside of the academic world have, thus a professional license might act more restricting rather than being a step towards professionalisation.

Denna studie omfattar dels hur lärare beskriver sitt arbete med elevanpassningar i SO- undervisningen, men även hur lärare upplever arbetet med elevanpassningarna. Syftet är att visa hur lärare kan arbeta för att anpassa sin SO-undervisning utifrån ett heterogent klassrum men också att visa hur lärare känner inför detta uppdrag och hur förändringar i läraryrket kan ha påverkat dessa känslor. Studien synliggör lågstadielärares upplevelser av hur man kan arbeta med anpassningar i SO-undervisningen, dels ur Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Men även hur lärarna upplever detta arbete ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Då empirin som ligger till grund för studien behandlar lärares upplevelser av fenomenet anpassningar så bär även studien på ett fenomenologiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att kunna besvara frågeställningarna och dessa har utförts med hjälp av fem lärare som arbetar i åk 1-3 med SO-undervisning på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna har alla olika lång erfarenhet av läraryrket. Studiens resultat och analys grundar sig på den empiri som samlats in under intervjuerna. Slutsatsen som dras i studien är att lärare arbetar med tydliggörande pedagogik och varierande undervisning för att anpassa SO-undervisningen i förhållande till elevernas behov i ett heterogent klassrum. En annan slutsats är att lärare upplever att de inte räcker till i förhållande till tiden de har att tillgå för arbetet vilket visar sig ha kopplingar till läraryrkets förändring och fråga om deprofessionalisering. Då forskning visar att flera lärare upplever en stress inför arbetet med anpassningar så är denna studie av relevans för läraryrket. Detta eftersom studien dels lyfter lärares upplevelser av fenomenet men också orsakerna som ligger bakom upplevelserna av arbetet med anpassningar, med hänsyn till det omfattande arbetet som medförs.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Familjeföretag är den mest förekommande företagsformen i världen och forskningen kring familjeföretag har ökat markant under de senaste årtiondena. I takt med globalisering och företagsmässig tillväxt ställs det allt mer krav på företags ekonomistyrning, vilken oftast har en informell karaktär bland familjeföretag. För att ekonomistyrningen ska behålla sin funktion i detta lyfter forskare fram att den behöver inkludera ett mer strategiskt fokus med strategiska styrmedel som understödjer företagsvisionen, något som kan kräva att familjeföretagen genomgår en professionalisering genom inhämtning av extern kompetens. Huruvida strategiska styrmedel används bland familjeföretag eller inte, saknas det dock kvalitativ forskning om, varpå vi har vänt oss mot en familjeföretagsintensiv region som kännetecknas av hög ekonomisk tillväxt, den så kallade Gnosjöregionen. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilken roll strategiska styrmedel har bland familjeföretagen i Gnosjöregionen. Detta har vi ämnat försöka göra genom att fokusera kring tre utvalda strategiska styrmedel, nämligen benchmarking, ABC-kalkylering och balanserat styrkort. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Detta för att öka möjligheten att skapa en djupare förståelse för det undersökta ämnet. Studiens resultat har påvisat att det enda av de undersökta styrmedlen som används formellt är benchmarking, detta genom kontinuerlig prestationsbenchmarking. Vidare har studiens resultat visat på tendenser att de två övriga strategiska styrmedlen ABC-kalkylering och balanserat styrkort används, men att det sker mer informellt. Emellertid ser vi ett ökat intresse och behov för dessa två strategiska styrmedel till följd av företagsmässig tillväxt. Vår slutsats är dock att för att familjeföretag lyckosamt ska kunna implementera dessa tre strategiska styrmedel, så räcker inte professionalisering genom att anställa en extern ekonomichef, utan det krävs en ytterligare professionalisering genom extern kompetens. / Family firms are the most common type of business in the world and the study of family firms has increased significantly over the recent decades. In line with globalization and business growth, the need for management accounting and control have increased which often has an informal characteristic in family firms. Scholars have warned that if management accounting and control is to maintain its relevance it needs to adapt a more strategic focus, through strategic management accounting and control instruments, to underline the vision of the business, which can create the need of professionalization of the family firm, through hiring external expertise. Whether strategic management accounting and control instruments is something that family firms are using or not, has not been investigated with qualitative research, which is why we have focused on a family firm intensive region characterized by high economic growth, the so-called region of Gnosjö. The purpose with this research is to increase the understanding of what role the strategic management accounting and control instruments have within family firms in the region of Gnosjö. We did so by focusing on three specifically chosen strategic management accounting and control instruments, explicitly benchmarking, activity based costing and the balanced scorecard. The study was conducted using a qualitative approach, in which data was collected through semi-structured interviews. This is to increase the ability to create a deeper understanding of the examined subject. The results show that only one of the three surveyed instruments that is being used formally is benchmarking, which is primarily done through continuous performance benchmarking. Furthermore, the study results show tendencies that the two other strategic instruments, activity based costing and the balanced scorecard, is used but in a more informal way. However, we see an increased interest and a need for these two strategic instruments as a result of business growth. Our conclusion is however that if these three strategic management accounting and control instruments are to be successfully implemented in a family firm, professionalization by hiring an external CFO is not enough; instead it requires a further professionalization through external expertise.

This thesis explores how three socialist newspapers tie in to the Swedish media system and – presumably – is influenced by it. The newspapers have each strong connection to three political parties, so the precise aim of thesis is therefore to examine the independence between the party and its media; and how strongly it can bee defined as Swedish party press in a more traditional sense. The analysed material consists of six qualitative interviews with two co – workers from each paper: including the editors in chief.The basis is partly Kai Kronvalls et al theories surrounding Swedish party press; because the thesis explores how the papers supposedly has changed. And partly theories based on the assumption that media is always reflected by the social and political structure to which it operates. The latter theories have in turned outlined ’press theories’ (Four Theories of the Press) for which it is said that the media is a base of and, more recently, models of how the media works in western countries as a whole (Daniel C. Hallin and Paolo Mancini).The thesis showed some difference between how each newspaper can be defined as party press, but in general the independence was weak. This can be explained with how the Swedish media culture in particular has conserved press affiliated with separate (political) groups.

Fem år har passerat sedan Läroplan för grundsärskolan 2011, LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), infördes. Denna läroplan innebar ett tydligt fokusskifte från att som tidigare ha en något mer omsorgsorienterad verksamhet till att istället arbeta på ett mer kunskapsinriktat sätt. Ungefär lika lång tid har gått sedan examensförordningen (SFS2011:688) trädde i kraft och förändrade behörighetskraven för undervisande personal i grundsärskolan. Grundsärskolan får ofta kritik för att fortfarande vara en alltför omsorgsinriktad verksamhet där kunskapsutveckling får stå tillbaka. En viktig fråga torde i sammanhanget vara att utröna vad omsorg är? Är det en term vars innebörd har förändrats i takt med verksamhetens utveckling över tid? Syftet med studien är dels att genom en historisk återblick påvisa en utveckling från en starkt omsorgsorienterad verksamhet till en modernare kunskapsutvecklande dito. Dels att genom intervjuer med tre speciallärare verksamma på grundsärskolor beskriva om och i så fall hur den nya examensförordningen från 2011 har påverkat och påverkar den svenska grundsärskolans verksamhet. Som teoretiskt ramverk har relationell pedagogik (Östlund, 2012) och Vygotskijs (2001) teorier om ett sociokulturellt perspektiv använts. Arbetet tar sin början med en historisk återblick, både för att synliggöra framväxt och utveckling och för att kunna reflektera över det perspektivskifte som är synligt idag. I beskrivningen av vad en speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas arbeta med omnämns inte ordet omsorg alls. Det nämns bara i styrdokument som rör alla skolformer, skollagen (SFS 2010:800) och LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), vilket för tankarna till att omsorg inte är signifikant för grundsärskola. Studien undersöker genom intervjuer vilka effekter examensförordningen och därmed införandet av speciallärarexamen har för professionalisering, beträffande personalens behörighetsgrad och arbetssätt. Resultat och analys visar dels att termen omsorg kan behöva en modernare definition men också att studiens teoretiska ramverk verkar utgöra hörnpelare för ett gynnsamt arbetssätt i den svenska grundsärskolan.

Tidigare studier visar att sjuksköterskor lägger allt mer tid på omvårdnadsdokumentation.Forskningen tyder på två rationella förklaringar till detta fenomen. Den ena förklaringenbehandlar den ökade dokumentationen som en effekt av sjuksköterskors professionalisering.Samtidigt som lagkravet på sjukvårdsdokumentation trädde i kraft startade enprofessionaliseringssträvan för sjuksköterskor. Vikten låg på att som sjuksköterska ständigtsöka större skicklighet inom sitt yrke för att kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård. Dettagjorde dokumentationen till en del i ett kollegialt kommunikationsverktyg för att säkrapatientsäkerheten.Den andra förklaringen till ökad dokumentation kan se fenomenet som en effekt avgranskningssamhället. New Public Management och konkurrensbaserad sjukvård har drivitsjuksköterskor att dokumentera om patienters vård och omvårdnad för att kunna styrka att rätthandlingar ä gjorda och därmed klara en granskning.Tidigare studier visar att både professionalisering och granskningssamhället har uppvisateffekter som kan förklara den ökade dokumentationen i sjukvården. Denna kvantitativa studiehar därför låtit sjuksköterskor från fyra avdelningar på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) svarapå en enkät om varför de dokumenterar. Detta för att vi studerat vilken av de två förklarandesom gjort sig gällande och därmed dominerar. Studien har även lagt fokus på vilken påverkanålder, erfarenhet och avdelningsform (planerad och akut) har på sjuksköterskors uppfattningom dokumentation och tid som läggs på den.Resultatet visar att båda förklaringarna är av betydelse för de tillfrågade sjuksköterskorna,men med något större värdering på professionaliseringsförklaringen. Bakgrundsvariablernaålder, erfarenhet och avdelning har även visat sig vara av betydelse för tiden som läggs pådokumentation där dokumentationsomfattningen tycks öka med högre ålder och erfarenhet.Resultatet visar även ett samband där sjuksköterskor från planerade avdelningar lägger mertid på dokumentation än sjuksköterskor verksamma på akuta avdelningar gör. Det är utifråndessa resultat vi kan dra slutsatsen om att dokumentation framförallt kan verka som ettredskap för kollegial kommunikation och samarbete, där skicklighet och erfarenhet förmedlas.

The aim of this thesis is to describe and analyse the process of professionalisation of newly commissioned second lieutenants and newly qualified school teachers. The professionalisation of these two occupational categories is examined from a comparative perspective and concentrates on the communicative conditions and institutional arenas that affect the professionalisation process. The theoretical framework of the thesis is comprised of communication theory and concepts of sense making found in institutional theory models. The empirical data was collected during the first year after second lieutenants received their officer’s commissions and teachers received their teaching credentials. Four second lieutenants and four teachers were interviewed three times during their first year of professional service. Some observations are also included in the thesis. The dissertation’s main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. On the one hand, the commissioned officers’ and one of the teacher’s process of sensemaking appeared visible and collective in character, where the rules of conduct and meaning emerge clearly without ambiguity. On the other hand, the majority of the certified teachers’ process of sense making appeared private, concealed, inaccessible and diverse in character. It was observed that incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion to draw from this difference is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.

Då behovet av specialpedagogisk kompetens ökar ute i skolorna, krävs det att speciallärarutbildningarna uppfyller en viss kvalitet angående yrkesutbildningen och dess profession. Syftet med denna studie var att undersöka hur speciallärarstudenter med inriktning utvecklingsstörning upplever utbildningens innehåll, praktiskt genomförande och villkoren för det egna lärandet i spänningsfältet mellan akademisk påbyggnadsutbildning och professionell yrkesutövning. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med sju speciallärarstudenter, inriktning utvecklingsstörning. Det insamlade empiriska materialet har bearbetats utifrån tematisk analys. Tre teman framkom och blev fokus för vårt resultat: “Speciallärarutbildningens teoretiska inslag”; “Speciallärarutbildningen och studenternas yrkespraktik” samt “Gapet mellan utbildningsbaserade kunskaper och skolorganisationens förändringsbenägenhet”. Genom denna studie har vi konstaterat att de intervjuade speciallärarstudenterna upplever en stor diskrepans mellan vad som lärs ut i utbildningen och deras yrkespraktik. Vidare framkom önskemål och idéer om hur utbildningen borde justeras för att möta behoven som speciallärare, inriktning utvecklingsstörning väntas hantera och tillgodose i yrkeslivet. Denna studie är en del av en forskningsansökan till Vetenskapsrådet av Höstfält, G., Falkner, K. (2018, april), "The (re)emergence of a profession: Swedish special needs teachers in the field of tension of the day-to-day work and graduate education.". / As the need for special education skills increases in schools, special education courses need to meet a certain quality of academic standards and professional needs. The purpose of this study was to investigate how special needs teacher students, focusing on working with children with intellectual disability, experience the content and carrying out of the education, as well as the conditions for the student’s own learning at the intersection between academic education and occupational practice as a special teacher in schools.  This is a qualitative study, based on interviews with seven special needs teacher students, focusing on working with children with intellectual disability. The empirical data has been processed from the point of view of thematic analysis where three themes emerged and became the focus of our result: "Theorization of special education"; "Special Education and Student Occupational Practice" and "The gap between education-based knowledge and the lack of schools’ ability to change". Through this study, we have found that the interviewed students experience a major discrepancy between what is learned through education and their practical work experiences. Furthermore, the interviewed students presented ideas and suggestions for how the education should be adjusted to meet the needs special teachers, focusing on working with children with intellectual disability, are expected to deal with and fulfill in their profession.  The present study is a part of an application to Swedish Research Council, prepared by Höstfält, G., Falkner, K. (2018, April), "The (re)emergence of a profession: Swedish special needs teachers in the field of tension of the day-to-day work and graduate education.".