Syftet med denna uppsats är att få fram hur elever upplever och definierar stress, vad som bidrar till stress enligt eleverna själva samt hur eleverna hanterar sin stress. Vidare är det intressant att jämföra och se om elevers upplevelser kring stress stämmer överens med den redan existerande forskningen. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod och som utgår utifrån kvalitativa intervjuer. De kvalitativa intervjuerna erbjuder möjligheter att fånga upp infomanternas upplevelsers kring stress, vilket i sin tur leder till att en jämförelse med den redan existerande forskningen kan göras. I uppsatsens tidigare forskning och teoridel används relevant litteratur som berör stress, olika definitioner av stress, stressorer, positiv och negativ stress, åtgärder för att motverka stress samt stresshantering. Det som kommer fram i uppsatsen är att informanterna har flera och breda definitioner av stress. Faktorer som bidrar till att informanterna känner sig stressade är enligt resultatet främst skola, tid och krångliga relationer.  Resultat visar att informanterna väljer att hantera sin stress främst genom att planera bättre, avkoppling och fysisk aktivitet. Informanternas svar visar på generella likheter med den redan existerande forskningen dock stämmer inte deras upplevelser inte fullt överens med den redan existerande forskningen.

<p>Syftet med denna studie är att belysa de (sär-)begåvade elevernas upplevelser av sin begåvning, hur de ser på sin begåvning samt synliggöra vilka behov de själva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som är kopplat till begåvningsbegreppet, dels problematik kring begåvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som är i behov av stöd, vidare beskrivs särbegåvningens kännetecken, understimulans och underprestation, hur de särbegåvade ser på sig själva och vilka undervisningsmetoder som kan tillämpas på de särbegåvade eleverna.</p><p>Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begåvningar i åldrarna 10-25 år.</p><p>Resultatet visar att de (sär-)begåvade barnens självbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de påverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar särbegåvningarna sig som medvetna om samt värderande av sin begåvning, de lär sig ofta läsa tidigt samt passar i skolans värld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov är utmaningar, mindre behov av repetition och läxläsning, lärare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjälplärare.</p>

Syftet med denna studie är att belysa de (sär-)begåvade elevernas upplevelser av sin begåvning, hur de ser på sin begåvning samt synliggöra vilka behov de själva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som är kopplat till begåvningsbegreppet, dels problematik kring begåvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som är i behov av stöd, vidare beskrivs särbegåvningens kännetecken, understimulans och underprestation, hur de särbegåvade ser på sig själva och vilka undervisningsmetoder som kan tillämpas på de särbegåvade eleverna. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begåvningar i åldrarna 10-25 år. Resultatet visar att de (sär-)begåvade barnens självbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de påverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar särbegåvningarna sig som medvetna om samt värderande av sin begåvning, de lär sig ofta läsa tidigt samt passar i skolans värld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov är utmaningar, mindre behov av repetition och läxläsning, lärare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjälplärare.

Problemformulering och syfte: Dagens chefer och ledningsgrupper i organisationer har insett vikten av att anställa professionella kommunikatörer, däremot anses det vara ett yrke i förändring och uttalat som en svårdefinierad och missuppfattad befattning. Med detta i åtanke blir syftet således att tillsammans med en applicering av ett externt legitimitetsperspektiv att ta reda på hur kommunikationsyrket ser ut idag och i framtiden. Metod och material: Studien är baserad på kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktär med tio företrädare från olika organisationer som omsluter kommunikationsyrket. Huvudresultat: Det fanns en tveksamhet bland respondenterna om kommunikationsyrkets externa legitimitet var låg och det blev istället en motreaktion med en diskussion kring om detta samtal endast förs internt som ett dåligt självförtroende bland yrkesutövare. De visade däremot en enighet om att det är kommunikationsyrkets egna ansvar att öka den externa legitimiteten genom ett etiskt, hållbart och trovärdigt arbete. Respondenterna beskriver yrket som komplext och något som kan bli värre i framtiden med högre krav på kompetenser.

Sammanfattning: Shamanism har ständigt varit ett populärt ämne att studera, där bland annat problem med shamanism-begreppet har lyfts fram av en rad olika forskare. Shamanism har i de flesta fall definierats som religion, trots att omfattande forskning har belyst det utspridda motståndet till definitionen bland utövare i västvärlden. Studien har undersökt likheter och skillnader mellan utövare av shamanism i nutida Sverige, vad gäller åsikter, praktik och definierande. Den har byggt på en kvalitativ analys av semistrukturerade intervjuer med sex utövare som även har varit verksamma inom shamanism. Studien har påvisat att motståndet till att definiera shamanism som religion existerar bland dessa utövare. Religion har beskrivits som något organiserat med läror och regler, medan shamanism har beskrivits som något fritt, där praktik, värderingar och trosuppfattningar har varierat bland utövare. Debatten kring shamanism-begreppets eventuella problem har även förekommit inom shamanska kretsar och det har existerat skilda meningar bland utövare, likväl som det har existerat skilda meningar bland forskare.

I juli 2022 börjar en reviderad version av kursplanen för musik att gälla. Några av revideringarna berör musikskapande, vilket har visat sig vara det som ges minst möjlighet till i musikundervisningen (Skolverket 2015). Det har visat sig att begreppet musikskapande är mångfacetterat som både tolkas och används på många sätt av lärare, i styrdokument och av forskare. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om musikskapande och revideringar i kursplanen ur ett lärarperspektiv. Sex musiklärare för årskurs 4–6 har delat sina uppfattningar och erfarenheter genom semistrukturerade intervjuer. Innehållsanalysen av studiens data bekräftar att musikskapande kan tolkas på många sätt och att lärarna uppfattar den nuvarande och reviderade kursplanen som väldigt lika. Definitioner av begreppet musikskapande och resonemang kring konsekvenser av undervisningen diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

This is a literature- and document analysis of what new Swedish students in Religious studies learns about perspectives on religion, and perspectives on religion expressed by Swedish law. Course literature from Swedish universities together with Swedish law texts is the material for analysis. Mary Douglas classification theory is used to explain how we categorize our world as individuals and groups. The result of the study shows that the perspectives on religion expressed in the selected course literature differs very much from the perspectives expressed by Swedish law. Via legislation, the Swedish state conserves the Christian Church-perspective that the Swedish universities for Religious studies seem to have moved on from; a perspective that gets a lot of critique in large parts of selected literature. In the analyzed course literature, the cultural studies-approach is dominating, together with elements from phenomenology. / En studie av vilka perspektiv på religion nya svenska studenter i religionsvetenskap lär sig om på högskolor och universitet, samt vilka perspektiv på religion som svensk lag ger uttryck för. Litteraturstudier av för syftet utvald kurslitteratur i religionsvetenskap på svenska högskolor och universitet har genomförts, liksom dokumentanalys av svenska lagar som rör religionsdefinitioner. Teorin som används för att förklara hur vi som individer och grupper kategoriserar vår omvärld är Mary Douglas klassificeringsteori. Resultatet av studien visar att den utvalda kurslitteraturens perspektiv på religion som fenomen och begrepp skiljer sig markant från det perspektiv som uttrycks av svensk lag. Den svenska staten konserverar i lagstiftning det kristen-kyrkliga perspektiv på religion som de religionsvetenskapliga lärosätena tycks ha lämnat därhän; ett perspektiv som möter stark kritik i största delen av utvald litteratur. I kurslitteraturen dominerar istället ett kulturvetenskapligt perspektiv på religion, med fenomenologiska inslag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur encyklopeditet kan förstås inom metalexikografi och praktisk lexikografi. I en teoretisk fördjupning visas att encyklopeditet har förklarats dels utifrån innehållsliga aspekter, såsom omvärldskunskap, dels utifrån formmässiga aspekter, såsom tilläggsinformation. Då encyklopediska definitioner ofta beskrivs som långa och detaljerade associeras de även med fackspråklighet; inom traditionell lexikografi har de kontrasterats mot mer renodlat språkliga definitioner. Men genom påverkan från främst kognitiv semantik är i dag en vanlig uppfattning att det inte går att konstruera ordboksdefinitioner utan encyklopediska inslag. För att undersöka hur encyklopeditet praktiskt kan förstås görs i uppsatsen en kvalitativ analys av växtdefinitioner i Bonniers svenska ordbok (BSO) och Norstedts svenska ordbok (NSO). Denna analys tar sin utgångspunkt i en inledande kategorisering av samtliga växtdefinitioner i ordböckerna. Resultatet visar en högre grad av fackspråklighet i BSO än i NSO, bland annat genom att ord som art, släkte och familj nämns betydligt oftare i BSO:s definitioner. I NSO ges utförligare beskrivningar av välkända växter. Där finns även ett större inslag av definitioner förankrade i en specifik kulturell kontext; snarare än att vara allmängiltiga ges i dessa definitioner prototypiska beskrivningar. Såväl BSO:s fackspråkliga som NSO:s prototypbaserade beskrivningar placeras ofta, men inte alltid, som tilläggsinformation. Således tenderar en viss typ av innehåll att samspela med en viss typ av form, men någon omedelbar koppling går inte att skönja i de undersökta ordboksdefinitionerna. En slutsats är att medan encyklopeditet formmässigt låter sig beskrivas utifrån kriterier som längd och detaljrikedom är det svårare att slå fast vad som innehållsligt utmärker encyklopeditet. Det är också vanskligt att se encyklopedisk information i ordböcker som enbart positivt eller enbart negativt; i stället är det något som måste bedömas utifrån ordbokens tänkta målgrupp och användningsområde.

Syftet med den här studien har varit att ge några elever med behov av särskilt stöd och, eller extra anpassningar en möjlighet att förmedla sina upplevelser och erfarenheter av inkludering. Det gjordes genom att de deltagande eleverna fick diskutera den egna upplevelsen av att inkluderas i ämnena musik och svenska. Utifrån syftet togs tre frågeställningar fram: Vad säger eleverna bidrar till deras upplevelse av inkludering i ämnena musik och svenska? Vad säger eleverna om undervisande lärares, klasskamraters och den sociala kontextens betydelse för upplevelsen av inkludering i musik och svenska? Vilka eventuella metoder och hjälpmedel säger eleverna bidrar till upplevelsen av inkludering i musik och svenska? Datainsamlingsmetoden har varit kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsamtal. Den typen av samtal är en form av gruppintervjuer som ger möjligheter att få fram fler svar på en fråga. Urvalet har bestått av nio elever i årskurs 7-9 med behov av särskilt stöd och, eller extra anpassningar från olika skolor i Sverige.  Studiens resultat har analyserats utifrån tre definitionerna för inkludering: den placeringsorienterade definitionen, den individorienterade definitionen och den gemenskapsorienterade definitionen. Även en undersökning av det svenska skolsystemet ur ett inkluderingsperspektiv har använts vid analys. Resultatet och analysen har sedan diskuterats utifrån det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet av denna studie visar att en placering i stor grupp inte är nödvändig för att känna sig inkluderad i musik och svenska. Gemenskap och anpassningar är å andra sidan något som gör att eleverna upplever att de är inkluderade i undervisningen. Anpassningarna får gärna göras enligt elevernas egna önskemål. Ett gott klassrumsklimat är också en bidragande faktor till inkluderande undervisning i musik och svenska. Läraren behöver också se till att material anpassas utifrån elevernas individuella förutsättningar. Alla delar hänger ihop och ingen enskild metod eller anpassning leder till upplevelsen av en inkluderande undervisning i musik och svenska.

The aim of this essay was to study the extent to which president Nayib Bukele applies the ideologies of the party Nuevas Ideas in accordance with the wishes of the Salvadoran people. Nueva Ideas party ideology consists of democratic, decentralized, plural, and inclusive political definitions. Using populism as a theoretical framework, the essay provided various explanations that describe the extent to which Nayib Bukele starts from populism to understand the connection between the president and defined concepts in populism: identity politics, anti-pluralism, and anti-elitism. The essay has created a greater understanding of the president's political procedure. The research problem has been studied with the help of the theory that fulfills an important function as it is at the center of the study's question. The chosen method for this research is a qualitative case study. The results show that the president is portrayed as the populist leader in El Salvador, but Bukele's political procedure can not be defined as populist because the president does not act fully in accordance with the ideas he advocated.