Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare hanterar demokratiuppdraget i förskolan. Demokratiuppdraget i förskolan ses som något komplext med många delar. För att undersöka hur förskollärare hanterar demokratiuppdraget har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har jag fokuserat på hur förskollärare arbetar med demokrati och barns inflytande i utbildningen. Informanterna fick beskriva olika situationer där det upplevdes lättare eller svårare att implementera ett demokratiskt arbetssätt i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna ser på begreppet demokrati som det viktigaste de har att arbeta med i förskolan och att det är många delar som utgör det arbetet. Förutsättningar, så som mindre barngrupper, närvarande och samspelta pedagoger och väl utformade lokaler är av värde i ett demokratiskt arbetssätt enligt informanterna i studien. Utmaningarna som medföljer i utbildningen är många, men i utmaningarna finns det möjlighet för barnen att utöva sitt inflytande över sin egen utbildning. I diskussionen diskuteras resultat utifrån egna tankar samt litteratur och forskning. / The purpose of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers handle the democratic mission in preschool. The democracy mission in preschool is seen as something complex with many different parts. To examine how preschool teachers handle democracy assignments, I have used semi-structured interviews. In the interviews, I have focused on how preschool teachers work with democracy and children’s influence in education. The informants were asked to describe different situations where it was perceived as easier or harder to implement a democratic way of working in the education. The results show that preschool teachers see the concept of democracy as the most important thing they have to work with in preschool and that there are many parts that contribute to that work. Conditions, such as smaller groups of children, present educators and well-designed premises are of value in a democratic way of working according to the informants in the study. The challenges that come with the education are many, but in the challenges there is the opportunity for the children to exercise their influence over their own education. In the discussion I discuss the results linked to my own thoughts together with previous literature and research.

Covid-19 pandemin har påverkat hela samhället på olika sätt. Vård-och omsorgsbranschen är en bransch som har drabbats hårt då det har lett till stora påfrestningar inom äldreomsorgen, vilket i sin tur har lett till omställningar i arbetssätt. Detta har resulterat i ökade krav på bland annat enhetschefer och medarbetare som verkar inom denna bransch. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur enhetschefer inom vård- och omsorgsorganisationer anpassar sitt ledarskap under en kris. För att besvara studiens syfte har det formulerats en forskningsfråga som berör hur enhetschefer har anpassat sitt ledarskap under coronakrisen.Denna uppsats vill undersöka ledarnas uppfattningar och egna berättelser av hur deras ledarskap har anpassats under krisen. Därmed utgår studien ifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där data har samlats in genom att utföra semistrukturerade intervjuer med sju enhetschefer som arbetar inom vård- och omsorgsbranschen. Studien är baserad på teorier och litteratur som handlar om ledarskap inom vård- och omsorgsbranschen, hur ledarskap anpassar sig till olika situationer samt ledarskap i kris. Därtill har studien utgått ifrån två huvudsakliga ledarstilar vilka är det demokratiska och auktoritära ledarskapet. Resultatet av studien visar att ledarskapet inom vård- och omsorgsbranschen präglas av en demokratisk ledarstil men att ledarskapet anpassades under coronakrisen till en mer auktoritär ledarstil. Studien är skriven på svenska. / It is without question that the covid-19 has brought about one of the most unprecedented healthcare crises of our time. The healthcare industry is an industry that has been greatly affected as it has led to great strains in elderly care, which has led to changes in working methods. This has resulted in a rise in demand for unit managers and workers in this sector, among other things. The study's primary goal is to determine whether and how unit managers within healthcare organizations adapt their leadership during a crisis, such as the covid-19 pandemic. In order to address the study's intent, a research question has been formulated that focuses on how unit managers have adapted their leadership during the corona crisis. This essay seeks to examine the leaders’ perceptions and own stories of how their leadership has been adapted during the crisis. Thus, the study is based on a qualitative approach where data has been collected by conducting semi-structured interviews with seven unit managers working in the healthcare industry. The research is focused on theories and literature on leadership in the healthcare sector, how leadership adapts to various circumstances and leadership in crisis with focus on democratic and authoritarian principles. According to the study's findings, leadership in the healthcare industry is characterized by a democratic leadership style however was developed into a more authoritarian leadership style during the covid-19 crisis. This study is written in Swedish.

Denna uppsats utreder en frågeställning om vilka karaktärsskildringar, situationer och relationer från TV-serierna Ondskan och Young Royals som kan vara användbara i undervisningen utifrån perspektivet att förbereda unga pojkar att bli välfungerande demokratiska medborgare. Syftet med studien är att synliggöra vilka didaktiska möjligheter som finns med att arbeta med TV-serier i undervisningen i svenskämnet. TV-serierna samt ett specialprogram används tillsammans med facklitteratur för arbetets analys. Uppsatsen utgår från en sammanställning av teorier och metoder för att bearbeta materialet. En av slutsatserna som dras i resultatdiskussionen är att TV-serierna bidrar till möjliga scenarion att diskutera i ett utbildningssyfte tillsammans med elever. Vidare konstateras det att alla som arbetar inom skolans värld måste vidta åtgärder för att tillsammans med eleverna diskutera demokratiska värden. Avslutningsvis konstaterar studien att pojkars beteenden kan påverkas genom skolans interventioner. Däremot kvarstår behovet av fostran hos vårdnadshavarna eftersom det är i tidig ålder som barn utvecklar sina perspektiv på världen. Skolan är en del av fostransuppdraget till att få ungdomar att kliva ut som välfungerande demokratiska medborgare.

The purpose of this study has been to investigate the views of five teachers on their own leadership, and on the way they make it work in the classroom. The method was a qualitative investigation consisting of separate interviews with five elementary school teachers from three different schools in the southern part of Stockholm. The results showed that a good pedagogic leadership, successful with the pupils, can be characterised as at the same time democratic and "situation adjustable". This includes the ability to formulate the rules of conduct clearly, to take decisions and to create a good working atmosphere in the classroom, so that the pupils can feel secure, and be able to learn and develop. That however, cannot be accomplished if the teacher only maintains a negative communication, reminding the pupils of what is forbidden. A majority of the interviewed teachers emphasised the importance of positive feedback, and maintaining the work motivation of the pupils was seen as an important aspect of leadership in the classroom. A good leadership is furthermore characterised by the flexibility of the teacher in adapting to different situations and to the maturity of the pupil or group. Flexibility in adjusting the level of the lesson, and of the tasks given to the individual pupils or groups, is also an aspect of leadership. The results finally showed that the teacher should try to maintain a good personal relationship not just to the pupil but also with the parents. This makes it easier for the teacher to influence the pupils and engage them in a better performance in the classroom, scholastically as well as in terms of conduct.

The legitimacy of the European Union is being questioned, and this has put focus on the democratic deficit, as the main reason for the negative outcome of the referendum about implementing the last initiated treaties of the union. In this essay the credibility of the problem solving strategy through the communication policy of the commission is being put under the scope. The objective is to treat the credibility of the solution to the main problems of the EU as an important part of how the democratic, political system works and how it deals with taking care of its’ supporting and demanding channels of communication. The importance of a citizen platform to form common interests and a strictly European dialogue using media, common debates and several other possible ways to advocate this solution throughout the whole union is stressed here.

Titel: Ledarskap i den kreativa processen: En studie om dataspelsföretag Problem: I dagsläget finns det brister på studier som fokuserar på olika ledarskapsperspektivs påverkan på kreativitet inom arbetsgrupper. Hur ledarskap formas och ledarskapets roll i den kreativa processen saknas det information om, speciellt inom kreativt intensiva industrier. Stor del av tidigare forskning fokuserar på länder som USA och Japan, men inte Sverige. Dataspelsindustrin är en snabbföränderlig industri, därmed finns det flera utmaningar och affärsmöjligheter som organisationer möjligtvis saknar kunskap om. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur ledarskapet ser ut i den kreativa processen i dataspelsföretag. Samtidigt vill vi bidra med kunskap och förståelse om ledarskapets inflytande på den kreativa processen. Metod: Undersökningen utgick från samhällsvetenskapligt tolkningsperspektiv med en kvalitativ forskningsstrategi.  Fenomenologisk ansats har använts för att fånga intervjupersonernas upplevelser av ledarskapet i den kreativa processen i dataspelsindustrin med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen var abduktiv då forskarna pendlade konstant mellan data och kända teorier vid sökandet efter de mest sannolika förklaringarna. Vid bearbetning av data användes en fenomenografisk dataanalysmodell. Slutsats: Olika ledarskapsperspektiv fungerar olika under olika omständigheter. Enligt den teoretiska referensramen utesluter inte en ledarskapsteori nödvändigtvis en annan utan aspekter av olika ledarskapsteorier går att kombinera. Eftersom att det finns många olika typer av dataspelsföretag är det viktigt att förstå den egna organisationen och vara öppen för att plocka aspekter från olika ledarskapsteorier och skräddarsy ett ledarskapsperspektiv som passar organisationens kontext. / Title: Leadership in the creative process: A study about small computer game companies. Problem: Currently there is a lack of studies that focus on different leadership perspectives effect on creativity within groups. There is a lack of information about how leadership shapes and the leadership’s role in the creative process, especially in creative intensive industries. A big part of previous research focuses on countries like USA and Japan, but not Sweden. The computer game industry is a fast changing industry, therefore there are many challenges and business opportunities that organizations might lack knowledge about. Purpose: The purpose of this essay is to gain an understanding for what leadership in the creative process in small computer game companies look like. At the same time we want contribute knowledge and understanding about the leadership's influence on the creative process. Method: The study is based on a interpretive social science perspective with a qualitative research strategy. A phenomenological approach has been used to capture the respondent's’ experience of leadership in the creative process in the computer game industry with the help of semi structured interviews. The research approach was abductive due to the researchers constantly going between data and known theories when searching after the most probable explanations. During processing of data a phenomenographic data analysis model was used. Conclusion: Different leadership perspectives work differently under different circumstances. According to the theoretical framework leadership theories does not necessarily exclude one from another, rather aspects from different leadership theories are combinable. Since there are many kinds of computer game companies it is imperative to understand one’s own organization and to be open to pick aspects from different leadership theories to tailor a leadership perspective that fits the organization's context.

No description available.

Denna studie undersöker förskolans demokratiuppdrag och förskollärares erfaranden av fenomenet demokratiska arbetssätt i undervisningen av de yngsta barnen. Fokus är på de möjligheter och begräsningar som undervisningen ger för barns inflytande. Syftet med studien är att bidra till förståelse om förskolans demokratiska arbetssätt avseende de yngsta barnen. I förskolans styrdokument beskrivs att förskollärare ska ge barnen inflytande över sin vardag i utbildningen. För att på svar på studiens syfte och frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. I studien intervjuades fyra verksamma förskollärare som arbetar på olika förskolor där de alla arbetar med de yngsta barnen. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en fenomenografisk metodansats. I analysen användes tre centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet, medierade artefakter, proximala utvecklingszonen samt scaffolding, för att förstå kommunikation, interaktion och samspel i ett demokratiskt arbetssätt.Resultatet i studien visar hur förskollärarna kan möjliggöra de yngsta barnens inflytande. Två kategorier framkom i resultatet, dels de fysiska och dels de sociala förutsättningarna. Inom kategorin de sociala förutsättningarna framträder följande aspekter som möjliggör de yngsta barnens inflytande, förskollärarna uppfattar att de måste vara närvarande, lyhörda och nyfikna. Förskollärarna uppfattar att de fysiska förutsättningarna avseende aspekterna barngruppens storlek och materials tillgänglighet är betydelsefulla för deyngsta barnens inflytande i undervisningen. Förskollärarna uppfattar att deras förhållningssätt är avgörande för om ett demokratiskt arbetssätt ska bli möjligt. / Based on preschool teachers experiences of democratic working methods in teaching of the youngest children this study aims to investigate the democracy mission. The study focuses on the possibilities and limitations teachers provide for children’s influence. The purpose of this study is to contribute with further understanding about democratic working methods in preschool. The Swedish preschool curriculum describes every preschool teacher’s obligation to create opportunities for all children to have influence over their everyday life andeducation. Semi-structured interviews were used in this qualitative study to answer the research questions. Four preschool teachers who are working in different preschools where interviewed. The collected empirical data was analyzed with support of a phenomenographic method approach, and from a socio-cultural perspective with focus on three central concepts, mediated artifacts, the proximal development zone and scaffolding.Results of the study show two categories that affect how preschool teachers can enable the youngest children’s influence, these are physical and social conditions. The preschool teacher’s way of being present, responsive and curious was found important for a democratic way of working within the social conditions. The physical conditions which deal with different aspects such as group size and the availability of materials are of great importance for giving children possibility to influence their everyday education. The preschool teachers express an understanding in their pedagogical approach, which is crucial for whether a democratic way of working is possible.

The present study investigates high school students' knowledge for concepts that are common in civic education teaching. The concepts that the study investigates are linked to democracy and the Swedish constitution, in order to make connections between conceptual understanding and democratic citizenship. The purpose of the study is to investigate differences between year one and year three and to make visible connections between conceptual understanding and the goal of raising democratic citizens. The experience has been gained through surveys completed by a total of 105 high school students in year 1 and year 3. The results show that students in year 3 generally have a better understanding of concepts than students in year 1. The study also shows that there are interesting connections between understanding of concepts and democratic citizenship.

Den här fenomenologiska studien undersöker hur svenska HBTQIA+-personer upplever sitt demokratiska utrymme på sociala medier. Eftersom sociala medier är en plats där många människor tillbringar mycket tid är det viktigt att marginaliserade grupper känner sig trygg att vara den man är och uttrycka det utan att uppleva kränkningar. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultaten visade att intervjupersonerna upplevde deras demokratiska utrymme på sociala medier på olika sätt, vilka kunde delas upp i två teman: Upplevelser och användning av sociala medier och Trygghet att uttrycka sin HBTQIA+-identitet på sociala medier. Intervjupersonerna antydde att deras demokratiska utrymme på sociala medier var begränsat då de uppvisade ett behov av att kontrollera vilka som ser innehåll rörande deras HBTQIA+-identitet. Däremot bidrar också sociala medier till möjlighet till organisering vilket tyder på ett stort demokratiskt utrymme. Studien visade också att intervjupersonernas upplevelse av sociala medier speglar samhället i stort, oavsett plattformens design. Resultaten har ingen påtaglig negativ effekt och kan ha en mindre positiv effekt på designen av sociala medier. / This phenomenological study examines how Swedish LGBTQIA+ individuals experience their democratic space on social media. Since social media is a place where many people spend a lot of time, and it is therefore important that marginalized groups feel safe to be themselves and express themselves without experiencing violations. The study was conducted using semi-structured interviews and thematic analysis. The results showed that the interviewees experienced their democratic space on social media in different ways, which could be divided into two themes: Experiences and use of social media, and safety in expressing their LGBTQIA+ identity on social media. The interviewees suggested that their democratic space on social media was limited as they exhibited a need to control who sees content related to their LGBTQIA+ identity. However, social media also contributes to the possibility of organizing, which indicates a large democratic space. The study also showed that respondents experience of social media reflects society, regardless of platform design. The results have no apparent negative effect and may have a minor positive effect on the design of social media.