En komparativ uppsats som illustrerar tavlans inverkan och betydelse i Oscar Wildes The Picture of Dorian Gray (1891) och Donna Tartts The Goldfinch (2013). Fyra huvudteman utröns: tavlan som tidlöst objekt, undangömd, människans spegelbild och moraliskt korrumperande.

Margaret Atwoods dystopiska roman Tjänarinnans berättelse (The Handmaid’s Tale) från år 1985 fick åter uppmärksamhet år 2017 när teveseriens första säsong, baserad på romanen, hade premiär. I berättelsen skildras tjänarinnan Offreds liv i republiken Gilead, före detta USA, där infertilitet är ett av de stora problemen. Det föds sällan barn i landet och av de som föds är endast tre av fyra barn friska. Kvinnor med låg social status, men med fungerande livmoder, utses till tjänarinnor och enligt republiken har de en ärofylld uppgift; att föda friska barn åt aristokratiska makar. Republiken legitimerar tjänarinnornas avsaknad av frihet genom att hänvisa till Bibelns texter, främst till Genesisberättelsen om Bilha, Rakel och Jakob. Bilhas uppdrag i hushållskonstellationen är att förse patriarken Jakob med avkommor och på liknande sätt fungerar Offreds roll i romanens handling. Denna uppsats undersöker den bibliska intertextualiteten i romanen. Det förekommer både uppenbara citat och mindre tydliga allusioner. Genom att tillämpa Lina Sjöbergs system om markör, sätt och effekt analyseras bibelreferenserna på tre nivåer. Den första nivån identifierar referensen som citat, refererat, allusion eller tema. Den andra nivån undersöker på vilket sätt intertextualiteten sker och den tredje nivån beskriver vilken effekt bibelreferensen får hos läsaren.  Bibeln har länge inspirerat olika kulturyttringar och sedan den senare halvan av 1900-talet har den allmänna populärkulturen studerats ur ett bibelvetenskapligt perspektiv. Trots sekulariseringsteorier går det inte att avfärda bibelberättelsers inflytande i moderna verk. Bibeln har länge varit en del av vår kultur och många känner till de klassiska gammaltestamentliga berättelserna om Adam och Eva, Noa och flodvågen, Abrahams söner, Jobs olycka och Jona i valfisken. Detta bibliotek av böcker, med spridda stilar, har på många olika sätt influerat modern skönlitteratur och Tjänarinnans berättelse är en av dessa.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion. I bildämnet får elever reflektera sina individuella känslouttryck som skapar många unika tillfällen till självreflektion. Man får olika möjligheter att använda sig av alla sinnen för att utveckla nya kreativa/skapande inlärningsmetoder. Bildförståelsen baseras på semiotiska grunder där man skiljer på uttryck och innehåll i en bild och upplever den som ett teckensystem. Man lär sig uppfatta detaljer och helheter och utvecklar förmågan att kunna tänka visuellt där man förbinder/förenar sin visuella förmåga med sin tänkande förmåga.

No description available.

The aim of this study is to investigate and illustrate the local exercise of power between participants in online comments sections of three newspaper articles with different political perspectives on migration and also to motivate and concretize the didactic use potential in SFL-based critical discourse analysis of comments and dialogues in internet-based forums of interaction. SFL and critical discourse analysis form the theoretical basis and with interpersonal analytical concepts as role, genre and attitude it is analyzed how participants position themselves in relation to each other in terms of superiority, inferiority and neutrality and how they legitimize their attitudes and/or positions. The analysis shows that participants primarily take neutral or superior positions but also temporary inferior positions and, in some cases, position other participants as inferior. In the comments section of the article written by a liberal representative, the most prominent participants take the role as highly educated and/or insightful by acting inter alia explanatory. In the comments section of the article written by a Sweden Democrat representative, sarcasm is common among the most prominent participants. The commentaries in the comments section of the article written by a Swedish Green Party representative are largely characterized by strong reactions that are legitimized by discourses based on claims that ‘new arrivals’ benefit at the expense of pensioners or native Swedish young people. The analysis has also shown that the dialogues in the comments sections of both the article by a Sweden Democrat representative and the article by a representative of the Swedish Green Party are often characterized by battles focusing on the opponent’s position, which is not the case in the comments section of the article by a Liberal representative where the conflict rather focuses on challenging the opponent’s values. Local strategies in exercise of power that are made visible include the use of mockery to position others as inferior; to take inferior positions or to impart messages implicitly to increase the possibilities for what can be said with reduced risk of being made responsible and also to make it look like there are more arguments than explicitly reported in order to secure the taken position. The essay concludes by showing how SFL-based critical discourse analysis can be applied in educational contexts. Further research is suggested on what part the role of red-green political rhetoric, on topics that concern migration, plays in the spreading of ideas on the group 'new arrivals' as the winner of red-green policy at the expense of native Swedish citizens.

Syftet med denna undersökning är att genom en komparativ studie med utgångspunkt i teorier om dialogicitet, hyptertextualitet och transformation, analysera förekomsten av grekisk mytologi i The Lightning Thief (2005) – vilken påverkan dessa har och hur de tar sig uttryck i Riordans roman. De grekiska myterna i The Lightning Thief har jämförts med de som beskrivs i Grekisk Mytologi (1977) av Giovanni Caselli och Michael Gibson, En introduktion till grekisk mytologi (1989) av David Bellingham, samt Ovidius Metamorfoser (8 e.Kr.). Resultaten visar att de grekiska myterna har en förklarande funktion och agerar inspiration för Riordans egen berättelse. Likväl har författaren flyttat över de grekiska gudarna i myterna till The Lightning Thief och utgått från dem som modeller för framställningen av hans egna karaktärer. Dock har Riordan anpassat och moderniserat både myterna och gudarna för att de ska passa in i den värld som författaren själv har skapat.

Covid-19 har haft en stor påverkan på samhället och inte minst på gymnasieskolorna i Sverige. Konsekvenserna av detta är att undervisning bedrivs på distans och att eleverna inte får vistas i skolan. Således är syftet med denna studie att undersöka och få en förståelse med hjälp av enkäter hur ämnesdidaktik inom ämnet samhällskunskap tillämpas och fungerar vid distansundervisning jämfört med undervisning i skolan hos två gymnasieskolor i södra Sverige. Utöver detta skall denna studie också ge en överblick av elevernas uppfattning gällande distansundervisningen och hur den skiljer sig jämfört med undervisning i skolans fysiska sfär och undersöka möjliga korrelationer som finns i deras svar. Vår hypotes är att eleverna upplever att lektionerna inte fungerar lika väl vid distansundervisning som vid undervisning i skolan när det ämnesdidaktiska principerna implementeras. Resultatet visar att eleverna har en sämre bild av distansundervisningen och inte har samma uppfattning gällande motivation och aktivitet, mening, konkretion samt dialogicitet som vid undervisning i skolan. Resultatet visar även att lärarna utformar sin undervisning utifrån de ämnesdidaktiska principerna likt i skolan men de menar att det krävs ett ännu större fokus på tydlighet och ser svårigheter i att nå alla elever. Slutsatsen är att lärarna arbetar med att implementera de ämnesdidaktiska principerna vid distans men att det är tydligt att de traditionella undervisningsmetoderna inte fungerar lika väl vid distansundervisning.

Syftet med följande uppsats är att undersöka vilka typer av intertextuella inslag som kan identifieras i låttexter av Kent och hur dessa eventuellt kan användas för att tolka låttexterna i fråga. För att besvara uppsatsens frågeställningar används närläsning och intertextualitet som metod. Materialet som undersöks är de tre låttexterna: ”Romeo återvänder ensam” (2005), ”Sjukhus” (2009) och ”Allt har sin tid” (2014). Samtliga texter är skrivna av Joakim Berg. Såväl de skrivna texterna som de uppförda verken undersöks. Vid analys av de tre låttexterna identifieras intertexter som tillhör genrerna: religiösa skrifter, skönlitterära verk i form av dikter, barnböcker, konstsagor och dramer, men också andra låttexter. Dessa intertexter kan till viss del vara brukbara vid tolkning av de valda låttexterna.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur två lärare definierar begreppet kamratrespons samt deras metoder, motiv och upplevda utmaningar. Tidigare forskning lyfter fram olika perspektiv; kamratrespons som en del av skrivprocessen samt som ett sätt att lära genom samspel och kommunikation. Det sociokulturella perspektivet används som teoretisk utgångspunkt men även dialogisk teori. Studien vilar på forskning knuten till respons, skrivprocesser och processkrivning. I den empiriska studien har metoden varit kvalitativa intervjuer med två lärare som har valts ut genom ett subjektivt urval. Studien visar att kamratrespons kan definieras på olika sätt samt att motiv och metoder skiljer sig åt beroende på syftet. Den ena läraren ser kamratrespons som en formativ återkoppling som inte specifikt har med skrivande att göra och den andra ser kamratrespons som en del av det processinriktade skrivandet där syftet är att eleverna stödjer varandra i arbetet med sin egen textproduktion. Resultatet visar att det är viktigt att lärare har ett tydligt syfte och en genomtänkt undervisning med kamratrespons. Det mest intressanta med vår studie är att arbetet med kamratrespons kan upplevas olika och bedrivas på olika sätt beroende på inställning och syfte.

Denna kandidatuppsats undersöker de olika diskurser angående det övernaturliga som närvarar i Eden Robinsons roman Monkey Beach (2000) utifrån ett postkolonialt perspektiv. Det teoretiska ramverket består av Jo-Ann Episkenews indigenous storytelling, samt Michail Bachtins dialogicitetsbegrepp, där heteroglossi fungerar som utgångspunkt. Dessa har använts för att analysera hur Robinson använder sig av karaktärer för att gestalta olika epistemologier, och hur dessa relaterar till synen på det övernaturliga i romanen. Uppsatsens slutsats är att Monkey Beach är polyfon i sin gestaltning av de olika perspektiven på det övernaturliga; dessa perspektiv utgör olika diskurser, vilket gestaltas genom karaktärerna. Romanen utspelar sig inte i ett autonomt fiktivt universum; den fungerar som en motdiskurs till tidigare diskurser om urfolk i Kanada, vilket ger den både en avkoloniserande och kunskapsspridande funktion då den är skriven av en urfolksförfattare. / This undergraduate dissertation examines the various discourses surrounding the supernatural present in Eden Robinson’s novel Monkey Beach (2000) from a postcolonial perspective. The theoretical framework consists of Jo-Ann Episkenew’s Indigenous Storytelling, as well as Michail Bachtin’s concept of dialogism, with heteroglossia as its basis. These have been applied to the text to analyse how Robinson utilises characters to depict different epistemologies, and how they relate to the portrayal of the supernatural in the novel. The conclusion of this dissertation is that Monkey Beach is polyphonic in its portrayal of the various perspectives of the supernatural; these perspectives constitute different discourses, which are depicted through the characters. The novel does not take place in an autonomous fictional universe; it functions as a counter-discourse to previous discourses about Indigenous peoples in Canada, which gives it a decolonising and knowledge-disseminating function as it is written by an Indigenous author.