För mig är en riktigt bra lärare någon som kan inspirera och motivera sina elever i klass-rummet och få dem att vilja utvecklas och lära sig nya saker. Till det krävs det utbildning men också erfarenhet. I skollagens första kapitel, 5§ står det att undervisningen i skolan ska ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen, 2010:800). Den vetenskapliga grunden får man som lärarstudent under utbildningen, men den beprövade erfarenheten, hur kan man ta del av den erfarenhet som redan finns?I den här studien vill jag ge en bild av hur några tekniklärare didaktiskt tar sig an sin undervisning, hur de planerar och genomför den. Syftet med studien är att undersöka hur tekniklärare i grundskolans senare år, utifrån sin beprövade erfarenhet, resonerar kring sin undervisning med avseende på val utifrån de didaktiska frågorna VAD? och HUR?.Undersökningen genomfördes med intervjuer av tre utvalda lärare i teknik samt observationer i deras klassrum. Resultatet blev tre berättelser om tre olika lärares sätt att hantera sin undervisning, en om Stina som letar efter autentiska uppgifter, en om Mikael som vill blanda mycket och en om Harald som gärna låter eleverna bygga saker.Trots att de tre lärarna i min undersökning har helt olika upplägg av sin undervisning har de alla tre samma uttalade utgångspunkt när de planerar sin undervisning: kurs-planens centrala innehåll och förmågor. Däremot skiljer det sig mellan dem hur de resonerar när de ska välja vad de ska undervisa om utifrån det centrala innehållet. Alla tre informanter är överens om att variation är viktigt, både när det gäller undervisning och bedömning av förmågorna. Jag tycker att man kan se hur respektive lärare undervisar till stor del bygger på personlig övertygelse, vad de tror på och hur de tolkar kursplanens centrala innehåll.Genom att jämföra med tidigare forskning om framgångsrik undervisning anser jag att det finns en vetenskaplig grund för att den beprövade erfarenheten som lärarna i min undersökning ger prov på till stor det kan kallas för framgångsrik.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka metoder och strategier de deltagande lärarna använde för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga att kommunicera på engelska. Vi undersökte också de deltagande lärarnas syn på hur läromedlet Magic! bidrog till samma syfte. De två datainsamlingsmetoder som användes var observation av de deltagande lärarnas praktik i klassrummet och intervjuer med de deltagande lärarna. Detta resulterade i kvalitativa data som har analyserats tematiskt med stöd av aktuell forskning och didaktisk litteratur. Resultatet visar att det fanns skillnader i hur de deltagande lärarna använde sig av språkfrämjande strategier och motivation i undervisningen. Resultatet visar även att deltagarna till viss del hade olika syn på huruvida läromedlet Magic! främjar elevernas tilltro till sin egen förmåga att prata engelska. Vår slutsats är att hur läromedlet används i undervisningen och vilka språkinlärningsstrategier som tillämpas beror på lärarens inställning till läromedlet och dennes ämnesdidaktiska kompetens.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares didaktiska val avseende undervisning om rättsstatens principer samt de rättsstatsprinciper som kommer till uttryck i deras undervisningsmaterial. Detta har bakgrund i frågans relevans i koppling till samhällskunskapsämnets syfte och innehåll, och till ett samhällstillstånd där frågan om rättsstatens utformning blivit alltmer aktuell. Studieobjektet är lärares undervisningsmaterial i samhällskunskap samt intervjusvar från lärare som undervisar i ämnet. Kunskapsobjektet är hur rättsstaten och dess principer manifesteras som ämnesinnehåll, samt hur lärare resonerar kring deras didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå. I studien har följande frågor avsatts att besvaras: ”Hur beskriver lärare sina didaktiska val i moment där rättsstatens principer kan ingå?” samt ”Hur beskrivs och används rättsstaten och dess principer i samhällskunskapslärares undervisningsmaterial?”. Studien har delats upp i två delstudier. I den första delstudien har åtta gymnasielärare i samhällskunskap intervjuats om deras didaktiska val i kursen Samhällskunskap 1b. Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån en didaktisk analys. I den andra delstudien har ett urval av undervisningsmaterial samt läroböcker från de intervjuade lärarnas undervisning analyserats, för att undersöka hur rättsstaten och dess principer beskrivs i undervisningsmaterialen respektive läroböckerna. Delstudierna ger mångfasetterade resultat; rättsstatens vara eller inte vara ses olika betonade inom respondenternas material och didaktiska val. Trots undantag syns rättsstaten sällan behandlas på ett explicit och samlat sätt. Där rättsstatsprinciper formuleras på ett enhetligt och samlat sätt, görs detta dessutom främst utifrån en formell (och inte gängse akademisk) framställning av rättsstatsbegreppet inom undervisningsmaterialen. Dess kärnvärden framställs emellertid hos samtliga respondenters undervisningsmaterial i fragmenterade former, och ofta utan uttrycklig koppling till rättsstat. Rättsstaten och dess principers relevans går emellertid inte att förbise; liksom 2025 års kommande kursplan i Samhällskunskap 1b (version 1) betonar respondenterna att rättsstaten och dess principer är viktiga inom de ämnesområden där de kan tänkas ingå. Respondenternas olika betoningar och förhållanden till bland annat kursens centrala innehåll och deras anpassning till elevers olika möjligheter och svårigheter i klassrummet, har visat hur lärares didaktiska val spelar in i frågan om hur eller huruvida rättsstaten och dess principer tar plats i klassrummet. Även tidsbristen på detta annars innehållstäta ämne har belysts, vilket också ger insikti denna fråga och lärarnas didaktiska val. Även om dessa fragmenterade framställningar inom undervisningsmaterialen kan ses försvåra elevens inlärning av och förståelse för rättsstatens betydelse i demokratin, visar undervisningsmaterialen samt respondenternas berättelser på rättsstatens relevans inom kursen Samhällskunskap 1b:s nuvarande utformning.

Studien syftar till att undersöka och bidra med kunskap om hur förskollärare berättar om och beskriver barns delaktighet i musikundervisning i förskolan samt hur delaktigheten kan främjas. Barns delaktighet är centralt inom förskolan och kan påverkas och främjas på olika sätt. Denna studie bidrar med kunskap om just detta. En kvalitativ metod har använts för att samla in sex förskollärares berättelser genom semistrukturerade intervjuer som sedan tolkats och analyserats i resultatet. Studiens resultat och analys delas in i fem kategorier; barnens samspel påverkar deras delaktighet, barngruppens storleks påverkan på barnens delaktighet, barns olika strategier till deltagande, de vuxnas förhållningssätt och förskollärarens roll och tillvägagångssätt för att engagera barnen. Resultatet visar bland annat att de deltagande förskollärarna anser att barn har olika strategier till delaktighet, att barngruppens storlek påverkar i vilken utsträckning barnen får delaktighet samt att förskollärarens engagemang kan ha stark påverkan på hur barnens delaktighet ser ut. Didaktiska implikationer som presenteras innefattar att det är relevant för förskollärare att utgå från de didaktiska frågorna vid planering, genomförande och reflektion av musikundervisning. Detta för att upptäcka vilken delaktighet som erbjuds barnen samt hur undervisningen kan anpassas för att främja förskollärarens aktuella barngrupp.

Syftet med denna studie var att undersöka hur mellanstadielärare anser att de kan bidra till att utveckla elevernas läsförmåga inom ämnet svenska. Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Resultaten analyserades utifrån Friesen och Osguthorpes (2018) relationerna som består av lärare – innehåll, lärare – elev och elev – innehåll i den didaktiska triangeln. Resultatet från studien visar att lärarna har olika definitioner av begreppet läsförmåga. Vissa lärare definierar det som avkodning, läsflyt och förståelse, medan andra lärare definierar det som lässtrategier. Lärarna menar att de behöver tillämpa differentierad undervisning och utgå från elevernas individuella behov och förutsättningar, samarbeta med skolbiblioteket och använda sig av olika lässtrategier för att utveckla elevernas läsförmåga.

En förståelse för elevernas uppfattning av ett innehåll är essentiellt i en didaktisk kontext. Denna studie undersöker relationen mellan elev och innehåll i den didaktiska triangeln, med utgångspunkten hur högstadieelever uppfattar och förhåller sig till geografiämnet. Studien ställer elevernas uppfattning om ämnet i relation till ämnets typologier och selektiva traditioner samt lärares perspektiv på elevers uppfattning om ämnet. Utgångspunkten är en svensk skolkontext. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade gruppintervjuer med elever i årskurs åtta, individuella semistrukturerade intervjuer med högstadielärare i SO (samhällsorienterade ämnen) och en enkätundersökning för högstadieelever genomförts. Den bearbetade och analyserade empirin visar att eleverna både har en ensidig och mångsidig uppfattning om geografiämnet. Den redogör även för hur aktualitetsbaserade aspekter av ämnet i media, såsom miljöfrågor, både kan färga elevernas uppfattning och medvetandegöra en mer omfattande uppfattning om ämnet hos eleverna. Slutligen har studien uppmärksammat hur språkkunskaper och -färdigheter kan influera elevers förutsättningar till en bredare uppfattning om ämnet. Studien argumenterar för att en förförståelse kring elevers uppfattning om geografiämnet skapar möjligheter att erbjuda eleverna en adekvat undervisning som optimerar elevernas meningsskapandeprocesser om ämnet.

Nuestra tesina trata de indagar en cómo piensan los alumnos de bachillerato sobre los métodos didácticos elegidos para aprender una lengua extranjera. El objetivo de esta tesina es investigar tres métodos didácticos; método gramática- traducción, método situacional y método comunicativo, comprobar si los estudiantes los utilizan, y cuál les resulta más útil y por qué. Hemos investigado qué opinan los alumnos con la ayuda del método cualitativo a través de entrevistas cualitativas. Podemos decir que los alumnos utilizan los métodos hasta cierto punto en su enseñanza. Piensan que todos los métodos tienen sus aspectos positivos y negativos. Los aspectos positivos y negativos están repartidos de manera igual entre los métodos didácticos. / Denna uppsats handlar om att undersöka hur gymnasieelever som studerar moderna språk uppfattar de undervisningsmetoder vi valt att studera när de lär sig ett främmande språk. Syftet med detta examensarbete är att undersöka tre undervisningsmetoder; grammatik - och översättningsmetoden, kontext-metoden och den kommunikativa metoden, för att kontrollera om eleverna använder dem, vilken de tycker är mest användbar och varför. Vi har, med hjälp av kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer undersökt hur eleverna uppfattar dessa didaktiska metoder. Vi kan säga att eleverna använder metoderna till viss del i sin undervisning. Enligt deras åsikt har alla metoder positiva sidor men även negativa. De positiva och negativa aspekterna är jämlika mellan olika undervisningsmetoder.

Syftet med studien är att undersöka hur fem lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna i vår studie inte använder sig av högläsning som inlärningsmetod, utan mer för att skapa ett lugn. De fem lärarnas val av högläsningstexter är främst av det skönlitterära slaget. Vår slutsats är att högläsning som didaktiskt redskap och inlärningsmetod inte används i sin fulla potential.

The purpose of my project is to determine how a multimodal/intermedial text can be used when teaching in upper secondary school. Can using a text that to some point is current in the pupils’ lives lift the interest for the specific subject? I opted to pick up Gunther Kress’ research, Diana Laurillard’s book and Christina Olin-Scheller’s work on the subject. I have used several hours of lesson planning and the lesson itself with subsequent work consisting, among other things, of three qualitative interviews to achieve my purpose. Based on a qualitative approach, I discuss the results, which show that it is in fact very uplifting. It is possible to work with multimodal/intermedial/intertextual texts, in many ways. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en multimodal/intermedial text kan användas i undervisningen på gymnasienivå. Detta skall ske genom att utgå från elevernas perspektiv och referensramar, söka rätt på en aktuell text som finns i elevernas vardag och se om det blir intressant för eleverna att arbeta med en sådan text. Jag har valt att arbeta med Gunther Kress forskning, Diana Laurillards bok om ämnet och även Christina Olin-Schellers avhandling om ämnet, samt därutöver relevant och nödvändigt material för att vetenskapligt förankra begrepp och synpunkter.                       Jag har använt mig av en lektionsplanering, en utförd lektion samt tre kvalitativa intervjuer i efterarbetet av lektionen för att uppnå mitt syfte. Lektionen utspelade sig våren 2012 på en svensk gymnasieskola. Utifrån ett kvalitativt förhållningssätt diskuterar jag resultatet, vilket visar en mycket positiv respons på att hämta upp en multimodal/intermedial aktuell text från elevernas vardagsmiljö, och arbeta med denna i undervisningen.