Syftet med studien är att ta reda på om lärare i årskurs 4–6 undervisar i engelsk grammatik och vilka undervisningsstrategier de använder sig av under sina grammatiklektioner i ämnet engelska i årskurs 4–6. För att undersöka studiens syfte har sex klassrumsobservationer och fyra semistrukturerade intervjuer med lärare på fyra skolor i södra Sverige genomförts. Den didaktiska triangeln har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att lärare använder sig av en integrerad undervisning för att lära ut engelsk grammatik. Lärare använder ett läromedel som utgångspunkt och sedan väljer att komplettera grammatikundervisningen för att få en fördjupad och ökad förståelse av grammatiken.

Pågående utbildning genererade erfarenheter av att lärare upplever ett motstånd vid undervisning av elever i matematiksvårigheter vilket påverkar elevernas delaktighet negativt. Studien syftar till att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa elever i matematiksvårigheter i grundskolans tidigare år. För att besvara studiens syfte används fenomenografisk metodansats där fokuset är på hur individer upplever fenomen. Empirin är insamlad genom en enkätundersökning som genererade 262 svar. Enkäten innefattade både kvantitativa påstående, där lärare skattar sina upplevelser i med eller emot, och öppna kvalitativa frågor där lärare gavs möjlighet att  utveckla sina upplevelser och erfarenheter. Tidigare forskning synliggör att lärarnas kompetens och flexibilitet är betydande för elever i matematiksvårigheter. Metoddelen beskriver hur enkäten arbetats fram samt hur datamaterialet hanterats utifrån fenomenografisk analysmetod. Resultatet presenterar både olika uppfattningar om hur det är att undervisa elever i matematiksvårigheter, framgångsrika undervisningsmetoder och hur lärare upplever bedömning av elevers progression. Lärare upplever att det är utmanande, stressigt och tidskrävande men även spännande och lärorikt. Grupparbeten och individanpassad undervisning bidrar till ökad delaktighet. Vi ser även att delaktigheten kan nås när eleven är i centrum och kan påverka undervisningens innehåll, arbetssätt och bedömning. För att bedöma elevernas progression används bland annat individuella avstämningar. Studiens resultat generaliseras och kan ligga till grund för att fler lärare aktivt kan arbeta med ökad delaktighet.

Dammar är viktiga byggnadsverk som möjliggör olika samhällsfunktioner. För att säkerställa deras säkerhet krävs noggranna säkerhetsåtgärder och att lära från incidenter. Syftet med studien är att föreslå en kommunikationsstrategi för Svenska kraftnät, för att vägleda hur dammaktörer kan samla in och sprida lärdomar från dammsäkerhetsincidenter. Kommunikationsstrategin utvecklades genom en inkrementell designmetod och den huvudsakliga datainsamlingsmeteoden var intervjuer med 16 aktörer. Intervjuerna strukturerades efter de didaktiska frågorna hur, vem, varför, när och vad gällande kommunikationen mellan dammaktörerna. Aktörerna berättade om hur de samlar in och sprider lärdomar samt vilka utmaningar och behov av utveckling som finns kring dagens arbete. Datan analyserades tematiskt. Kommunikationsmetoderna som identifierades genom intervjuerna var inrapporteringssystem, sammankomster, rapporter, tekniska kanaler och informell kommunikation. Förekomsten och frekvensen av dessa varierade beroende på om kommunikationen skedde internt eller externt mellan aktörskategorierna. Aktörernas svar på frågorna när, varför och vem varierade, medan vad-frågan var svår att finna trender kring. Aktörerna uttryckte utmaningar kring att sprida lärdomar vidare till vissa aktörer, att få dammägare att dela med sig av information och att förhålla sig till säkerhetsskyddslagstiftning kopplad till dammverksamheten. Behoven som identifierades var förbättringar och nyttjande av olika typer av system, interaktiva sammankomster samt olika vägledningar och begreppsdefinitioner. Faktorerna som har legat till grund för kommunikationsstrategin är svaren från intervjuerna, en workshop och teoretiska ramverk kring kommunikation och lärande. I kommunicationsstrategin ges förslag för att möta behoven genom vägledningar, uppmaningar kring att nyttja och utveckla system, förbättra befintlig inrapportering och göra sammanställningar som kan publiceras och utgöra grunden för interaktiva workshop / Dams are important for societal functions, and ensuring their safety requires safety measures and learning from incidents. This study aims to propose a communication strategy for Svenska kraftnät, guiding stakeholders in the dam safety industry on gathering and disseminating lessons learned from dam safety incidents. The communication strategy was developed through an “incremental design method” and the primary method for collection of data was interviews with 16 stakeholders. The interviews were structured around the didactic questions of who, how, why, when and what, regarding the communication between stakeholders. The respondents explained how they gather and disseminate lessons learned, as well as the challenges and development needs for today’s methods. The data was analyzed thematically. The communication methods identified through the interviews were reporting systems, assemblies, reports, technical channels, and informal communication. The occurrence and frequency of these methods varied depending on whether the communication was internally or externally among the stakeholders. Responses to questions of when, why and who varied, while trends for the what-question were challenging to identify. Stakeholders expressed challenges in disseminating lessons to certain stakeholders, getting dam owners to share information, and understanding certain safety legislation. The identified needs included improvements and better utilization of various systems, interactive assemblies, and different guidelines and definitions. The interview responses, a workshop and theoretical communication frameworks provided the foundation for the communication strategy. The strategy includes guidelines, encouraging the use and development of systems, improving existing reporting, and ultimately compiling these for publication and as a basis for workshops.

Studien undersöker hur lärare på lågstadiet bemöter kontroversiella frågor med koppling tillolika religiösa positioneringar och hur lärare hanterar situationer när elevernas kontroversiellaåsikter strider mot skolans värdegrund. Syftet är att lämna ett bidrag till den vetenskapligadiskussionen kring hur lärare på lågstadiet ser på arbetet med kontroversiella frågor. Källmaterialet som samlats in är kvalitativt. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes medverksamma lärare på fem skolor. För att sammanställa hur lärarna bemöter de kontroversiellafrågorna kopplades deras svar samman med olika strategier som lärare använder för attundervisa om eller undvika dessa frågor. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att undvika kontroversiella frågor, specielltreligiösa. Den visar även att mycket av denna osäkerhet kan bero på lärarnas avsaknad avgrundläggande formell utbildning kring hur dessa frågor ska hanteras, vilket även återspeglas idenna studies resultat. I resultat och diskussion presenteras respondenternas svar och diskuteras sedan tillsammansmed tidigare forskning och uppsatsen teori om att undervisa eller undvika kontroversiella frågormed koppling till religion. Resultatet i uppsatsen visar att lärarna på lågstadiet lyfter vikten att eleverna får mötakontroversiella frågor, samtidigt som de hävdar att de elever som de undervisar är för unga föratt möta dessa frågor. Lärarna för även fram olika didaktiska förhållningssätt för att skapakonstruktiva samtal, vilka svårigheter de upplever och hur de bemöter situationer där elevernasåsikter går emot skolans värdegrund. Även om arbetets teori och den tidigare forskningen grundas på studier med elever som främstbefinner sig på gymnasiet, går det att utläsa att det finns tydliga likheter med hur lärare pågymnasiet och lågstadiet arbetar med kontroversiella frågor och vilka svårigheter som upplevs. / This study examines how primary school teachers address controversial issues related to variousreligious positions and how they handle situations when students' controversial opinionsconflict with the school's values. The purpose is to contribute to the scientific discussion onhow primary school teachers perceive working with controversial issues. The source material collected is qualitative. Seven semi-structured interviews conducted withpracticing teachers from five schools. Their responses were linked to various strategies teachersuse to teach or avoid these questions, to compile how teachers address the controversial issues. Previous research shows that teachers often choose to avoid controversial issues, especially ifthey are religious. It also shows that much of this uncertainty may be due to teachers' lackof basic formal education on how to handle these questions, which is also reflected in thisstudy's results. In the results and discussion, the respondents' answers are presented and discussed withprevious research and the thesis' theory on teaching or avoiding controversial issues related toreligion. The result of the essay shows that primary school teachers emphasize the importance of studentsencountering controversial issues. While also claiming that the students they teach are tooyoung to face these issues. The teachers also present various didactic approaches to createconstructive conversations, the difficulties they experience and how they handle situationswhere students' opinions contradict the school's values. Although the theory of the work and previous research is based on studies with studentsprimarily in high school, it can be inferred that there are clear similarities in how teachers inhigh school and primary school work with controversial issues and the difficulties experienced.

Detta arbete syftar till att bidra med utökad kunskap om hur samhällskunskapslärare på gymnasiet utformar undervisning om samhällsaktuella händelser. Studien ämnar beskriva lärarnas didaktiska avvägningar vid urvalet av undervisningsmetoder. Utöver det var syftet att undersöka vilka ramfaktorer som påverkar lärarna mest i undervisningen om samhällsaktuella händelser. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare i samhällskunskap som undervisar på olika skolor i landet. Dessa hade varierade erfarenheter av undervisningen och utöver det undervisade olika elevgrupper som kännetecknades av olika etniska, kulturella och socioekonomiska bakgrunder. Resultatet visar att lärarna påverkas i undervisningen av olika faktorer som bestäms främst genom styrdokumenten, administrationen och de olika elevgrupperna. Empirin visar att lärarna undervisar kontinuerligt om samhällsaktuella händelser genom varierande undervisningsmetoder. Empirin påvisar också att de mest positiva påverkningsfaktorerna i undervisningen var eleverna själva medan de hämmande undervisningsfaktorerna var av den administrativa karaktären. Slutsatsen som dras från studien handlar om lärarens behov av anpassning till skolans specifika kultur och miljö, arbetsvillkor med avseende på tillgängliga resurser samt den miljö som eleverna kommer ifrån. Studiens viktigaste bidrag bekräftar det ramfaktorteoretiska ramverkets riktighet att undervisningen utformas med hjälp av olika tolkningar av styrdokumenten och anpassas till en specifik elevgrupp. Konsekvensen blir att såväl lektionsinnehåll som krav och bedömningar ser olika ut i olika undervisningsgrupper. / This work aims to contribute with increased knowledge about how social studies teachers at upper secondary school design teaching about current events in society. The study aims to describe the teacher´s didactic considerations for the selection of teaching methods. In addition to that, the aim was to investigate which framework factors influence the teachers the most in teaching about current events in society. The study is based on qualitative interviews with six social studies teachers who teach at different schools in the country. These had varied experiences of teaching and, in addition, taught different groups of students characterized by different ethnic, cultural, and socio-economic backgrounds. The results show that the teachers are influenced in teaching by a range of factors which are mainly determined by the governing documents, the administration, and the different student groups. Empiric evidence shows that teachers continuously teach about current events in society through varying teaching methods. Empiric evidence shows also that the most positive influencing factors in teaching were the students themselves, while the inhibiting teaching factors were of an administrative nature. The conclusion drawn from the study concerns the teacher's need for adaptation to the school's specific culture and environment, working conditions with respect to available resources and the environment the students come from. The study's most important contribution confirms the correctness of the frame factor theoretical framework, that the teaching is designed with the help of different interpretations of the governing documents and is adapted to a specific student group. Consequently, lesson content, as well as requirements and assessment are different in different student group.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how feedback and evaluation with a focus on formative assessment is perceived in terms of what, how and why by a few teachers working in special needs school with a focus on training school. To answer the purpose of this study three questions were formed, What is the teachers` understanding of formative assessment in relation to other practices of assessment and feedback? How do the teachers say they practice feedback and assessment with a formative assessment focus in their teaching practices? What pros and cons do some teachers believe there is in using formative assessment? The study is based on qualitative group interviews with teachers in two schools where all the teachers are active in the training school. The interviews were recorded. To identify the descriptions made by the teachers the transcribed material has been interpreted in terms of the didactic triangel. The results show that teachers are distinctly positive to the use of formative assessment though some negative aspects have been enlightened. The teachers consider formative assessment as increasing the status in today`s school and that the knowledge requirements are clear in the education which leads to a recurring assessment as well as a focus on the learning process. The results also show that documentation and reflection plays an important part in the learning process and that formative assessment promotes learning by using the right artifacts and clear feedback that makes visible the learning of the student. This is conducted by interaction. It is, however, stated that due to the level and type of disability formative assessment is more or less easy to implement. Students at an early stage of development and students in the autism spectrum tend to be more difficult to apply formative assessment to. The results also show that some teachers believe that formative assessment tend to take too much time, as well as demanding more time consuming documentation. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning uppfattas i termer av Vad, Hur och Varför av några lärare som arbetar på grundsärskolan med inriktning träningsskolan. För att besvara syftet formulerades tre frågeställningar, Vad uppfattar lärarna att formativ bedömning är i förhållande till andra bedömnings och återkopplingspraktiker? Hur uppger lärarna att de praktiserar återkoppling och bedömning med fokus på formativ bedömning i sin undervisningspraktik? Vilka för- och nackdelar anser några lärare att det finns med formativ bedömning? Studien bygger på kvalitativa gruppintervjuer med lärare på två skolor där samtliga lärare är verksamma inom träningsskolan. Intervjuerna spelades in. För identifiering av lärarnas beskrivningar har det transkriberade materialet tolkats med hjälp utifrån den didaktiska triangeln. Resultatet visar att lärarna är genomgående positivt inställda till användandet av formativ bedömning men vissa negativa aspekter har belysts. Lärarna anser att formativ bedömning höjer statusen i dagens skola, att kunskapskraven är tydliga i undervisningen vilket leder till att bedömning sker återkommande hela tiden samt att fokus är på lärprocessen. Resultatet visar även att dokumentation och reflektion fyller en viktig del i lärprocessen samt att formativ bedömning främjar lärandet med hjälp av rätta artefakter och tydlig återkoppling som synliggör lärandet för eleven. Detta sker genom interaktion med varandra. Resultatets negativa aspekter med formativ bedömning visades vara att elever på tidig utvecklingsnivå kan vara svåra att genomföra formativ bedömning tillsammans med samt elever inom autismspektra. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar var att formativ bedömning kräver mera av lärarna vilket kan ses som tidskrävande samt att dokumentation ses som en svårighet i genomförandet men otroligt viktig del i processen.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om lärare skapar en likvärdig svenskundervisning med digitala verktyg. Frågeställningarna utgår från läroplanen som reviderades 2018 för att inkludera digitala verktyg i läroplanen. De frågeställningar som ställts för att besvara syftet är (1) På vilka vis arbetar de kommunala skolorna i en vald kommun i svenskundervisningen utifrån digitala verktyg för att inkludera individer i ett didaktiskt perspektiv? och (2) Vad har och kan det ökade implementerandet av digitala verktyg i läroplanen ha bidragit till i svenskundervisningen hos några lärare i årskurs F–3? Metodvalen för studien är kvalitativ semistrukturerad intervju och kvantitativa strukturerade observationer som genomförts på fem lärare från tre mångkulturella skolor inom en vald kommun. Resultatet påvisade att det saknas intresse och kunskap hos lärare för att inkludera dem digitala verktygen på det sätt som krävs av dem. Utöver det, visade resultatet att satsningar på digitala verktyg skiljer sig mellan de tre skolorna. Utkomsten av resultaten visar att eleverna i de tre skolorna inte får en likvärdig svenskundervisning trots att läroplanen eftersträvar likvärdig utbildning för samtliga elever och ett kompensatoriskt arbete med elevernas hem. / The purpose of this degree thesis was divided into two sections of questions. The questions were connected to the revision made 2018 of Swedish curriculum to include digital tools. The investigation of the first question was to examine what knowledge five primary teachers from three municipal schools from segregated area in a chosen municipality have got to include digital tools to plan and perform lessons in the subject teaching of Swedish. The second one is connected to segregation issues in Sweden and pupils’ individual knowledge learning. The investigation was based upon whether the teachers use digital tools to include each pupil in the subject teaching of Swedish and if the lessons emanated of the didactic questions. The method used was semi-structured qualitative interview and structured quantitative observation. The result pointed to that several teachers in the three chosen municipal schools did not have the interest or the knowledge in digital tools that is required from them. Beyond that, results indicated that the amount of investments of digital tools differed amongst the three schools. The outcome of the results indicate that pupils in these three schools get various education which should not occur when curriculum endeavors for equivalent education for all and schools compensatory work collaborated with the pupils home.

Elevers inflytande på matematikundervisningen är önskvärd men föga undersökt. Syftet med examensarbetet var således att undersöka elevers upplevelse av att ha digitala läroböcker i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av fokusgruppsintervjuer med elever på gymnasiet. Tre klasser på teknikprogrammet intervjuades. Intervjuerna bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån den didaktiska tetraedern med den digitala läroboken som artefakt. Resultatet visade att elever anser att läroböcker ska hjälpa dem lösa och förstå matematikuppgifter. Digitala läroböcker upplevdes ha goda förutsättningar att förklara matematik genom exempelvis anpassade förklaringar, ledtrådar och återkoppling. Däremot upplevdes digitala läroböcker ha sämre förutsättningar att lösa uppgifter eftersom risken att distraheras av annat på datorn var stor, svarsinmatningen var bristfällig, läroboken kunde vara oåtkomlig eller att förklaringar och uppgifter inte nödvändigtvis matchade varandra. För att ge elever inflytande på matematikundervisningen bör dessa aspekter beaktas vid val av läromedel genom övervägande av den digitala lärobokens utformning, implementering samt när en tryckt lärobok är att föredra. / Students’ influence on mathematics teaching is desirable but not extensively researched. The purpose of the thesis was therefore to investigate students' experience of using digital textbooks in mathematics education. The study was carried out using focus group interviews with Swedish upper secondary school students. Three classes from the technology program were interviewed. The interviews were processed using content analysis. The results were analysed using the didactic tetrahedron with the digital textbook as the artifact. The results showed that students believe that textbooks should help them solve and understand mathematics exercises. Digital textbooks were perceived to be well suited to explain mathematics by, for example, customized explanation, clues, and feedback. On the other hand, digital textbooks were felt to provide a worse environment for solving exercises. Reasons given include the risk of being distracted by other things on the computer was high, the ability to input answers was inadequate, the textbook could be inaccessible or that explanations and tasks did not necessarily match each other. To give students an influence on mathematics teaching, these aspects should be factors to consider when choosing teaching materials in terms of the digital textbook's design, implementation and when a printed textbook is preferable.

Syftet med studien har varit att kartlägga Norrvattens kommunikation kring hållbar vattenanvändning med sina medlemskommuner och medlemskommunernas kommunikation med kommuninvånarna. Ytterligare ett syfte med studien har varit att kartlägga hur andra VA-organisationer har kommunicerat kring hållbar vattenanvändning. Kartläggningarna har gjorts utifrån perspektiven hur kommunikationen genomförts, vad som kommunicerats och med vilket syfte. För att synliggöra kommunikationen har en didaktisk analys gjorts utifrån de didaktiska frågorna vem, vad, varför, när och hur. Slutligen har studien syftat till att utveckla ett underlag för en kommunikationsstrategi för Norrvattens kommunikation med medlemskommuner och kommuninvånare. Grunden i resultatet av kartläggningen av kommunikationen och enligt tidigare forskning ska kommunikationen syfta till att stärka möjligheter att hantera dricksvattenefterfrågan för hållbar vattenanvändning. I studien framkom att kommunikationen kring hållbar användning av vatten syftar till att förändra individers beteenden, för att minska den onödiga användningen av vatten. Respondenterna lyfter också fram att kommunikationen bör syfta till att öka vattnets värde samt öka kunskapen kring produktionen och produktionskapaciteten. Innehållsmässigt visar resultaten att kommunikationen ska beröra konkreta och praktiska handlingar, teknisk fakta och vattnets kretslopp i det större perspektivet. Olika kommunikationskanaler passar för olika typer av kommunikation, där resultatet visar att navet för kommunikationen med kommuninvånare är webben och sociala medier. Tonalitet, timing och sociala aspekter av kommunikationen framställdes i resultatet också som viktiga delar. Dessa har på olika sätt inkluderats i kommunikationsstrategin. Kommunikationsstrategin har utvecklats baserat på en modell framställd utifrån den teoretiska grund som använts i studien. Modellen har framställts som ett fundament medan resultatet från kartläggningarna av Norrvatten, medlemskommunerna och VA-organisationernas kommunikation tillsammans med tidigare forskning har utgjort innehållet. / The aim of this study was to map Norrvatten’s communication regarding sustainable water usage with Norrvatten’s municipalities and the municipalities’ communication with the municipal residents. Furthermore, the aim has also been to map how other water and sewerage organizations have communicated about sustainable water use. Focus of the systematic mapping of the communication was on how the communication was carried out, what was communicated and for what purpose. To understand the communication, a didactic analysis was carried out based on the didactic questions of who, what, why, when, and how. The last purpose of the study aimed to develop basis for a communication strategy for Norrvatten's communication with member municipalities and municipal residents. This was done based on the results of the communication mapping and previous research. The communication intends to strengthen opportunities to handle potable water demand relative to sustainable use of water. The result showed that communication about sustainable use of water aim to change individuals' behaviors, to reduce the unnecessary use of water. The respondents also emphasize that communication should aim to increase the value of water and increase knowledge of the production and production capacity. In terms of content, the results show that the communication touches on concrete and practical actions, technical facts, and the water cycle in the larger perspective. Communication channels are suitable for different types of communication, where the results show that the hub of communication with municipal residents is the website and social media. Tonality, timing, and social aspects of the communication were also presented in the result as important parts. These have been included in the communication strategy. The communication strategy was developed on a model produced on the theoretical basis used in the study. The model has been presented as a foundation, while the results from the communication mapping of Norrvatten, the member municipalities and the VA organizations' communication together with previous research have constituted the content.

This study investigates the impact of national (Swedish) assessment support in mathematics on the education of younger students in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. Using qualitative content analysis, it investigates the preliminary teacher’s guide for implementing the described evaluation activity in first-grade classrooms, analysing a 24-page empirical material. The assessment support material, aligned with the Swedish curriculum and course syllabus for mathematics, is crucial in highlighting the relevance of the assessed knowledge. Theoretical frameworks, including Bronfenbrenner’s ecological systems theory and the participation model, were used to explore the complexity of assessment for pupils with intellectual disabilities and how student learning is influenced by various aspects of the system. The participation model was additionally used to study the possibilities for students’ participation. The results of this study indicate that teachers’ didactical approaches are crucial in both assessment and mathematics education. While student participation is considered in the assessment support material, further adaptations by teachers are needed. The study also indicates the potential of national assessment support to improve school developing work. / Studien syftar till att undersöka hur det nationella (svenska) bedömningsstödet i matematik påverkar matematikutbildningen för yngre elever i anpassad grundskola. Genom kvalitativ innehållsanalys av ett den preliminära lärarhandledningen för bedömningsstödet i matematik i årskurs ett, undersöktes ett empiriskt material av 24 sidor, vilket är förankrat i den svenska läroplanen och kursplanen för matematik. Bronfenbrenners ekologiska systemteori och delaktighetsmodellen användes som teoretiska ramverk. Ekologisk systemteori belyser komplexiteten i kunskapsbedömningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning, samt för att illustrera hur elevens matematikutbildning påverkas av olika aspekter av systemet. Delaktighetsmodellen användes också för att lyfta fokus på elevernas delaktighet i bedömningsaktiviteten. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska förhållningssätt är avgörande både i bedömningsprocessen och i matematikutbildning. Trots att elevens delaktighet beaktas i bedömningsstödet, krävs det ytterligare anpassningar från lärare. Slutligen antyder studien att påverkan av det nationella bedömningsstödet i matematik kan möjligtvis bidra till att förbättra skolors systematiskt kvalitetsarbete.