Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma grundlärare i årskurs 4–6 arbetar med elevers skrivande. Vi har undersökt hur lärarna följer upp elevers skrivutveckling, vilka didaktiska redskap och metoder de använder, vad skriftspråket är för dem samt vilka texttyper deras elever vanligast arbetar med. Vi har genomfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma grundlärare i årskurs 4–6 i Sandvikens kommun och Gävle kommun. Det framkom att den vanligaste texttypen är berättande text och det vanligaste undervisningsmaterialet är läromedel. Det förekom olika didaktiska redskap. Det vanligaste redskapet var uppbyggt av ett stegprogram med en tydlig progression i uppgifterna. Alla lärare var överens om att deras didaktiska redskap underlättar undervisningen av texttyper genom sin struktur. För elever är det enkelt att förstå hur de ska arbeta med texttypen om de har en tydlig struktur att följa. Utöver de didaktiska redskapen förekom olika didaktiska undervisningsmodeller, till exempel cirkelmodellen. Alla lärare var överens om att läsning och skrivning är sammanlänkade, ju mer en elev läser desto mer medveten blir eleven i sitt egna skrivande. När eleverna arbetar med sitt skrivande är det viktigt att skrivlusten inte försvinner, därför måste lärarens inblandning i texten hållas på en lagom nivå.

The aim of this study is to find out which didactic strategies teachers use in grades 1-3 when they are working with current social issues in a social science classroom. Previous research in the field of social science is poorly studied and especially studies on how it is in the classroom. There are no studies for grades 1-3. In order to achieve the goal in this investigation, I have used interviews and observations as a method. The observation is done in three classes, one class for each grade. After the observations I have conducted interviews with the teachers of the classes. In order to analyse the subject matter, I have used Odenstad’s three profiles. The profiles are: orientation, analysis and discussion. With these three profiles I have categorized the content of the lessons. The result shows that there are both similarities and differences between the three teacher strategies and lessons. All teachers’ work is more or less between the orientation- and the discussion profile. Strategies that all three teachers use are to describe and explain to show association in the matter. One teacher has a strategy of using the subject of history to make associations. She also relates to the students' previous knowledge and impressions. Another teacher seems to have the strategy that the lesson about current social issues should give the students new concepts. Another strategy is to use a map of the world to make association in the matter. The last teacher also uses a world map to increase understanding and when she does it she take the opportunity to repeat the continents and countries. She also seems to have a strategy of using the social science lesson to train students to a suitable behaviour. Previous research shows, among other things, that social science is an invisible subject and that it works as a support to the other socially oriented subjects. In my study, I can see parts of that invisibility, but I can also see that social science is it’s own subject and a very living one.

Music is not mentioned to a large extent in the curriculum for Swedish preschools (National Agency, 2016). Preschool teachers don’t have any guidelines to relate to in their planning and implementation of music activities. This creates a complexity when working with music. Because of this further knowledge is needed in this area and that is why this study aims to illustrate didactic considerations in the planning and implementation of music activities in the preschool. This can further lead to inspire others to implement music in the preschool. The study looks closer at how music is valued and used as a didactic learning tool. This is done with the help of a questionnaire aimed at active preschool teachers (30 participants) and one interview. The study has a didactic perspective as a theoretical starting point and the results are analyzed and connected to the didactic triangle (Wahlström, 2015) and the didactic questions what, why and how (Ferm Thorgersen, 2012).   The result determines that music is a legitimate tool for developing children’s knowledge in several areas for example language, mathematics, science and movement. The result illustrates didactic considerations, how music activities are formed and the priority when planning and implementing music activities. The study also illustrates different ways of working with music and the preschool teachers relation to music. By contributing with new knowledge the study can therefore make it easier for others to work with music together with children in the preschool. If there are clear goals for learning and the activity is characterized by children’s influence can this lead to rewarding and fun music activities in the preschool. / Musiken har få nedslag i förskolans läroplan (Skolverket, 2016). Förskollärare och barn­skötare har därför inga tydliga riktlinjer att förhålla sig till i planering och utförande av musikaktiviteter tillsammans med barnen. Det skapas därför en komplexitet i arbetet med musik. Ytterligare kunskap behövs inom detta område och därför syftar studien till att synliggöra didaktiska överväganden i planering och utförande av musikaktiviteter i förskolan. Detta kan således leda till att inspirera flera att implementera musik i förskoleverksamheten. Studien fokuserar närmare på hur musik värderas och används som ett didaktiskt verktyg för lärande. Detta genomförs med hjälp av en enkätstudie riktad mot verksamma förskollärare och barnskötare (30 deltagare) och en intervju. Studien har ett didaktiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt och resultatet analyseras och kopplas till den didaktiska triangeln (Wahlström, 2015) och de didaktiska frågorna vad, varför och hur (Ferm Thorgersen, 2012).   Studiens resultat fastställer att musiken är en verksam metod för att främja barns utveckling inom flera områden som till exempel språk, matematik, naturkunskap och rörelse. Resultatet synliggör didaktiska överväganden, hur musikaktiviteter utformas och vad som prioriteras i planering och utförande. I studien synliggörs också olika arbetssätt och förskollärarnas och barnskötarnas relation till musik. Genom att bidra med ny kunskap kan studien därmed underlätta för andra att arbeta med musik tillsammans med barn i förskolan. Om det finns tydliga mål för lärandet och aktiviteten präglas av barnens inflytande kan detta bidra till givande och lustfyllda musikstunder i förskolan.

Digitala verktygs användning i skolor och av lärare ökar stadigt. Det är därför viktigt att kunnaredogöra för hur och när dessa digitala verktyg kan användas på ett didaktiskt sätt för att maximeraderas effektivitet. För att kunna göra detta är ett nödvändigt första steg att identifiera de didaktiskasyften lärare använder digitala verktyg för. Ett fokus på dom didaktiska hur-, vad- och varför-frågornahar legat till grund för studiens analys. Åtta gymnasielärare i biologi i Stockholm har kvalitativtintervjuats. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med en tematisk analys. Resultatetvisade att lärarnas didaktiska syften till stor del fokuserade på hur-frågan och hur undervisningenkunde tillgängliggöras för eleverna med hjälp av bilder, animationer, kommunikationsverktyg ochsimuleringar. Tidigare studier har visat att ökad kunskap och självförtroende hos lärare vidanvändningen av digitala verktyg kan öka verktygens effektivitet och motivationsförmåga hoseleverna. Denna studie kan ses som ett första steg i vart och hur en vidareutveckling av didaktisk ochdigital kompetens i användandet av digitala verktyg hos skolor och lärare kan se ut.

Syftet med studien är att undersöka hur mycket läsning som sker i hemmet i en årskurs 1 och 2 och inställningen till högläsning och egen läsning bland både barn och vårdnadshavare. I årskurs 1 deltog 17 vårdnadshavare och i årskurs 2 deltog åtta vårdnadshavare. Vi har valt ut åtta barn i respektive klass som vi har intervjuat. Vi har använt oss av enkäter och semistrukturerade intervjuer, i och med det har vi valt en forskningsmetod med kvantitativa och kvalitativa aspekter när vi genomfört vår undersökning. Vårt resultat visar att läsning inte förekommer i lika stor utsträckning som vi antog innan vi gjorde denna undersökning. Vår slutsats är att det behöver läsas mer i hemmen och att det behöver läggas mer tid på boksamtal för att barnen ska kunna utvecklas till tänkande läsare.

This study aims to develop knowledge about the teaching of literary history in upper secondary school. Sub-study I explores: What content is foregrounded when upper secondary school teachers of Swedish introduce literary history? And what significance can different teaching content have for sparking interest? Sub-study II explores: What teaching content sparks students’ interest in literary history? And what other aspects of the teaching spark their interest in literary history according to the students themselves? The study is framed by didactics and curriculum theory and also theories about interest and teaching. The material consists of video recordings from ten different lessons when upper secondary teachers were introducing literary history in the course Swedish 2. The experiences of upper secondary school students of the teaching were collected using questionnaires and interviews. All students were enrolled in university preparation programmes in a medium-sized Swedish city. The results of the analysis in Sub-study I show a wide range of potential literary history teaching content. The study thus contributes new empirical knowledge about what forms (in terms of its content) literary history can take in its teaching. In the past, Swedish as a subject has been discussed to a large extent in relation to the conceptions of the subject of Swedish as a skills subject, as a cultural heritage subject, and as an experience-based subject. The results of the study are discussed in relation to these conceptions but make further contributions by concretizing the variety of teaching content that occurs in classrooms. The results of the analysis in Sub-study II show that upper secondary school students’ interest in literary history can be sparked in relation to different content in the teaching such as students experiences; intertextuality; similarities and differences between different periods; epochs, authors and works, and aesthetic elements. The analysis also revealed aspects that could be linked to the teachers’ ways of leading and organising the teaching. These were passion and engagement; content legitimation; interaction and participation; variety; structure and delimitation and grades or de-emphasis on performance. The many themes identified in Sub-study II contribute to revealing different ways of sparking interest in literary history. This is an important result in view of the fact that previous research has shown that students lack interest in literary history teaching. Together, the two sub-studies contribute to revealing new empirical knowledge about literary history teaching. Finally, there is a reflective discussion which illuminate the study in relation to different perspectives on classroom management.

The purpose of the study is to examplify how to use the didatic model communicative approaches to support an proffessional experimental approach in the classroom when teaching science in primary school. This way of teaching science will lead to a more student active and dialogic communicative way of teaching. In this study the research approach didatic modeling was used with the inspiration of the cyclical process from action research. I have designed, implemented and evaluated two teaching cycles and designed a third cycle with the same content. In the study communicative approaches in my design were combined with Concept Cartoons. Furthermore, the didatic model can be used as a support in the implementation and evaluation of teaching science in order to analyse and revise the way of teaching science. In the evalutation the results show how the students get the chance to express themselves and devolope their thoughts in interaction with eachother when consciously using dialogic communicative and student active teaching. This study has exemplified how communictive approaches can be used in the science classroom to support and develop a more dialogic and student active teaching.

This study aims to analyze how film can work as a didactic tool in religious education at the upper secondary school level. The film analysis was conducted by analyzing Bahrani's (2021) film adaptation, The White Tiger, using Andersson and Hedling’s (1999) method for film analysis and Sanders Pierce’s description of semiotics as the theoretical framework. The film revolves around a boy named Balram and his life and aspirations for a better life, where he is not defined by the caste he was born into. The analysis showed that the film, The White Tiger, consisted of several instances where religious themes and expressions were visualized. Four prominent themes in the film were (1) spirituality and faith, (2) religious hierarchy and the caste system, (3) moral dilemmas, and (4) freedom and liberation. Since religious aspects were detected throughout the film, it indicates that the film can be used as a didactic tool in religious education at the upper secondary school level. However, it should be noted that films with entertainment purposes, such as The White Tiger, require carefully planned preparations and post-production if the inclusion of film is to function as a method to teach through film and not be reduced to simply showing a film.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur Organiserande syften kan användas som stöd för didaktisk analys och design av kemiundervisning i förskolan som tar utgångspunkt i faktaböcker. Som forskningsansats har vi använt oss av aktionsforskning och inom ramen för detta gjordes en didaktisk modellering där vi exemplifierat hur den didaktiska modellen Organiserande syften kan användas som stöd i planering, genomförande samt utvärdering av undervisning i förskolan. Utifrån detta har vi i vår studie genomfört två undervisningscyklar och påbörjat en tredje där vi systematiskt har planerat, agerat, observerat och reflekterat med hjälp av begrepp som kopplas till den didaktiska modellen Organiserande syften: övergripande syfte, närliggande syfte och kontinuitet. Datainsamlingen skedde genom observation under undervisningsaktiviteterna. Aktiviteternas huvudfokus var vattnets olika faser och riktade sig till barn i åldern tre – fem år. I resultatet kunde vi se att när den didaktiska modellen Organiserande syfte användes som ett didaktiskt verktyg var denna ett stöd i utvecklingen samt förbättringen av undervisningen. Modellen hjälpte oss vid planering av aktiviteterna och synliggjorde genom övergripande och närliggande syften på vilket lärandeobjekt eller område som skulle vara i fokus. Analysen av undervisningscyklarna visade på vilka förbättringar som behövde göras inför nästkommande cykel för att det skulle utgå från barnens livsvärld samt utmana till nya upptäckter. Slutsatsen i denna studie påvisar att organiserande syften kan vara ett stöd för pedagoger i förskolan att designa, analysera samt utveckla undervisningens kvalité. / The purpose of this study is to increase the knowledge of how the didactic model organizing purposes can be used in preschool, as support in didactic analyzis and design of chemistry teaching based on non-fictional books. As a research approach, we utilized action research and within this structure didactic modeling was done. We exemplified how organizing purposes can be used as support in planning, implementation and evaluation of preschool teaching. Within this systematically planned, acted, observed and analysed two teaching cycles and planned a third by using the concepts that are linked to the model organizing purposes: ultimate purposes, proximate purposes and continuity. Data was collected through observation of the teaching activities that were carried out. The activities refer to different phases of water and was aimed at children aged three to five years. The results of this study show that using the didactic model organizing purposes as a didactic tool supports the improvement and development of teaching in a preschool environment. The model supported us in the planning of the activities by bringing light to which learning objects or area should be in focus, through the concepts ultimate and proximal purposes. Our analysis of the teaching cycles showed what improvements needed to be made. Improvements that would make the activities better based on children’s knowledge as well as challenge them to make new discoveries. The conclusion of this study shows that organizing purposes can act as support for preschool educators when designing, analyzing and developing the quality of teaching.

Dević, Ljubomir T. (2009). Att iscensätta vuxna invandrares svensklärande – Teoretiska perspektiv och personliga reflektioner [To stage Swedish-learning of adult immigrants – Theoretical perspectives and personal reflections]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Det primära syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur man som lärare och pedagog iscensätter vuxna invandrares svensklärande i ett globaliserat mångfaldssamhälle. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att också undersöka svenska språkets roll i sfi (svenska för invandrare) - undervisningen och framför allt vad det innebär att kunna ett nytt språk. Att kunna ett språk är inte bara att ha kunskap om grammatik, ord och uttal – det innebär mycket mer än så. Språket utgör en oerhört viktig roll i vuxna invandrares identitetsskapande i ett nytt främmande land, socialisation, utveckling och lärande. Det är den pedagogiska verksamhetens uppgift att bland annat ge eleven och deltagaren en god stimulans för dess livslånga lärande. Sfi- och andraspråkselever saknar emellertid ofta relevanta förkunskaper i sitt modersmål, vilket i sin tur försvårar inlärningen av svenska språket. Men inlärningen går dock att förstärka med olika didaktiska hjälpmedel. Undervisningarna bör äga rum i ett naturligt sammanhang och ha samband med elevens förförståelse.Studien genomförs med en kvalitativ metod, där enkät- och samtalsintervjun byggs på öppna rakt ställda frågor med låg grad av både standardisering och strukturering. I studien ligger fokus på litteraturstudier (teoretiska perspektiv) samt lärarkollegers, och även mina egna, erfarenheter och uppfattningar (personliga reflektioner), varvid arbetet får en sorts ”fenomenologisk forskningsansats” genom en metodtriangulering.