Studiens syfte är att synliggöra förskollärares didaktiska arbete i förskolan medspråkutveckling som exempel. Detta för att skapa djupare kunskaper och förståelse förförskollärarnas undervisning utifrån studiens fyra frågeställningar. Utifrån syftetutmynnar frågeställningar som handlar om hur förskollärare arbetar med didaktiskafrågor med inriktning på språkutveckling i förskolan. Även hur lärarna bedriverundervisning och hur den kommer till uttryck i förskolan. Det görs genom att få reda påvarför förskollärare väljer att arbeta på ett visst sätt, hur de väljer att undervisa, det villsäga vilka metoder förskollärarna väljer att använda sig av. Även vad förskollärarnaväljer att arbeta med innehållsmässigt. Jag har genomfört tre semistruktureradeintervjuer med två förskollärare från en förskola belägen i centrala delarna av en svenskstorstad och med en förskollärare i ett förortsområde av den valda storstaden. För attbelysa resultatet ligger det didaktiska perspektivet till grund för studiens empiri. Detteoretiska ramverket är utgångspunkten för studiens analys, det vill säga det didaktiskaperspektivet och det sociokulturella perspektivet, samt de fyra frågeställningarna.Resultatet i studien visar att undervisningen som ska genomföras på förskolan är enaning svårtolkad om huruvida det ska bedrivas av förskollärarna. Det beror påförskollärarnas olika tolkningar om hur undervisningen ska implementeras i förskolan.Förskollärarna planerar undervisning utifrån didaktiska planeringsmallar för att den skabli kvalitativ. Lärarna använder sig av färre didaktiska val i verksamheten närplaneringstiden uteblir på grund av tidsbrist. På så vis tillämpas spontanaundervisningar framför planerade tillfällen. I resultatet framgår det också hurförskollärare tillämpar olika metoder för att ha en framgångsrik språkutveckling och detbehövs inte göras utifrån planeringensunderlag. Det visar att i yrkesrollen skaförskolläraren kunna tillämpa spontana aktiviteter. Enligt intervjuerna kan denkvalitativa undervisningen utebli om och när personalstyrkan inte är fulltaliga. Det göratt förskollärarna inte kan dela in barnen i smågrupper vilket resulterar i att utrymme förspråklig utveckling och lärande blir mindre för barnen. Då kan lärarnasundervisningsformer blir bristande. Utifrån intervjuerna ser samtliga förskollärareproblematik i genomförandet när planeringensunderlag inte blir genomtänkt i denutsträckningen som förskollärarna önskar.

The thesis aim is to get an understanding of how Uppsala University Library teaches about information searching and with this gain an insight on positive and working aspects in the teaching and how it can be developed for the better. To achieve these aims, three didactic questions were used as an overall theme and as a base for the research questions. These questions consisted of what (content), how (methods) and why? (goals and purposes). The methods consisted of observations and semi-structured group interviews that were conducted from December 2017 to April 2018.  Another method that was used is a directed content analysis of legal texts and guidance documents that the informants deemed important for their work. In regard of what, the result showed that lectures were more basic on earlier semesters, and more advanced later into the education. The content was also adapted to students by subject-specific databases, search examples and exercises that reflected students’ subject, future profession and everyday life. However, I could also see signs of less adaption in some search examples and because certain content was more frequent and used on several occasions. For example, many lectures focused on going through databases, source evaluation, reference management, various types of material and the meaning of scientificity. Also, many informants meant that they were generalists and did not have time to familiarize themselves with students' subject in a greater extent. In the question how, it became apparent that active actions were frequent as well as adaptation in teaching. This was shown in the form of exercises, own search time, regular use of questions and that an active dialogue occurred with students and was deemed important. Various rhetorical aspects of the teaching were that the frequent use and need of computers made the informants’ eye contact and body language less apparent and limited. The informants often seemed well prepared on the content. Some exceptions from this occurred a few times where some signs of uncertainty in body language and speech were shown. In regard of this, most informants indicated that they had sufficient planning time; however, they could also have other tasks that took priority. Regarding the question why, many goals and purposes could be identified. The most common ones focused on information sources. Many informants, law texts and guidance documents emphasized the importance of getting knowledge about different types of materials, their advantages and disadvantages, using appropriate databases and to being able to search, evaluate and find information. The conclusions of the thesis are that the informants recognize and use many positive and working aspects that pedagogical literature and research says is important. Some examples are that they adapt the content in various ways to the students, let the students be active under the lessons, ask many questions, use evaluations and integrate guidelines. Regarding how the teaching could be developed, a conclusion is that it could be more adapted, advanced and more subject-specific if there was more time for librarians to teach and plan lectures. This could also contribute to a better relationship with the students, more time for collaboration with their teachers, being able to develop pedagogical methods and become familiar with the student’s subject. To achieve this, it could be appropriate that some librarians have a more dedicated role as well as prioritized tasks as library educators. This is a two years master's thesis in Library and information science.

På grund av covid-19-pandemin så övergick svensk gymnasieutbildning till att bedrivas på distansunder en period mellan den 18:e mars 2020 och juni 2020 år. Att hela den svenska gymnasieskolan bedrev undervisning på distans är en unik händelse i svensk utbildningshistoria. Den här studiens syfte är, med anledning av denna unika händelse, att studera hur ett urval svenska gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap upplevde att övergången till distans påverkade deras möjligheter att utföra läraruppdraget. Vi har också studerat hur de har upplevt möjligheterna att undervisa om demokrati, samt utföra det demokratifostrande uppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, samtliga gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet, har använts som metod för datainsamling.Uppsatsen försöker ge en bild av hur våra åtta respondenter upplevde dessa förändringar. Som en kvalitativ studie med ett väldigt begränsat underlag så kan inga generella slutsatser dras för hela den svenska lärarkåren, men det som blivit tydligt är att samtliga respondenter upplever en förändring som till största del var negativ för deras undervisning även om det också finns positiva inslag. Samtliga respondenter upplever att elever har behövt ta ett ökat eget ansvar och att fler elever behövt kämpa hårdare för att klara sin utbildning. I vilken grad som respondenterna upplevt att de behövt förändra sin undervisning beror i stor del på hur väl de upplevt att deras undervisning fungerat i ett distansformat. / <p>21-01-20</p>

In educational research to date, many studies have tried to explain how to reduce the gap between theory and practice in science education. Parts of this research have been conducted through the medium of didactic models. Didactic models are frameworks which can help teachers make their didactic choices explicit for themselves as well as in communication with colleagues. Organizing purposes is one of these didactic models, a model which focuses on educational learning progression. In action research methodology we set out to find how a teacher’s learning progression practice could be affected by an implementation of organizing purposes. We used observations and interviews during a pilot study and three design cycles to collect out data. During our study we got to see how the didactic model organizing purposes could be useful for a teacher by giving structure to their work with learning progression in science education. We also saw what changed in the teacher’s teaching during the implementation of organizing purposes. Lastly, we found what factors the teacher saw as important and necessary for the didactic model to work. These were all linked to collaborative engagement. / I skolans värld har det gjorts flera undersökningar om hur man kan minska på gapet mellan teori och praktik i NO-undervisningen. Några av dessa undersökningar har gjorts med fokus på didaktiska modeller. Didaktiska modeller ger lärare en begreppsram som hen kan använda både när läraren strukturerar sin undervisning och när hen ska kommunicera sina didaktiska val i diskussion med kollegor. Organiserande syften är en didaktisk modell som är skapad så att läraren kan spetsa till sitt arbete med lärandeprogression. I denna undersökning användes aktionsforskning för att ta reda på hur en lärare kan använda sig av organiserande syften för att arbeta med lärandeprogression. Vi använder oss av observation och intervju för att under en pilotstudie samt tre designcykler samla data om hur läraren införlivar organiserande syften i sin undervisning. I resultat ser vi hur den didaktiska modellen organiserande syften hjälper läraren att få ett mer strukturerat arbetssätt för att uppnå lärandeprogression i NO-undervisningen. Vi har också sett vilka förändringar införlivningen av den didaktiska modellen i praktiken fått för lärarens undervisning. Slutligen har vi kunnat konstatera vilka faktorer läraren ser som viktiga för att den didaktiska modellen ska kunna fungera i praktiken.

The purpose of this study is to contribute to the increase of knowledge about how the didactic model “organizing purposes” can be utilized within a preschool environment, as support in didactic analysis and design of exploratory teaching of the chemistry concepts: mixing and separating. In this study we have implemented the research approach action research and within this framework exemplified how the didactic model organizing purposes can be used as support in the planning, implementation, and evaluation of teaching. We will study this with the help of our teaching activity that is based on “geggamoja”. Based on this, we have together with children in the age of four to five years old completed two teaching cycles and started a third cycle. We’ve systematically planned, acted, observed and reflected on the teaching design with the help of the conceptual apparatus that establish the didactical model organizing purposes: ultimate purposes, proximate purposes, end-in-view and continuity. The data for the analysis and evaluation of the teaching design was collected through observation, sound recordings and field notes of the teaching cycles that took place. The results of this study show that the model organizing purposes acted as support in making improvements. The conceptual apparatus also proved to give support in analyzing, evaluating and improving a teaching activity. To make learning meaningful and understandable for the children participating, and as a result contribute to their knowledge development. Our conclusion of this study is that educators can use organizing purposes as support in systematically improving the quality of teaching chemistry in early childhood education. / Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur den didaktiska modellen organiserande syften kan användas som stöd för didaktisk analys och design av en utforskande undervisning i förskola kring kemibegreppen blanda och separera. Vi har använt oss av aktionsforskning som forskningsansats och inom ramen för detta gjort en didaktisk modellering där vi exemplifierat hur organiserande syften kan användas som stöd i planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Detta genom vår undervisningsaktivitet som tar utgångspunkt i geggamoja. Utifrån detta har vi tillsammans med fyra- till femåringar genomfört två undervisningscyklar och påbörjat en tredje. Vi har systematiskt planerat, agerat, observerat och reflekterat med hjälp av begreppsapparaten som utgör den didaktiska modellen organiserande syften: övergripande syfte, närliggande syfte, mål-i-sikte och kontinuitet. Insamlingen av data för analys och utvärdering av undervisningsdesignen i syftet att förbättra designen skedde genom observation, ljudinspelning och fältanteckningar under undervisningsaktiviteterna. I resultatet framkommer det att modellen organiserande syften var ett stöd för att göra förbättringar och att begreppsapparaten var ett stöd i analysen, då man skulle utvärdera och förbättra en undervisningsaktivitet. Det vill säga så att undervisningsaktiviteten blir begriplig och meningsfull för alla barn som deltar och på så sätt bidrar till deras kunskapsutveckling. Vår slutsats är att den didaktiska modellen organiserande syften kan vara ett stöd för förskollärare att på ett systematiskt sätt utveckla undervisningens kvalité i ämnet kemi i förskolan.

Skolans uppdrag är att ge eleverna förutsättningar att leva i ett föränderligt samhälle och att lära ut språk som gör att de kan delta i olika samhällsfrågor. Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska val lärare gör vid muntlig undervisning för att utveckla elevernas ordförståelse. Frågeställningen som studien utgår ifrån är ”vilka didaktiska val ligger till grund för lärares muntliga undervisning, i årskurserna F-3?” Utifrån en granskning av tidigare vetenskapliga studier som berör föreliggande studies frågeställning, kunde fyra teman synliggöras, vilket utgör studiens analytiska ramverk. Dessa är ”lärarens ordval”, ”lärarens upprepning av ord”, ”lärarens konkretisering av ord” och ”dialogisk undervisning”. Det analytiska ramverket används för att analysera och diskutera resultatet. Studiens empiri samlades in via semistrukturerade intervjuer med 11 lärare som är verksamma i F-3. Empirin analyseras därefter med teoridriven tematisk analys. Resultatet visar att lärarna väljer ut ämnesord och vardagsord. Lärare väljer också att upprepa ord på olika sätt i olika situationer samt att konkretisera ord med exempelvis bilder. Dialogisk undervisning förekommer genom att lärare exempelvis låter elever förklara ord för varandra. Gemensamt för alla lärare i studien är att en del didaktiska val är planerade och andra är mer spontana. I föreliggande studie framkommer det även att tidsbrist gör att dialogisk undervisning och repetition av ord ibland bortprioriteras. Vetskapen om detta samt vikten av ordförståelse pekar på att det hade varit intressant att genomföra en kvalitativ studie där lärare i sin undervisning prioriterar att utgå från alla fyra teman inom ordförståelse som denna studies analytiska ramverk presenterar. Detta med syftet att se om prioriteringen av alla fyra teman är gynnsamt för elevers ordförståelse i praktiken. / The school’s mission is to provide pupils with the conditions to live in a changing society and to teach languages that enable them to participate in various social issues. The study aims to investigate which didactic choices teachers make in verbal teaching to develop pupils’ vocabulary. The study’s question is “what didactic choices form the basis for teachers’ verbal teaching, in grades F-3?”. Based on a review of previous scientific studies relating to this study’s question, four themes could be highlighted, constituting the study’s analytical framework. These are “the teacher’s choice of words,” ”the teacher’s repetition of words,” “the teacher’s concretization of words,” and “dialogical teaching.” The analytical framework is used to analyze and discuss the results. The study’s empirical data was collected through semi- structured interviews with 11 teachers working in F-3. The empirical data is then analyzed with theory-driven thematic analysis. The results show that teachers select subject words and everyday words. Teachers also choose to repeat words in different ways in different situations and to concretize words with, for example, pictures. Dialogic teaching occurs when teachers, for example, let students explain words to each other. Common to all teachers in the study is that some didactic choices are planned and others are more spontaneous. The present study also shows that lack of time means that dialogical teaching and repetition of words are sometimes not prioritized. The knowledge of this and the importance of word comprehension indicates that it would have been interesting to conduct a qualitative study where teachers in their teaching prioritize starting from all four themes in word comprehension that this study’s analytical framework presents. The purpose of this would be to determine if prioritizing all four themes is beneficial for students’ word comprehension in practice.

Sandvik AB bedriver en verksamhet som ger upphov till störningar på miljö och människors hälsa och innefattas därför av lagkrav och andra bestämmelser för att göra dessa störningar så små som möjligt. Företaget arbetar mot visionen ”we set the industry standard” (”vi sätter industristandarden”) som visar på att de även inom hållbarhetsområdet siktar mot att överträffa lagkraven och uppnå högre satta mål för att kunna vara en ledande aktör på marknaden. På Sandvik i Sandviken har ett behov av en internmiljöutbildning uppmärksammats för att säkerställa företagets fortsatta arbete mot att uppfylla kraven och att öka kunskaper och kompentenser hos medarbetarna. Detta för att främja företagets fortsatta arbete mot att bli konkurrenskraftiga, såväl gentemot kunder som på arbetsmarknaden. Med detta som bakgrund syftar arbetet till att skapa en bild och förståelse av de anställdas kunskaper och kompetenser inom yttre miljö. Arbetet utgörs av en undersökning som återfinns i rapporten, som ligger till grund för den produkt som sedan utvecklats i form av ett utbildningsmaterial. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer med chefer och medarbetare vars arbetsuppgifter innefattar ansvar för miljöarbete. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt utifrån de didaktiska frågorna vad, varför, för vem och hur. I analysen av intervjuerna framkommer teman för vad en miljöutbildning för företaget ska innehålla, varför detta innehåll är relevant och varför en miljöutbildning behövs, vilka det är som arbetar på företaget och deras förutsättningar samt hur en miljöutbildning kan utföras. Enligt produktutvecklingsprocessen har resultatet av undersökningen tillsammans med dokument- och litteraturstudier och fokusgrupper med medarbetare i sin tur legat till grund för utbildningsmaterialet. Det framlagda förslaget är uppdelat i sex olika block (introduktion, avfall, energi, vatten och avlopp, utsläpp till luft samt buller, utsläpp tillmark) som alla behandlar miljöaspekter som framkommit som viktiga i undersökningen. Blocken rekommenderas att genomföras ett i taget, kontinuerligt under en längre tid. Dessutom föreslås fokus ligga på deltagarnas interaktion med varandra för att främja lärandet. / Sandvik AB conducts a business which can cause harm on the environment as well onthe human health. In order to decrease these disturbances, the company is controlled by legal requirements and regulations. The company strives against the vision “we set the industry standard” which can be interpreted as if they aim to exceed the legal requirements, also in the sustainability area. These intentions seek to make the company a leading actor in the field. At Sandvik in Sandviken attention was paid to the need of an  environmental education, in order to ensure the continuous environmental work of the company. But also, to be able to meet the requirements and increase the knowledge and competences of the employees. This would be done to support the company’s continued work towards becoming competitive, both against customers and the labor market. The project was aiming to create an image and understanding of the employees’ knowledge and competencies in the external environment. At first, a study was conducted to form the basis of the product which has been developed in the form of an educational material. To complete the study, interviews have been held with employees whose duties include responsibility for environmental work at their unit. A thematical analysis has been done based on the interview material, using the didactic questions what, why, for whom and how. In the analysis of the interviews, themes emerge for what an environmental education for the company should contain, why this content is relevant and why an environmental training is needed. The analysis also showed who is working at the company, their prerequisites and how an environmental training could be carried out. According to the product development process the result of the study, together with documents and literature studies and focus group interviews with employees has been the basis for the educational material. The proposal presented is divided into six different blocks (introduction, waste, energy, water and sewage, emissions to air together with noise and emissions to land) which all deal with environmental aspects that have emerged as important in the study. The blocks are recommended to be carried out one at a time, continuously for a long time. In addition, it is proposed to focus on the participants’ interaction with each other to promote learning.

Within science education, and chemistry in particular, laboratory work is fundamental. The traditions of including laboratory work in chemistry education is a way to make the concepts of chemistry apprehensible, the aims and goals of laboratory work related to chemistry education are therefore well defined. With digital technology, Information Communication Technology, (ICT tools), the traditional hands-on laboratory experience can be transformed to a nontraditional, digital laboratory experience. The use of digital laboratory work in education is well debated, yet both positive and negative aspects can be identified. As a consequence of the COVID-19 pandemic, teachers around the globe faced new challenges as much of the teaching abruptly had to be converted to online teaching. Due to the nature of the chemistry subject, one major challenge chemistry teachers faced was how to coordinate practical laboratory work with the new regulations. The unexpected transition from classroom education to online education can thus be identified as in a way teaching habits were challenged. The purpose of this study is to investigate the adaptations chemistry teachers had to make to the laboratory education as the hands-on laboratory experience rapidly had to be translated to a digital laboratory experience. Data was collected by conducting interviews with 10 chemistry teachers in upper secondary education and a thematic analysis was used to identify how, and in what way, teachers used ICT tools to coordinate their current teaching with the new restrictions. Data was analyzed by applying a transactional approach inspired by John Dewey’s transactional perspective of habits as well as a didaktik perspective to study the complexity in actions and how decisions concerning the laboratory work were made. The findings suggest that ICT tools could be used in a variety of ways but were not necessarily easily translated between practices, thus choices regarding the aims, goals and methods used in the online classroom differed from the decisions teachers usually made. Many teachers were able to use ICT tools in a sufficiently productive way to keep the laboratory work functional, however this was not a smooth transition for everyone and the need to adapt the activity to make it useful was in many ways decisive. Their responses to the changes varied and the differences in basic skills in how to use ICT tools were prominent. Regarding the didactic relations, teachers also noticed a change in behavior and the students’ attitudes towards the laboratory work. The changes caused teachers to reevaluate their approach to a digital laboratory experience in order to make the teaching functional, hence both the habits of planning and teaching had to be reconsidered.

Tidigare genomförde vi en systematisk litteraturstudie som syftade till att beskriva elevers talängslan i klassrummet med fokus i svenskämnet i årskurs 7–9 utifrån tidigare forskning. Det var möjligt att dra slutsatsen att området talängslan inte är särskilt väl forskat om på en nationell nivå och därför baserades studiens resultat främst på internationell forskning inom området. Syftet med denna empiriska studie är att öka kunskapen om svensklärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning och bedömning i att tala och samtala inom svenskämnets ramar kopplat till fenomenet talängslan. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det socio-kulturella perspektivet. För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med tio svensklärare i högstadiet. Resultatet av denna studie visade att elevers talängslan främst blir synlig i situationer som innebär att de ska tala inför andra. Svensklärarna var medvetna om att eleverna behövde få stöttning vad gäller sin talängslan och därför redogjorde lärarna för lämpliga hjälpmedel och anpassningar. Majoriteten av lärarna menade att det var nödvändigt att främst ge eleverna positiv respons i samband med ett muntligt anförande eller redovisning. Svensklärarna ansåg även att de bedömde samtliga elever lika oavsett om de lider av talängslan eller inte.

School constantly changes and adapts methods to teach and contents according to the society. The change has led to a growing trend for digitalcurriculum resources in the classroom and mathematic as a subject. Thepurpose of this paper is therefore to investigate usage of digital curriculum resources in learning mathematics and teachers’ opinion about thedigital curriculum resources. The data was collected by a questionnaire,in total 87 respondents participated. The data was interpreted with thedidactic triangle and external factors.As a result, teachers express that the digital curriculum resources can leadto a wider scale of teaching methods and increases motivation for the pupils. On the other hand, teachers also express that the digital curriculumresources can lead to a distraction for the pupils and that they tend to hassle. The result shows that less teachers express that digital curriculum resources are used rather than analogue material. / Skolan är i ständig förnyelse och anpassar sig både i arbetssätt och innehållsmässigt utefter hur samhället ser ut och fungerar. Det har bidragit tillatt det i matematikundervisningen idag finns ett stort intresse för att använda digitala läromedel. Denna studie har därför som syfte att utforskaanvändningen av digitala läromedel i matematikundervisning samt vadlärare som undervisar i årskurs 1–3 uttrycker om de digitala läromedlen.Studien genomfördes med forskningsmetoden enkät och 87 respondenterhar använts till studien. Empirin som samlats in har tolkats med den didaktiska triangeln och ramfaktorer.Resultatet av studien visar att lärarna uttrycker att de digitala läromedlenkan bidra till ökad variation i undervisningen och till att öka motivationenhos eleverna. Lärarna uttrycker även att de kan bidra till en distraktionhos eleverna och att de digitala läromedlen krånglar. Resultatet visarockså att det är en mindre andel lärare som uttrycker att de använder digitala läromedel i sin matematikundervisning än analoga läromedel.