This is a survey study of students in the Swedish upper secondary school. Examining their attitudes towards film in religious studies. This thesis investigates how and why students in the Swedish upper secondary school finds that film affect their learning in religious studies. Furthermore, this study investigates how teachers can work with film in religious studies forward to promote students learning. Data were collected with a dig- ital survey and was analyzed with the aid of didactic theories (mainly the didactic trian- gle) as well as insights drawn from previous research. The results indicates that students are positive to film in religious studies, and they see many positive effects regarding their learning about religious life. Most of the students find it easier to learn when a) course content is visually represented and b) when there is variation in teaching and learning methods. The students even wanted to watch movies with sensitive content as a basis of discussion. Based on what the students voiced in the survey, we can submit that teachers can continue to work with film in religious studies to improve students learning. To do so successfully, teachers must possess knowledge of both the film in question and the stu- dents they teach. The conclusion is that students want to watch film in religious studies education to improve learning which the teachers can consider working with in the future as long as the education is varied.

Den svenska skolan brister i arbetet gällande att ta tillvara på elevers flerspråkighet samt deras erfarenheter och kunskaper. Syftet med detta arbete är därmed att undersöka vilka metoder och didaktiska val lågstadielärare beskriver att de använder för att stötta begreppsförståelse hos elever som följer kursplanen för svenska som andraspråk i de samhällsorienterade ämnena. Syftet kopplar även till att ta reda på hur lärare upplever svenska som andraspråkselevers behov av stöttning. Tidigare forskning, relevant för ämnet, belyser många olika metoder som lärare kan använda för att stötta andraspråkselever i undervisningen. Dock finns det begränsad forskning som berör svenska som andraspråks- elever kopplat till de samhällsorienterade ämnena i de lägre åldrarna. Det finns även begränsad forskning som lyfter lärares syn på stöttning av dessa elever. För att besvara våra frågeställningar använder vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare. För att kunna analysera datan används didaktiska perspektiv. Av analyserna framgår det att lärarnas syn på andraspråkselevers behov påverkar hur de reflekterar kring och bygger upp sin undervisning i de samhällsorienterande ämnena. Det framgår även genom intervjuer med de fem lärarna att det största behovet hos andraspråkselever i de samhällsorienterande ämnena upplevs vara den begreppsliga förståelsen. Arbetet är av relevans för att synliggöra vilka metoder och didaktiska val lärare grundar sin undervisning på och hur lärares syn på svenska som andraspråkselevers behov av stöttning påverkar dessa val.

Syftet med denna studie är att exemplifiera hur kombinationen av de didaktiska modellerna naturvetenskapliga kunskapsintressen och växelverkan, kan användas av lärare som stöd för att ge elever i årskurs 1–3 förutsättningar för att skapa naturvetenskaplig mening av kemiinnehållet i undersökande arbete. En didaktisk modellering har utförts, där vi har använt exemplifiering med inspiration av aktionsforskning som forskningsansats för att visa hur kombinationen av de didaktiska modellerna kan användas som stöd för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Med ett cykliskt arbetssätt har vi med utgångspunkt i de didaktiska modellerna genomfört en didaktisk design och didaktisk analys. Modellerna har gett oss stöd för att planera och analysera undervisningen, där vi genomfört två undervisningscykler, med en tredje cykel påbörjad. Under genomförandet av undervisningen samlades data in med hjälp av ljudinspelning, som sedan transkriberades och analyserades. I resultatet presenteras vilka didaktiska val vi gjort samt vilka konsekvenser dessa val gett. Utfallet av de didaktiska analyserna visar hur kombinationen av de didaktiska modellerna hjälpte oss att göra didaktiska val samt reflektera över hur vi kunde ge eleverna stöd i att skapa naturvetenskaplig mening. Exemplifieringen visar att kombinationen av de två didaktiska modellerna kan ge lågstadielärare stöd i att planera, genomföra och utvärdera undervisning i undersökande arbete i kemi. / The purpose of this study is to exemplify how the combination of the didactic models Scientific knowledge interests and Interaction can be used by teachers to create conditions for pupils in grades 1–3 that can support their scientific meaning making of the chemistry content in inquiry-based learning. A didactic modeling has been carried out, where we have used exemplification inspired by action research as a research approach to show how the combination of the didactic models can be used as support for planning, implementing, and evaluating the teaching in inquiry-based learning. We have used the didactic models to perform a didactic design and didactic analysis, which helped us to plan and analyze teaching through a cyclic process where we completed two teaching cycles, with a third cycle started. During the lessons, data was collected using audio recording, which was later transcribed and analyzed. In the results we present the didactic choices we made and the consequences of these choices. The outcome of the didactic analyses shows how the combination of the didactic models helped us make didactic choices and reflect on how we could support the pupils in creating scientific meaning. The exemplification shows that the combination of the two didactic models can give lower primary school teachers support in planning, implementing, and evaluating the teaching in inquiry-based learning in chemistry.

Syftet med studien är att belysa biologiundervisningens karaktär i förskolans undervisningsverksamhet utifrån förskollärararnas uppfattningar. Detta görs genom frågeställningarna; Vilket innehåll behandlas inom biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Vilka undervisningsstrategier används i biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Vilket syfte får biologiundervisningen i förskolan, utifrån förskollärarnas uppfattningar? Studien tar sin utgångspunkt i att belysa biologi som ämnesområde då det inte framställs explicit i förskolans Läroplan Lpfö 18, trots att innehållet behandlar biologi. Biologiundervisningen i förskolan undersöktes via ett didaktiskt ramverk, där intervjuerna grundades i frågorna vad, hur och varför. I studien samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Data analyserades med inspiration av en tematisk analysmetod. Resultatet visar att biologi inte framställs som ett eget ämnesområde utan integreras i övrig undervisning. Det framkommer att biologi som ämne upplevs som ett brett ämne och benämns som naturvetenskap. Resultatet visar att människokroppen, djur och hållbar utveckling är innehåll som berörs inom biologiundervisningen. De undervsiningsstrategier som blir framträdande inom dessa teman är planerad och spontan undervisning samt tillämpande av olika verktyg. Resultatet visar att biologiundervisning bedrivs i syfte av att öka barnens medvetenhet i biologi samt att uppnå läroplanens mål. / The purpose of this study is to illuminate the nature of biology education within the instructional activities of preschools, from the preschool teachers’ perceptions, through the questions; What content is covered in biology education in preschool? What teaching strategies are used in biology education in preschool? What is the purpose of teaching biology in preschool? The study is focusing on highlighting biology as a subject area, given that it’s not explicitly presented in the preschool curriculum Lpfö 18, despite the content addressing biology. This evokes the question of how a preschool teacher should approach teaching content which is not clearly presented. In this study, preschool biology education is viewed through a didactic framework, where the interviews were based on the questions what, how, and why. Data was collected through semi-structured interviews with seven active preschool teachers. The data was analyzed using a thematic analysis methodology. The findings indicate that biology is not portrayed as a distinct subject area but is rather integrated into the overall curriculum. It’s observed that biology is perceived as broad and emphasized as a natural science.The results show that the human body, animals, and sustainable development are areas of study addressed within biology education. The teaching strategies that emerge within these themes are planned and spontaneous lessons, and application of various tools. The results indicate that biology education is conducted with the purpose of increasing children's awareness in biology and achieving the goals of the curriculum.

I den här studien utforskas möjligheter och utmaningar kring utomhuspedagogik ur en lärares perspektiv i årskurs 4–6. Syftet med studien var att undersöka implementering av utomhuspedagogik samt att utforska lärarens didaktiska val i lektionsplanering och genomförande. Metoderna som använts är en kvantitativ metod genom enkäter samt en kvalitativ analysmetod där elva lärares svar har sammanställts med teoretisk koppling till pragmatism och sociokulturell teori. Resultaten visar att utomhusundervisning har många fördelar för elevernas lärande och engagemang. Fler hinder identifierades så som tidsbegränsningar och väderförhållanden. Trots att ett flertal lärare såg fördelar med utomhuspedagogik, implementerades det mindre frekvent på grund av utmaningarna. Förbättringsfaktorer för implementering av utomhuspedagogik inkluderar bland annat stöd och resurser för lärare. För att motivera och svara på de didaktiska frågorna i lärarens användning av undervisning utomhus skulle vidare forskning gynnas av en jämförande studie kring implementering av utomhuspedagogik. / This study explores the possibilities and challenges regarding outdoor education from a teacher's perspective in grades 4–6. The aim of the study was to investigate the implementation of outdoor education and to explore the teacher's didactic choices in lesson planning and implementation. The methods that have been used include a quantitative approach through surveys and a qualitative analysis method where the responses of eleven teachers were compiled with connections to pragmatism and sociocultural theory. The analysis of the responses revealed numerous benefits of outdoor teaching for students' learning and commitment. Several obstacles were identified, such as time constraints and weather conditions. Despite recognizing the advantages of outdoor education, it was implemented less frequently due to these challenges. Improvement factors for implementing outdoor education include support and resources for teachers. To address the didactic questions in teachers' use of outdoor education, further research would benefit from a comparative study on the implementation of outdoor education.

Tidigare forskning visar att lärare i svenska skolor har problem att utföra en undervisning i friluftsliv (Seger 2012; Novus 2016; Backman 2011a). Problemen som lyfts är bland annat att lärarna inte har geografiska, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar till att utföra friluftslivsundervisning. Syftet med denna uppsats var att i motsats till detta undersöka hur man som lärare i idrott och hälsa planerar och utför en välfungerande friluftslivsundervisning. Sex semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i olika åldrar från hela Sverige och som ansåg sig själva har/haft en välfungerande friluftslivsundervisning genomfördes.  Intervjuerna transkriberades, tematiserades och sedan analyserades sambandet mellan lärares vilja och dess förutsättningar utifrån kvalitativt friluftsliv och deras didaktiska val utifrån Schenkers (2011) analysmodell idrottsdidaktik. Studiens resultat visar på möjligheter att se förbi de tidigare problem som lyfts. Vad studiens lärare understryker som viktigt är att arbeta utifrån progressionen delmoment till helhet och att tillägnar sig gedigen kunskap om friluftslivet. Detta ger förutsättningar att man som lärare kan anpassa undervisningen utifrån befintliga förutsättningar. Slutsatsen blev att om man som lärare tillägnar sig kunskap om friluftslivet, lyckas dela in ämnet i delmoment, ser det som något icke platsbundet och anpassar sig till sina förutsättningar går det att få till en välfungerande friluftslivsundervisning.

<p>Syftet med min uppsats var att undersöka vilka didaktiska frågor och urval lärare inom ämnet religionskunskap anser vara centrala i undervisning och lärande i ett pluralistiskt samhälle, präglat av en mångfald livsåskådningar, religioner och kulturer. Som bakgrund till min empiriska undersökning har jag studerat litteratur som gett en historisk översikt över hur den ökande pluralismen har inverkat på skola och samhälle. Jag har också granskat Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och kursplanen för religionskunskap, för att undersöka vilka mål som de nationella styrdokumenten lyfter fram. Jag valde att använda en kvalitativ forskningsmetod, som inneburit att jag intervjuat lärare inom ämnet religionskunskap. Resultatet av undersökningen visade att lärarna ansåg att det i ett samhälle präglat av pluralism, blir än mer centralt att betona allsidighet och saklighet. Dessutom med tanke på mångfalden språk bland elever med utländsk bakgrund låta undervisningen få det nödvändiga utrymmet i tid som krävs, och att lärarna bör betona området tro och tradition. Lärarna framhåller också att elevmedverkan i undervisningen och ett bra samarbete med föräldrarna är metoder som främst tar tillvara mångfalden bland eleverna. Det som jag kan säga saknas i lärarnas arbete med elever med utländsk bakgrund är ett mera medvetet arbete med att främja elevernas dubbla identitet.</p>

Syftet med min uppsats var att undersöka vilka didaktiska frågor och urval lärare inom ämnet religionskunskap anser vara centrala i undervisning och lärande i ett pluralistiskt samhälle, präglat av en mångfald livsåskådningar, religioner och kulturer. Som bakgrund till min empiriska undersökning har jag studerat litteratur som gett en historisk översikt över hur den ökande pluralismen har inverkat på skola och samhälle. Jag har också granskat Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet och kursplanen för religionskunskap, för att undersöka vilka mål som de nationella styrdokumenten lyfter fram. Jag valde att använda en kvalitativ forskningsmetod, som inneburit att jag intervjuat lärare inom ämnet religionskunskap. Resultatet av undersökningen visade att lärarna ansåg att det i ett samhälle präglat av pluralism, blir än mer centralt att betona allsidighet och saklighet. Dessutom med tanke på mångfalden språk bland elever med utländsk bakgrund låta undervisningen få det nödvändiga utrymmet i tid som krävs, och att lärarna bör betona området tro och tradition. Lärarna framhåller också att elevmedverkan i undervisningen och ett bra samarbete med föräldrarna är metoder som främst tar tillvara mångfalden bland eleverna. Det som jag kan säga saknas i lärarnas arbete med elever med utländsk bakgrund är ett mera medvetet arbete med att främja elevernas dubbla identitet.

I förskolans uppdrag ingår det att i samspel med barnen främja de grundläggande värden som vårt samhälle vilar på. Dessa är; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet med svaga och utsatta (Skolverket 2016). I den här studien tittar vi närmare på värdet; "solidaritet med svaga och utsatta". Anledningen till det är att vi i vår egen utbildning till förskollärare, samt på de förskolor vi arbeter på saknar reflekterande diskussioner om vad detta värde innebär i en förskolepedagogisk kontext. Studiens syfte är därför att ur ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares beskrivningar av deras värdegrundsarbete med soidaritet med svaga och utsatta.Genom de didaktiska frågorna; Vad (vilket innehåll lärs ut) och Hur (vilka metoder används) söker vi svar på hur förskollärare arbetar med detta värde. För att få svar på detta intervjuar vi sex förskollärare. Resultatet visar att på samtliga förskollärares arbetsplatser finns det inte ett planerat arbete samt att värdet inte lyfts till reflektion om dess innebörd. Dock, framkommer det i resultatet fem olika innehållsområden som förskollärarna kopplar ihop med deras arbete med solidaritet med svaga och utsatta, samt sex metoder som de anser främja detta arbete. Gemensam nämnare för de olika ämnesområdena handlar om att barnen i ord och handling visar att de bryr sig om sina kamrater. Metoder som förskollärare använder sig av är att de i den dagliga verksamheten bäddar i arbetet med solidaritet med svaga och utsatta i de vardagliga situationer som uppstår i barnens samspel.

Innehållet i förskolans läroplan medför att de som arbetar med den behöver kunskaper inom många olika ämnesområden. Syftet med studien var därför att få mer kunskap om pedagogers egenupplevda ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper, utifrån angivna mål och riktlinjer i Läroplan för förskolan. Till det användes webbenkät som metod. Efter bearbetning omfattade studiens material 160 webbenkätsvar. Ämnet som då skattades högst var språk/kommunikation och ämnet som skattades lägst var fysik. I tillägg till det framkom att drygt 50 av respondenterna, vid planerade pedagogiska aktiviteter, använde sig av olika didaktiska strategier beroende på hur de skattade sin ämneskunskap. Till skillnad från högt skattade ämnen tenderade de nämligen att, vid arbete med lågt skattade ämnen, förbise samspel och att ha barns intresse/behov som utgångspunkter i verksamheten.