Syftet med denna studie är att utforska pedagogers uppfattningar om hur de förstår och beskriver arbetet med anmälningsplikten om förskolebarn som far illa. I studien beskriver 8 pedagoger sina uppfattningar om anmälningsplikten där olika händelser som de upplever kopplat till orosanmälningar framgår. De som intervjuas är förskollärare och barnskötare. Det teoretiska perspektivet som vi väljer att utgå ifrån är den socialpsykologiska teorin, som ger en ram för hur människors beteenden påverkas av omgivningen. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I resultatet framgår det att pedagogerna har en likartad syn när det kommer till anmälningsplikten i förskolan samt kunskapen om att det ska genomföras en orosanmälan vid misstanke om att barnet far illa. Sex av åtta pedagoger har erfarenhet av att göra en orosanmälan medan resterande två pedagoger inte genomför en orosanmälan. Det framkommer även i resultatet att två av pedagogerna känner en rädsla för att skapa konflikter med vårdnadshavarna vid en orosanmälan samt att tilliten till socialtjänsten brister genom att återkopplingen saknas.Sammanfattningsvis är anmälningsplikten en central del i pedagogernas arbete, och det är viktigt att den efterföljs för att skydda barnen som på något vis riskerar att fara illa eller redan far illa. Den främsta fördelen med anmälningsplikten är att barnet förhoppningsvis får det skydd det behöver, och med hjälp av anmälningsplikten kan vårdnadshavaren i sin tur också få stöd.

This study aims to show pre-school children's conceptions on combustion and their thoughts on the conditions the process include. The data collection method this study used is through interviews. All of the children interviewed attend pre-school. All children who participated in the study are six years old. The interviews touched on different issues of fire, such as, how to start a fire, how to maintain a fire and how to extinguish a fire. Previous research about children’s conceptions and children and fire is the basis of the survey. The survey has shown that the children's explanations cannot be compared with the scientifically accepted theories even if the children seem to have some understanding about the conditions that are needed in the chemical process of fire. The children has mentioned fuel and heat as the main conditions for fire, while many has an uncertainty against oxygen. One of the children has shown a greater understanding of the purpose of oxygen. The children's knowledge about this subject mainly comes from experiences in an environment where caregivers is present. Suggestions for what preschool teachers can work with within the occupation has been show. / Denna studie har som syfte att visa på förskolebarns föreställningar om förbränning och deras tankar om de förutsättningar processen innefattar. Datainsamlingsmetoden som studien har använt sig av är intervjuer. Alla barnen som intervjuades går i förskolan. Alla barnen som deltagit i studien är sex år gamla. Intervjuerna berörde frågor om eld, så som, hur man startar en eld, hur man upprätthåller en eld och hur man släcker en eld. Tidigare forskning om barns föreställningar och barn och eld ligger till grund för undersökningen. Undersökningen har visat att barnens förklaringar inte kan jämföras med vetenskapligt vedertagna teorier även om barnen verkar ha en viss förståelse om vilka villkor som behövs i den kemiska processen eld. Barnen har nämnt bränsle och värme som de viktigaste förutsättningarna för en eld, medan många har visat en osäkerhet kring syre. Ett av barnen har visat en större förståelse för syrets betydelse. Barnens kunskap inom detta ämne kommer främst från upplevelser i en miljö där vårdnadshavare är närvarande. Förslag för vad förskollärare kan arbeta med i verksamheten har påvisats.

The purpose of the study is to visualize how four preschool teachers working with multilingual preschool children. The study's problem consists of the following questions:  How do pre-school teachers work with the aspect of language of multi-lingual chrildren? How is the use of mother tongue/native language perceived by pre-scool teachers? The methodological approach is qualitative, and all data is collected through qualitative method - interviews. The interviews was conducted in two different preschools, with two pre-school teachers from each kindergarten. We call one of the preschools Glädjen, which is more centrally located in a multicultural area where many of the children are multilingual. While the other preschool we call the preschool Delfinen, which is more centrally located in a Swedish dominatinged area. The theoretical basis I am using to support my study is Vygotsky's socio-cultural perspective and previous research by Anne Kultti (2012), Anders Skans (2011) and Polly Björk-Willén (2006).

<p>Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.</p>

Problemställning: Studien visar att 42 miljoner barn är överviktiga och feta, vilket kan leda till fysisk och psykisk ohälsa samt förtidig död. Forskning visar att barn som utvecklar övervikt och fetma i förskoleåldern riskerar att vara fortsatt överviktiga och feta när de når vuxen ålder. Barnhälsovårdssjuksköterskans uppgift är att identifiera och förebygga denna utveckling. De överviktiga barnen och deras föräldrar behöver stöd från barnhälsovården för att motverka fortsatt viktutveckling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken form av stöd barnhälsovårdssjuksköterskan ger föräldrar till överviktiga barn i åldrarna noll till sex år för att motverka fortsatt viktuppgång. Metod: Studien genomfördes som en integrativ och systematisk litteraturstudie enligt Whittemore och Knafls metod. Resultat: I resultatet framkom att barnhälsovårdssjuksköterskor gav emotionellt, informativt och instrumentellt stöd till föräldrar med överviktiga barn. Studien visade att inget socialt stöd gavs till dessa föräldrar. Konklusion och implikation: Studien belyser vikten av att tidigt synliggöra och motverkar fortsatt överviktsutveckling hos barnet. Ytterligare forskning efterfrågas rörande överviktiga barn i åldrarna noll till sex år och detta skulle kunna tillgodoses genom empiriska studier. Genom empiriska studier skulle en djupare förståelse kunna uppnås för vilken form av stöd som föräldrarna vill ha samt hur stödet från barnhälsovårds sjuksköterskan uppfattas av föräldrarna. / Issue: The study shows that 42 million children are overweight and obese, which can lead to physical and mental ill-health and premature death. Research shows that children who develop obesity in pre-school are at a higher risk to continue to be overweight and obese when they reach adulthood. The task for the child health care nurse is to identify and prevent such developments. The obese children and their families need support from child care to counteract the continued weight gain. Purpose: The purpose of this study was to examine what kind of support child health care nurse gives parents of overweight children the age of zero to six years to counter the continued weight gain. Method: The study was performed as an integrative and systematic literature as Whittemore and Knafls method. Results: The result showed that child health care nurses give emotional, informational and instrumental support to parents of overweight children. The study showed that no social support was given to these parents. Conclusion and implication: The study highlights the importance of early visibility and prevention of continued obesity development of the child. Further more research is requested on overweight children in the age of zero to six years. Through empirical studies, a deeper understanding can be achieved for what kind of support that parents want and how support from the children's health care's nurse perceived by the parents.

No description available.

Utgångspunkten för detta arbete är att medvetandegöra och inspirera pedagoger i förskolan hur man kan använda sig av populära småbarnslekar för att utmana toddlarnas ordförråd. Med begreppet toddlare menas barn mellan 1 och 2,5 år. Det är under de första levnadsåren som barn lägger grunden för sin språkliga utveckling behövs många olika typer av språkliga upplevelser under denna tid. Produkten har anpassats till pedagoger i förskolan och ger konkreta exempel på hur de genom pedagogstyrda lekar kan stimulera de yngre barnens utvecklande av ordförråd. Dessutom presenterar produkten hur man kan ge möjlighet till progression i barnens lärande genom att utveckla lekarna på olika sätt. De begrepp som fokuseras i lekarna är substantiv och verb då det är från dessa ordklasser barn i toddlaråldern främst lär sig ord ifrån. Produkten är utformad som en didaktisk handbok som består av: en inledande del med mer övergripande instruktioner och grundläggande kunskap, 9 populära småbarnslekar med flera utvecklingssteg samt en mindre del om hur man kan stimulera barnens ordförrådsutveckling vid sång och sagostunder. Produkten har lämnats ut till fyra förskolepedagoger som har utvärderat produktens utformning, anpassning till den tänkta åldersgruppen samt relevans.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about how preschoolers´ communicate the scientific content during a chemistry experiment. In order to answer questions and strive towards the aim, qualitative semi structuredinterviews have been used as a method during the experiment. The purpose of the experiment in the study was to contribute to read out what types of communication the children used to approach the content. The result shows that the children 's questions during the experiment were not about the scientific content, but about what they could or couldn´t do. The children in the study used previous experiences when talking about content and events during the experiment. They described the content with different types of words such as verbs, adjectives and nouns. It was further made clear that the children compared the contents and the properties of the contents to drinks, food and to dishwashing. The result of this study can serve as a contribution to developing the preschool's science education. If preschool teachers know how children communicate scientific content and what they do not talk about, they can adapt the teaching so that it contributes to a development according to the educational realm.

Studiens syfte har varit att undersöka barns perspektiv på små förskolegårdar i stadsmiljö; hur barn upplever och använder den begränsade förskolegårdens miljö och utbud. Förskolegårdar krymper i takt med faktorer som ökad konkurrens om mark, förtätning av städer och växande befolkning. Utvecklingen i planeringen av barns utemiljöer går mot förskolegårdar i slitstarka material som gummiasfalt, plast och betong för att tåla stora barngrupper på liten yta. Genom individuella samtalspromenader med åtta barn i åldrarna fyra till sex år visade barnen upp och berättade om olika platser på sin förskolegård. Barnen fick även ta kort på platserna med kameran på en telefon. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska begrepp är barns perspektiv och barns aktörskap, samt platsskapande, platsidentitet, barns platser, och handlingserbjudanden. Studien visar att platser som upplevs negativa av barnen är de lekställen som inte erbjuder variation i sitt användningsområde, platser som inte erbjuder utmaningar och där det finns för många regler kring platsen. Ytor av asfalt, gummiasfalt och konstgräs upplevs också som negativa, dessa anses värdelösa som inte går att använda till något. Positiva platser är de ställen man kan leka flera på samtidigt och som har en öppen karaktär som bjuder in till att barnen själva kan bestämma hur man vill använda platsen. Platser där det går att finna naturliga och lösa material upplevs också som positiva. Om barnen själva fick bestämma gårdens utseende skulle det finnas mer naturliga inslag på förskolegården.

The purpose was to examine how the pre-schools used the public libraries in two Swedishtowns. We also examined if and how the pre-schools and the public libraries were coopera­ting.Literature showed that it is possible to stimulate children&apos;s language development and this is a duty for pre-schools and public libraries. We sent an inquiry to all pre-schools divisions in both towns. We interviewed two librarians. Our results showed that the pre-schools did use the libraries to a great extent but they didn&apos;t cooperate with the libraries in the sense that they had elaborated agreements. It was a great joy for the teachers and the children to read and it was useful. The respondents of the inquiry and the librarians wanted to exchange knowledge and experiences. The last years&apos; cuts in municipal budgets and changes of organisations negatively affected the possibilities of cooperating. The teachers inquired especially some information about books.Our conclusions were: cooperation between the pre-schools and the libraries is one possible way to secure children &apos;s access to books and libraries and to improve the work with literature among children.