Syftet med denna studie är att undersöka vilka didaktiska möjligheter Harry Potter-serien av J.K. Rowling kan ha i årskurs F – 3. För att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ samtalsintervju med två elever i årskurs 2 kring deras tankar och erfarenheter av Harry Potter-serien, samt en läsvaneenkät som 62 elever i årskurs 2 deltog i. Utöver dessa datainsamlingar valde vi även att analysera två fan fiction-texter baserade på Harry Potter-serien skrivna av samma elever som vi intervjuade. Den teoretiska grund vi tagit avstamp i är Alkestrands avhandling Magiska möjligheter – Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans värdegrundsarbete (2016) och Langers Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär förståelse (2017).Frågeställningarna vi utgått från i vår undersökning lyder: Hur ser elevers erfarenheter och tankar kring Harry Potter-serien ut i årskurs F – 3? Hur ser de föreställningsvärldar som eleverna skapar sig kring Harry Potter-serien ut? Vilken didaktisk potential kan Harry Potter-serien och fantasylitteraturen innehålla?Slutsatsen vi kan dra av våra analyser av enkätsvaren, samtalsintervjun och elevernas fanfiction samt genom den teori vi utgått från är att Harry Potter-serien har didaktisk potential i årskurs F – 3. Vårt främsta argument för detta är att det hos eleverna som deltagit i vår undersökning finns ett stort intresse för serien eftersom många sedan tidigare har erfarenhet av den. Att använda elevers erfarenheter som utgångspunkt för lärande är ett fenomen som kallas för erfarenhetspedagogik, vilket blivit ett centralt begrepp för oss i skrivandet av vårt examensarbete eftersom det understryker skönlitterära texters didaktiska potential.Nyckelord: fan fiction, fantasylitteratur, Harry Potter, läsning, erfarenhetspedagogik, undervisning, litteraturdidaktik, F – 3

Synen på matematik har förändrats genom tiderna, från att man såg det som en produkt till att nu mer ser på matematik som en process. Denna process kan gynnas av att man i sin undervisning använder sig av ett arbetssätt där man integrerar de estetiska ämnena i matematiken, man antar ett transdisciplinärt synsätt på lärande. Vilket kan beskrivas som att man lär sig genom olika ämnen samtidigt. Forskning har visat att elever som lär sig med hjälp av exempelvis musik även presterar bättre när det gäller matematik. De estetiska lärprocesserna hjälper eleverna att utveckla sin spatiala förmåga dessutom har det visat sig ha goda effekter på lärandet för de elever som har inlärningssvårigheter. Det man lär sig med kroppen fastnar helt enkelt i knoppen. Syftet med denna studie var att få kunskap om lärare i årskurs F-3 använder sig av estetiska lärprocesser i sin matematikundervisning. Detta gjordes genom en enkätundersökning där 35 lärare deltog. Resultatet visar att bild och musik är de vanligaste estetiska ämnena som lärarna använder sig av i sin matematikundervisning. De matematiska områden där lärarna ofta använde sig av estetiska lärprocesser var problemlösning och geometri. Exempelvis att eleverna som ett steg i sin problemlösningsprocess fick rita ett förslag på en lösning. Resultatet visar också att lärarna ansåg att estetiska lärprocesser bidrar till ett fördjupat lärande samt ger eleverna möjligheter att använda alla sina sinnen. Dessutom svarade lärarna i enkäten att det gör undervisningen mer varierad och det blir också roligare för eleverna. Det lärarna uppgav att de saknade mest var tid för att planera för ett arbete där estetiska lärprocesser och matematik integreras, några uppgav även att de saknar kunskap om detta arbetssätt. Därför skulle det vara bra om man redan på lärarutbildningen fick möjlighet att fördjupa sig i de estetiska ämnena eftersom det även enligt läroplanen ska vara en del av skolans verksamhet.

Genom matematikundervisningen ska eleverna ges möjlighet till att utveckla förtrogenhet i att använda sig av olika representationsformer. Representationsformer kan bestå av olika konkreta material. Med hjälp av dessa representationsformer ska de visa kunskap på att resonera och beskriva hur de löser matematiska problem. Guy Brousseau, en fransk matematikdidaktiker, visar i sin teori om didaktiska situationer på tre olika begrepp: didaktiska situationer, adidaktiska situationer och devolution. De didaktiska situationerna syftar till de undervisningstillfällen då läraren leder och eleverna följer. De adidaktiska situationerna syftar istället på de tillfällen som eleverna själva tar över och styr sitt eget lärande. Brousseau kallar detta delegerande för devolution som syftar på ett undersökande arbetssätt där eleverna själva tar kommandot för den givna uppgiften. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur verksamma lärare i årskurserna F-3 använder sig av laborativ matematikundervisning. I studien har 19 lärare deltagit och besvarat den enkät som skickats till dem via en digital länk. Eftersom enkäten endast har besvarats av 19 respondenter går inte resultatet att generalisera utan vidare forskning krävs. Men av resultatet att döma överensstämmer respondenternas uppfattning av laborativ matematikundervisning till stor del med Brousseaus kriterier för ett undersökande arbetssätt. Slutsatsen man kan dra av studien, trots få respondenter, är att verksamma lärare i de lägre årskurserna använder sig av laborativ undervisning i matematik tillsammans med konkreta material.

Denna studie har undersökt vilken undervisning som elever i årskurserna F–3 möts av gällande det matematiska innehållet klocka och tid. Forskning visar på elevers svårigheter att få förståelse för tid genom att de varken kan se eller känna på tiden som de andra mätbara storheterna. Därtill på den analogklockan förväxlar elever tim- och minutvisaren samt har svårt att förstå dess rotation, vilket leder till att tidavläsningen försvåras. Studien utgår från ett övergripande ramverk som innefattar vad undervisningen bör behandla samt i vilken ordning, för att elever ska kunna utveckla full förståelse för klocka och tid. Studien är kvalitativ och innefattar analys av tre olika läromedels, läroböcker för årskurs F–3 samt intervjuer av sju lärare verksamma i lågstadiet. Resultatet visar att den undervisning som eleverna får i sina läroböcker inte täcker Skolverket (2019) kunskapskrav eller ger eleverna förutsättningar att klara Skolverkets nationella prov i årskurs tre. Undervisning gällande klocka och tid som de intervjuade lärarna kompletterar med är för att ge ytterligare övning samt konkretisera undervisningen. Studien visar att det lärarna undervisar gällande klocka och tid utanför matematiklektionerna och läromedlet under skoldagen är ytterst viktig. Denna undervisning täcker de delar som enligt det övergripande ramverket behöver ingå i undervisning om klocka och tid för att eleverna ska kunna få en förståelse för innehållet, och som saknas i läromedlen.

Färre vuxna läser högt för sina barn idag jämfört med för tio år sedan. Forskning visar att högläsning bidrar med både kunskap och gemenskap för barnen. Syftet med denna studie är att genom en webbenkätundersökning och djupintervjuer undersöka hur och varför lärare arbetar med högläsning i årskurserna F-3. Mer specifikt besvaras frågeställningarna: ”På vilka sätt inkluderar och arbetar lärare med högläsning i undervisningen?”  och ”Vilka syften finns med att inkludera högläsning i undervisningen?”. På grund av studiens begränsade empiri går det inte att generalisera resultatet. Studiens resultat visar enbart hur de medverkande lärarna inkluderar och arbetar med högläsning samt vilket syfte de har med att inkludera högläsningen i undervisningen. Vårt resultat visar att lärare säger att de inkluderar och arbetar med högläsning på olika sätt. Många lärare säger att de använder högläsning som en rutin i sin undervisning och läser samma tidpunkt varje dag. Lärare delger att de även använder högläsning inom temaarbeten och olika arbetsområden. Enligt lärares svar arbetar de med högläsning genom att bearbeta texten, arbeta språkutvecklande och arbeta för att eleverna ska få en upplevelse genom högläsningen. I resultatet framgår det att lärare inkluderar högläsning i undervisningen i syfte att elevernas språk ska utvecklas, ämneskunskaperna ska öka, kreativiteten växa, eleverna ska få en avslappnad stund på dagen och de ska utvecklas på ett personligt plan. Verksamma lärare kan genom denna studie ta del av högläsningens betydelse och få tips på hur andra lärare arbetar med högläsning. Som vidare forskning inom området högläsning är att undersöka på vilket sätt andra metoder konkurrerar med högläsningens superkrafter.

Studien handlar om hur lärare resonerar gällande inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter och resultatet analyserades med utgångspunkt från Asp-Onsjös teori gällande social-, rumslig- och didaktisk inkludering. Syftet med studien var att undersöka hur utbildade lärare som är verksamma i årskurserna F-3 resonerar i arbetet med elever som har läs-och skrivsvårigheter för att skapa en större förståelse och bidra med kunskap. Genom undersökningen kan läsaren få kunskap om hur det kan arbetas med inkludering av elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan och hur lärare på de olika skolorna generellt arbetar. Resultatet visade att lärarna generellt resonerade att elever med läs- och skrivsvårigheter var inkluderade i undervisningen både socialt, rumsligt och didaktiskt. Och att de använde sig av olika metoder för att möta samtliga elever för att de ska ha chans att lyckas och utvecklas. En slutsats som kan dras är att lärare strävar efter full inkludering inom de tre begreppen med vissa undantag där lärarna resonerade om elevers olika behov och att de kan inkluderas på olika sätt. Uppsatsen kan användas som en förstudie till en större och mer gedigen forskning eller som tips och idéer för personer av intresse i hur man kan arbeta med elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur F–3-lärare arbetar för att främja språkutveckling hos sina nyanlända och flerspråkiga elever och vilka resurser som används samt vilka utmaningar som finns. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att informanterna ser att det är viktigt att arbeta strukturerat, tydligt och med bildstöd. Nyanlända elever börjar i förberedelseklass om de går i åk 2 och 3, men de hör redan från början till en ordinarie klass, och är med i den så mycket som möjligt. Utmaningen när eleverna inte kan så mycket svenska än är att det är svårare att skapa en relation då både lärare och eleven är beroende av en tredje part, en studiehandledarresurs. Lärarna utgår från elevernas intressen och arbetar mycket med att skapa en trygg miljö för eleverna. Flera av lärarna är positiva till att eleverna ska få använda sina modersmål i klassrummet. Lärarna hade önskat att arbeta i större och fler lokaler samt ha tillgång till fler studiehandledarresurser med olika modersmål.

Syftet med studien är att undersöka hur ett läsprojekt har organiserats och tillämpats på bådeorganisationsnivå och undervisningsnivå. Studien är genomförd i uppstarten av läsprojektetoch har en kvalitativ ansats. De metoder som använts för att samla in data ärsemistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet visar att projektet är läsfrämjandeoch läsning och tillhörande arbete genomsyrar undervisningen. Skolans mål är att involveravårdnadshavare, men språkbarriärer kan begränsa vårdnadshavarnas möjlighet att delta ochgenomföra sin ansvarsroll i läsprojektet.

Med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har fyra lärare och 15 elever intervjuats om deras upplevelser av högläsning. Genom intervjuerna har vi fått en inblick i deras upplevelser av högläsningen, som ett verktyg för inlärning.Resultatet lyfter fram elevernas och lärarnas positiva inställning till högläsning. Slutsatsen av studien visar att högläsningens utrymme i undervisningen varierar beroende på lärarens kompetens. Eftersom forskning visar högläsningens fördelar och att lärarna anser att det inte alltid finns tid för högläsning, bör skolledningenlyfta högläsningen och erbjuda kompetensutveckling om högläsning, för att lärarna ska avsätta tid för högläsningen i undervisningen. / utbildningsvetenskap

Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om F–3-lärares attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. I denna studie tillämpade vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt intervjuade vi fem F–3-lärare som har erfarenheter av flerspråkiga elever. Utifrån dessa intervjuer har vi samlat in empiri. Resultatet visade att lärarna har positiva attityder till flerspråkiga elevers transspråkande i svenskundervisningen. De ser modersmålet som en resurs. Slutsatsen som vi kommit fram till i denna studie är att lärarna uppmuntrar eleverna till att använda sina modersmål. De ser det inte som ett hinder utan istället som ett redskap som gynnar eleverna.