Titel: Granskaren och rådgivaren - en undersökning om revisorns dubbla roller är ett hot mot oberoendet Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Revisorns oberoenderoll, Fristående rådgivning, Granskning, Hot mot oberoende Forskningsfråga: Hur kan revisorn upprätthålla och bevara oberoendet mellan både en granskande och rådgivande roll? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorn kan upprätthålla oberoende och balans mellan granskning samt fristående rådgivning. Avsikten är att utveckla förståelsen för denna balansgång genom att beakta revisorns perspektiv i frågan. Studien kommer att genomföras på byråer av olika storlek i Sverige genom att tillämpa en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign. Metod: I undersökningen har en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign tillämpats. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer där urvalet har varit målstyrt för att underlätta för studiens forskningsfråga. Slutsats: Undersökningen visar att erfarenhet, efterföljande av regelverk och praxis samt att agera självkritiskt, hjälper revisorn att bevara sin oberoenderoll och balans mellan granskning samt rådgivning. Ett praktiskt hjälpmedel för detta är FAR:s analysmodell. / Title: The auditor and advisor - a study on the dual roles of the auditor as a potential threat to auditor independence Supervisor: Ulla Pettersson Keywords: Auditor Independence, Non-Audit Services, Audit, Threats against Auditor Independence Research question: How can the auditor maintain the independence between both an auditing and advisory role? Purpose: The overall purpose of the thesis is to evaluate how the auditor can maintain independence and balance between both an auditing and advisory role. The intention is to develop an understanding of this balancing act by taking into account the auditor's perspective on the issue. The study will be carried out on agencies of different sizes in Sweden by applying a qualitative case study with cross-sectional design. Method: In this study, a qualitative case study with cross-sectional design was applied. Data collection has taken place with the help of semi-structured interviews where the selection has been goal-oriented to facilitate the study's research question. Conclusion: The study shows that experience, compliance with regulations and practices as well as acting self-critically, helps the auditor to maintain an independent role and balance between an auditing and advisory role. A practical tool for this is FAR's analysis model.

Syfte: Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur gymnasieskolor marknadsför sig i dagens skolmarknad. Teori: Den teoretiska referensramen i denna kandidatuppsats bygger på fem olika och relevanta teorier. De fem teorierna är marknadsföring i tjänsteföretag, relationsmarknadsföring, Word-of-Mouth/eWoM och Social marknadsföring & internet och Eventmarknadsföring. Teorierna har applicerats utifrån vetenskapliga artiklar och relevant kurslitteratur som rör ämnet.  Metod: Kvalitativ forskningsstrategi har använts vid genomförandet av studien. Den kvalitativa intervjun har formulerat utifrån ett planeratsystematiskt synsätt. Studien bygger på urvalsmetoden icke- sannolikhetsbaserat urval, då enbart en bestämd respondent har intervjuats i respektive gymnasieskola. På så sätt används strategiskt urval, för att få undersökningsdeltagare som är av betydelse till undersökningsfrågan. Denna studie utgår även ifrån ett induktivt synsätt, dvs där sambandet mellan teori och empiriska data undersöks. Slutsats: Gymnasieskolan skiljer sig inte mycket åt trots att dem har olika organisationsformer samt erbjuder nischade och breda utbildningslinjer. Det är liknande typer av marknadsföring som används, såsom marknadsföring i tjänsteföretag, relationsmarknadsföring, WoM/eWoM, social marknadsföring & internet samt eventmarknadsföring. Skillnaden är att de fristående gymnasieskolorna marknadsför sig mer frekvent men inte de kommunala gymnasieskolorna. Anledningen till att fallet är så är att de kommunala gymnasieskolorna inte behöver marknadsföra sig lika mycket som de fristående gymnasieskolorna då den kommunala gymnasieskolan lever på den mängd elever som de behöver och får. I och med detta har den fristående gymnasieskolan ett “försprång” som kan vara svårt för den kommunala gymnasieskolan att komma ifatt när det gäller marknadsföring. / Purpose: The purpose of the survey is to create an understanding of how upper secondary schools’ market themselves in today's school market. Theory: The theoretical framework in this bachelor's thesis is based on five different and relevant theories. The five theories are, marketing in service companies, relationship marketing, Word-of-Mouth/eWoM, Social marketing & the internet and Eventmarketing. The theories have been applied on the basis of scientific articles and relevant course literature concerning the subject. Method: Qualitative research strategy has been used in the implementation of the study. The qualitative interview has been formulated based on a planned systematic approach. The study is based on the selection method non-probability-based selection, as only one specific respondent has been interviewed in each upper secondary school. In this way, strategic selection is used to get survey participants who are relevant to the survey question.  Conclusion: The upper secondary school does not differ much despite the fact that they have different forms of organization and offer niche and broad lines of education. There are similar types of marketing used, such as marketing in service companies, relationship marketing, WoM / eWoM, social marketing & internet and event marketing. The difference is that the independent upper secondary schools’ market themselves more frequently, but not the municipal upper secondary schools. The reason why this is the case is when the municipal upper secondary schools do not have to market themselves as much as the independent upper secondary schools as the municipal upper secondary school lives on the number of students they need and receive. As a result, the independent upper secondary school has a "lead" that can be difficult for the municipal upper secondary school to catch up when it comes to marketing.

Studiens syfte var att undersöka hur förskolor, både kommunala och fristående, beskriver sitt arbete med språk på sina hemsidor. Studien ville bidra med en diskussion om detta fenomen ur ett didaktiskt perspektiv för att belysa relationen mellan förskollärares arbete med språk och barnens lärande. Tre forskningsfrågor ställdes, kopplade till studiens syfte, nämligen vilka begrepp och formuleringar som används, i vilken utsträckning språkarbetet berörs samt om skillnader finns mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är läroplansteori och ramfaktorteori som är en del inom läroplansteori. Metoden för studien utgjordes av kvalitativ systematiserad och komparativ textanalys. Empirin bestod av kommunala och fristående förskolors hemsidor i Uppsala kommun. För att skapa två delstudier gjordes en analys av de kommunala förskolorna samt en av de fristående förskolorna. Delstudierna presenterades separat under resultat- och analysavsnittet och avslutades med en gemensam komparativ analys. Under resultatet och analysens gång fick forskarna fram ett huvudsakligt resultat. Det visade att skillnader och likheter mellan de kommunala respektive fristående förskolorna fanns. De likheter som upptäcktes var att förskolorna berörde vissa begrepp och formuleringar i lika stor utsträckning. Samtidigt fanns det skillnader i hur de berörde andra begrepp och formuleringar. Resultatet i den komparativa analysen visade även att flera fristående förskolor (i majoriteten av fallen) nämner begreppen än de kommunala förskolorna. Vi har dessutom visat att språk och kommunikation är ett begrepp som används i hög grad på båda kategorierna av hemsidor, vilket är ett intressant resultat med tanke på att studien har haft ett didaktiskt perspektiv med fokus på lärande och kunskapsbildning kopplat till språkarbetet i förskolan.

Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt.

Abstract. The aim with this study was to investigate how pedagogues work with physics in pre-school and if their work differs depending on if they work in a public or in an independent pre-school.   Ten pedagogues from four pre-schools participated in the study and the method used was semi-structured interviews. This means that an interview consisted of a number of questions were used as a base and then questions were asked in relation to the answers the pedagogues gave. The result shows that work with physics looks quite similar in the pre-schools. The working method that dominates more than others is experiments and the majority of the pedagogues that work with physics use this method in pre-school. The result shows that the majority of pedagogues in public pre-schools were given opportunity to take part in further training in physics; only one pedagogue from the independent pre-schools did the same. Further training is important in the work of physics as it, according to the results, affects if pedagogues are working with physics in pre-school.

Sammanfattning – “Ekonomistyrning i skolsektorn” Datum:               2014-01-08 Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp             Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Författare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                     15 juni 1985                        23 mars 1988 Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson                Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning            Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                          Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor? Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna. Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.            Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning. Den största skillnaden är att de fristående skolornas rektorer har ett större eget bestämmande över resursförbrukningen.

Denna studie har som syfte att få en förståelse för vilka aspekter av stress det finns bland studenter som läser fristående kurs på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings Universitet. Studien undersöker hur studenter upplever stress samt vilken omfattning inre och yttre stressorer påverkar studentens studieliv. Studien tillämpar först en kvalitativ metod som sedan följs av en kvantitativ metod. Studien nyttjar två olika förhållningssätt, inledningsvis är studien induktiv och sedan kompletteras studien deduktivt. Studien består av nio kvalitativa intervjuer där fyra informanter representerar enheterna CSN, Studentbostäder, Studenthälsan samt Studievägledning vid Linköpings Universitet och fem informanter är studenter som läser fristående kurs på Linköpings Universitet. Studien består även av en enkätundersökning av 72 informanter som är studenter som läser fristående kurs på Linköpings Universitet. Studiens resultat är uppdelade i en kvalitativ och en kvantitativ del för att sedan analyserats och diskuterats i relation till varandra. I resultatet framgår att det både finns yttre samt inre stressorer som bidrar till att en student som läser fristående kurs upplever stress.

Denna uppsats avser att besvara frågeställningen om det förekommer någon skillnad i betygsinflation mellan fristående och kommunala grundskolor. Frågan besvaras genom att jämföra resultat på PISA-tester med nationella prov och slutbetyg. Datan är hämtad från OECD:s och Skolverkets databaser och den metod som används för att jämföra informationen från de två databaserna är coarsened exact matching. Resultaten visar att det förekommer ett statistiskt signifikant samband mellan typ av huvudman och avvikelser i betygspoäng i ämnet svenska, där fristående skolor avviker mer än kommunala skolor. Inget signifikant samband råder för matematik. Det går inte att utesluta att avvikelserna beror på andra faktorer än betygsinflation såsom skillnader i vad de olika resultatmåtten avser att fånga. / This thesis aims to answer the question of whether there is a difference in grade inflation between independent and municipal compulsory schools. This is done by comparing results of PISA-tests to the national tests and the final grades. The data is collected from the OECD’s and the Swedish National Agency for Education’s databases and the method used for comparing the information from the two databases is coarsened exact matching. The results show that there is a significant relationship between type of school organiser and deviations in grade points for the subject Swedish where independent deviate more than municipal schools. There is no significant relationship for mathematics. It cannot be ruled out that the deviations arise due to other factors than grade inflation, such as differences in what the performance measures are constructed to reflect.

Sammanfattning/abstraktForskning visar att de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra undersökningen på en skola som under de senaste tre åren har lyckats att få alla elever att nå sina mål – d.v.s. en skola med 100 % måluppfyllelse för eleverna i år 9, enligt Skolverkets statistik.Preciserade frågeställningar: Vilka faktorer leder till att alla elever når kunskapsmålen på den aktuella skolan, enligt rektor, biträdande rektor, specialläraren och specialpedagogen? Vilka specialpedagogiska perspektiv framträder på skolan, enligt specialpedagogen?Studiens teoretiska förankring utgår ifrån en socialkonstruktivistisk ansats samt specialpedagogiska perspektiv. Vidare belyses (PESOK) - en modell för att kunna bedöma en skolas pedagogiska och sociala klimat, vars resultat kan användas för att förklara framgångsrika skolors arbete. Utgångspunkterna i (PESOK) är organisations- och socialisationsteoretiska.Jag ville fördjupa mig i en verksamhet och få en bild av vad nyckelpersoner i verksamheten anser att det är för faktorer som leder till skolans framgångar med alla elever. Undersökningen är en gjord som en fallstudie, byggd på halvstrukturerade intervjuer. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod har använts för att bearbeta data.I studiens resultat framhöll samtliga informanterna att goda relationer är mycket betydelsefullt för att alla elever ska kunna nå målen. En annan framgångsfaktor som informanterna lyfte fram, var en omfattande kartläggning av elevernas språk/läsutveckling som påbörjas i förskoleklassen. Kartläggningen görs som ett förebyggande arbete för att kunna sätta in tidigt stöd, om behovet finns. Datorer till alla ansågs vara viktigt för att kunna anpassa skolarbetet så att alla kan nå målen och även som en del till inkludering. Framgångfaktorer som är utmärkande för (PESOK) stämde väl överens med informanternas uppfattningar. Det pekar på att detta är en skola som har ett gynnsamt pedagogiskt och socialt klimat, vilket gör att även elever med sämre förutsättningar (elever i svårigheter eller med sämre socioekonomisk bakgrund) når målen. Specialpedagogens uppfattningar speglade ett tydligt relationellt specialpedagogiskt perspektiv, där också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet gjorde sig synligt. Specialpedagog och speciallärare har en framträdande roll i verksamheten. De är involverade i skolans utvecklingsarbete och i klassrummen och ser till att få lärarna med sig. Elever som är i behov av särskilt stöd är allas ansvar. Specialpedagogen nämnde att skolans aktieägaravtal med möjlighet för personalen att äga aktier kunde vara en faktor som påverkade lärarnas engagemang – viljan att ibland ge lite mer av sin tid. Skolans specialpedagogiska arbete var en naturlig del av verksamheten där alla elever förväntas nå målen.

Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan förskolans ägandeform: fristående eller kommunal, och personalens förhållningssätt till anmälningsskyldigheten, samt deras tendenser att göra orosanmälningar. Metoden som tillämpas i denna studie är en flermetodsforskningsstudie där huvudparten är en kvantitativ del. För insamling av empiri har en enkätundersökning gjorts via socialmedieplattformen Facebook. Totalt genererades 123 enkätsvar. Sambandsanalys tillämpades med Chi-två test, Fishers exakta test och Kendals Tau-c via programmet IBM SPSS Statistics. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att det föreligger skillnader i förskolepersonalens upplevelse av stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet på fristående och kommunala förskolor. Respondenterna från fristående förskolor upplever att de har mindre stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet. Det finns ett signifikant samband mellan typ av huvudman och utsträckningen personalen kan tänka sig göra en orosanmälan trots bristande stöd från ledning. Utifrån resultatet är det högre sannolikhet att gå emot ledningen och göra en orosanmälan när man jobbar kommunalt. Det är lika vanligt att ha avstått från att göra orosanmälningar vid misstanke om missförhållanden i förhållande till om arbetsplatsen just då är en fristående eller kommunal förskola. Vidare har faktorerna: Erfarenhet av branschen, tidigare negativa erfarenheter från orosanmälningar, förskollärarutbildning, och kunskap avseende när en anmälan bör göras inget samband till tendens att göra en orosanmälan. Slutligen finns ett signifikant samband mellan förskolepersonalens typ av huvudman: fristående eller kommunal, och vad de anser avseende hur förskolans anseende påverkas av orosanmälningar, samt om risken ökar att vårdnadshavare byter förskola efter en orosanmälan.