Fittja är en av Sveriges mest brottsutsatta förorter och därför har organisationen Lugna Gatan arbetat som trygghetsvärdar i området. Efter många år lades Lugna Gatans verksamhet ner och det påverkade många i området. Men hur påverkades de? Denna studie besvarar fråge­ställningen om hur de verksamma personerna i Fittjaområdet upplevde tiden med Lugna Gatan och tiden efter att de lämnat. Intervjuer gjordes med verksamma inom området och slutsatsen var att Lugna Gatans arbete skapade en trygghet i området som saknas med den nya aktören Skyddsvärnet, men Skyddsvärnet har däremot lyckats med att förbättra arbetet inom skolan till skillnad från Lugna Gatan.

Kan den lokala gatan och omkringliggande arkitektur och urban design bli utmanad med nya sätt att se på kvartersbildning, gatumönster, publika funktioner och eventuella nya funktioner? Den första delen av projektet inkluderade litteraturstudier om staden och livet i staden, undersökningar av typiska och inspirerande urbana miljöer, kvarter och gatumiljöer, och även referensstudier över andra intressanta publika miljöer. Mitt examensprojekt avslutades med framtagandet av ett nytt designförslag för kvartersbildning, gatumönster och bebyggelse för ett område i Sickla öster om Stockholm. Förslaget inkluderar gatumönster, dagvattensystem, kvartersbildning och några kollektiva byggnader, men även stadsbyggnadsregler för bebyggelsen inom området. En mixad bebyggelse av både kommersiella lokaler och bostäder föreslås. Målet för min design är att skapa en stadsmiljö som har följande kvalitéter: - Barn- och lekvänliga gator - Låg till medelhög tät bebyggelse - En stark visuell och fysisk koppling mellan inomhusmiljöer och utemiljöer. - Väldefinierade privata utomhuszoner mellan privata byggnader och publika gator och torg. - En finmaskig gatustruktur med genvägar och diagonala kopplingar som ökar gångbarheten inte bara över gatan, utan även mellan olika kvarter. - Ett dela-med-dig-system, där varje mini-kvarter bidrar med en publik, eller semi-publik, funktion till området. - En grönytestrategi där en stor del av de grönytor som bebyggs ersätts med grönytor på andra ytor som tak och mellan hus. / Can the standard local street and its surrounding architecture be challenged with disrupting architecture, reconstructions of the block and displacements of new and old functions, as well as adding imagined new features? The first half of the project included literature studies of the life in the city, research of typical and inspiring urban environments, block pattern and spatial street conditons, as well as other reference studies of interesting public architecture and urban design. My thesis project ended with a design proposal for a new street and block pattern for a site in Sickla East of Stockholm. The proposal includes street, daywater, block and some shared buildings, as well as urban design rules for the construction of the mixed commercial and residental buildings at the site. The aim for my design is to create a street and block structure that have key qualities like: - Child- and play-friendly streets - Low-rise but dense urban blocks - A strong visual and physical connection between the inside of buildings and public outdoor spaces - Well-defined but soft transition zones from the private inside of buildings to the public parts of the streets. - A fine-meshed street-structure with shortcuts and diagonal connections improving walkability and interrelations. - A contribution system where each block contribute with a public or semi-public function, and in return have access to other blocks special functions. - A good green area swap replacing the existing green area being occupied by buildings and streets to other possible surfaces.

This study is an analysis of the traffic situation for pedestrians and bicyclist, unprotected road users, in Accra’s Central Business District. A Swedish method, Calm streets, is used to identify conflicts in the mixed traffic situation. The findings reveal a large amount of conflicts between unprotected road users and motor vehicles. These conflicts cause congestions which have negative implications on the environment, health and economy. In addition an assessment of the quality of and access to pedestrian and bicycle facilities were conducted. This assessment indicates that the quality and access to the facilities are in general low, especially for the disabled, elderly and children. A larger Traffic Network Analysis and a Cost Benefit Analysis are needed to address these problems for stakeholders and decision makers.

<p> </p><p>This study is an analysis of the traffic situation for pedestrians and bicyclist, unprotected road users, in Accra’s Central Business District. A Swedish method, Calm streets, is used to identify conflicts in the mixed traffic situation. The findings reveal a large amount of conflicts between unprotected road users and motor vehicles. These conflicts cause congestions which have negative implications on the environment, health and economy.</p><p>In addition an assessment of the quality of and access to pedestrian and bicycle facilities were conducted. This assessment indicates that the quality and access to the facilities are in general low, especially for the disabled, elderly and children. A larger Traffic Network Analysis and a Cost Benefit Analysis are needed to address these problems for stakeholders and decision makers.</p><p> </p>

Street View är en populär tjänst som ger mer information än traditionella karttjänster, men den ger också upphov till problem med integriteten. Populära kommersiella street view-tjänster misslyckas vanligtvis med att fullt ut skydda privatlivet för de personer som syns på bilderna. Ingen av dem tar heller hänsyn till integriteten för användare som laddar upp bilder. Å andra sidan är den nuvarande forskningen om preferenser för personlig integritet främst inriktad på sociala nätverk och ansiktsigenkänning. I och med utvecklingen av Mobile Crowd Sensing föreslår vi en tjänst för gatuvyer som bygger på frivilliga bidrag och som skyddar båda: anonymitet för användare som laddar upp bilder, och anonymitet och maximal integritet i verkliga livet för användare/egendomar i bilderna. Detta projekt bygger en säker och privat gatuvy som är mobilt användarvänlig och håller tillgänglighet. / Street View is a popular service providing additional information to traditional map services, but it also raises privacy concerns. Popular commercial street view services usually fail to fully protect the privacy of people in the pictures. In addition, none of them concerns the privacy of users who upload pictures. On the other hand, current research about privacy preferences mainly focuses on social networks and facial recognition. With the development of Mobile Crowd Sensing, we propose a Street View service based on volunteer contributions that protect both: anonymity of users who uploads pictures, and anonymity and maximum real-life privacy of user/properties in pictures. This project builds a secure and private street view which is mobile device friendly and keeps availability.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur trygghetsaspekter integrerats i implementeringen av det strategiska dokumentet Grönare Stockholm. Dokumentet innehåller riktlinjer för hur stadens parker och naturområden skall planeras och förvaltas, med fokus på gröna frågor. Metoderna som använts för datainsamling i denna kvalitativa studie är en kombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjustudie där fyra projekt inom parker, gångstråk och torg undersökts i en fallstudie. Fem tjänstepersoner på Trafikkontoret i Stockholms stad har intervjuats i syfte att erhålla deras beskrivning av hur trygghetsaspekter integrerats i dessa fyra projekt inom Grönare Stockholm. Fyra av intervjupersonerna var projektledare och den femte var verksamhetsutvecklare för Grönare Stockholm som helhet. Materialet har analyserats genom ett deduktivt angreppssätt med hjälp av första och andra generationens trygghetsprinciper som presenteras i teorin Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland &amp; Saville, 2013). Resultatet visar att trygghetsprinciperna integrerats i hög grad i de projekt som studerats i fallstudien, även om det tagit sig olika uttryck beroende på respektive projekts förutsättningar. Det visade sig att sociala frågor och trygghetsfrågor haft stort fokus i samtliga projekt, vilket innebär att den praktiska tillämpningen av Grönare Stockholm inte speglar vad som framkommer i det strategiska dokumentet. / The purpose of this study is to describe and analyze how safety aspects has been integrated in the implementation of the strategic document Grönare Stockholm. The document contains guidelines regarding how the city’s parks and green areas should be planned and managed, with focus on green aspects. The methods used for data collection in this qualitative study is a combination of literature study, document study and interview study where four projects within parks, walkways and squares have been examined in a case study. Five officials at The Traffic Administration Office in the municipality of Stockholm have been interviewed in order to acquire their description of how safety aspects has been integrated in these four projects within Grönare Stockholm. Four of the interviewees were project managers and the fifth was a business developer for Grönare Stockholm overall. The material has been analyzed through a deductive approach with the first and second generation of safety principles which are presented in the theory Crime Prevention Through Environmental Design (Atlas et.al, 2013; Cleveland &amp; Saville, 2013). The results show that the safety principles have been integrated largely in the projects that were studied within the case study, even though it has taken different forms depending on each projects prerequisites. It turned out that social and safety aspects had a big focus in all projects, which means that the practical application of Grönare Stockholm doesn’t reflect what emerges in the strategic document.

Denna uppsats undersöker brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön med fokus på samverkansmodellen BID (business improvement district) och dess inverkan på förebyggande av brott i offentliga utrymmen. Genom en kombination av kvalitativa metoder, inklusive intervjuer, platsbesök och dokumentstudier, undersöker studien vilken roll samverkan mellan samhällsaktörer spelar för att skapa omhändertagande och trygga stadsmiljöer. Studien analyserar även hur brottsförebyggande åtgärder, såsom insatser och strategier som syftar till att främja tryggheten och säkerheten i samhället. Dessa åtgärder innefattar teorier och metoder som förbättrar den fysiska och sociala miljön i samhället. Studien undersöker även brottsförebyggande åtgärder såsom kameraövervakning och säkerhetszoner, samt hur dessa påverkar platser och deras invånare. Uppsatsen undersöker effektiviteten av dessa åtgärder för att bekämpa brottslighet men också deras sociala effekter. Vi vill med denna uppsats bidra till förståelsen av säkerhetszoner ur ett stadsplaneringsperspektiv och ge insikter om deras potentiella kortsiktiga samt långsiktiga lösningar för brottsförebyggande. / This thesis examines crime prevention measures in the built environment, focusing on the collaborative model BID (business improvement district) model and its impact on crime prevention in public spaces. Through a combination of qualitative methods, including interviews, site visits and document studies, the study investigates the role of cooperation between societal actors in creating caring and safe urban environments. The study also analyzes how crime prevention measures, such as interventions and strategies, aim to promote safety and security in the society. These measures include theories and methods that improve the physical and social environment of society. The study also examines crime prevention measures such as camera surveillance and “safety zones”, and how these affect places and their residents. The paper examines the effectiveness of these measures in fighting crime but also their social consequences. With this essay, we want to contribute to the understanding of safety zones from an urban planning perspective and provide insights into their potential short-term and long-term solutions for crime prevention.

Fimpnedskräpning är ett problem ur flera aspekter. Fimparnas filter har en lång nedbrytnings­tid och innehåller tungmetallen kadmium, den lagras i allt organiskt. Med den största andelen av den totala mängden skräp har samhället varken råd att låta fimparna ligga kvar i naturen eller att plocka upp alla från densamma. Kemiskt och estetiskt såväl som ekonomiskt är fimp­ned­skräpningen ett dåtida, ett nutida och ett framtida problem. Lösningsförslag handlar ofta om restriktioner, ökade investeringar i renhållning eller tillgänglighet. Men en skräpig miljö behöver inte fler skräpinsamlare och botskrivare, utan färre nedskräpare. Filtren på cigaretter består av en plast kallad cellulosaacetat. Pressas de ihop ordentligt är de­formationen plastisk, ett faktum efter utförda experiment. Det konstaterades att bestående tryckmönster i relief kan inpräntas i fimparnas filterplast. Detta ska uppfyllas via mobila ask­koppar, kallade LitterPress. Dessa släcker, kom­primerar och förvarar fimpar samtidigt som de omvandlar dess filter till lottsedlar. Vid användning märks filtren med respektive rökares person- eller telefonnummer i ett pressmoment. Alla ciga­retter är därmed potentiella lotter som kan spåras tillbaka till inlämnarna. Förslaget uppmuntrar rökarna att tömma sina mobila askkoppar i numrerade stationära ask­koppar, kallade LitterBox. Dessa fördelar slump­mässigt fimparna mellan två fack, ett huvudfack där de flesta hamnar och ett mindre fack där betydligt färre hamnar. Varje vecka slumpar ett dataprogram fram ett nummer mellan 1 och antalet uppsatta stationära askkoppar. De som har märkta fimpar, i den utlottade stationära ask­koppens mindre fack, erhåller en kännbar ekonomisk utdelning. Det ska gå att tilldela en eventuell utdelning till en specifik verksamhet. Detta uppfylls genom att den mobila askkoppen ställs in på att märk­a filtren med ett organisationsnummer. Oberoende av märkning kan det parallellt ske en fortlöpande utdelning till välgörande ända­mål, där en bestämd summa skänks för varje fimp i det mindre facket. Detta utgör konceptet Litter­Lott, ett skräplotteri med LitterPress och LitterBox som kompo­nenter. Alla deltagare har en chans att ta del av de skräpkostnader och miljöbelastningar de besparar samhället. Innovativt och pedagogiskt ökar medvetenheten kring både återvinning och kostnader kopplade till nedskräpning. En hemsida annonserar aktuell LitterBox och veckans ”återvinnare”. Där ska det gå att regi­strera medlemskap, följa utvecklingen av LitterLott och delta i ämnes­relaterade diskussioner. Företag, kommunala verksamheter, stiftelser och organisationer kan också anmäla sitt intresse i att vara med och samarbeta för en mer hållbar miljö. Projektets intention är att väcka debatt med fokus på viktiga frågor angående miljö, nedskräp­ning och återvinning. Frågor som är relevanta i dagens samhälle och nödvändiga för morgon­dagens. / Butt littering is a problem in several ways. The filter of the cigarette butts have long degrada­tion time and contain cadmium, a heavy metal stored in organic tissues. With a large fraction of the total amount of litter the society can neither afford to ignore or collect every cigarette butt dropped in the environment. Chemically and esthetically as well as economi­cally butt littering is a past, a present and a future problem. Suggestions of solutions often in­volve re­strictions, increased investments in cleaning efforts or in accessibility. But a littered environ­ment doesn’t need more bins or stricter laws, it needs less littering. Cigarettes have filters that contain a plastic fiber called cellulose acetate. If they are enough compressed the deformation is plastic, a fact after empirical experiments. Definite permanent patterns in relief could be formed within the plastic fiber of the filters. This will be achieved through mobile ashtrays, called LitterPress. These stub out, compress and store cigarette butts along with transforming its filters to lottery tickets. In use, a press motion marks the filters with the social security number or the phone number of each user respectively. In other words, all cigarettes are potential lottery tickets which can be traced to its recycler. The proposition encourages the smokers to empty their mobile ashtrays into numbered sta­tionary ashtrays, called LitterBox. These will randomly di­vide the butts between two com­partments. One is large where the majority end up and one is small, enclosing significantly fewer. A computer program will weekly and randomly pick a number between 1 and the num­ber of stationary installed ashtrays. Those who have their marked cigarette butts in the smaller compartment, of the stationary ashtray of the week, will collect a noticeable economic payoff. There will be possible to allocate any payoff to a specific business. This is done by adjusting the mobile ashtray to mark the filters with an organization number. Irrespective of marking there can also be a continuously payoff to charity, where a fixed amount is allocated for each cigarette butt in the smaller compartment. In action the two physical products are components in the concept of LitterLott, a lottery out of litter. Participants have a chance to receive a part of the litter ex­penses and environmental impositions they spare the society. In an innovative and pedagogic way the awareness in­creases around recycling and what the costs are to refrain. A homepage will announce current LitterBox along with the fortunate recyclers. One may register membership, follow the development of LitterLott and participate in discussions re­lated to the subject. Also companies, municipal businesses and organizations can declare their interests in being a part of the concept and co­operate towards a healthier environment. The intention is to start a debate focusing on important environmentally related questions, litter­ing in general and recycling. Those questions are relevant in today’s society and neces­sary for tomorrows.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt ihållbar stadsutveckling och inriktar sigsärskilt på social hållbarhet men även påekonomisk hållbarhet. Arbetet behandlarhuruvida den fysiska strukturen (gator,byggnader, parker, vägar) och markanvändningen(mötesplatser, funktionsblandning,aktivitetsytor) kan verka brottsförebyggandeoch trygghetsskapande och som kontextundersöks delområdet Herrgården iRosengård, Malmö. Med utgångspunkt i deteoretiska principerna; människans skala,befolkade stadsrum, naturlig övervakningoch förvaltning härleds en förståelse försambandet mellan fysisk miljö, brott ochotrygghet. En nulägesbeskrivning och enhållbarhetsanalys av situationen i Herrgårdengörs. Området Herrgården kartläggsoch analyseras utifrån ett observationsschemabaserat på de teoretiska principerna.Analysen av den fysiska strukturenkompletteras med brottsstatistisk, analysav brottskoncentrationers geografiskaplacering tillsammans med input från denfördjupade trygghetsundersökningen. Intevjuermed verksamma i området kompletterarstudien.Hållbarhetsanalysen visar att Herrgårdenär ett utsatt och resurssvagt område samtatt Herrgårdenborna saknar förankring tillsamhället genom sin låga delaktighet. Invånarnai Herrgården känner en låg gradav trivsel, tillit och kollektiv styrka,lägst för stadsdelen.Vidare uppger invånarna i Herrgården attde känner en hög otrygghet och en storandel av invånarna avstår aktiviteter pågrund av otrygghet fastän utsattheten förbrott inte är anmärkningsvärd hög.Analys av den fysiska strukturen och markanvändningenutifrån principerna ur teorigenomgången;människans skala, befolkadestadsrum, naturlig övervakning ochförvaltning visar att det finns mycket attgöra.Analysen av brottsstatistik visar på treutmärkande mikroplatser i delområdet; Rosengårdsskolan,koloniområdet och Rosengårdsherrgård (inrymmer Drömmarnas hus).Hållbarhetsanalysen visar att jämlikhetenoch delaktigheten i Herrgården behöverstärkas. För att öka den upplevda trygghetenoch minska brottsligheten i Herrgårdenkrävs insatser som inbegriper mångaaktörer och en bred samverkan, inte minstpå lokal nivå. Vidare är det nödvändigtmed en lokal förankring till de boende iområdet inte minst barn och unga som utgören stor andel av invånarna. För attförändringar i den fysiska strukturen skaförbli långsiktiga investeringar och intedrabbas av vandalisering och nedskräpningså är det viktigt att befolkningen i områdetkommer till tals och får möjlighetatt lämna synpunkter och förslag tidigt iprocessen.Som en del av examensarbetet upprättas enprojektplan med syfte att stärka främstden sociala men även ekonomiska hållbarhetensom omfattar att ta fram en generiskmodell för ett lokalt brottsförebyggandeoch trygghetsskapande program med inriktningpå fysisk struktur och markanvändning,TRYGG & SÄKER. Projektet syftartill att öka tryggheten och minska tillfällenaför brott men även till att ökajämlikheten och delaktigheten bland de boendeoch verksamma.Sökord/nyckelord: hållbar stadsutveckling,social hållbarhet, brottsförebyggande ochtrygghetsskapande stadsplanering, brott,säkerhet, trygghet, GIS, fysisk planering,geografisk analys, markanvändning, befolkadestadsrum, stadsliv, ögon på gatan,delaktighet, hotspots, mikroplats / This thesis is based on sustainable urbandevelopment and focuses particularlyon social sustainability, but also economicsustainability. The thesis addresseswhether the physical structure (streets,buildings, parks, roads) and land use (venues,function mixing, activity areas) cansupport crime prevention and reduce thefear of crime and the context for thissurvey is Herrgården in Malmö, Sweden. Basedon the theoretical principles; humanscale, populated urban space, natural surveillanceand management an understandingof the relationship between physical environment,crime and fear of crime is derived.A status report and a sustainabilityanalysis of the situation in the Herrgårdenis made. The area Herrgården is mappedand analyzed through an observationschedule based on the theoretical principles.The analysis of the physical structureis complemented by crime statistics,analysis of hotspots` geographic positiontogether with input from the security survey.Interviews with people working in thearea complements the study.The sustainability analysis shows thatHerrgården is a vulnerable and weak resourcearea and the residents lacks anchoringto the community by their low participation.The inhabitants of Herrgårdenfeel a low degree of satisfaction, trust,and collective strength, lowest for thedistrict.Furthermore, residents in Herrgården statethat they feel a high level of fear ofcrime and a high proportion of residentsrefrain activities due to fear of crime,although victimization is not remarkablyhigh.Analysis of the physical structure andland use based on the principles of thetheory; human scale, populated urban spaces,natural surveillance and managementshows that there still is much to do.The analysis of crime statistics shows threedistinctive hot spots in the area;Rosengårdsskolan, area with the allotmentsand the old mansion of Rosengård(today Drömmarnas hus, multiactivities forchildren and young).The sustainability analysis shows thatequality and participation in Herrgårdenneeds to be strengthened. In order to reducethe crime and the fear of crime in Herrgården efforts involving many stakeholdersand a broad collaboration, especiallyat the local level, is needed.Furthermore, it is necessary to have alocal connection to the residents especiallychildren and young people who make upa large proportion of the inhabitants. Tochange the physical structure to remainlong-term investment and not suffer fromvandalism and littering, it is importantthat people in the area have a voice andthe opportunity to make comments and suggestionsearly in the process.As part of the thesis a projectplan is established,aimed at strengthening primarilysocial but also economic sustainability,which includes developing a genericmodel for a local crime prevention andsecurity-building program that focus onphysical structure and land use, SAFE &SECURE. The project aims to reduce fear ofcrime and reduce opportunities for crimebut also to increase the equality and fullparticipation of people living and working.Keywords/tags: sustainable urban development,social sustainability, crime preventionand reduced fear of crime, urbanplanning, crime, safety, security, GIS,spatial planning, spatial analysis, landuse, populated urban space, city life, eyeson the street, participation, hot spots