261 |
Inte en sådan man. En studie om det våldspreventiva arbetet mot mäns våld mot kvinnorRöding, Micaela, Sonnesjö, Lisa-Lo January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur det förebyggande arbetet med mänsvåld mot kvinnor tar sig uttryck på olika nivåer i samhället. Studien undersökervilka arbetet riktas mot på dessa nivåer och vilka konsekvenserna av detta blir settut ett genusperspektiv och ur ett intersektionellt perspektiv. För att uppfyllastudiens syfte har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetarprofessionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på primär nivå? Hurarbetar professionella för att förebygga mäns våld mot kvinnor på sekundär nivå?Vilka grupper riktas det förebyggande arbetet emot på dessa nivåer? Vilkakonsekvenser får detta ur ett genusperspektiv samt ett intersektionellt perspektiv?Studien bygger på kvalitativa riktat öppna intervjuer med sex yrkesverksammainom området. Vi har använt oss av genusteori samt ett intersektionellt perspektivför att analysera och förstå vårt material.Mäns våld är ett utbrett fenomen i hela världen som orsakar stort lidande föroffren. Användandet av våld har inte minskat över tid och män står för enövervägande del av våldet. En grundläggande förklaring till mäns våld är attvåldet har sitt ursprung i ojämlika förhållanden mellan män och kvinnor och attdenna ojämlikhet bör motverkas för att våldet ska minska. Resultaten av vårstudie visar att det inte arbetas på primär- eller sekundärpreventiv nivå i någonstörre utsträckning då det gäller mäns våld mot kvinnor. För att det förebyggandearbetet mot mäns våld mot kvinnor ska bli effektivt behöver män engageras att taett kollektivt ansvar för våldet. Än så länge verkar det inte finnas fungerandemetoder för att åstadkomma just detta. Idag är det vissa grupper av män som detvåldspreventiva arbetet riktar sig mot. Risken med att endast arbetasekundärpreventivt är att majoriteten av män inte behöver ta ansvar för våldetsamt att vissa grupper av män stigmatiseras och får ta ansvaret för alla mäns våld.Studien visar att det behövs ett genusförändrande förebyggande arbete påprimärpreventiv nivå om mäns våld mot kvinnor ska minska. / The aim of this study is to examine how the measures taken to prevent maleviolence against women manifest themselves on different social levels. This studyexamines, from a gender perspective and an intersectional perspective, thepossible effects of the target group conception on those different levels. Toachieve the aim of this study we ask the following questions: How doprofessionals work on a primary level to prevent male violence against women?How do professionals work on a secondary level to prevent male violence againstwomen? Which is the target group for the preventive measures taken? What arethe possible consequences thereof from a gender perspective and an intersectionalperspective? This study is based on qualitative, semi structured, interviews withsix professionals in this field. To analyze and understand the material, we haveapplied gender theories and taken an intersectional perspective. Male violence is auniversal phenomenon that causes immense suffering for the victims. Maleviolence is frequently seen as an effect of the social inequality between men andwomen. Effective work against this inequality is consequently regarded as aprerequisite for a decrease in male violence. The results of this study shows thatthere are almost no such preventive measures taken on a primary- or secondarylevel. To achieve an effective prevention of male violence against women menneed to be motivated to take collective responsibility for the male violence. Thereappears to be a lack of functioning methods to achieve this. Nowadays thepreventive measures taken are aimed at certain groups of men. Preventive workon a secondary level entails certain risks: the majority of all men are not made totake responsibility for the violence and specific groups of men are stigmatized andmade to take all the responsibility for the male violence. The result of this studybrings forth the need for prevention work aimed at adjusting gender roles if adecrease in male violence against women is to be achieved.
|
262 |
Lava-zombies och pusslekar : En kvalitativ studie med syfte att undersöka förskollärares syn på om de lekredskap och/eller ytor som erbjuds i förskolans utemiljö påverkar barns lekar ur ett genusperspektiv / Lava zombies and kissing games : A qualitative study with the aim of investigate preschool teachers´ views on whether the play equipment and/or surface offered in the preschool's outdoor environment affects children´s play from a gender perspectiveAndersson, Paulina January 2023 (has links)
Barn idag tillbringar en stor del av deras barndom på förskolan och mycket av dagarna där spenderas i utemiljöerna. Att förskolan ska erbjuda och sträva efter att barnen ska mötas och behandlas på jämlikt vis är en viktig fråga inom förskolan men det krävs kunskap och förståelse för hur jämlikt tolkas och användas. Syftet med denna studie är att undersöka om de lekredskap och ytor som förskolans utemiljö erbjuder påverkar barns lek ur ett genusperspektiv. Studien baseras på en kvalitativ metod genom intervjuer av två förskollärare samt deltagande observation av sex barn som visat och berättat om vad och hur de leker i förskolans utemiljö. För att tolka och analysera min insamlade empiri så utgick jag ifrån barndomssociologiska teoretiska begrepp som kamratkultur, tolkande reproduktion och det miljöpsykologiska begreppet affordance. Resultatet av min studie visar på att utemiljön på förskolan inte är så genusneutral som den oftast antas vara. I intervjuerna som gjorts framkom det att grupper av barn tar sig an utemiljön och dess innehåll olika beroende på könstillhörighet. Studien vill bidra till kunskap om hur utformningen av förskolans utemiljö kan påverka barnens lekar ur ett genusperspektiv.
|
263 |
Förskollärares medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse för jämställdhetsarbetet i förskolan / Preschool teachers' awareness of the importance of the physical environment for gender equality work in preschoolWahlund, Sofia, Wallinder, Lina-Maria January 2023 (has links)
Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska alla anställda i förskolan motverka stereotypa könsmönster. Forskning visar att det handlar om förskollärarens förhållningsätt till barn och verksamhet genom de styrdokument som förskolläraren ska förhålla sig till. Det handlar också om vilka miljöer som barnen erbjuds i verksamheten. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares medvetenhet om den fysiska miljöns betydelse för arbetet med jämställdhet och genus. Vi ställer oss frågorna på vilka olika sätt förskollärare arbetar med den fysiska miljön ur ett genusperspektiv samt vilken medvetenhet som finns hos förskollärarna gällande miljön ur ett genusperspektiv. Undersökningen bygger på en enkät med öppna och slutna frågor som delats på två olika forum för förskollärare. Vi fick in 49 svar och dessa har analyserats och ställts i relation till aktuella styrdokument och relevant forskning inom ämnesområdet. Studiens resultat visar att det finns en viss medvetenhet kring den fysiska miljöns betydelse för jämställdhetsarbetet hos de deltagande förskollärarna. Förskollärarna upplever ett hinder med äldre medarbetares och vårdnadshavares syn på genusarbetet i förskolan. När de arbetar i team stärker de varandras yrkesprofession och hjälper varandra med förskollärarens olika styrkor och svagheter.
|
264 |
Att Bygga En Jämställd Framtid : En studie om Könsnormer och KönssegregeringRydell Russberg, Alva January 2023 (has links)
Detta examensarbete porträtterar, genom en enkätstudie, kvinnors upplevelser och erfarenheter vad gäller karriärmöjligheter samt arbetsklimat inom den samhällsbyggande sektorn i Sverige. Rapporten syftar till att synliggöra mansdominansen samt de könsnormer som råder inom samhällsbyggnadssektorn, men även att lyfta blicken framåt. Mångfald berikar branschen och rekrytering bör ske på meritokratiska grunder. För att få en sanningsenlig bild över hur jämställdheten ser ut i byggbranschen så skrivs rapporten som ett självständigt arbete, inte tillsammans med något specifikt företag. En anonym enkätundersökning har även utförts. Enkäten riktar sig till kvinnor på olika arbetsplatser och positioner i branschen och har skickats ut till kvinnor som läst samma utbildning som mig, Samhällsbyggnad vid Luleå Tekniska Universitet. På så sätt har jag gett en bild av hur branschen upplevs av några av kvinnorna i den. Det är tydligt att flera av kvinnorna har negativa erfarenheter av könsnormer och flera har även upplevt både vertikal och horisontell könssegregation. Det är dock av vikt att beakta branschens bredd och att det kan se väldigt olika ut på dessa olika arbetsplatser. Samhällsbyggnadsbranschen utgörs dels av konsulter, dels av entreprenörer och vidare arbetar många som myndighetsanställda eller kommunanställda. Rapporten granskar även könsfördelningen hos några av de stora företagen inom samhällsbyggnad, eftersom dessa kan anses branschledande och bidrar till en något bredare bild. Vidare vill jag inspirera med mitt examensarbete, med svar och verktyg för framtiden. Aktiv implementering av jämställdhetsarbete och kunskap om jämställdhetsfrågor bromsar machokultur, könssegregering samt könsmaktsordning. Kvinnor bör inte göra resan på egen hand, alla bör engagera sig för att förändringen skall ske på riktigt samt långsiktigt. Mycket har hänt sedan kvinnor tillträdde branschen, och mer skall ske.
|
265 |
Medarbetares perspektiv på det vardagliga ledarskapet : Ledarskap i praktiken: En kvalitativ studie som belyser de vardagliga uppfattade ledarskapsutmaningarna ur ett genusperspektiv som återfinns i det vardagliga arbetet inom den offentliga sektorn / Employees' perspective on everyday leadership : Leadership in practice: A qualitative study highlighting the everyday perceived leadership challenges from a gender perspective found in everyday work in the public sectorClaesson, Oscar, Norderhaug, William, Andersson, Markus January 2023 (has links)
Bakgrund och problem: Studien har avsikt att undersöka hur det vardagliga ledarskapet uppfattas av medarbetare inom Borås Stad. Detta eftersom att ledarskap idag kan definieras och uppfattas olika beroende på bakomliggande faktorer, exempelvis hur det skiljer sig mellan det uppfattade manliga respektive kvinnliga ledarskapet. Syfte och metod: Det primära syftet med denna studie är öka förståelsen vad gäller uppfattade ledarskapsutmaningar, om det skiljer sig mellan ett manligt och kvinnligt ledarskap och hur det vardagliga ledarskapet uppfattas bland medarbetarna inom den offentliga sektorn. Metoden som har använts i denna studie är en kvalitativ empirisk ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare inom Borås stad där hälften av undersökningspersonerna har en manlig- respektive kvinnlig ledare. Resultat: Resultatet av den empiriska studien tyder på att det föreligger en samstämmighet hos medarbetare inom Borås Stad gällande hur de upplever det vardagliga ledarskapet. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ledarskapsteorier, transformativt ledarskap, medarbetarskap och genusperspektiv. Slutsats: I den utvalda organisationen inom den offentliga sektorn i Borås Stad är medarbetarna överlag mycket nöjda med hur det vardagliga ledarskapet utförs i praktiken. Medarbetarna inom Borås Stad anser att det inte förekommer större skillnader hur medarbetarna uppfattar det vardagliga ledarskapet, beroende på om medarbetarna innehar manliga eller kvinnliga ledare. Medarbetarna är tillfredsställda med hur organisationen arbetar med involvering av medarbetare men att det finns potential till förbättring vid större organisationsförändringar. / Background and problem: The study intends to investigate how everyday leadership is perceived by employees within the Borås Stad. This is because leadership today can be defined and perceived differently depending on underlying factors, for example how it differs between male and female leadership. Purpose and method: The primary purpose of this study is to increase understanding regarding perceived leadership challenges, whether there is a difference between male and female leadership and how everyday leadership is perceived among employees in the public sector. The method that has been used in this study is a qualitative empirical approach, more precisely semi-structured interviews with ten employees within Borås Stad where half of the respondents have a male or female boss. Results: The results of the empirical study indicate that there is a consensus among employees within Borås Stad regarding how they experience everyday leadership. The collected material has been analyzed based on leadership theories, transformative leadership, employeeship and gender perspective. Conclusion: In the selected organization within the public sector in Borås Stad, the employees are generally very satisfied with how the everyday leadership is carried out in practice. The employees within Borås Stad believe that there are no major differences in how the employees perceive everyday leadership, depending on whether the employees have male or female leaders. The employees are satisfied with how the organization works with the involvement of employees, but that there is potential for improvement in case of major organizational changes.
|
266 |
Vad vet och vad vill vårdnadshavarna? : En kvantitativ undersökning av relationen mellan vårdnadshavare och fritidshemJohannes Lorenz, Wiest, Zunic, Amir January 2022 (has links)
The purpose of this study is to examine guardians' expectations of the leisure-time centers and how familiar they are with the curriculum and the after-school activities. We have used a quantitative method in the form of a questionnaire that we sent out to 2 schools. We analyzed the results with the help of Developmental Ecology, Gender Perspective, and Bourdieu's sociocultural perspective. We concluded that women are much more involved in children's schooling than men. If we look at the answers based on the gender of the respondents, we can also observe a continued strong tendency in society to place women in the social and men in the technical. We, therefore, recommend expanding the norm-critical work. It also turns out that almost half of the guardians are not aware of the curriculum chapters that concern the leisure-time center. In our opinion, the leisure-time centers need to be significantly better at communicating with the home. According to the guardians' ranking of the central content of the curriculum, the after-school center is primarily seen as an arena for development based on the children's own initiative and for social upbringing. The younger the guardians are, the more there is a shift towards preferring the former. We interpret this as a sign of society's trend to place higher demands on the individual. In accordance with previous research, adult-led activities are more often requested than free play, however, our results do not show the same significance. However, we can observe that younger guardians have higher expectations of the staff's participation than the older ones, which may be due to their own experiences in the leisure-time center.
|
267 |
Har du någon loosermanual som du följer i skolan? : En kvalitativ litteraturanalys av genus och könsroller i två ungdomsromaner av Katarina von BredowGredesjö, Emelie January 2024 (has links)
Denna studie är en kvalitativ tematisk litteraturanalys som fokuserar på att jämföra huvudkaraktärerna i böckerna Allt som inte syns (2021) och Hon & Han (2014) med utgångspunkt ur frågeställningar som fokuserar på skillnaden hur det är att vara flicka eller pojke i skolans miljö. Böckerna är skrivna av Katarina von Bredow och är skrivna för barn och ungdomar i åldrarna 9-12 år. Böckerna berör ämnen som mobbing, utanförskap och familjerelationer. Syftet med arbetet är att undersöka hur pojkar och flickor gestaltas utifrån könstillhörighet. Analysdelen behandlas utifrån barnlitteratur- och genusvetenskapliga begrepp, samt utifrån den klassiska intrigen som stärker skildringen av karaktärerna. Analysen visar att karaktärerna inte skildrar de traditionella könsrollerna. De stämmer inte in på vad som anses typiskt för det kön de tillhör. Detta innebär således att samtliga karaktärer är normbrytande.
|
268 |
Lång dags färd mot natt och Natten är dagens mor : En komparativ studie och analys ur ett genusperspektivStrömquist, Maria January 2006 (has links)
<p>The aim of this paper is to compare and analyze Eugene O’Neill’s play Long Day’s Journey into Night with Lars Noréns Natten är dagens mor (Night is Mother to the Day). The gender and power structures, as well as the characters in the two plays are analyzed. The main focus of the analysis is on masculinities, and therefore on the brother to brother relationships in the dramas. The presence of “queer leakage” (as defined by prof. Tiina Rosenberg) in both plays is also pointed out and discussed. The main conclusion is that Long Day’s Journey into Night confirms and conserves the traditional gender and power structures, while Natten är dagens mor challenges, and thereby contributes to the changing of them.</p>
|
269 |
1:1 datorer i en gymnasieskola : Användning ur ett genusperspektiv / 1:1 Laptop Computers in a High School: : Utilization from a gender perspectiveNewkumet, Inga-Lill January 2012 (has links)
Idag används 1:1 datorer, d.v.s. en dator för varje elev, i svenska skolor. Detta ämne är intressant att undersöka i vårt växande globala digitalsamhälle där kommuner och skolor strävar efter att erbjuda en hög tillgänglighet och kompetens till eleverna. Syftet med mitt arbete är att belysa 1:1 datoranvändning, samt om det förekommer skillnader mellan manliga och kvinnliga elevers användning. Det empiriska materialet har samlats in genom enkäter och intervjuer. Detta har bearbetats och därefter analyserats enligt tre kategorier: datorns användning, kommunikation, och samarbete. Resultatet visar att samtliga deltagare i undersökningen är överlag positiva till projektet, både lärare och elever anser att det är lättare att ta kontakt med varandra och skolarbetet underlättas. Det som upplevts som negativt är viss bristande uppmärksamhet under lektionerna pga. sociala medier. Elevernas användarkunskap skiljer sig inte åt könsmässigt, däremot visar undersökningen skillnader i användning efter intresseområden.
|
270 |
Ett genusperspektiv på symtom och upplevelser som leder till att patienter söker vård vid misstanke om stroke : Delstudie i Hjärnvägen 2Hermansson, Tomas, Sjöberg, Stefan January 2013 (has links)
I Sverige betraktas stroke som en folksjukdom och är den tredje vanligaste orsaken till funktionshinder och för tidig död efter cancer och hjärtinfarkt. Personer som insjuknar i stroke har goda chanser att tillfriskna om de kommer in till sjukhus, dock är tidsfördröjningen den största faktorn för att få en adekvat behandling. Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv beskriva symtom och upplevelser som leder till att patienten söka vård vid misstanke om stroke. Det är en kvantitativ studie som redovisar en patientenkät med fasta svarsalternativ. Patienterna ingick i det övergripande projektet Hjärnvägen 2. Det var 493 patienter som samtyckte till att delta i denna delstudie. Resultatet visar att endast 28 % upplevde någon form av förvarning. Det vanligaste symtomet var övergående svaghet i arm eller ben (42 %) av de som angav förvarningssymtom. Symtomen på stroke karaktäriserades som ”obehagliga”, ”oroande” och ”tröttande”. Inte mindre än 59 % trodde själva att de fått stroke. Den vanligaste orsaken till detta var att man kände någon som haft stroke. Den vanligaste anledningen till att uppsöka vård var ”när min familj uppmanat till det” följt av ”omedelbart efter de första symtomen”. Den sistnämnda var vanligast bland män. Det vanligaste var att patienten blev ”uppmanad av make/maka”. Detta var dubbelt så vanligt bland manliga patienter. Därefter kom ”blev uppmanad av mitt, mina barn”, vilket var två gånger så vanligt bland kvinnliga patienter med stroke. En tredjedel angav att de fattade beslut att söka sjukvård inom 15 min och lika många väntade mer än fyra timmar. Kvinnorna fattade sitt beslut senare än männen. Slutsatsen är att insjuknandet i stroke skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnorna upplever mer domningar/känselbortfall än männen. Det förefaller även som att kvinnorna oftare insjuknar på eftermiddagen än männen. Kvinnorna sökte vård ”när inte symtomen ville gå över” medan männen sökte vård ”när strokesymtomen var av allvarlig karaktär”. Männen sökte vård ”när de blev uppmanad av att söka vård”. Kvinnorna sökte vård ”när barnen, vänner och släktingar uppmanade dem till att söka vård”. Resultatet understryker de närståendes betydelse för att påskynda tiden till vård och behandling. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård
|
Page generated in 0.0737 seconds