Valet av uppsatsämne bottnar i ett intresse att undersöka personal i fritidshemmets delade uppdrag. Svårigheterna för fritidshem att såväl arbeta läroplanstyrt som att samverka med grundskolan har lyfts av myndigheter så som Skolverket och Skolinspektionen. Även aktuell forskning beskriver bristande förutsättningar och en arbetssituation under skoldagen som uppfattas både fragmenterad och underordnad. Studiens syfte är att kartlägga arbetsuppgifter under skoldagen för personal i fritidshemmet och diskutera hur arbetsuppgifterna relaterar till personalens kompetenser samt förutsättningarna för fritidshemmets verksamhet. Studiens frågeställningar är 1) Finns det några samband mellan kompetenser hos personalen på fritidshemmet och deras arbetsuppgifter under skoldagen och vad kännetecknar i sådana fall dessa samband? Samt 2) Hur fördelas arbetstiden mellan olika aktivitet under skoldagen och hur kan denna fördelning relateras till förutsättningarna för fritidshemmets verksamhet?Uppsatsens data har samlats in genom en enkät. Detta metodval utgår från att det finns stora variationer i vilka arbetsuppgifter som ingår under skoldagen. Därför bedöms en kartläggning av arbetsuppgifter genom enkät lämpligt för att uppnå studiens syfte. Avsnittet redovisar utgångspunkter, genomförande samt analys av insamlade data samt studiens forskningsetiska ställningstagande. Uppsatsens förmedlades till personal i fritidshemmet genom två större facebookgrupper. Inga avgränsningar gjordes sett till behörighet, anställning eller utbildning utan alla som arbetade i fritidshemmet och under skoldagen ombads besvara enkäten. Resultatet för frågeställning 1 redovisas utifrån fyra olika variabler; anställning, utbildning, anställningstid och behörigheter. I diskussionsavsnittet analyseras resultatet i relation till tidigare forskning. Detta visade på ett samband mellan hur tid fördelas mellan olika arbetsuppgifter och vilka kompetenser personalen har. Resultatet för frågeställning 2 redovisades utifrån kategorierna planering, undervisning och stöd. I diskussionsavsnittet analyseras resultatet och relateras till tidigare forskning. Här visades att det delvis finns förutsättningar för fritidshemmet sett till planeringstid, men samtidigt bristande möjlighet till samverkan med övriga verksamheter och en fragmenterad arbetsdag där förutsättningarna skiljer sig åt.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur lärare, grundlärare i fritidshem och biträdande rektorer beskriver begreppet samverkan, vad samverkan är och hur den bör utformas, utifrån hur det står beskrivet i läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr11. Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Hur beskriver lärare, grundlärare i fritidshem och biträdande rektorer begreppet samverkan mellan skola och fritidshem? Och skiljer sig svaren åt beroende på yrkeskategori? Vi har gjort en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med två lärare, två biträdande rektorer och två grundlärare i fritidshem. Vi har använt oss av Danermarks samverkansteori i vårt analysarbete och utgått från begrepp som samverkan, makt och samarbete.Resultatet för vår studie visar på att det finns skillnader i beskrivningen av begreppet samverkan beroende på yrkeskategori. Resultatet för studien pekar på ett antal faktorer som påverkar hur en samverkan utformas. Dessa är samverkan, samarbete och makt.

Det här är en kvalitativ studie och syftet med studien är att skapa kunskap om, vilka uppfattningar fritidslärare har om hur de kan hantera och förebygga konflikter mellan elever på fritidshemmet. Samt fritidslärarnas uppfattningar om resultatet av sitt arbete med konflikter mellan elever på fritidshemmet. Studien är genomförd på tre fritidshem i tre kommuner. Fem fritidslärare har intervjuats om sina uppfattningar av konfliktarbete och resultatet av konfliktarbetet på fritidshemmet. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondenterna, som sedan analyserades i en tematisk analys, i grunden en kvalitativ analys. Det teoretiska perspektivet i studien tar sin utgångspunkt i hermeneutiken för att tolka fritidslärares egna uppfattningar om arbetet med konflikter samt resultatet av konfliktarbetet på fritidshemmet. Det teoretiska perspektivet i studien utgår också ifrån Wengers (2009) sociala teori om lärande, samt Wengers begrepp tillhörighet, identitetsskapande, meningsskapande och praktik/praktikpraktisk handling. Dessa begrepp används tillsammans med Dahls (2014) begrepp för fritidslärares arbete med relationer; styra, slussa, puffa och sy in, som stöd i analysprocessen. Studiens resultat visar att syftet med fritidslärarnas arbete med att förebygga och lösa konflikter på fritidshemmet är att skapa en fredligare miljö. Om eleverna är mindre osams så går det lättare för dem att lära och utvecklas. Fritidslärarna menar att de visar i praktisk handling hur de själva förebygger och löser konflikter, så att eleverna kan se och lära sig att förebygga och lösa konflikter själva. Fritidslärarna förebygger konflikter bland annat genom aktiv och synlig vuxen närvaro. När fritidslärarna hanterar konflikter så medlar de eller låter eleverna medla själva. Fritidslärarnas uppfattningar är att konflikter kan leda till något positivt. Därför att konflikter ger möjlighet att lära känna sig själv, samt att det är ett lärande för hela livet. Men också för att eleverna kan lära känna varandra på djupet, för då vet man vad den andra tycker. I arbetet med att hantera och förebygga konflikter lär sig fritidslärarna själva mer med tiden och genom att lära eleverna att lösa konflikter. Även eleverna lär sig av konflikter och blir bättre på att hantera konflikter.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka en grupp fritidslärares uttalanden om jämställhet ochbeskrivningar av hur de arbetar med jämställdhet i fritidshem. De forskningsfrågor som ställsär följande. ⎯ Vilka definitioner av genus kan relateras till fritislärarens uttalande om jämställdhet? ⎯ Vilka jämställdhetspedagogiska metoder använder sig fritidslärare av? En kvalitativ metod med intervjuer och observationer som datainsamlingsverktyg har använtsför att få svar på studiens syfte. Åtta verksamma fritidslärare från tre olika skolor har deltagit istudien. Resultatet visar att majoriteten av lärarna har uppfattningen att elever skiljer sig åtberoende på elevers kön. Det framkommer i resultatet att några lärare tycker att pojkar tar merplats än flickor i fritidshem. Lärarna använder sig av olika adjektiv för att beskriva flickor ochpojkar. Majoriteten av lärare arbetar med jämställdhet genom att diskutera det med elever ifritidshem, men de övriga arbetssätten lärare använder sig av skiljer sig åt mellanfritidshemmen. Resultatet visar att alla lärarna tycker att jämställdhet är en viktig del i arbetet ifritidshem, även om deras metoder varierar. Majoriteten av lärare lyfter att den egna personligaerfarenheten formar deras tankar om hur de ser på jämställdhet, som i sin tur påverkar arbetetmed jämställdhet. De åtta intervjuerna visar på åtta olika svar om vad jämställdhet är för någotför lärarna. Majoriteten av lärarna uppger att de inte får något stöd för att arbeta medjämställdhet i fritidshem. Alla lärare har olika framtidsvisioner när det gällerjämställdhetsarbete i fritidshem. En lärare berättar att de inte ska ändra på något i arbetet,eftersom läraren anser att de redan är framme i sitt jämställdhetsarbete på fritidshemmet

Syftet med denna studie var att få reda på om designprocessen ökar elevernas kunskaper om det tekniska systemet vatten- och avloppssystemet. Frågeställningarna som studien har som syfte att besvara är: Vilken kunskap har eleverna i årskurs 5 om tekniska system innan genomförd undervisning? Hur kan en designaktivitet bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om vatten- och avloppssystem? samt Vilka kvalitativa skilda kunskaper utvecklades under designaktiviteten? En undervisningssekvens på fyra lektioner har genomförts i en femteklass. Till största delen bestod lektionerna av samtal och skapande aktiviteter som observerades och dokumenterades genom loggboksanteckningar. Deltagarna genomförde ett förkunskapstest som hade syftet att samla in datamaterial för att besvara den första frågeställningen. Observationer och intervju utfördes för att besvara den andra och tredje frågeställningen. Resultatet visade att eleverna hade för­kun­skaper om tekniska system kopplade till föremål. Vidare visade resultatet att det fanns faktorer som påverkade elevernas inhämtande av kunskap såsom samarbete, dialog och lärarens handledning. Dessa faktorer påverkade hur elevernas kunskaper ökade under designaktiviteten och visade på kvalitativa skillnader i elevernas kunskaper om vatten- och avloppssystemet.

Denna studie har behandlat lärares val av läromedel när det kommer till normkritiskt tänkande kring heteronormen. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare inom grundskolan arbetar normkritiskt kring heteronormen genom valet av läromedel och dess användning. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer av fyra lärare inom grundskolan. Intervjuerna har sedan transkriberats, analyserats och tematiserats. Resultatet som framkom analyserades sedan utifrån bakgrund, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt. Bakgrunden i denna studie handlar om lärares val av läromedel, samt Lgr22s revidering av ämnet som numera heter sexualitet, samtycke och relationer. Under tidigare forskning har studien undersökt läromedel ur ett historiskt perspektiv, läromedlens användning och utsträckningsområde samt lärares prioriteringar i val av läromedel. Den teoretiska utgångspunkt som denna studie vilar på är Queerteori.  Resultatet visar att lärare prioriterar att materialet uppfyller läroplanens mål, att fakta i materialet stämmer, att innehållet väcker intresse hos eleverna samt att materialet förhåller sig till värdegrundsarbete. Dessa faktorer vägde tyngre än det normkritiska perspektivet kring heteronormen i valet av läromedel. Resultatet visar även att lärarna gör egna anpassningar, bland annat genom att lyfta egna normbrytande exempel, för att göra undervisningen mer normkritiskt kring heteronormen.

Matteläxor är ett ämne som det pratas mycket om men det finns inga speciella regler kring matteläxor i skolan utan det är upp till varje enskild skola och lärare att bestämma om lärarna ska ge eleverna matteläxa eller inte. Jag har i denna studie undersökt fenomenet matematikläxor i årskurs F-3. Studien syfte var att undersöka varför lärare använder matteläxor och om läxorna är individanpassade och hur använder informationen de får veta av en gjord matteläxa. För att få empiri har det använts en kvalitativ metod, där samtligas elever i en årskurs 1, 2, och 3 fått svara på en enkät om matteläxor sedan har jag intervjuat 18 av dessa elever i årskurs 1-3. För att samla empiri för att få lärares uppfattning har jag intervjuat en lärare som arbetar i årskurs ett, en lärare i årskurs två samt en lärare i årskurs tre. Detta har sedan bearbetas och jämförts för att besvara mina forskningsfrågor som är: Hur definierar lärarna ordet läxa? Varför tror eleverna att de får matteläxa? Hur känner eleverna för att ha matteläxa? Följs läxan upp? Matteläxans syfte utifrån lärarnas perspektiv? Jobbar lärarna med individuella läxor till eleverna och hur bedöms läxorna?  Alla elever och lärare var utvalda från samma skola för att jag skulle kunna jämföra lärarens och eleverna svar. Skiljer det sig mellan lärarens och elevernas tankar kring matteläxan?  Resultatet av studien blev att: Lärarna har ett syfte med varför de har läxa men att det kan bli tydligare för eleverna för att vissa inte visste varför de har matteläxa förutom att träna på matte och bli bättre. Lärarna och eleverna har olika åsikter kring om matteläxan följs upp eller inte och här kan lärarna bli bättre på att förtydliga syftet med läxan och hur den följs upp så att läraren och eleven har samma syn på matteläxan. Eleverna gillar att ha läxa och det är inte många som tycker den är svår och det hör ihop med att de flesta lärarna i studien vill att läxan ska eleverna kunna göra själva och på så vis blir inte läxan individuell.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma grundlärare i årskurs 4–6 arbetar med elevers skrivande. Vi har undersökt hur lärarna följer upp elevers skrivutveckling, vilka didaktiska redskap och metoder de använder, vad skriftspråket är för dem samt vilka texttyper deras elever vanligast arbetar med. Vi har genomfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma grundlärare i årskurs 4–6 i Sandvikens kommun och Gävle kommun. Det framkom att den vanligaste texttypen är berättande text och det vanligaste undervisningsmaterialet är läromedel. Det förekom olika didaktiska redskap. Det vanligaste redskapet var uppbyggt av ett stegprogram med en tydlig progression i uppgifterna. Alla lärare var överens om att deras didaktiska redskap underlättar undervisningen av texttyper genom sin struktur. För elever är det enkelt att förstå hur de ska arbeta med texttypen om de har en tydlig struktur att följa. Utöver de didaktiska redskapen förekom olika didaktiska undervisningsmodeller, till exempel cirkelmodellen. Alla lärare var överens om att läsning och skrivning är sammanlänkade, ju mer en elev läser desto mer medveten blir eleven i sitt egna skrivande. När eleverna arbetar med sitt skrivande är det viktigt att skrivlusten inte försvinner, därför måste lärarens inblandning i texten hållas på en lagom nivå.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga lärares uppfattningar och upplevelser angående mångkulturalitet i deras yrkesutövning. Studiens metod är en kvantitativ enkät som även tolkas kvalitativt med utgångspunkt i Säljös vidareutveckling av Vygotskijs sociokulturella teori och Lahdenperäs interkulturella perspektiv. Resultatet visar lärares uppfattningar om hur undervisningen påverkas av kulturell mångfald, samt positiva och negativa konsekvenser med ett mångkulturellt klassrum. Slutsatsen är att definitionen av begreppet behöver tydliggöras och konkretiseras och att kompetensutveckling är avgörande för att mångkulturalitet ska kunna användas på bästa möjliga sätt i yrkesutövningen.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare på fritidshem tänker kring mobbning och på vilket sätt de arbetar för att förebygga mobbning i sin verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts på två fritidshem och fyra fritidslärare har intervjuats. Informanterna i studien är valda utifrån snöbollsmetoden. Studien utgår ifrån en tematisk analys med färgkodning. Det resultatet visar är att dessa fyra fritidslärare har olika erfarenheter av mobbning, vissa har personliga erfarenheter och vissa har det genom yrket. Samtliga lärare arbetar med att förbygga mobbning på fritidshemmet, men de använder sig av olika metoder för att förhindra mobbning. Informanterna arbetar målmedvetet för att förebygga mobbning, bland annat genom att vara synliga och deltagande i aktiviteterna. På ett av fritidshemmen har man också inrättat ett trygghetsteam.