I den här rapporten undersöker vi pedagogers uppfattning om användandet av digitala verktyg i fritidshem. I bakgrunden av rapporten ges en återblick av fritidshemmets utveckling samt beskrivs också digitala verktygs plats i fritidshem kopplat till läroplanen. Avslutningsvis i bakgrunden så presenteras ett stycke hur digitala verktyg används i verksamheten idag samt en tidigare studie inom området digitala verktyg. Genomförandet i vår forskningsstudie har utgått ifrån 7 pedagoger från fyra olika fritidshem som har fått beskriva hur de använder digitala verktyg i deras fritidsverksamhet. De har fått ge sin syn på vilka fördelar det finns med att använda digitala verktyg men också vilka hinder/svårigheter det kan innebära. I studiens resultat påvisas bland annat att beroende på pedagogers intresse för digitala verktyg och hur de tar till sig kunskap så påverkas det i hög grad hur användandet ser ut. I resultatet presenteras även de olika användningsområden digitala verktyg har i fritidshemmet på de skolor vi varit i kontakt med. Andra viktiga resultat i studien som presenteras var skolans möjligheter och hinder i användandet av de digitala verktygen på fritids. Här presenteras lärarnas möjligheter till att ta till sig ny kunskap, hur lärare använder verktygen samttidsaspekten och kopplingen till läroplanens riktlinjer gällande digitala verktyg. Vidare i analysen jämförs sedan vårt resultat mot tidigare forskning. Vi analyserar möjligheter av utvecklande av elevers kunskapsområden med hjälp av digitala verktyg, vilka strategier det finns för kunskapsutveckling samt skolans viktigaste förutsättningar som påverkar användandet av de digitala verktygen i fritidshem. I Studiens diskussion presenteras sedan några slutsatser, där en slutsats är att pedagogernaser möjligheter att använda sig av de digitala verktygen för att nå elevernas lärande menatt det är tillgången till och kring utrustningen som blir ett hinder till användningen.

Syftet med denna studie var att få syn på hur de olika könen framställs i den populära högläsningsboken Musse och Helium (Brinck, 2018). Studien utgick från dessa frågeställningar: Hur framställs den manliga respektive kvinnliga huvudkaraktären ur text i boken Musse och Helium?, Hur framställs de manliga respektive de kvinnliga karaktärerna i illustrationerna i boken Musse och Helium?, samt Vilka normer om kön konstrueras?.   Vi tittade på hur karaktärerna framställdes i text och bild och vilka egenskaper och attribut de hade. För att utföra analysen så valde vi den kritiska diskursanalysen som teoretisk utgångspunkt och analysmetod. Analysmetoden hade tre nivåer som vi utgick från i analysen. Vi använde utdrag ur boken som fångade karaktärernas egenskaper och jämförde dessa med Nikolajevas motsatsschema. Resultatet visade att boken är könsstereotyp, både vad gäller karaktärernas attribut och egenskaper. Resultatet visade även att den manliga huvudkaraktären har fler kvinnliga egenskaper än manliga, vilket kan indikera att genusordningen är omvänd eftersom den manliga karaktären glider över mot det kvinnliga och inte tvärtom som brukar vara fallet.       Nyckelord: Genus, Könsnormer, Diskursanalys, Barnlitteratur.

Syftet med vår studie är att undersöka hur grundlärare och fritidslärare förhåller sig till raster, rasternas organisering samt ostrukturerade eller strukturerade aktiviteter under rasten. För att nå fram till detta så ställer vi oss frågorna, hur är rasterna organiserade? hur resonerar grundlärare samt fritidslärare gällande yrkesroller på rasten? samt vilka är rasternas och rastaktiviteternas bidrag ur intervjupersonernas perspektiv?De teoretiska perspektiven som ligger till grund för vår studie är positioneringsteorin och ramfaktorteorin, detta hjälper oss att se hur lärare positioneras samt vilka faktorer som påverkar hur rasterna organiseras. En kvalitativ metod har använts för att samla in material och detta genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien är att fritidslärare generellt befinner sig i en likvärdig position eller (i) en underordnad position. Grundlärarna hamnar i en överordnad position eller en underordnad position. De olika lärarna anser att eleverna först kan befinna sig i en underordnad position och med hjälp av rastaktivteter hamna i en likvärdig position. Studien visar även på att ramfaktorer kan begränsa eller möjliggöra för elevernas välbefinnande innan, under eller efter rasten.

Syftet med studien är att undersöka vad sex grundlärare för de lägre åldrarna upplever för praktiska förutsättningar för samarbete med skolbibliotekarier rörande läsfrämjande undervisning, vilka didaktiska val som görs rörande den läsfrämjande undervisningen och om det upptäcks ett samband mellan nivå av samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare och elevernas läsintresse. Studien har sin utgångspunkt i Ramfaktorteorin i kombination med ett händelselogiskt perspektiv. Studien har som avsikt att lyfta fram vilka yttre faktorer som påverkar lärares samarbete med skolbibliotekarien och de didaktiska val som görs i den läsfrämjande undervisningen. Tidigare forskning visade att lärare upplevde en hög arbetsbelastning där ramfaktorn tid ansågs vara en bristvara. Bristen på tid påverkade både lärares enskilda arbete och försvårade möjligheterna till samarbete med skolbibliotekarien. Den här studiens resultat visade att de intervjuade lärarna upplevde att ramfaktorerna tid, gruppstorlek, personal och ekonomiska resurser påverkade den läsfrämjande undervisningens didaktiska aspekter. Fortsättningsvis framkom ramfaktorerna tid, personal, lokaler, ekonomiska resurser och delvis skolans ledning och organisation som faktorer vilka påverkar användandet av skolbiblioteket som pedagogisk resurs och därmed samarbete med skolbibliotekarien.  Tidigare forskning visade också att samarbetsnivåerna mellan lärare och skolbibliotekarier generellt sett var låga och att en orsak till detta var att lärare hade låg kunskap kring skolbibliotekariens roll. Studiens resultat visade att fyra av de intervjuade lärarna hade en medelnivå av samarbete med skolbibliotekarien. En av de intervjuade lärarna hade en låg nivå av samarbete och en hade inget samarbete med skolbibliotekarien. Samtliga av de intervjuade lärarna beskrev skolbibliotekariens roll som läsfrämjande på olika sätt. I studiens resultat upptäcks inget definitivt samband mellan nivå av samarbete mellan lärare och skolbibliotekarier och elevernas läsintresse. Samtliga av de intervjuade lärarna upplevde sina elever som läsintresserade, däremot upplevde de två intervjuade lärarna som låg på en lägre nivå av samarbete en större variation av läsintresse hos sina elever.

Syftet med det här arbetet var att se hur yrkesverksamma inom skola och fritidshem beskriver samverkan och hur det tar form i deras verksamhet. Vi ville se om definitionen av begreppet samverkan och beskrivningen av den skilde sig mellan klasslärare, fritidslärare och outbildad personal inom fritidshemmet. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor där vi ställde frågor till deltagarna som berörde samverkan, deras förståelse av den och hur den bedrivs på deras arbetsplats. Det vi har sett i resultatet är att definitionen av begreppet skiljer sig mycket från skola till skola, men också från person till person inom samma skola. Det vi har sett är att personer inom samma profession inte nödvändigtvis har samma definition av begreppet. Fritidslärare kan ha flera olika definitioner av begreppet trots att de har samma professionsroll. Den slutsats vi har dragit är att det behöver råda en samsyn kring vad begreppet innebär för att uppdraget ska kunna genomföras på bästa sätt.

The thesis covers the subject about challenges in the multilingual classroom. How the pupils' education works in regards to the teachers’ perspective is the focus for this thesis. The purpose of the thesis is to examine how four primary school teachers view the teaching in the multilingual classroom. The thesis has a qualitative research approach where the method choice is semi-structured interviews with the primary teachers. Four interviews where conducted with primary teachers with proper and relevant education for the selected grade.   The data were analysed by a qualitative content-analysis. The different title in the background section constitutes this thesis theme. The theoretical frame of the thesis is the sociocultural perspective with focus on Vygotskijs theory about teaching. This study builds upon the perspective that teaching is an interaction between people and that the language is seen as a tool to gain knowledge.  The result of the thesis shows that the multilingual classroom increases the awareness of the primary teachers concerning clear instructions and explaining the tasks in different ways. The primary teacher treats every individual in the classroom from his or her former experience, knowledge and language. Furthermore the thesis shows the importance of a good relation with the native language teacher. A good cooperation with the native language teacher increases the language development for the multilingual pupils. For example using the same books but in different languages showed better language development. The result of the thesis also shows that a cooperation between the home and the multilingual pupils' guardians do not differ from the cooperation with other guardians, but it shows in this thesis the importance of having a regularly and mutual cooperation. / Studien behandlar ämnet det flerspråkiga klassrummet. Hur elevernas undervisning fungerar utifrån lärarens perspektiv är fokus i denna studie. Syftet med studien är att undersöka hur fyra grundlärare i förskoleklass till årskurs tre ser på lärandet i det flerspråkiga klassrummet. Studien har en kvalitativ forskningsansats där metodvalet är semistrukturerade intervjuer av grundlärare i de aktuella årskurserna. Fyra intervjuer genomfördes med grundlärare med behörighet i förskoleklassen till årskurs tre. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. De olika rubrikerna i bakgrunden utgör denna studies teman. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs teori om lärande. Denna studie bygger på perspektivet att lärandet sker i samspel med andra samt att språket betraktas som ett redskap för att tillägna sig kunskap.  Resultatet visar att grundlärare anser att flerspråkiga elever i klassrummet ökar deras medvetenhet om att vara tydliga med instruktioner och förklaringar på olika sätt. Grundlärarna bemöter varje individ i klassrummet utifrån dess tidigare erfarenheter, kunskapsnivå och språk. Vidare framkommer i resultatet betydelsen av en god kontakt med modersmålsläraren. Ett samarbete med modersmålslärare gynnar språkutvecklingen för de flerspråkiga eleverna, där arbete med samma texter sker både hos modersmålsläraren och i klassen. Resultatet av studien visar även att samverkan mellan hem och skolan med flerspråkiga elevers vårdnadshavare inte skiljer sig från samverkan med övriga föräldrar, men det framkommer i denna studie att det är betydelsefullt att ha ett regelbundet samarbete.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka vad fritidspedagoger tänker kring relationer och relationsskapande med elever utifrån olika professioners perspektiv. Syftet preciserades till två frågeställningar som ur ett fritidspedagogperspektiv behandlar relationsskapande sammanhang, pedagogers möjligheter till relationsskapande, samt skillnader i fritidspedagogers och lärares relationer med elever. Forskningsmetoden var hermeneutisk och undersökningsinstrumentet kvalitativ semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av fyra fritidspedagoger med lång yrkeserfarenhet. Informanternas svar transkriberades, analyserades och kategoriserades. Studien visar att informanterna ser relationsskapande som en av sina viktigaste arbetsuppgifter, samt att informanterna upplever att de har en närmare och bättre relation med elever än vad lärare har. Studien visar även att fritidspedagoger upplever att det föreligger en statusskillnad mellan fritidspedagoger och lärare.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur grundlärare undervisar i religion och livsfrågor. Studien syftar även till att undersöka hur grundlärare uppfattar sin egen kompetens i att undervisa i religion. Studien utgår från det elevaktiva arbetssättet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärare anser att religion är ett viktigt ämne på grund av det mångkulturella samhälle vi lever i. Lärarna fokuserar främst på kristendomen men även andra religioner tas in i undervisningen. Resultatet visar att lärare använder olika undervisningsmetoder men föredrar att använda visuella och muntliga metoder. Lärarna tar utgångspunkt i elevernas egna föreställningar och deras livsvärld. I undervisningen har lärarna stort fokus på livsfrågor men det finns ingen medveten planering kring detta. I resultatet framkommer det att lärare har olika utbildning inom religionsämnet och att det finns flera utmaningar i religionsundervisningen. Studien ledde fram till flera slutsatser. Fokus ligger på livsfrågor i religionsundervisningen men att de tas upp spontant när elever uttrycker ett behov av att prata om dem. Lärarna upplever sig själva som tillräckligt kompetenta för att undervisa i årskurserna 1-3 och de väljer att undervisa med olika undervisningsmetoder. De ger uttryck för olika utmaningar, såsom otillräcklig tid eller att göra religionsämnet begripligt för eleverna.

I den alltjämt pågående digitaliseringen i skolan ökar också antalet digitala verktyg i skriftspråks­under­visningen. Som följd minskar kraven om handskrift och i media målas skrivande för hand upp som en döende konst. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga vad pedagogisk forskning säger om grundärares attityder till handskrift som skrivmetod. Med följande syfte som utgångspunkt formulerades tre frågeställningar:                     ·            Vilken attityd har grundlärare till att undervisa i handskriftstekniker såsom exempelvis skrivstil?                     ·            Vad tror lärare om handskriftens framtidsutsikter?                     ·            Vilka argument har lärare för att undervisa eller inte undervisa i handskrifttekniker? Denna uppsats är en komparativ litteraturstudie, vilket betyder att olika vetenskapliga publikationer har lästs, jämförts och sammanställts. Studien innehåller sju vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling, en masteruppsats och en kandidatuppsats. Kandidatuppsatsen representerar det nationella perspektivet i ett urval som i huvudsak består av internationellt genomförda studier.  Resultatet av studien visar att lärares attityder till handskrift är varierande. En majoritet av lärarna vill fortsatt praktisera handskriftsundervisning och har en positiv attityd till att undervisa i handskriftstekniker, men intresset avtar ju högre årskurs läraren undervisar i. Lärare anser att handskrif­tens betydelse minskat i skolorna, där brister i lärarutbildningen, tidsbrist, styrdokumentens utformning samt ett större fokus på digital teknik tros ligga bakom minskningen. Målet med handskriftsundervis­ningen är enligt lärare ökad läslighet, samtidigt som de upplever att elevernas handstil har försämrats. Endast lärarstudenter påtalar de kognitiva fördelar som kommer av att skriva för hand. Slutligen upplever lärare en osäkerhet kring handskrivandets framtid.