81 |
Högpresterande elevers läsutveckling i årskurs 1 : En lärarcentrerad studie från ett sociokulturellt perspektiv / High-achieving students’ reading development in year 1 : A teacher-centered study from a socio-cultural perspectiveGraae, Jessica January 2021 (has links)
Studien behandlar ämnet högpresterande elevers läsutveckling i årskurs 1 ur ettlärarperspektiv där den teoretiska förankringen är det sociokulturella perspektivet.Det finns lite forskning kring ämnet, och det som behandlas är oftast elever mellan5–8 års ålder och forskningen är oftast fokuserad ur ett elevperspektiv. Denna studieär en empirisk studie som bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer medlärare som undervisar högpresterande elever i årskurs 1. Dessa har sedansammanställts genom en grov transkribering där resultatet visar på att de inte harnågon vidareutbildning i att undervisa högpresterande elever förutom läslyftet.Resultatet av studien visar även på att lärarna använder samma läromedel som deupplever bra och inkluderar samtliga elever. Dock ges de högpresterande elevernasamma uppgifter som de andra eleverna förutom i just användandet av läromedletDen magiska kulan. Både i Lgr 11 och skollagen står det skrivet att eleverna har rätttill personlig utveckling. Det betyder att alla elever har rätt till stöd och stimulans föratt utveckla sina kunskaper, oavsett om de har svårt eller lätt för att uppfyllakunskapskraven. Därför bör det forskas mer om högpresterande elevers läsning iårskurs 1 för att de här eleverna ska få den stimulans och det stöd de behöver för attvidareutvecklas istället för att de ska glömmas bort.
|
82 |
Öppna matematiska uppgifter : En studie om möjligheten att inkludera högpresterande elever i det heterogena klassrummet. / Open mathematical tasks : A study on the possibility of including high-performing students in the heterogeneous classroom.Thulin, Emma January 2020 (has links)
The overall purpose of the study is partly to increase knowledge about the use of open mathematics by primary school teachers, and partly if the tasks are considered functional to use to include high-performing students in mathematics education. In order to achieve the purpose of the study, an internet survey was constructed. Through the survey, data were collected from 104 active primary school teachers who teach mathematics in Sweden. The results show that a large part of the teachers who participated in the study use open mathematical tasks in the teaching. In addition, more than half of the respondents considered that the tasks could be used to include high-performing students in the heterogeneous classroom. The study suggests that professional development among primary school teachers is needed to enable an improvement in the ability to work with open mathematical tasks and the inclusion of high-performing students. / Det övergripande syftet med studien är dels att öka kunskapen om lågstadielärares användning av öppna matematiska uppgifter, dels om sådana uppgifter anses funktionella att använda för att inkludera högpresterande elever i matematikundervisningen. För att uppnå syftet med studien konstruerades en internetenkät. Via enkäten samlades data in från 104 verksamma lågstadielärare som undervisar i matematik runt om i Sverige. Resultaten visar att en stor del av de lågstadielärare som deltog i studien använder öppna matematiska uppgifter i undervisningen. Dessutom ansåg drygt hälften av respondenterna att nämnda uppgifter kunde användas för att inkludera högpresterande elever i det heterogena klassrummet. Studien antyder att det behövs kompetensutveckling bland lågstadielärare för att möjliggöra en förbättring av förmågan att arbeta med öppna matematiska uppgifter samt inkludering av högpresterande elever.
|
83 |
Man måste fånga dem [högpresterande elever] direkt, annars tappar man dem : En kvalitativ undersökning om lärares differentiering gällande elever som presterar högt i matematikämnet / One have to engage them [high-achieving pupils], otherwise they are lostBlixt, Ellen, Barucija, Ismar January 2021 (has links)
Att individanpassa undervisningen är en grundläggande värdering som genomsyrar skolväsendet, vilket även innefattar högpresterande elever i matematik. Hur lärare anpassar sin undervisning för att gynna högpresterande elever i matematik i årskurs 1-6 kan se olika ut. Denna undersökning syftar till att skapa en bild av hur sex lärare definierar högpresterande elever samt hur lärarna arbetar med differentiering i matematikundervisningen för att gynna högpresterande elever. För att besvara denna frågeställning utfördes semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med sex lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys med Mönks modell, den triadiska interdependensen som teoretisk utgångspunkt. I resultatet framkom det att högt intellekt är det primära utmärkandet som lärare identifierar hos högpresterande elever. Kreativitet lyfts inte fram som utmärkande bland informanterna. Motivation hos högpresterande elever lyftes fram med ett positivt och ett negativt perspektiv av informanterna. Informanterna menar att motivation utmärker högpresterande elever både som en drivkraft men även deras hinder. Informanterna anser att differentierade arbetsgrupper inte bör vara konstanta gällande vilka elever som är med. Variation uppmuntras vid differentiering. Slutsatsen som kan dras är att högpresterande elever kan kännas igen genom deras höga intellekt och motivation. En annan slutsats som kan dras är att individens enskilda behov styr vilken form av differentiering som lämpar sig bäst.
|
84 |
En studie om samspelet mellan högpresterande elever och digitala läromedel : Lärarens arbetssätt i årskurs 2–4 i matematik / A study on the interaction between high-performing students and digital learning materials : The teacher’s way of working in grade 2–4 in mathematicsSvanholm, Malin, Törnberg, Rebecka January 2023 (has links)
The purpose of this study is to increase the knowledge about how teachers work with digital learning material and high-achieving students in the subject of mathematics. The study is based on active teachers in grades two, three and four. We used semi-structured interviews to gain an understanding of what the teacher´s working method with high-achieving students looks like. Digitization has brought about a major development in the school and based on our study, a clear use of digital resources can be seen in the classroom. The study shows that digital learning materials are being used by all teachers but to varying extents. The variation was largely due to different opportunities, limitations and the interest and knowledge of the teachers. However, most of the teachers were positive about the digital learning tool as the high-achieving students could easily receive tasks that were adapted to their level of knowledge. It also appeared that it was used to vary the teaching by offering different ways of working. Some teachers expressed difficulty in meeting the high-achieving students as they considered themselves to have a lack of knowledge in mathematics at a higher level. Furthermore, many teachers expressed that they have difficulties influencing digital teaching as it is characterized by several different factors. Through the interviews, it emerged that the teachers had different conditions depending on the organization, skill development and the school´s ability to purchase digital learning materials.
|
85 |
Differentierad respektive individualiserad undervisning för högpresterande elever : En studie om lärares attityder till två motsatta undervisningsformer / To teach in a differentiated method or to individualize to reach the high-performer students : A study on teachers' attitudes to opposite forms of teachingRingholm Heder, Louise January 2021 (has links)
Teachers frequently meet high-performing students in classrooms. These students can be challenged in different ways. However, this study focuses on how challenge can take place through the teaching methods individualization and differentiation. Teachers' attitudes toward the teaching methods are also examined. Research shows that differentiated teaching captures the different levels of knowledge of the whole group of children, and generates shared learning but at different levels. The attitude among teachers toward this form of teaching is negative, according to previous research. Research also shows that individualized teaching is less suitable for students, as students tend to search for a togetherness that individualization does not provide. Teachers are generally positive toward the individualized teaching method. The theoretical starting point of the study is the cognitive perspective, where the student's individual abstract thinking is affirmed, while the cognitive conflict is an important part of the students' learning. Another important aspect is what the research says about teachers' use of speech to achieve meaningful learning. The study was conducted using the methods focus group interview and questionnaire. The participating respondents are active teachers in preschool class up to year 3. The results of the study show that both methods of teaching can be used to reach high-performing students. It appears that teachers' attitudes are more positive towards differentiated teaching than towards individual teaching. An important result is that teachers should not get stuck in only one form of teaching, because then students are disadvantaged. / Lärare möter frekvent högpresterande elever i klassrummen. Dessa elever kan utmanas på olika sätt, dock riktar denna studie in sig på hur utmaning kan ske genom undervisningsformerna individualisering och differentiering. Även lärares attityder till undervisningsformerna undersöks. Forskning visar att den differentierade undervisningen fångar hela barngruppens olika kunskapsnivåer, och generera ett gemensamt lärande men på olika nivåer. Attityden bland lärare till undervisningsformen är negativ enligt tidigare forskning. Forskningen visar även att den individualiserade undervisningen lämpar sig sämre för elever då eleverna tenderar att söka en gemenskap som individualisering inte ger. Lärare är generellt positiva till den individualiserade undervisningsmetoden. Studiens teoretiska utgångspunkt det kognitiva perspektivet, där bejakas elevens individuella abstrakta tänkande, samtidigt som den kognitiva konflikten är en viktig del för elevernas lärande. En annan viktig del är vad forskningen säger om lärares användning av talet för att åstadkomma ett meningsfullt lärande. Studien är genomförd med metoderna fokusgruppsintervju och enkät. De medverkande respondenterna är verksamma lärare i förskoleklass – årskurs 3. Studiens resultat visar att båda undervisningsformerna kan användas för att nå högpresterande elever. Det framkommer att lärares attityder är mer positiva till den differentierade undervisningen, än till den individuella undervisningen. Ett viktigt resultat är att lärare inte ska låsa fast sig vid endast en undervisningsform, för då missgynnas elever.
|
86 |
Alla elevers rätt till skrivutveckling : Inkludering och stöttning av barns genreskrivande i årskurs 5 och 6Löfqvist, Irene, Fredriksson, Linda January 2023 (has links)
Denna studie baseras på elevers skrivande av berättande texter i ämnet svenska från årskurs 5 och 6. Syftet var att undersöka hur lärare kan arbeta stöttande för både låg- och högpresterande elever i arbetet med skrivande av genretexter. Vidare ville vi undersöka vilka utmärkande drag vi kunde finna i låg- respektive högpresterande elevers berättande texter och hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till begreppen inkludering samt differentiering. I studien analyserades 16 elevtexter från de utvalda elevgrupperna, Fyra lärare till dessa elever har intervjuats för att få ta del av deras tankar om undervisningen. Studien baseras på genrepedagogiken med tillhörande bakomliggande teorier, inklusive den sociokulturella teorins scaffolding- och ZPD-begrepp samt systemisk funktionell grammatik. Intervjun undersöks även i relation till begreppen inkluderande och differentierande undervisning samt hur det används i arbetet med eleverna. I resultatet från textanalysen kunde vi se att den största skillnaden mellan de två elevgrupperna var berättelsens händelseförlopp vilket bidrog till diskussionen om grammatiska orsaker. I intervjun beskrev lärarna att de använder sig av explicit undervisning och formativ feedback med ZPD som utgångsläge, vilka utgjorde deövergripande teman som var mest jämförbara med genrepedagogikens stöttning. Lärarna strävade efter att eleverna skulle kunna arbeta med samma uppgifter så långt som möjligt och fokuserade på att anpassa kraven efter elevernas förmågor. Det visade sig att lärarna undervisade något mer differentierande än de själva var medvetna om då vissa av deras kommentarer om inkluderande undervisning även kan kopplas till differentierad undervisning.
|
87 |
Prestation, intresse, engagemang, uppskattning : Skillnader i upplevelse av en virtuell lärmiljö mellan matematiskt hög- och lågpresterande eleverLjunglöv, Robin January 2011 (has links)
Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för.
|
Page generated in 0.1099 seconds