Med ett diskursteoretiskt förhållningssätt ämnar den här studien att studera hur kvinnors våld mot män framställs diskursivt i svensk press. Mer specifikt kommer besvara följande frågor att besvaras: “Hur framställs kvinnors våld mot män?”, “Hur framställs män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner?” och “Hur framställs kvinnor som utövar våld mot en manlig partner?”. För att besvara dessa frågor har trettiofem artiklar från svensk press under åren 2015 till 2020 analyserats med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys. Analysens fokus ligger på val av formulering och hur kvinnors våld mot män framställs. Utifrån analysen framträdde tre diskurser: “Det avvikande våldet”, “Det otillåtna offerskapet” samt ”Den sjuka kvinnan”. “Det avvikande våldet” visar att kvinnors våld mot män ses som något ovanligt. “Det otillåtna offerskapet” skapas genom att männen som utsätts för våld inte vill ses som offer, liksom att omgivningen har svårt att se dem som det. “Den sjuka kvinnan” visar att kvinnan som utövar våldet ofta framställs som sjuk. / This study aims to study women’s violence against men with a discourses theoretic approach. More specifically the following questions will be answered: “How is women’s violence against men portrayed?”, “How are men who are subjected to violence by a female partner portrayed?” and “How are women who use violence against a male partner portrayed?”. To answer these questions, thirty-five articles from Swedish media, from 2015 to 2020, was analyzed with a discourse theoretic approach. The focus in the analysis was choice of formulation and how women's violence against men was portrayed. Three discourses emerged: “The deviant violence”, “The illegitimate victimization” and “The sick woman”. “The deviant violence” shows that women’s violence against men is seen as something unusual. “The illegitimate victimization” is created when the man who is subjected to violence does not want to be seen as a victim, as well as the surroundings having a hard time seeing him as such.  “The sick woman” shows a woman who uses violence because she is ill.

Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtyck är ett samhällsproblem där det finns en kunskapslucka kring analyser av policydokument på kommunal nivå. Kunskapsluckan gäller främst analys kring hanteringen av ärenden gällande hedersrelaterat våld och förtryck inom kommunens socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka hur hedersrelaterat våld och förtryck framställs i kommunala handlingsplaner och vilka de potentiella effekterna av detta kan bli för individ och samhälle. Resultatet i studien bygger på analysen av tre kommuners handlingsplaner gällande hedersrelaterat våld och förtryck. Metoden som använts för att analysera policydokument är Bacchi´s kritiska analysmetod (WPR). Handlingsplanerna som analyserats är från tre kommuner med olika befolkningsmängd i olika delar av SVerige eftersom det finns skillnader i kommuners uppbyggnad, resurser och deras arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Skillnaden gäller främst hur mycket resurser kommunen har till förfogande, befolkningsmängd samt möjlighetet till samverkan med andra myndigheter. Studien visar på att hedersrelaterat våld och förtryck framställs på liknande sätt men att det även finns viktiga skillnader i kommunernas policydokument. Resultatet visar att hedersrelaterat våld och förtryck framställs som ett patriarkalt normsystem, kvinnor och flickor beskrivs som målgrupp och gärningspersonen som man. Det framställs även att HRVF till viss del beskrivs som ett kulturellt och kollektivt problem. Det finns vissa skillnader i handlingsplanernas framställning av HRVF, tillexempel i kopplingen mellan HRVF och det kollektiva. / Violence in a close relationship and honor-related violence and oppression is a societal problem where there is a knowledge gap around analyzes of policy documents at the municipal level. The knowledge gap mainly applies to analysis of the handling of cases concerning honor-related violence and oppression within the municipality´s social services. The expectation with the study is to be able to contribute to filling part of this knowledge gap and to generate even more research on this current topic in society. The purpose of the study is thus to investigate how honor-related violence and oppression is presented in municipal action plans and to discuss what the potential effects of this can be for the individual and society. The results of the study are based on the analysis of three municipalities action plans regarding honor-related violence and opression. The method used to analyze policy documents is Bacchi´s Critical Analysis Method (WPR). The material analyzed consists of three municipalities with different populations in different parts of Sweden because there are differences in the minicipalities structure, resources and their work with honor relate violence. The different mainly concern how much resources the municipality has at its disposal, population and opportunity for collaboration with other authorities. The study shows that honor-related violence and oppression are presented in a similar way but there are also important differences in the municipalities policy documents. The results show that honor-related violence and oppression is presented as a patriarchal norm system, women and girls are described as the terget group and the prepetrator as a man. It is also stated that HRVF is to some extent described as a cultural and collective problem. There are some differences in the action plans presentation of HRVF, for example in the connection between HRVF and the collective.

I denna uppsats har vi studerat 12 tingsrättsdomar från åren 2017 - 2019, där tingsrätten avgjort frågan om vårdnad, boende och umgänge där den ena föräldern dömts för våldsbrott (bl.a. misshandel och olaga hot) mot den andre föräldern och/eller deras barn. Vi har studerat hur tingsrätten dömer utifrån föräldrabalken 6 kap. 2 a §, men även undersökt i vilken utsträckning tingsrätten har dömt som socialtjänsten föreslagit i sin vårdnadsutredning och vilka de huvudsakliga skälen har varit när tingsrätten upplöst den gemensamma vårdnaden. Resultatet visar att tingsrätten har lutat sig mot bestämmelserna i FB 6 kap. 2 a § i samtliga domar utom i ett fall. Endast i undantagsfall har tingsrätten haft huvudfokus på det våld som inträffat. I de flesta av domarna har förekomsten av våld verkat vara av underordnad betydelse i jämförelse med barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. I vår studie har vi även undersökt hur tingsrätten förhåller sig till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad. Endast i en dom skrev tingsrätten att hänsyn måste tas till barnets åsikt med beaktande av barnets ålder och mognad. I det fallet var barnet 14 år. Då det kommer till tingsrättens resonemang kring om den gemensamma vårdnaden ska bestå eller upplösas, kunde vi se att föräldrarnas samarbetsförmåga har haft en större påverkan på utfallet än faktumet att en förälder är dömd för våldsbrott inom familjen. Vad gäller huruvida tingsrätten dömer som socialtjänsten föreslagit, kunde vi se att tingsrätten mestadels dömde som socialtjänsten föreslagit gällande vårdnaden och var barnet skulle ha sitt stadigvarande boende. Angående frågan om huruvida barnet skulle ha umgänge med föräldern som utövat våld, skiljde sig dock tingsrättens dom från socialtjänstens förslag. I en tredjedel av domarna var socialtjänstens förslag på beslut att inget umgänge skulle ske mellan barnet och föräldern som utövat våld. I samtliga av dessa vårdnadsmål dömde tingsrätten ändå till umgänge mellan barnet/barnen och den förälder som dömts för våldsbrott inom familjen. En av studiens slutsatser är att barn, trots att de i lagens mening har en viss makt och rättigheter, i praktiken i princip saknar makt att påverka sin egen livssituation i vårdnadstvister där frågan om vårdnad, boende och umgänge avgörs. Den makten verkar näst intill uteslutande tillhöra vuxna. / In this essay, we have studied twelve district court judgments from 2017 - 2019, where the district court decided on custody, residence and contact. In these cases, one parent has been convicted of abuse against the other parent and/or their children, which includes assault and unlawful threats. We have investigated the extent to which the district court has ruled in favour of the proposals of social services in its custody investigation and what the main reasons have been when the district court dissolved the legal joint custody. The results show that the district court has relied on the provisions of föräldrabalken chapter 6, 2 a §, in all judgments except one. Only in unique cases, the district court has had its main focus on the violence that has occurred. In most of the judgments, the incidence of violence seems to be of secondary importance compared to the child's need for a close and good contact with both of his/her parents. In our study, we have also investigated how the district court relates to the child's will, taking into account the child's age and maturity. Only in one judgment did the district court write that the child’s opinion must be taken into account, due to the age and maturity of the child. In that case, the child was 14 years old. When it comes to the district court's reasoning on whether legal joint custody should be upheld or dissolved, we could observe the parents' ability to cooperate had a greater impact on the outcome than the fact one parent has been convicted of domestic violence within the family. The district court mostly rules in accordance with what social services had proposed regarding custody and residence. However, regarding the question of whether the child should have contact with the parent who has been violent in the past, the district court has ruled against the proposals of social services. In a third of the judgements, social services advised that no contact should take place between the child and the parent who had been violent. In all of these custody cases, the district court ruled to allow visitation between the child and the parent convicted of domestic violence. One of the study's conclusions is that, although children in the sense of the law both have a certain power and rights, are nevertheless almost powerless to influence their own life situation in custody disputes where the issue of custody, housing and visitation is decided. That power, to influence the child's life, seems to belong to the adults.

Intimate partner violence (IPV) is a recognized and widely discussed social problem  that affects women in a global perspective. One group that is considered to be particularly vulnerable are women who have been subjected to violence and also struggle with addiction. There are relatively few studies that have been conducted in this field, especially on how women's shelters work with these women. This essay aims to increase knowledge about the professional discretion in providing support to women who have been subjected to violence and struggle with addiction within women's shelters. We chose to analyze the data by using Lipsky's theory of Street-Level Bureaucracy, where we focused on the professionals' discretion. The empirical material consisted of semi-structured interviews with eight professionals from various women's shelters. The results show that the professional's discretion is influenced by individual factors in the form of their own attitudes towards the women and their view of the assignment. The results also show that organizational factors such as the board's interests, financial resources and competence, affects the professional's discretion.

Polisens brottsförebyggande arbete mot våld i nära relation har tidigare främst varit riktat mot den brottsutsatta. Under 2018 initierades dock metoden riskreducerande insatser som istället skiftade fokuset mot gärningspersonen. Riskreducerande insatser består av tre komponenter i form av riskreducerande samtal med gärningspersonen, coachande samtal med brottsoffret och samverkan med förundersökningsledare. Rådande studie har genom fem semistrukturerade intervjuer undersökt hur verksamma inom polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet och förhandlarenhet upplever användningen av riskreducerande insatser i det brottsförebyggande arbetet mot våld i nära relation. Av resultatet framgick att riskreducerande samtal med gärningspersonen prioriteras i arbetet och upplevs ge goda resultat. Rutinen för de coachande samtalen med den brottsutsatta upplevdes inte vara lika etablerad men beskrevs oavsett kunna komplettera de riskreducerande samtalen. Därutöver upplevdes genomförandet av coachande samtal som meningsfullt. Det framkom dock utmaningar vid både riskreducerande och coachande samtal i att uppnå goda resultat då mottagligheten hos individen är låg. En förutsättning för att kunna genomföra framförallt riskreducerande samtal är ett godkännande från förundersökningsledaren. Samverkan med förundersökningsledaren bedömdes vara god och resultaten visade dessutom att det finns ett mervärde i att samverka med fler aktörer både internt och externt. Sammantaget upplevdes det brottsförebyggande arbetet med riskreducerande insatser fungera bra. Därtill återfanns en gemensam vilja bland deltagarna att fortsätta arbeta med och utveckla metoden. / The police have previously directed their crime prevention efforts towards the victim. In 2018, a new method called risk reducing interventions was initiated that instead shifted the focus towards the perpetrator. Risk reducing interventions consists of three components including risk reducing conversations, coaching conversations with the victim and cooperation with the person in charge of the investigation. The present study has, through five semi-structured interviews, examined how professionals active in the crime victims and personal security unit and personal security operations within the police authority experience the method in relation to crime prevention directed to intimate partner violence. Results showed that risk reducing conversations with the perpetrator was prioritized and was perceived to show good results. As for routines for the coaching conversations with the victim, they were not as established but they were described as a good compliment to the risk reducing conversations. However, there were challenges for the risk reducing conversations and coaching conversations in achieving good results when the responsivity of the individual was low. Implementing the risk reducing conversations requires an approval from the person in charge of the investigation. Cooperation with the person in charge of the investigation was assessed to be good and the results showed that internal and external cooperations give an added value. Overall, using risk reducing interventions in the crime prevention work against intimate partner violence was perceived as working well. In addition, there is a common will to continue working with the method and develop it further.

Men’s violence against women is a global social problem that occurs in all arenas of society, regardless of factors such as age, ethnicity, and social class. The portrayal of the victimized woman and dominant discourses present in guiding documents establish a framework for determining the appropriate support measures to address the needs that arise as a result of violence. Women who are victims of violence risk being left without support from social services if they do not identify with the institutional identity provided. Therefore, a critical examination of the subject positions for women who are victims of violence and how their support needs are portrayed in government propositions becomes important to understand the intentions behind the legislated support. The purpose of this study is to use critical discourse analysis to examine how government propositions in the field of intimate partner violence portray women who are victims of violence and their support needs. As part of this, the study aims to identify dominant discourses by highlighting and creating an understanding of how different subject positions and support needs are made visible or invisible in the examined material. The study is based on a qualitative research approach, and the research material consists of three government propositions in the field of intimate partner violence. Discourse analysis, based primarily on Fairclough's three-dimensional model, has been used as the methodological approach. Discourse analysis has also been used as a theoretical framework, complemented by intersectional perspectives. The results reveal a hidden aspect of dominance in the linguistic expression and modality of the material that risks disregarding marginalized perspectives and neglecting specific needs.

Föreliggande arbete har för avsikt att undersöka behandlares förklaringar till mäns våldsutövande och överrepresentation i grövre våld samt att få en djupare förståelse för faktorer som påverkar förändringsarbetet. Resultaten visade att våldet inte enkelt kan förklaras genom enskilda faktorer, utan är summan av en kombination av flera påverkansfaktorer. Dessa inkluderade erfarenheter av våld, könsmaktsordningen och socialt inlärda föreställningar om kön och relationer. Behandlarna betonade vikten av att inte externalisera våldet, utan erkänna att våldsutövare gör medvetna val att använda våld. Behandlarnas insikter pekade på betydelsen av att skapa en god terapeutisk allians, anpassa behandlingen efter individuella behov och främja klientens inre motivation för förändring. Dessa perspektiv ger en värdefull inblick i våldsproblematiken i sin komplexitet och bidrar till utvecklingen av mer effektiva behandlingsstrategier för att minska våldet i samhället. / The present study aims to explore practitioners' explanations for men's perpetration of violence and their overrepresentation in severe violence, as well as to gain a deeper understanding of factors influencing the process of change. The findings indicated that violence cannot be simply explained by individual factors, but rather results from a combination of multiple influencing factors. These factors included previous experiences of violence, gender power dynamics, and socially learned beliefs about gender and relationships. The practitioners emphasized the importance of not externalizing violence, but rather recognizing that perpetrators consciously choose to engage in violent behavior. Insights from the practitioners highlighted the significance of establishing a strong therapeutic alliance, tailoring treatment to individual needs and promoting clients' intrinsic motivation for change.  These perspectives provide a valuable insight into the complexity of the issue of violence and contribute to the development of more effective treatment strategies to reduce violence in society.

Den farligaste platsen för en kvinna är hennes egna hem. Fler än 50 misshandelsfall gentemot kvinnor i hemmet om dagen anmäls i Sverige och i snitt dödar en man i Sverige en kvinna han har eller har haft en relation med var tredje vecka. Ett samhälleligt och medmänskligt engagemang kan vara skillnad mellan liv och död. Det är dags att rikta fokus och ansvar mot mannen, dig, mig och samhället. Arkitekter och Inredningsarkitekter har länge haft kunskap om hur trygga offentliga rum i utomhusmiljöer kan och bör utformas. Men faktum är att endast 15% av alla anmälda våldtäkter begås i utomhusmiljöer, sk. överfallsvåldtäkter. Resterande 85% sker i det egna hemmet av en närstående. Fältet Arkitektur och Inredningsarkitektur bör ha kunskap om våld i hemmiljö och ta detta i beaktning i sin praktik. “Home is where her horror is” utgår från det faktum att den farligaste platsen för en kvinna är hennes egna hem, detta utforskas och gestaltas vidare i tre påståenden och linjer: -Linje 1: Fältet Arkitektur, Inredningsarkitektur och formgivning behöver kunskap om våld i nära relation och ta detta i beaktning i sin praktik.  -Linje 2: I samarbete med material från organisationen “Huskurage” formge och skapa en mobil informationsplats i ett flerbostadshus för att främja samtal och spontana möten grannar emellan, medvetandegöra kring våld i nära relation samt införa Huskurage. -Linje 3: Gestalta den våldsutsatta kvinnans dimension av hemmet i skala 1:1 under Konstfacks vårutställning 2023. För att metvetandegöra och informera besökaren genom konst, rumslig gestaltning, formgivning, film och performance med ambition om att framkalla reaktion som leder till aktion. / The most dangerous place for a woman is her own home. More than 50 cases of abuse against women a day are reported in Sweden, and on average a man in Sweden kills a woman he has or has had a relationship with every three weeks. A social and human commitment can be the difference between life and death. It is time to direct focus and responsibility towards the men, you, me and society. Architects and interior architects have long had knowledge of how to design safe public spaces in outdoor environments. But the fact is that only 15% of all reported rapes are committed in outdoor environments. The remaining 85% is done in her own home by a person she has a relationship with or a relative. The field of Architecture and Interior Design should have knowledge of domestic violence and take this into account in their practice. "Home is where her horror is" is based on the fact that the most dangerous place for a woman is her own home, this is further explored and shaped in three statements: -Line 1: The field of Architecture, Interior Architecture and design needs knowledge of domestic violence and take this into account in their practice. -Line 2: In collaboration with material from the organisation "Huskurage", design and create a mobile information site in an apartment building to promote conversations and spontaneous meetings between neighbours, raise awareness about domestic violence and introduce Huskurage. -Line 3: Shape a home from the abused woman's perspective on a 1:1 scale during Konstfack's spring exhibition 2023. To raise awareness and inform the visitor through art, spatial design, design, film and performance with the ambition of evoking reaction that leads to action.

The purpose of the study has been to, through a qualitative interview create an understanding of abused women and their experience of psychological violence, how it has affected their emotional experiences and mental health and how relationships with people outside the relationship have been affected. Four female participants were interviewed where they shared their experiences and opinions of living with psychological violence in a close relationship based on the following questions: How do women feel that their emotions and health are affected by being exposed to psychological violence? How have abused women's relationships with people outside the relationship been affected? The study is based on previous research that deals with abused women's emotions, mental health, and social relationships as well as sociological theories. The theories used are Thomas Scheff's social bond and shame theory, Susan Scott's theory of role-playing and guilt, Erving Goffman's theory of prominence and facade, and Catherine Haslam, Alexander Haslam and Jolanda Jetten's theory of social ties and mental illness. The results show that the informants experienced strong feelings of guilt and shame, as their everyday lives were marked by violations, guilt, and manipulation. Women's social relationships with those around them were affected due to controlling behaviors or feelings of shame. All informants became ill in mental illness, where eating disorders were most common. / Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse hur våldsutsatta kvinnor upplever att psykiskt våld i en parrelation påverkat deras emotionella upplevelser och psykiska hälsa samt hur relationer till personer utanför parrelationen påverkas. Fyra kvinnliga deltagare har intervjuats där dem delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter av att leva med psykiskt våld i nära relation utifrån följande frågeställningar: Hur upplever kvinnor att deras emotioner och hälsa påverkats av att utsättas för psykiskt våld? Hur har våldsutsatta kvinnors relationer till personer utanför parrelationen påverkats? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar våldsutsatta kvinnors emotioner, psykiska hälsa och sociala relationer samt sociologiska teorier. Teorierna som används är Thomas Scheff sociala band och skam teori, Susan Shotts teori om rolltagande och skuld, Erving Goffmans teori om framträdande och fasad, samt Catherine Haslam, Alexander Haslam och Jolanda Jettens teori om sociala band och psykisk ohälsa. Resultatet visar att informanterna upplevde starka känslor av skuld och skam, då deras vardag präglades av kränkningar, skuldbeläggning och manipulation. Kvinnornas sociala relationer till sin omgivning påverkades på grund av kontrollerande beteenden eller känslor av skam. Samtliga informanter blev sjuka i psykisk ohälsa, där ätstörning var mest förekommande.

Syftet med denna studie var att undersöka de yrkesverksammas perspektiv på det behandlingsarbete de utför med män som utövat våld i nära relation. Genom studien undersöktes även vilka incitament som yrkesverksamma ansåg vara verksamma respektive mindre verksamma för förövarnas hjälpsökande. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med sju yrkesverksamma inom området. Tidigare forskning påvisar att de finns försvårande faktorer för förövare i sitt hjälpsökande såsom en stigmatiserande samhällssyn. Forskningen belyser även hur förövare upplever yrkesverksammas bemötande som avgörande i deras förändringsprocess. Genom en tematisk analys utvecklades tre teman, Yrkesverksammas perspektiv på samhällssynen på förövare, Yrkesverksammas perspektiv på motiverings- och behandlingsarbete samt Tvång och frivillighet inom ramen för arbetet med förövare. Dessa analyserades med hjälp av våra valda teorier social inlärningsteori, genus, maskulinitet samt makt mellan yrkesverksam och klient. Studiens resultat påvisar att yrkesverksamma upplever en stigmatiserande samhällssyn av förövare som verkar försvårande. Tidigare forskning som används i studien bekräftas delvis genom studiens resultat. Resultatet belyser de yrkesverksammas upplevelse av samhällets okunskap och oförmåga att skilja på person och dennas handlingar, vilket bidrar till denna stigmatisering. De menar att samhällets maskulinitetsnormer som inte legitimerar sårbara känslor hos män bidrar till att känslor som ilska legitimeras, med detta menas att våld kan användas som strategi av män för att hantera sårbarhet. Vidare framkom att de yrkesverksammas bemötande och relationsskapande med förövaren har en avgörande betydelse i behandlingsprocessen, en slutsats utifrån detta är yrkesverksamma bär ett stort ansvar. Vidare lämnas de i studien förslag på att en förändring av samhällets syn på mansrollen och förövare kan verka förebyggande i arbetet med mäns våld mot kvinnor i nära relation.  Nyckelord: Våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, behandlingsarbete, genus, makt, maskulinitet, mansnorm, mansideal, stigmatisering, Sverige. / The purpose of this study was to examine the professionals' perspectives on the treatment work they perform with men who have used violence in close relationships. The study also examined which incentives professionals considered to be effective and less effective for perpetrators seeking help. To answer the study's questions, a qualitative research study was conducted with semi-structured interviews together with seven professionals in the field. Previous research shows that there are aggravating factors for perpetrators in their search for help, such as a stigmatizing view of society. The research also sheds light on how perpetrators perceive the treatment of professionals as crucial in their process of change. Through a thematic analysis, three themes were developed, Professionals 'perspective on society's view of perpetrators, Professionals' perspective on motivation and treatment work and Coercion and voluntariness within the framework of work with perpetrators. These were analyzed with the help of our chosen theories social learning theory, gender, masculinity and power between professional and client. The results of the study show that professionals experience a stigmatizing view of society from perpetrators that seems aggravating. Previous research used in the study is confirmed in part by the results of the study. The result highlights the professionals' experience of society's ignorance and inability to distinguish between a person and his actions, which contributes to this stigma. They believe that society's norms of masculinity that do not legitimize vulnerable feelings in men help to legitimize feelings such as anger, by which is meant that violence can be used as a strategy by men to deal with vulnerability. Furthermore, it emerged that the professionals' treatment and relationship building with the perpetrator is of crucial importance in the treatment process, a conclusion based on this is that professionals carry a great deal of responsibility. Furthermore, the study suggests that a change in society's view of the male role and perpetrators can have a preventive effect in the work with men's violence against women in close relationships. Keywords: Violence in close relationships, men's violence against women, treatment work, gender, power, masculinity, male norm, male ideal, stigmatization, Sweden.