Förskolan blir allt mer mångkulturell och många kommuner har tagit bort sina modersmålslärare för att lämna över det ansvaret på förskolans personal. För att få en förståelse för hur förskollärarna tar sig an det uppdraget vill vi ta reda på hur förskollärarna inkluderar barnens etniska bakgrunder i verksamheten. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare definierar och arbetar med att inkludera etnicitet i samlingsstationer utifrån läroplanen för förskolan. Som teoretiska utgångspunkter utgick vi ifrån en socialkonstruktivistisk teori och Goodwins interaktionsanalys för att kunna analysera empirin. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med förskollärare, observationer med videofilmning samt anteckningar. Det empiriska materialet har samlats in under 30 samlingstillfällen och fyra intervjuer med fyra förskollärare, där vi observerade hur förskollärarna inkluderade barnens olika etniska bakgrunder och hur förskollärarna pratar om inkluderingen. Resultat visade att barnens etniska bakgrunder definieras och arbetas med genom dans, flaggor eller när de ombeds att prata på sitt modersmål. I delar av observationerna kopplas etnicitet till barnen och i andra delar frikopplades etnicitet från barnen. När etnicitet frikopplades från barnen handlade det om att se bortom barnens etniska bakgrunder eller att använda miljön som ett redskap i samlingen. Genom flaggor skedde det kopplingar mellan barnens etniciteter och nationaliteter. Nyckelord: barn, etnicitet, förskola, förskollärare, inkludering, interaktionsanalys, samling, socialkonstruktivistisk teori

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger erbjöd kommunikativa redskap och artefakter som stöd i barns språkutveckling och kommunikation. Frågorna för den här studien var ”Hur skapas språkpraktiker i förskolan? Hur använder sig barnen av kommunikativa redskap som ett stöd i sin språkutveckling?”. Studiens vetenskapliga utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då mediering sker i interaktion mellan människor i olika konstellationer, som sker genom verbal och icke-verbal interaktion. Studien genomfördes på en förskola i södra Sverige, där videoobservationer har använts för att samla in materialet som filmats på barn i ålder ett till tre år. Materialet har därefter transkriberats och analyserats med interaktionsanalys. Studiens resultat visar att barn använder sig av kommunikativa redskap som ett stöd när de kommunicerar men även att barnen är flexibla i sin kommunikation. Studien resulterar i att barn använder sig av artefakter som stöd i sin kommunikation när de kommunicerar. Förhoppningen med den här studien är att inspirera pedagoger och förskolor till att använda kommunikativa redskap kontinuerligt i förskolans vardag.

Rollspelet Dungeons and Dragons innefattar gruppinteraktion ledd av en spelledare. Enligt spelets officiella guideböcker har spelledaren mest kontroll i interaktionen, men i denna uppsats undersöks maktfördelningen i praktiken med hjälp av interaktionsanalytiska metoder. För att ta reda på hur makten i interaktionen fördelas i spelet ställs följande två frågor: Vad kontrollerar spelledaren och vad kontrollerar spelarna? Hur visas auktoritet av spelledaren och hur visas det av spelarna? Studien utgår ifrån interaktionsanalytiska teorier och metoder. Detta innefattar ljud- och videoinspelning av en spelträff, samt transkribering och analys. Materialet och resultaten diskuteras även i samband med tidigare forskning som har gjorts inom området. De övergripande resultaten visar att makten i interaktionen fördelas jämnare mellan spelledare och spelare än vad de officiella guideböckerna föreslår, trots att spelledaren generellt sett kontrollerar samtalet till större grad. Spelledaren kan kontrollera interaktionen genom att fördela turer, ställa och svara på frågor, tillåta eller neka spelarnas önskemål, och tillägga anekdoter i spelet. Spelarnas makt syns genom frågorna som ställs och tillåtande av varandras beslut. Spelledaren och spelarna har dock inte makt inom samma områden. Något som observerats är att två olika områden av spelet framträder; ena innefattar fasta spelregler som gäller oavsett spelets handling, och den andra spelets handling. Auktoritet i interaktionen kan skifta mellan spelledare och spelare beroende på vilket av spelets områden som är aktuellt i samtalet just då; spelledaren har mer makt över handlingen och spelarna har mer makt när de är uppbackade av spelreglerna.

The following qualitative study has examined the verbal irony in the podcast “Flashback Forever”. There is a lack of research in the field of irony in podcasts. The essay aimed to understand how podcast hosts can entertain through ironic utterances and how irony can affect interactions. In order to reach a conclusion, the following question was formed: How can irony be used through interactions in the podcast? To answer the question an interaction analysis was used as a method. Two different sequences from the podcast were transcribed to discover ironic phenomena that could be analyzed from an entertaining perspective. Results show that there were four categories of irony that could create different meanings based on the context. Furthermore, the podcast hosts had to consider the listeners’ pre-understanding of the topic to create humor out of irony. In conclusion, it was stated that by using irony as entertainment, the podcast hosts can unite listeners in a common doxa, convey opinions, and touch sensitive topics without provoking.

Följande uppsats syftar tillatt undersöka huruvida det finns en villkorlig relation mellan demokrati och klimatpåverkan, där ålder spelar en avgörande roll för sambandetsexistens samtutfall. Frågeställningarna kring demokratis effekt på klimatpåverkanmed ålder i beaktning utgör en lucka i aktuellaforskningenoch är anledningen till attjust detta uppsatsämne valdes. Genom att undersöka dessa frågorså kan en bredare förståelseerhållasförpotentiellaorsak-och verkan sambandetmellan demokrati och klimatpåverkan, samtidigt som ålderns roll i detta fenomenstuderas. För att kunna undersöka dettaså genomförs dels en regressionsanalys, dels en interaktionsanalys, av 149 länders värden för olika variabler. Dessa variabler utgörs av index och data framtagna av erkända organisationer för det utvalda året 2021. I analysernaär Demokrati oberoendevariabeln, Koldioxidutsläpp per capita beroende variabeln och Demokrati interagerande med Andel Ungaär interaktionsvariabeln. Utöver dessa huvudvariabler så inkluderas ett antal kontrollvariablerockså,vars syftenär att stärka den interna validiteten, undvika urvalsfel samt tillgodose andra potentiella relationer.Tidigare forskning består av inkonsekventa ställningstagandetill sambandet mellan demokrati och klimatpåverkan. Uppsatsens finner ett positivt sambandmellan demokrati och koldioxidutsläpp per capitasom sedan övergår till ett negativt samband vid introduktionen av vissa kontrollvariabler. Utöver detta samband så finner uppsatsen ingetresultat som insinuerar existensen av en villkorlig relation mellan demokrati och klimatpåverkandärålder har någon inverkan påsambandets utfall. Således blir uppsatsen istället ett incitament för vidare forskning av dennavillkorliga relation.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur logopeder administrerar nybesök med barn vad gäller etablering av kontakt, kvarhållande av uppmärksamhet i aktiviteter och aktivitetsbyte. Undersökningsmaterialet utgjordes av två videoinspelade barnnybesök hos två logopeder vardera, inspelade på en logopedmottagning belägen i sydöstra Sverige. Materialet grovtranskriberades och därefter valdes intressanta fenomen ut som fintranskriberades i enlighet med konversationsanalytiska principer (CA-principer). Efter nybesöken skickades ett frågeformulär med sex frågor till de deltagande logopederna per e-post. Strategier som nyttjades för kontaktskapande av de deltagande logopederna var att initialt skapa en lekfull situation och sedan fokusera på de medföljande vuxna. Därefter försökte logopederna åstadkomma en symmetrisk interaktion med barnen, genom att exempelvis använda identitetsmarkörer. Barnens koncentration i uppgifter upprätthölls bland annat genom uppmärksamhetssignaler, pauser, utlovande av belöning samt beröm. Aktivitetsbyte skedde vanligen gränsmarkerat och följde ett liknande mönster med förberedande stimuli, undanplockande av föregående aktivitets föremål och slutligen introduktion av den nya aktiviteten. Dock förekom även byten av mindre uppenbar karaktär, vilka ibland orsakade missförstånd. I svaren till frågeformulären framkom att logopederna hade förvärvat strategier och kunskap om administrering av nybesök genom yrkeserfarenhet. Logopederna använde även tillvägagångssätt som ej omnämndes, vilka därför kan ses som intuitiva. / The study objective was to investigate how speech language pathologists (SLPs) establish contact with children, maintain their attention in tasks and shift activities at first visit. The material consisted of four video recordings in which two SLPs and four children participated. Two visits per participating SLP were recorded at a speech and language therapy clinic in the south-east part of Sweden. The material was transcribed and analyzed using an approach influences by Conversation Analysis (CA) in order to identify occurring phenomena.  The SLPs were interviewed by email after the video recorded sessions. The result shows that both SLPs used a playful approach at the beginning of the visit to establish contact with the children. Then the SLPs began focusing on the adult, thereafter creating symmetric dialogs with the children, for instance by using identity markers. The maintaining of children’s focus was achieved through different attention calls, breaks, promised awards and praises. The most common strategy used by both SLPs, to gain a successful shift, was by clarify the switch. Initially the SLP introduced the new task with a stimuli, then they removed objects from the previous activity and finally the SLP presented the new task. However some strategies for changing activities were less apparent for the children, which sometimes caused misunderstandings. According to the questionnaires the strategies used were acquired from experience through “trials and errors”. However, not all strategies observed were mentioned by the SLPs in the questionnaires.

Det finns ett flertal studier som på påvisar hur kommunicerande mellan designers, både experter och noviser, och hur de förhåller sig till visualiseringar Arvola & Artman, 2006; Segelström., 2009 & Tholander, Karlgen, Ramberg, & Sökjer, 2008). Det finns även studier som jämför designutförande mellan expertdesigners och designnoviser Ahmed, Wallace, & Blessing, 2003; Ball, Ormerod, & Morley, 2004; Ho, 2001 & Kavalki & Gero, 2002), men någon uttalad standard för designers beteende och kommunicerande vid visualsieringsskapande finns inte och i nya studier observeras hela tiden nya fenomen. Det finns även få studier som undersöker hur individer helt ovana vid design förhåller sig till visualiseringar och hur de kommunicerar kunskap mellan varandra vid visualiseringsskapande. Denna studie utfördes som en fallstudie på Migrationsverket i Norrköping. Syftet med arbetet var dels att utforska hur individer som är ovana vid designarbete kommunicerar kunskap mellan varandra vid skapandet av visualiseringar inom tjänstedesign. Studien syftade även till att undersöka hur individer ovana vid designarbete förhåller sig till visualiseringarna de skapar vid kommunicerade med resterande gruppmedlemmar. För att studera detta hölls två workshops där fyra individer som aldrig hade hört talas om tjänstedesign, två individer ifrån medborgarskapsenheten och två individer ifrån kundtjänst, tillsammans fick skapa customer jouney maps och service system maps. Workshoptillfällena spelades in med videokamera och det inspelade materialet användes för att analysera konversation och interaktion mellan deltagarna och deras förhållningssätt till visualiseringarna. Resultaten ifrån studien visar att deltagarna använde sig av två huvudsakliga metoder för att kommunicera kunskap. Aningen genom yttranden eller genom frågor och svar. Deltagarnas yttranden var korta och nämndes vid tillfällen i diskussioner där deltagare ansåg att de hade kunskap som kunde bidra till utvecklingen av visualiseringarna. Vid kommunicerande av kunskap genom frågor och svar var det vanligast att deltagare ifrån den ena enheten frågar deltagare ifrån den andra enheten hur de förhåller sig till de sökande och hur deras arbetsuppgifter ser ut. Resultaten visar även att deltagarna använde sig av visualiseringarna för att referera till händelser i tjänsteförloppet eller för att uppmärksamma resterande deltagare om felaktigheter som hade uppstått i visualiseringen. Deltagarna arbetade iterativt i sitt visualiseringsskapande och alla designbeslut kring utvecklingen av visualiseringarna fattades gemensamt. I studiens slutsatser påpekas visualiseringars kommunikativa förmågor inom designgrupper och hur deltagarna använder sig av visualiseringarna för att effektivt kommunicerande med varandra. Ytterligare påvisas effekten visualiseringar kan ha på strukturen för kommunicerande och informationsutbyte och att deltagarnas strävan efter att fatta gemensamma beslut ledde till att de utbildade varandra kring de ämnen och processer som visualiserades.

Föreliggande studie syftar till att med hjälp av interaktionsanalys utifrån CA-principer (Conversation Analysis) undersöka interaktion i logopedisk gruppbehandling för barn med språkstörning samt att undersöka huruvida behandling implementeras i hemmiljö. Interaktion mellan såväl barn, logopeder som vårdnadshavare belyses. Materialet i föreliggande studie samlades in på en logopedmottagning i södra Sverige samt i deltagarnas hemmiljö. Totalt filmades sju behandlingstillfällen, fördelat på två olika grupper. Fem behandlingstillfällen filmandes från en av grupperna varav de resterande två spelades in i den andra gruppen. Totalt deltog tre logopeder, åtta barn och elva vårdnadshavare. Två av de deltagande logopederna intervjuades. Utöver detta genomfördes intervjuer med två av de deltagande vårdnadshavarna via telefon. Filmer från två av de deltagande barnens hemmiljö samlades in varpå samtliga filmer grovtranskriberades och delar valdes ut för fintranskription och vidare analys utifrån CA-principer. I studien framkommer att logopeder använder sig av eliciteringsstrategier i form av imitationsbaserade strategier samt modellmeningar för att elicitera språklig produktion. Behandlingsstrategier som förekommer är tecken till tal samt omformuleringar. Ytterligare fenomen som belyses är reparationer, återkopplingar samt ansiktsbevarande interaktionsstrategier. Studien visar att det finns en asymmetri i interaktionen mellan barn och logopeder, men att interaktionen stundvis avviker från samtal av det institutionella slaget. Utifrån hemmafilmer indikeras att behandlingsstrategier i form av tecken har implementerats hos en av vårdnadshavarna samt att omformuleringar används i interaktionen mellan två av vårdnadshavarna och deras barn. / The study objective was to investigate interaction in speech and language therapy groups for children with language impairment and to investigate whether treatment was implemented in the home environment. The material was collected from a speech and language therapy center in the south of Sweden and from the participants’ home environment. In total, seven video recordings were made of speech and language therapy sessions in two different groups. Five sessions were recorded in one of the groups, and the remaining two were recorded in the second group. Three SLPs, eight children and eleven parents participated in the study. Interviews with two of the participating SLPs and two of the participating parents were conducted. Video recordings from a home setting were collected from two of the participating children. All of the collected video recorded material was transcribed and analyzed according to principles of Conversation Analysis. The results show that the SLPs in therapy use imitation-based and modelling strategies to elicitate language production. Manual signs and recasts were found to be used as treatment strategies. Other phenomena in treatment were repairs, feedback and face-saving strategies. The study highlights the asymmetry in the interaction between children and SLPs, but also shows that the interaction sometimes departs from interaction of an institutional kind. The results indicate that one of the participating parents has implemented manual signs in the interaction during treatment as well as in the home environment. The study shows that two parents use recasts in the interaction with their children.

Med grund i tidigare forskning som belyser problematiken om att barn lämnas ensam med digitala verktyg vid högläsning av elektroniska böcker har denna studie fokuserat på högläsning av elektroniska böcker med pedagoger. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper inom literacy som konstitueras när pedagoger läser högt ur elektroniska böcker. Studien har tar sin utgångspunkt ifrån följande frågeställningar, Vad kännetecknar pedagogens handlingar under högläsningsaktiviteten av den elektroniska boken och hur möjliggör handlingarna interaktionen mellan deltagarna? Vilka kunskaper medierar den elektroniska boken till barnen? samt Hur medierar den elektroniska boken dessa kunskaper? Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med observation som metod och videodokumentation samt fältanteckningar som dokumentationsverktyg. Observationerna skedde på en avdelning, på en förskola, i södra Sverige med barn i åldern 2-4 år. Resultatet har analyserats med analysmetoden interaktionsanalys och är tematiserad tre i teman, Pedagogens handlingar som ett stöd för barns begreppsförståelse, Pedagogens handlingar som ett stöd för e-bokens hotspots  och E-bokens mediering av begrepp. Resultatet visar hur pedagoger genom verbala och icke-verbala handlingar stöttade barns begreppsförståelse samt vägledde de genom e-bokens interaktiva funktioner och berättelse. De verbala handlingarna kännetecknas av undervisande frågor, uppmaningar och vägledning medan de icke-verbala handlingarna är blickarnas riktning, gester och fysisk beröring. Pedagogernas handlingar har även möjliggjort interaktion mellan deltagarna. Ett annat framstående resultat är hur e-boken medierade olika begrepp för barnen genom sina illustrationer, animationer och ljudeffekter. Dessa interaktiva funktioner levandegjorde begreppen stundvis och gav barnen möjlighet att delta i undervisningen, istället för att endast lyssna.

Denna uppsats utgår från en observation av ett interaktionellt fenomen som jag har valt att kalla fördubbla anföringsfraser. Syftet med uppsatsen är att undersöka detta fenomen och synliggöra hur ochvarför dubbla anföringsfraser används för att introducera citat. För att uppnå syftet analyseras trettonutdrag då dubbla anföringsfraser förekommer i ett vardagligt flerpartssamtal på svenska. Studien utgårfrån multimodal interaktionsanalys som teori och metod, vilket innebär en holistisk syn påkommunikation där resurser som blick, mimik och gester analyseras, utöver verbalspråkliga aspekter.Tidigare forskning om citat i interaktion har traditionellt fokuserat på verbalspråk och ett multimodaltperspektiv bidrar därför med en ökad förståelse för hur olika kommunikativa resurser används i samspelför att introducera citat. Dubbla anföringsfraser är ett begrepp som introduceras i denna uppsats och ärett fenomen som enligt min vetskap inte tidigare har studerats i detalj. Uppsatsen bidrar därför dessutomtill att sätta ljus på ett outforskat interaktionellt fenomen. Analysresultaten visar att samtalsdeltagarnaanvänder verbala och multimodala resurser koordinerat i samband med dubbla anföringsfraser, samt attcitaten som följer efter dubbla anföringsfraser är lexikala och leder till att samtalsdeltagarna uppnårgemensam hållning i stunden. I den avslutande diskussionen lyfts även frågor kring den dubblaanföringsfrasens struktur och hur denna förhåller sig till uppsatsens analysresultat och till tidigareforskning om lexikala anföringsmetoder.