<p>Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.</p>

Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden. Som referensmaterial hade jag två vetenskapliga undersökningar att ställa mina resultat emot, den ena genomfördes med hjälp av både enkät- och intervjumetoden på ett svenskt Universitet, där 25 lärare och 40 studenter deltog, medan den andra var en enkätundersökning som genomfördes med 1000 högstadie- och gymnasielärare runt om i landet. Mitt val av metod är kvantitativ i och med gruppenkäten och den valdes med flertalet jämförbara svar som vinst, men den är också kvalitativ eftersom enkäten rymmer ett visst antal öppna frågor där jag lämnat, mer eller mindre, fritt för informanten att svara utifrån sin stånds- eller synpunkt. Dessa frågor togs fram för att komma så nära hur lärarna ser på skolans verklighet som möjligt. Resultatet visade bland annat att 31 stycken lärare aldrig hade sett något styrdokument som behandlar denna typ av fusk trots att ganska många av informanterna uttryckte just detta behov, att 32 stycken lärare inte hade genomgått någon utbildning som förberett dem för denna typ av fusk och att de 2 som genomgått utbildningen funnit den användbar samt att 21 stycken lärare under perioden misstänkt att deras elever fuskat på detta sätt. Undersökningen visar vidare att 3 stycken lärare var nöjda, 15 var missnöjda och att 16 inte visste hur fusket hanterades idag samt att 28 stycken lärare kände att deras kunskaper i ämnet var otillräckliga mot 5 som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper. Av de som kände att deras kunskaper var otillräckliga saknade en klar majoritet framförallt kunskaper i hur man söker efter originaltexten på Internet och på andra plats efterlystes kunskaper i hur man kan arbeta förebyggande för att undvika fusk av det här slaget. Att varken utbildning eller styrdokument erbjuds lärarna är ganska märkligt när så många informanter efterlyser dem och när fusket verkar vara så omfångsrikt och problematiskt, men vad som är ännu mer märkligt är att av de lärare som kände att deras kunskaper var otillräckliga och som efterlyste kunskaper i hur man eftersöker originalkällor på Internet, tenderade ändå 71 % av dessa att spendera sin tid med att söka just texterna i kampen mot fusket, något som ingen av de informanter som kände att deras kunskaper var tillräckliga tenderade att göra. Detta valde de med otillräckliga kunskaper alltså istället för att arbeta förebyggande genom att välja bort de uppgifter som möjliggör elevers reproducerande av texter. Den tid som avsätts för kontroll av uppgifter borde istället avsättas på att ta fram mer varierande, stimulerande och reflekterande skrivuppgifter för eleverna, anser jag, för vad fusket trots allt gör är ju att blottlägga vår oförmåga att tänka i nya banor som pedagoger.

Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska, rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio inledande dagar. För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna. Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten. Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori. Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna. Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.

Denna uppsats undersöker vilken världsbild SVT Rapport förmedlar. Frågeställningarna som uppsatsen tar upp är följande; Vilka världsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framställs människor och deras samhällsklimat?    För att försöka besvara dessa frågor används en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehållsanalys med ett kodschema som innehåller 225 inslag från SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna är världsdel, land, huvudämne och källor.    Den kvalitativa innehållsanalysen utförs med hjälp av en semiotisk analys. Paradigm, syntagm, denotation, konnotation och metonymi är centrala begrepp i denna del av uppsatsen.    Undersökningen stödjer sig på teorier om nyheter och nyhetsvärdering. Jaap van Ginneken, Anna Roosvall, Johan Galtung och Marie Holmboe-Ruge är några av medievetarna som har bistått med teorier här.    Studien visar att Rapports nyhetsrapportering, under det undersökta året, inte är proportionerlig med jordens befolkningsspridning. Västeuropa, Mellanöstern/Nordafrika och Nordamerika är de världsdelar som syns mest, medan folkrika Asien inte syns lika mycket.    Regionerna förekommer i olika sammanhang. Bevakningen av Mellanöstern handlar vid denna period till exempel främst om krig och väpnad konflikt och från väst kommer nyheter om politik och ekonomi.    Den stora skillnaden ligger dock i hur världsdelarna porträtteras. Den semiotiska analysen visar att det är lättare för tittaren att sympatisera med personer som tillåts synas, uttrycka sig och visa känslor.    Slutsatsen blir att utrikesrapporteringen är snedvriden och att detta beror på en rutinmässig nyhetsvärdering.

History has always been a doctrine with several qualities. Control over historical documentation has long served as a power tool for great men, where the victor wrote history as he or she wanted to. But history has never been exclusive to those who hold power - on the contrary, history is a central part of each individual's life, whether it is true or false. It gives an understanding of why the world looks as it does, gives the identity, related and confirms the origin as well as inspire the epic hero tales that are not always completely true. Within school, the Swedish National Agency for Education instructs that: The subject aims to stimulate students' curiosity and desire to broaden their world in a time dimension. [...] It also aims to develop critical thinking and an analytical approach as a tool to understand and explain society and people's lifestyles. This enhances the ability to be critical both for the historical sources for the texts and other media in our time.[1] Just the question of what is true and invented has always been important to historians, of which the central concept of source criticism. However, the truth has never been the operator of an epic hero story forward - something they often see in Hollywood films and other popular culture where the story adorned and adjusted to best appeal to the audience. That history is the basis for the epic masterpiece, however, nothing that occurred with the birth of Hollywood films. Already during the Middle Ages, the Norwegian King Sverre, who died at the beginning of the 1200's, said that "the lying sagas were the funniest." Sverre was not alone in experiencing the untrue tales as the funniest. Previous research argues that the majorities of the school’s students share his view and would prefer popular culture as an alternative of solid historical documentation. The dilemma with this is that school requires that students must develop critical thinking and create a picture of human history that is correct, which in turn requires one to take on reliable sources, who unfortunately are not always perceived as particularly amusing. Popular culture, however, has no requirement to be historically accurate, something that contributes to the creation of historical myths among some pupils. This study therefore aims to increase the understanding of how teachers and students relate to historical sources and popular culture that uses a historical background to weave fiction.        The study confirms previous research concerning students 'and teachers' approach to history in terms of historical sources and popular culture, historical links. The study also shows that the difference within students and teachers attitudes in many cases can lead to negative results in which students lose interest of history - as well as some students find the teacher's broad historical knowledge stimulating. Finally, the study shows, based on empirical data collected (with support from previous research) why popular culture with historical themes are relevant to history teaching, and how the same popular culture can be implemented in teaching. [1] Translation from Swedish - Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&amp;ar=0910&amp;infotyp=8&amp;skolform=21&amp;id=HI&amp;extraId= / Historia har alltid varit en lära som besuttit flera kvalitéer. Kontrollen över historiedokumentering har länge fungerat som maktredskap för stormän, där segraren skrivit historien som han eller hon önskat att den ska se ut. Men historia har aldrig varit exklusivt för de som håller makten - tvärt om; historia är en central del av varje individs liv, vare sig den är sann eller falsk. Den skänker en förståelse för varför världen ser ut som den gör, ger identitet, hänför och bekräftar ursprung likväl som den inspirerar med storslagna hjältesagor som inte alltid är helt sanna. Inom skolan instruerar skolverket att:   Ämnet syftar till att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension.[…] Syftet är också att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och människors levnadsmönster. Detta gynnar förmågan att stå kritisk såväl inför historiska källor som inför texter och andra medier i vår tid.[1]   Just frågan gällande vad som är sant och påhittat har alltid varit viktig för historiker, därav det centrala begreppet källkritik. Dock har sanningen aldrig varit det som driver en episk hjältesaga framåt - något som ofta syns i Hollywoodfilmer och annan populärkultur där historien smyckats och anpassats för att bäst tilltala publiken. Att historia ligger till grund för episka mästerverk är emellertid ingenting som uppstod med Hollywoodfilmernas födelse. Redan på medeltiden skall den norske konungen Sverre som dog i början av 1200 talet ha yttrat att ”lögnsagorna var de roligaste”[2]. Sverre var emellertid inte ensam om att uppleva lögnsagorna som de roligaste. Tidigare forskning hävdar att majoriteten av skolans elever delar hans uppfattning och föredrar sådan populärkultur framför gedigen historiedokumentation. Dilemmat med detta är att skolan ställer krav på att eleverna skall utveckla ett kritiskt tänkande och skapa sig en bild av mänsklighetens historia som är korrekt, någonting som kräver att man tar till sig tillförlitliga källor som olyckligtvis inte alltid uppfattas som särskilt roliga. Populärkulturen har emellertid inga krav på sig att vara historiskt korrekt, någonting som bidrar till historisk mytbildning hos vissa elever. Denna studie ämnar således öka förståelsen för hur lärare och elever förhåller sig till historiska källor och populärkultur som använder sig av en historisk bakgrund för att väva fiktiva berättelser. Studien bekräftar tidigare forskning gällande elever och lärares förhållningssätt till historia vad gäller historiska källor och populärkulturens historiska länkar[3]. Studien visar även att skillnaden i elever och lärares förhållningssätt i många fall kan leda till negativa resultat där elever tappar intresse för historia - likväl som att vissa elever finner lärarens breda historiska kunskap stimulerande. Slutligen redovisar studien, utifrån den empiriska data som samlats in med stöd från tidigare forskning varför populärkultur med historiskt tema är relevant för historieundervisning, samt hur denna populärkultur kan implementeras i undervisningen. [1] Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&amp;ar=0910&amp;infotyp=8&amp;skolform=21&amp;id=HI&amp;extraId= [2] Lönnroth (2006) Njals saga: 12 [3] Se rubrik: 2.3 Skillnaden mellan historiska källor och historiska länkar som historiska referenser.

This Master Thesis investigates how the Swedish Newspapers Expressen and DN are using sources and expertise in their portrayal of honour related violence. Which sources are they using, and in which way are these sources being used? 40 articles written between January 1 2017 – March 31 2018 have been chosen for a qualitative analysis step one. In the second step 10 articles have been chosen for a deeper analysis. In the third step three journalists have been interviewed about the articles they have been written in the subject honour-related violence. The method frame analysis have been used. The results of the qualitative analysis shows for example that it is many of the articles that have a strong dramaturgy, and that the use of emotive words are different in various type of articles. The study also shows that the use of sources and expertise are different in DN than in Expressen, and that the use of sources and expertis are remarkable different from other kinds of articles in journalism. / I denna magisteruppsats undersöks på vilket sätt de två svenska dags- och kvällstidningarna DN ochExpressen skriver om hedersrelaterat våld, vilka källor de använder sig av och på vilket sätt dessa källor används. 40 artiklar skrivna mellan 1 januari 2017 – 31 mars 2018 har valts ut för det första steget i studien. I det andra steget görs en djupare kvalitativ analys av 10 artiklar. I det sista steget genomförs intervjuer med tre journalister på de utvalda tidningarna som skrivit flera artiklar om hedersrelaterat våld. Analyserna har genomförts med hjälp av metoden gestaltningsanalys (framing). Studien visar bland annat att användningen av källor och expertis skiljer sig åt mellan tidningarna, att många artiklar lätt kan placeras i en dramaturgisk modell, och att förekomsten av värdeladdade ord har olika betydelse beroende på vilken typ av artikel som skrivs. Studien visar även att källor och expertis i skildrandet av hedersrelaterat våld, på många sätt skiljer sig markant från andra ämnen inom journalistiken.

This study examines how the archaeological finds from the medieval fortress Aranæs in Västergötland can confirm, change, add to, or contradict written sources regarding Aranæs and medieval fortresses in general. The study will focus on comparing medieval archaeological finds from Aranæs with written sources concerning medieval fortresses and Aranæs in order to find similarities or differences in the materials. The purpose of this essay is primarily to find out how archaeological finds can be linked to written sources to confirm potential events that may have taken place at Aranæs. This study also focuses on the role of archaeology in relation to written sources in order to study the everyday lives of our previous generations at medieval fortresses through the field of Medieval Archaeology. The primary historical written sources regarding Aranæs are the chronicle of Duke Erik and History of the Nordic peoples by Olaus Magnus which will be compared to three available archaeological reports concerning Aranæs. The various finds from Aranæs can together with written sources contribute with knowledge regarding a potential fire, military functions, care of animals, diet, religion, trade and economy, as well as remains of a previous fortress on the site.

For centuries, springs have played a significant role in our society as water supplies, reasons for where to settle down, and in folklore. There are different reasons why and where a spring forms, e.g. in what kind of soil it has its outflow. Geographic and geochemical surroundings have an influence on spring-water quality.For this project some of the springs in the Lagga perish, Knivsta municipality, Sweden, were selected for a closer study. Water samples were collected from springs for analysis. A short-term study was performed of temperature and conductivity changes during spring 2014. The investigated springs of this project were divided into four major groups according to their location in the landscape and their chemical properties: 1) springs that have their outflow in clay in valley bottoms, 2) springs that lie in the transition between glacial till soil and clay, 3) springs in till soil, and 4) springs in till soil with large boulders. Analyses show that the ion content in spring-water is higher in the valley than in the surrounding forest tills. Together with previous data it is shown that temperature and conductivity are more stable in the springs in the valley clay than in the uphill springs in till. / Källor har under århundraden spelat en viktig roll i människors liv genom behovet av vattenförsörjning, vid val av plats för att bosätta sig och inom folkloristiken. Källors förekomst styrs av var och hur de uppträder; t ex i vilken sorts jordart utströmningen sker. Den geografiska och geologiska närkemin påverkar källvattenkemin. I detta projekt undersöktes källor i Lagga socken, Knivsta kommun. Källvattenprover samlades in för analys av vattenkemin. En kort tidsserie under våren 2014 för temperatur och konduktivitet upprättades. Källorna delades in i fyra större grupper efter hur de ligger i landskapet och efter deras kemiska egenskaper: 1) Källor som kommer upp genom leran i dalgången, 2) källor som ligger i kanten av lerslätten, 3) källor som ligger i morän och 4) i storblockig morän. Efter analys visas att källor nära och i dalgången har högre jonhalt än de källor som ligger i moränen, uppe i skogarna. Vid en jämförelse med tidigare mätdata ser man att temperatur och konduktivitet är stabilare i källor som kommer ut i den leriga dalgången än i moränkällorna.

Denna uppsats syftar till att mäta hur ofta ämnen och muntliga källor förekommer. Två nyhetsförmedlare har undersökts. Den ena drivs via public service, Rapport, och den andra är ett kommersiellt företag, Tv4 Nyheterna. De två aktörernas resultat jämfördes för att kunna urskilja likheter och skillnader i hur de valde att utforma sina sändningar. Grundtanken som ledde till denna studie var att se om nyhetsförmedlarnas olika organisationer, historia och finansieringssystem leder till att vissa ämnen och muntliga källor tas upp mer eller mindre än i rivalens sändningar. Målet var att mäta, alltså att omvandla sändningarna till siffror som kan tolkas. Därför ansåg jag att en positivistisk infallsvinkel var lämplig. Därför valde jag kvantitavit innehållsanalys som metod. Själva kodningen genomfördes via ett kodschema som definierar de olika alternativen. Resultatet ger en bild av att likheterna mellan de två nyhetsförmedlarna är större än skillnaderna, men såklart existerar det skillnader. En av de kanske största skillnaderna mellan de två finns när man tittar på ämnesfördelningen under utrikesnyheter. Rapport, driven av public service, tar upp inrikesnyheter oftare än vad Tv4 Nyheterna gör. DettaPage 4 of 46är bara en av många skillnader. För att sammafatta, skulle jag vilja påstå att de olika finansieringssystemen leder vissa skillnader men det hela präglas ändå av enighet. / This study aims to measure how often news items and oral sources occur. Two news programs have been examined. One is operated via public service, Rapport, and the other is a commercial company, Tv4 Nyheterna. The results of the two were compared in order to be able to distinguish similarities and differences in how they choose to shape their programs. The idea that led to this study was to see if the news programs different organizations, history and funding systems lead to certain topics and oral sources being addressed more or less than in the rival's broadcasts. The aim was to measure, that is, to convert the broadcast into numbers that can be interpreted. Therefore, I considered a positivistic approach appropriate. Therefore, I chose quantitative content analysis as a method. The coding itself was performed via a code scheme that defines the various options. The result gives the impression that the similarities between the two news programs are greater than the differences, but of course there are differences. One of the perhaps biggest differences between the two is when you look at the distribution of topics under foreign news. Rapport, driven by public service, gives domestic news more space than what Tv4 Nyheterna does. This is just one of many differences. To sum up, I would like to say that the different financing systems lead to some differences, but the whole thing is still characterized by unity.

In a society where environmental noise is becoming a major health and economical concern, sound emissions are an increasingly critical design factor for vehicle manufacturers. With about a quarter of the European population living close to roads with heavy traffic, traffic noise in urban landscapes has to be addressed first. The current introduction of electric vehicles on the market and the need for sound systems to alert their presence is causing a shift in mentalities requiring engineering methods that will have to treat noise management problems from a broader perspective. That in which noise emissions need not only be considered as a by-product of the design but as an integrated part of it. Developing more sustainable ground transportation will require a better understanding of the sound field emitted in various realistic operating conditions, beyond the current requirements set by the standard pass-by test, which is performed in a free-field. A key aspect to improve this understanding is the development of efficient numerical tools to predict the generation and propagation of sound from moving vehicles. In the present thesis, a methodology is proposed aimed at evaluating the pass-by sound field generated by vehicle acoustic sources in a simplified urban environment, with a focus on flow sound sources. Although it can be argued that the aerodynamic noise is still a minor component of the total emitted noise in urban driving conditions, this share will certainly increase in the near future with the introduction of quiet electric engines and more noise-efficient tyres on the market. This work presents a complete modelling of the problem from sound generation to sound propagation and pass-by analysis in three steps. Firstly, computation of the flow around the geometry of interest; secondly, extraction of the sound sources generated by the flow, and thirdly, propagation of the sound generated by the moving sources to observers including reflections and scattering by nearby surfaces. In the first step, the flow is solved using compressible detached-eddy simulations. The identification of the sound sources in the second step is performed using direct numerical beamforming with linear programming deconvolution, with the phased array pressure data being extracted from the flow simulations. The outcome of this step is a set of uncorrelated monopole sources. Step three uses this set as input to a propagation method based on a point-to-point moving source Green's function and a modified Kirchhoff integral under the Kirchhoff approximation to compute reflections on built surfaces. The methodology is demonstrated on the example of the aeroacoustic noise generated by a NACA air inlet moving in a simplified urban setting. Using this methodology gives insights on the sound generating mechanisms, on the source characteristics and on the sound field generated by the sources when moving in a simplified urban environment. / I ett samhälle där buller håller på att bli ett stort hälsoproblem och en ekonomisk belastning, är ljudutsläpp en allt viktigare aspekt för fordonstillverkare. Då ungefär en fjärdedel av den europeiska befolkningen bor nära vägar med tung trafik, är åtgärder för minskat trafikbuller i stadsmiljö en hög prioritet. Introduktionen av elfordon på marknaden och behovet av ljudsystem för att varna omgivningen kräver också ett nytt synsätt och tekniska angreppssätt som behandlar bullerproblemen ur ett bredare perspektiv. Buller bör inte längre betraktas som en biprodukt av konstruktionen, utan som en integrerad del av den. Att utveckla mer hållbara marktransporter kommer att kräva en bättre förståelse av det utstrålade ljudfältet vid olika realistiska driftsförhållanden, utöver de nuvarande standardiserade kraven för förbifartstest som utförs i ett fritt fält. En viktig aspekt för att förbättra denna förståelse är utvecklingen av effektiva numeriska verktyg för att beräkna ljudalstring och ljudutbredning från fordon i rörelse. I denna avhandling föreslås en metodik som syftar till att utvärdera förbifartsljud som alstras av fordons akustiska källor i en förenklad stadsmiljö, här med fokus på strömningsgenererat ljud. Även om det aerodynamiska bullret är fortfarande en liten del av de totala bullret från vägfordon i urbana miljöer, kommer denna andel säkerligen att öka inom en snar framtid med införandet av tysta elektriska motorer och de bullerreducerande däck som introduceras på marknaden. I detta arbete presenteras en komplett modellering av problemet från ljudalstring till ljudutbredning och förbifartsanalys i tre steg. Utgångspunkten är beräkningar av strömningen kring geometrin av intresse; det andra steget är identifiering av ljudkällorna som genereras av strömningen, och det tredje steget rör ljudutbredning från rörliga källor till observatörer, inklusive effekten av reflektioner och spridning från närliggande ytor. I det första steget löses flödet genom detached-eddy simulation (DES) för kompressibel strömning. Identifiering av ljudkällor i det andra steget görs med direkt numerisk lobformning med avfaltning med hjälp av linjärprogrammering, där källdata extraheras från flödessimuleringarna. Resultatet av detta steg är en uppsättning av okorrelerade akustiska monopolkällor. Steg tre utnyttjar dessa källor som indata till en ljudutbredningsmodel baserad på beräkningar punkt-till-punkt med Greensfunktioner för rörliga källor, och med en modifierad Kirchhoff-integral under Kirchhoffapproximationen för att beräkna reflektioner mot byggda ytor. Metodiken demonstreras med exemplet med det aeroakustiska ljud som genereras av ett NACA-luftintag som rör sig i en förenklad urban miljö. Med hjälp av denna metod kan man få insikter om ljudalstringsmekanismer, om källegenskaper och om ljudfältet som genereras av källor när de rör sig i en förenklad stadsmiljö. / <p>QC 20170425</p>