Hållbart byggande och stadsutveckling är högaktuellt i fastighetsbranschen och allt fler aspekter faller in under begreppet hållbarhetsstrategi. Kan vi ta hänsyn till högt ställda energikrav, återanvända byggmaterial samtidigt som vi ska värna om den byggda miljön och den sociala hållbarheten. Syftet med uppsatsen har varit att ge en ökad förståelse och insyn i den problematik som kan uppstå men även de möjligheter vid renovering och användning av äldre kommersiella fastigheter. Metoden som använts är en fallstudie där kontorsfastigheten Gjuteriet har granskats. Denna kvalitativa studie har haft ett tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer med tre huvudteman: Hållbarhet & Livscykelkostnadsanalys, Affärsstrategi & Ekonomiska incitament och Värdeskapande för enskild aktör. Det teoretiska ramverket utgår från de tre huvudteman med återbruk av material, regelverk för energikrav och material, affärsstrategi, miljödifferentiering, STEEP-modell, vad är värde? och kulturvärden. Denna studies slutsats visar att det finns möjligheter att skapa mervärde i återbruk samt lyfta fram det affärsmässiga men samtidigt värna om kulturella värden i en äldre befintlig byggnad. De utmaningar som framkommit har innefattat ekonomiska aspekter och lagstiftning som ännu inte är riktade mot cirkulärt byggande. Byggbolag och regelverk behöver följa med i utvecklingen där det skapas nya arbetsmetoder mot hållbarhet gällande en mer flexiblare lagstiftningsprocess. / Sustainable construction and urban development are highly topical in the property industry and more and more aspects fall under the concept of sustainability strategy. Can we take into account high energy requirements, reuse building materials while at the same time protecting the built environment and social sustainability. The purpose of the essay has been to provide an increased understanding and insight into the problems that can arise but also the opportunities when renovating and using older commercial properties. The method used is a case study where the office property Gjuteriet has been examined. This qualitative study has had an approach in the form of semi-structured interviews with three main themes: Sustainability & Life Cycle Cost Analysis, Business Strategy & Economic Incentives and Value Creation for Individual Actors. The theoretical framework is based on the three main themes of reuse of materials, regulations for energy requirements and materials, business strategy, environmental differentiation, STEEP model, what is value? and cultural values. This study's conclusion shows that there are opportunities to create added value in reuse as well as highlight the business side but at the same time protect cultural values ​​in an older existing building. The challenges that have emerged have included financial aspects and legislation that is not yet directed towards circular construction. Construction companies and regulations need to follow the development where new work methods are created towards sustainability regarding more flexible legislation.

The master thesis discusses Swedish commercial real estate companies’ different influencesto divest real estate. Moreover, the master thesis will review which differences the companieshave based on company type, divided into; family-owned real estate company, operatingpartner, real estate fund and public company. The main purpose with this thesis is to describe, explain and summarize different factors thatare of importance for commercial real estate in Sweden in their divestment decisions and inaddition to shed light on the differences between the decision basis of different company types.This goal has been achieved through a combination of both a survey and semi-structuredinterviews. The master thesis research question is: How do Swedish companies within the transaction space consider their divestments? How aredecisions made and which factors affect divestments of commercial real estate in Sweden? / Magisteruppsatsen diskuterar svenska kommersiella fastighetsföretags olika anledningar tillatt avyttra fastigheter. Därutöver utreder magisteruppsatsen skillnader mellanfastighetsföretagen utifrån olika företagstyper, fördelade över familjeägt fastighetsbolag,operating partner, fastighetsfond och publika fastighetsbolag. Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva, förklara och sammanfatta olika faktorer som ärviktiga i beslutsgrunden till avyttringar för svenska kommersiella fastighetsbolag. Därutöveräven att belysa skillnader i bevekelsegrund beroende på bolagstyp. Målet har uppnåtts genomen kombination av enkät och intervjuer. Masteruppsatsens forskningsfråga är: Hur utvärderar svenska fastighetsbolag inom transaktion sina avyttringar? Med vilkenbevekelsegrund görs beslut och vilka faktorer påverkar avyttringar av kommersiella fastigheteri Sverige?

Till följd av digitaliseringens framfart förändras företags och medarbetares arbetssätt varpå nya krav ställs på kontors- och hyresavtalsutformningar. De krav som ställs idag kan sammanfattas med ett ord – flexibilitet. Den ökade efterfrågan på flexibla hyresavtal resulterar i en mängd förändringar på fastighetsmarknaden för kontor. Syftet med studien var att få en inblick i fastighetsägares och hyresgästers attityder gentemot flexibla hyresavtal för att kunna avgöra om det är fördelaktigt för parterna att använda sig utav flexibla hyresavtal jämfört med traditionella hyresavtal. Studien använde sig utav en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes medfastighetsägare, hyresgäster och branschrepresentanter. Studien visade att fastighetsägare och operatörer av flexibla kontorslokaler redan har börjat innovera nya koncept och produkter för att rätta sig efter kontorsmarknadens utveckling för att kunna tillgodose förändrade behov hos företagare. Trenden visar att antalet flexibla hyresavtal fortsätter att öka och därför bör fastighetsägare ha en affärsstrategi för detta.Den slutsats som kunde dras utifrån denna studie är att flexibla hyresavtal är fördelaktigt förbåda parter men att det krävs lite olika implementeringar för att det ska bli mer fördelaktigtför fastighetsägaren. Fastighetsägare som kan tillhandahålla en flexibel produkt som tarhänsyn till dagens attityder kommer troligtvis befinna sig i en starkare position påkontorsmarknaden på lång sikt. Studien visade att den ökade efterfrågan på flexibilitetgrundar sig i att traditionella hyresavtal inte tar hänsyn till den takt företag förändras idag.Vidare är det hög tid att reformera dagens hyresmodell och lagstiftning så att de passar dagensförändrade samhälle och möjliggör implementeringen av det flexibla hyresavtalet. Ökadflexibilitet i hyresmodellen skulle innebära att fastighetsägare kan bidra till ett mer effektivt resursutnyttjande och samtidigt ta hänsyn till hyresgästernas förändrade behov. / The way employees and companies work are changing. The progress of digitalisation iscreating new demands on the design of office and rental contracts. The tenants now require greater flexibility which has resulted in numerous changes to the real estate market for offices. A study was carried out to investigate the attitudes property owners and tenants have towards flexible leases. The purpose was to determine whether it is advantageous for both parties to use flexible leases compared to traditional leases. The study used a qualitative research method in which semi-structured interviews were conducted with property owners,tenants and representatives in the property industry. The study shows that property owners and operators of flexible office space have already begun to innovate new concepts and products in order to meet the changing needs ofbusiness owners. The trend indicates that the number of flexible leases continues to increase thus property owners should adapt accordingly. Furthermore, the study highlighted that flexible leases can be advantageous to both parties,but further implementations are required to also make it beneficial for the property owner.That being said, the property owners that can provide flexible contracts are likely to be in a stronger position in the long term. The study also suggested that traditional leases do not take into account companies' rate of change which subsequently explains the reason for the increased demand for flexibility. In addition, the current rental model and legislation must be reformed to suit today's changing society to enable the implementation of the flexible lease agreement. Increased flexibility inthe rental model would mean that property owners can contribute to a more efficient use of resources and simultaneously take into account the changing needs tenants' have.

Fastigheter identifieras av många som ett relativt illikvitt tillgångsslag vars information även ivissa avseenden kan anses vara opak för den öppna marknaden. Detta resulterar i långa ochkostsamma köp- och säljprocesser, där informationsasymmetrier mellan köpare och säljaremåste redas ut under en due diligence process. Fastighetsmarknaden präglas således av en delvisoönskad ineffektivitet orsakad av traditionella och konservativa processer. I en tid av storteknisk utveckling finner vi allt fler kreativa lösningar på problem vi tidigare inte mäktade medatt ta oss an. Blockchain har identifierats som en av de tekniker som potentiellt kan komma attförbättra såväl fastighetsmarknadens likviditet som transparens. Närmare bestämt diskuterarman en standardiserad informationshantering för fastigheter i form av digitala identiteter, menäven möjligheten att fragmentera ägandet och tillgängliggöra momentan handel viablockchainbaserade tokens. Dessa begrepp är ännu relativt outforskade och utgör såledesstudieämnet. Syftet med denna studie är därmed att redogöra för hur fastighetsmarknadenslikviditet- och transparensproblematik potentiellt kan avhjälpas genom ett fragmenterat ochtransparent fastighetsägande placerat på blockchain.Studiens akademiska förankring grundar sig i en omfattande litteraturstudie av begreppenlikviditet och transparens, men även bena ut betydelsen av due diligence och blockchain somhelhet. Resultatinsamlingen genomfördes via kvalitativa studier, där semistruktureradeintervjuer utgjorde mediet från vilken denna information insamlades. I studienidentifierades likviditet och transparens som två grundförutsättningar för en fungerande ocheffektiv marknadsplats. I fastighetsmarknaden finns det tydliga tecken på att problematiken gersig tillkänna i trögrörliga DD-processer och undanhållen informationen av hyresdata. Slutsatsenav studien kan sammanfattas som en brett överenskommen bild av potentialen hos såväl tokenssom digitala identiteter för att effektivisera marknaden och lösa dessa problem.Marknadsaktörerna menar dock att tekniken omges av för många orosmoln för att våga kastasig in med båda fötterna före. Med det sagt menar man inte att tekniken saknar framtid i branschen, snarare att fler tillämpade exempel samt ett tydligt ramverk för utförandet avtransaktioner i den nya marknadsmiljön måste bestämmas för att på så sätt etablera en trygghethos investerare. / Real estate is defined as a relatively illiquid asset, with a rather opaque and inaccessible flowof information. The result is long and costly acquisition and divestment processes, in whichinformational asymmetries is to be erased during the due diligence process. Real estate is thuscharacterized by a partially unwanted inefficiency caused by traditional and conservativeprocesses. However, in a time of rapid and extensive technological change, we seem to find anever-increasing amount of creative solutions to problems we previously could not manage.Among these alleged solutions we find blockchain, which by many has been identified as meanto improve both liquidity and transparency in real estate as an asset class. More specifically, thetopics of discussions have been digital identities and tokenization of real estate. Two termspossessing the potential to create standardized information management and fragmentedownership, which would enable instantaneous trade. These terms remain rather unchartedterritory and hence constitutes the subject of this study. The aim of this study is therefore todepict how the liquidity and transparency problems may be redressed by a fragmented andtransparent ownership structure placed on blockchain.The academic anchoring of the study is grounded in an extensive literature study aimed to definethe terms liquidity and transparency, but also define the meaning of due diligence andblockchain technology as a whole. The results were gathered through qualitative studies, inwhich semi-structured interviews constituted the instrument from which the information wascollected. The study identified liquidity and transparency as two cornerstones of a functioningand effective market. The evident problems related to liquidity and transparency in real estate,are to a great extent expressed via slow paced due diligence processes and non-disclosed rentalinformation. The study may be concluded as a broadly agreed upon view on the potential ofboth tokenization of real estate, as well as digital identities as effective means to enhanceliquidity and transparency. The respondents did however emphasize the current uncertaintyregarding blockchain as a severe hindrance for having enough confidence to whole-heartedly embrace the technology as a key element of the real estate market. With this being said, theydo not doubt its potential, rather inquiring an increased number of applied and successful usecases accompanied by a distinct regulatory framework for the conducting a transaction in thenew market environment. This would be an essential factor to instill the level of trust intransacting that investors require.

No description available.

Ansvarsbegränsningsklausuler används i rådgivningsavtal för att begränsa rådgivarens riskexponering för det fall klienten åsamkas skada till följd av rådgivningen. I vilken mån kan då sådana ansvarsbegränsningar upprätthållas i avtalet? För utreda rättsläget har uppsatsen utgått från en analys av vilka särskilda omständigheter domstolar inrymmer i sin oskälighetsbedömning av sådana avtalsvillkor vid en prövning enligt 36 § AvtL. Svaret på frågan har visat sig vara beroende av att försöka upprätthålla en balans mellan principen om avtalsfrihet och pacta sunt servanda, och domstolarnas behov av att motverka oskälighet i avtalsförhållandena. Utgångspunkten för bedömningen enligt 36 § AvtL har varit om ansvarsbegränsningen ansetts utgöra en rimlig riskavvägning mellan parterna. Traditionellt har hanteringen av ansvarsbegränsningar skett på det sätt varigenom grov vårdslöshet ovillkorligen har ansetts leda till genombrott av avtalsvillkoret. Resultatet blir då binärt eftersom ansvarsbegränsningen endast kan bedömas som giltig eller ogiltig. Av den anledningen möjliggör 36 § AvtL för en mer flexibel bedömning som anpassats efter omständigheterna i det enskilda fallet. Vilka omständigheter som kan beaktas vid riskavvägningen har blivit offentligt sedan ett skiljedomsavgörande mellan Profilgruppen och KPMG klandrats. Skiljenämndens hantering av den avtalade ansvarsbegränsningen och hur prövningen enligt 36 § AvtL kan gå till återkom under föregående år i prejudikatet NJA 2022 s. 354. Utredningen i uppsatsen har visat att avtalade ansvarsbegränsningar i rådgivningsavtal kan upprätthållas i den mån villkoret inte utgör en orimlig riskavvägning mellan avtalsparterna. Vid en sådan riskavvägning är en rådgivares befogade intresse av skydd mot vårdslösa misstag och förbiseenden av betydelse. För att avgöra om rådgivaren haft ett sådant befogat intresse av skydd ska vidare ett antal omständigheter inverka på bedömningen. Främst ska beaktas med vilken grad av oaktsamhet som rådgivaren utfört sitt uppdrag, liksom vilka försäkringsmöjligheter som båda avtalsparterna haft och vilket centralt åtagande som rådgivaren åsidosatt. Även ansvarsbegränsningens förhållande till rådgivarens arvode har visat sig inverka på bedömningen för om riskavvägningen mellan parterna ska anses som rimlig. / Limitations of liability are common features in contracts used by professional advisors to restrict the advisor's risk exposure in the event the advisor would be liable for damages incurred by the client as a consequence of the service rendered under the contract. The purpose of this paper is to analyze to what extent such provisions may be upheld. In order to analyze the legal position, this paper mainly focus on section 36 of the Contracts Act, which provides that a contract term or condition may be modified or set aside if such term or condition is unconscionable, and case law addressing which circumstances that are of relevance when applying section 36 of the Contracts Act. The analysis in this paper shows that the key issue is the balance between the interest of upholding the principle of freedom of contract, including pacta sunt servanda, and the interest of taking actions against unfair contract terms. The starting point when applying section 36 of the Contract Acts is to assess whether or not the limitations of liability are deemed to constitute a reasonable allocation of risk between the parties. The prevailing view has previously been that the provisions regarding limitations of liability may only be set aside in the event of wilful misconduct or gross negligence. As a consequence, such provisions have either been set aside in its entirety or upheld. However, when applying section 36 of the Contracts Act, all circumstances of relevance are to be considered on a case-by-case basis. The legal position in this regard have become somewhat clearer since an arbitral award involving Profilgruppen and KPMG was challenged and thus became public. The preceding year, in a different case, the Swedish Supreme Court rendered a ruling in a case referred to as NJA 2022 s. 354 where the claimant challenged provisions regarding limitations of liability based on section 36 of the Contracts Act. A conclusion in this paper is that the Supreme Court's ruling is consistent with, and was influenced by, the reasoning of the arbitral tribunal. The main conclusion in this paper is that provisions regarding limitations of liability which are used by professional advisors may be upheld to the extent they are not deemed to constitute an unreasonable allocation of risk between the parties. The professional advisor's interest of limiting its liability for damages in the event of errors and oversights must be considered and taking into account. However, an overall assessment must be made and all circumstances of relevance are to be considered. In particular, the extent of the advisor's negligence must be taken into account and it must be considered whether or 4 not the advisor has failed to perform a fundamental undertaking. It is also relevant to consider the parties' ability to take out an insurance policy. In addition, the analysis in this paper indicates that the fees payable to the advisor in relation to the limitations of liability are relevant to consider when determining if the allocation of risk between the parties is reasonable.

The real estate industry is one of the global sectors that have a strong relation to economic growth, where the commercial real estate (CRE) market has a significant impact in financial stability. Commercial real estate has several unique features that characterize the asset. Some of these are the stable cash flow, the stable demand and the low volatility, which contributes to the underlying value. However, the industry is considered to be illiquid due to the lack of transparency in its transactions, such as in commercial leasing, where trust in the commercial leasing processes and between an CRE owner and their tenants has been lacking. Nowadays, there are an increased number of actors involved in these processes, both from the tenant side and the owner side, to decrease the information asymmetries between both sides. This has complicated the market, leading to information loss in the communication pathways. Blockchain is viewed to be a disruptive innovative technology that will revolutionize the real estate industry with several applications, such as tokenization, smart contracts and digital identities. In previous research, blockchain has been studied as a financial approach and how it relates to real estate as a legal instrument and as an application on the transaction market to increase transparency and liquidity. The aim of this thesis is to investigate how blockchain can be applied in the commercial real estate leasing market from an CRE owner perspective. In order to answer the research questions and the research aim, the study took form of a qualitative research, with an inductive approach. The collected data was collected through a literature review and through semi-structured interviews with relevant actors for the research aim. The results illustrate that blockchain can be applied in the leasing processes for commercial real estate owners through tokenization, smart contracts and digital identities. In particular, the ability to store and validate information has been the major argument for implementing the technology as the market is in an acclimatizing position, where traditional analog business processes are shifting towards being increasingly digital. / Fastighetsbranschen är en av de globala sektorerna som har en stark korrelation till ekonomisk tillväxt, där den kommersiella fastighetsmarknaden har en betydande inverkan för finansiell stabilitet. Kommersiella fastigheter har flera unika egenskaper som kännetecknar tillgången. Några av dessa är det stabila kassaflödet, den stabila efterfrågan och den låga volatiliteten, vilket bidrar till det underliggande värdet. Dock anses branschen vara illikvid på grund av bristande transparens i dess transaktioner, exempelvis inom kommersiella uthyrningar, där förtroendet för de kommersiella uthyrningsprocesserna och mellan fastighetsägare samt deras hyresgäster har varit bristande. Nuförtiden finns det ett ökat antal aktörer involverade i dessa processer, både från hyresgästen och från hyresvärden, för att minska på informationsasymmetrin mellan båda sidor. Detta har komplicerat marknaden, vilket har lett till att information försvinner via kommunikationsvägarna. Blockkedjan anses vara en innovativ teknik som kommer att revolutionera fastighetsbranschen med dess applikationer, där tokenisering, smarta kontrakt och digitala identiteter utgör några av dessa. I tidigare forskning har blockkedjan studerats som ett finansiellt verktyg och hur tekniken relaterar till fastigheter som ett rättsligt instrument, men även som en applicering på transaktionsmarknaden, i syfte att öka transparensen samt likviditeten. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur blockkedjan kan tillämpas på den kommersiella uthyrningsmarknaden ur ett ägarperspektiv. För att kunna besvara forskningsfrågorna och syftet har avhandlingen strukturerats som en kvalitativ studie, med ett induktivt tillvägagångsätt. Empirin samlades in från en litteraturstudie samt genom semi-strukturerade intervjuer med relevanta aktörer i marknaden. Resultatet visar att blockkedjan kan appliceras i de kommersiella uthyrningsprocesserna ur ett ägarperspektiv genom tokenisering, smarta kontrakt och digitala identiteter. I synnerhet har teknikens egenskap att kunna lagra och validera information på ett säkert och förtroendegivande sätt varit det viktigaste skälet till att implementera tekniken då marknaden befinner sig i en acklimatiserande fas, där traditionella analoga affärsprocesser skiftar till att bli alltmer digitala.

Bakgrund: Branschen för tunga kommersiella fordon har historiskt verkat i en relativt mogen kontext, där värdeerbjudandet kretsat kring inkrementella förbättringar av förbränningsmotorn. Ett ökat behov av hållbara transporter och nya framväxande teknologier gör nu inträde i branschen vilket skapar en disruptiv affärskontext som sätter sedan länge rådande affärsmodeller och strategier ur spel. För att som etablerad aktör i branschen förbli relevant krävs anpassning. Med begränsade resurser måste nya investeringar balanseras med behovet av att vårda den dagliga verksamheten. Genom att beakta centrala avvägningar kan övergången hanteras. Syfte: Denna studies syfte är att med ett explorativt förhållningssätt bidra till ökad förståelse för hur etablerade företag inom branschen för tunga kommersiella fordon hanterar en disruptiv affärskontext, genom att se till de centrala avvägningar som behöver göras för att klara av omställningen till ett disruptivt affärslandskap. Metod: Studien har antagit en kvalitativ forskningsstrategi med en fallstudiedesign. Den vetenskapliga inriktningen är realism och studien har en abduktiv forskningsansats. Datainsamling har skett genom 11 semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. Studiens analysmetod är tematisk analys. Slutsats: Branschen för tunga kommersiella fordon är i starten av disruptiv innovation vilket leder till en disruptiv affärskontext. Etablerade aktörer därinom behöver anpassa sig för att vidhålla dess relevans i branschen och långsiktigt överleva som företag. Vid denna anpassning finner studien att etablerade aktörer kan lära av gårdagen, planera för morgondagen och agera idag genom att se till de centrala avvägningarna: Driva eller drivas av efterfrågan, Resursallokering och portföljutformning, Modulariseringsstrategi, Företagets inblandning med externa parter, Rollen som OEM i det framtida transportekosystemet. Samtliga avvägningar påverkar etablerade aktörers förmåga att hantera en disruptiv affärskontext både positivt och negativt och måste beaktas av etablerade aktörer som anpassar sig till disruptiv innovation. / Background: The industry for heavy commercial vehicles has historically operated in a relatively mature context, where the value proposition has revolved around incremental improvements of the internal combustion engine. An increased need for sustainable transport and new emerging technology is now entering the industry, which creates a disruptive business context that puts longstanding business models and strategies out of play. In order for incumbents in the industry to remain adequate, adapting is required. With limited resources, new investments must be balanced with the need of nurturing the day-to-day operations. By taking key trade-offs into account the transition can be managed. Purpose: The purpose of this study is to contribute with an exploratory approach to a greater understanding of how established companies in the heavy commercial vehicle industry handle a disruptive business context, by looking at the key trade-offs that need to be considered to cope with the transition to a disruptive business landscape. Methodology: The study has been conducted with a qualitative research strategy and case study design. The research approach is realism, and the study has an abductive research approach. The gathering of empirical data has been conducted through 11 semi-structured interviews and document studies. The study has utilised a thematic analysis. Conclusion: The industry for heavy commercial vehicles is at the start of disruptive innovation, which leads to a disruptive business context. Incumbents need to adapt to maintain their relevance in the industry and survive as a company in the long term. With this adaptation, the study finds that incumbents can learn from yesterday, plan for tomorrow and act today by looking to the following key trade-offs: Drive or driven by demand, Resource allocation and portfolio design, Modularisation strategy, The company's involvement with external parties, The role as OEM in the future transport ecosystem. All trade-offs affect the ability of established players to handle a disruptive business context both positively and negatively and must be considered by incumbents who adapt to disruptive innovation.

Recent years have seen an unprecedented uptake in electric vehicles, driven by the global push to reduce carbon emissions. At the same time, intermittent renewables are being deployed increasingly. These developments are putting flexibility measures such as dynamic load management in the spotlight of the energy transition. Flexibility measures must consider EV charging, as it has the ability to introduce grid constraints: In Germany, the cumulative power of all EV onboard chargers amounts to ca. 120 GW, while the German peak load only amounts to 80 GW. Commercial operations have strong incentives to optimize charging and flatten peak loads in real-time, given that the highest quarter-hour can determine the power-related energy bill, and that a blown fuse due to overloading can halt operations. Increasing research efforts have therefore gone into real-time-capable optimization methods. Reinforcement Learning (RL) has particularly gained attention due to its versatility, performance and realtime capabilities. This thesis implements such an approach and introduces FleetRL as a realistic RL environment for EV charging, with a focus on commercial vehicle fleets. Through its implementation, it was found that RL saved up to 83% compared to static benchmarks, and that grid overloading was entirely avoided in some scenariosby sacrificing small portions of SOC, or by delaying the charging process. Linear optimization with one year of perfect knowledge outperformed RL, but reached its practical limits in one use-case, where a feasible solution could not be found by thesolver. Overall, this thesis makes a strong case for RL-based EV charging. It further provides a foundation which can be built upon: a modular, open-source software framework that integrates an MDP model, schedule generation, and non-linear battery degradation. / Elektrifieringen av transportsektorn är en nödvändig men utmanande uppgift. I kombination med ökande solcellsproduktion och förnybara energikällor skapar det ett dilemma för elnätet som kräver omfattande flexibilitetsåtgärder. Dessa åtgärder måste inkludera laddning av elbilar, ett fenomen som har lett till aldrig tidigare skådade belastningstoppar. Ur ett kommersiellt perspektiv är incitamentet att optimera laddningsprocessen och säkerställa drifttid. Forskningen har fokuserat på realtidsoptimeringsmetoder som Deep Reinforcement Learning (DRL). Denna avhandling introducerar FleetRL som en ny RL-miljö för EV-laddning av kommersiella flottor. Genom att tillämpa ramverket visade det sig att RL sparade upp till 83% jämfört med statiska riktmärken, och att överbelastning av nätet helt kunde undvikas i de flesta scenarier. Linjär optimering överträffade RL men nådde sina gränser i snävt begränsade användningsfall. Efter att ha funnit ett positivt business case förvarje kommersiellt användningsområde, ger denna avhandling ett starkt argument för RL-baserad laddning och en grund för framtida arbete via praktiska insikter och ett modulärt mjukvaruramverk med öppen källkod.

There has been an increase in the carbon dioxide (CO2) emissions in the last 3 decades. A large share of these emissions is produced by the transport sector. In 2010 alone, global transport accounted for 7 GtCO2 eq and approximately 23% of total energy-related CO2 emissions. In order for the decarbonisation of the transport sector, one of the most important strategies is to reduce the use of fossil fuels. Fossil fuel consumption can be reduced by rolling out more battery electric vehicles (BEVs) on public roads. This is one of the methods by which the concept of electromobility is promoted. In order to increase the share of EVs, many countries have implemented different policies that promote the electrification of the transport sector. With respect to freight transport, electric commercial vans are one of the feasible choices.  This Master thesis involves a quantitative study which focus on the “total cost of ownership” (TCO) of light commercial vehicles (LCVs). Two diesel vans currently used in Curitiba, Brazil were selected - the Sprinter van by Mercedes-Benz and the Master van by Renault. In addition, their electric counterparts were also chosen; in conjunction, a sensitivity analysis with respect to fuel prices and annual distance driven was conducted. The results showed that the TCO of the electric LCVs is around 1.6 to 1.7 times higher than their diesel versions. As far as the two van model types were concerned, the Mercedes-Benz Sprinter had a higher TCO than the Renault Master over the chosen vehicle lifetime for both the diesel and electric versions, with the difference around 7.5% for the diesel versions and approximately 13% for the electric versions.  Based on the results of the TCO study, possible economic policies and fiscal instruments were recommended with regards to light commercial freight transport for Curitiba. / Det har skett en ökning av koldioxidutsläppen (CO2) under de senaste 3 decennierna. En stor del av dessa utsläpp produceras av transportsektorn. Bara 2010 svarade, global transport för 7 GtCO2 ekvivalenter och cirka 23% av de totala energirelaterade koldioxidutsläppen. För att avkolning av transportsektorn är en av de viktigaste strategierna att minska användningen av fossila bränslen. Fossil bränsleförbrukning kan minskas genom att rulla ut fler elektriska fordon (EF) på allmänna vägar när det gäller transportsektorn i allmänhet. Detta är en av metoderna som begreppet elektromobilitet främjas. För att öka andelen elbilar har många länder genomfört olika policyer som främjar elektrifiering av transportsektorn. När det gäller godstransport, är elektriska kommersiella lastbilar och skåpbilar två av de möjliga valen.  Detta examensarbete involverar en kvantitativ studie som fokuserar på “totala ägandekostnaderna” (TÄK) för lätta nyttofordon. Två dieselbilar som för närvarande används i Curitiba, Brasilien valdes - Sprinter-skåpbilen från Mercedes-Benz och Master-skåpbilen av Renault. Dessutom valdes deras elektriska motsvarigheter; i samband med detta genomfördes en känslighetsanalys avseende bränslepriser och årlig körd distans. Resultaten visade att T för elektriska LCV är cirka 1.6 till 1.7 gånger högre än deras dieselversioner. När det gäller de två typerna av skåpbilar hade Mercedes-Benz Sprinter en högre TCO än Renault Master under den valda fordonstiden för både diesel - och elektriska versioner, med skillnaden cirka 7.5% för dieselversionerna och cirka 13% för de elektriska versionerna.  Baserat på resultaten av TCO-studien rekommenderades möjlig ekonomisk politik och finanspolitiska instrument när det gäller lätt kommersiell godstransport för Curitiba.