Conflicts have been present in the eastern Democratic Republic of Congo (DRC) for many decades. The demand for the country's natural resources in combination with unstable state power and the presence of armed groups are the reasons why sexual and gender-based violence (SGBV) has continued to petrify the local communities. It is used as a systematic weapon to terrorize, humiliate, and intimidate civilians and to destroy communities and families. The aim of this study is thus to investigate the conditions for reproduction of SGBV in DRC as well as its individual and structural consequences. The results of this literature study are analyzed based on the following theoretical approaches: doing gender, toxic masculinity and “the established and the outsiders”. The study, with an integrative approach, shows that there are numerous consequences both for the women and the society, including for example fistulas, gunshot wounds, death, anxiety, depression, rejection, and stigmatization. The results also show that the efficiency depends, among other things, on how culturally integrated the sexual violence is and that it is allowed to reproduce due to gender norms. The violence has unifying effects on members of the armed groups where hypermasculine characteristics are rewarded. Overall, it can be stated that the situation is complex and SGBV is a destructive element in the conflict. The violence is a consequence of prevailing structures while contributing to their maintenance. The study therefore contributes with knowledge about the driving factors behind sexual violence in war and shows the importance of gender norms in its reproduction. / I östra Demokratiska republiken Kongo (DRK) har konflikter varit närvarande i många decennier. Konflikten om landets naturresurser, i kombination med en instabil statsmakt och närvaron av beväpnade grupper är anledningen till att användandet av sexuellt våld fortsatt lamslå lokalsamhällen. Det används som ett systematiskt vapen för att terrorisera, förödmjuka och skrämma civila och för att splittra samhällen och familjer. Syftet med studien är att förstå och förklara vilka faktorer som reproducerar brukandet av sexuellt våld som ett vapen i krig samt dess individuella och strukturella konsekvenser. Detta görs genom en litteraturstudie och resultaten analyseras utifrån följande teoretiska begrepp: att göra kön, toxisk maskulinitet samt etablerade och outsiders. Litteraturstudien, som har ett integrativt förhållningssätt, visar att det finns många konsekvenser både för kvinnor och samhället: fistlar, skottskador, död, ångest, depression, exkludering och stigmatisering är några exempel. Resultaten visar också att effektiviteten bland annat beror på att det sexuella våldet är djupt rotat i kulturen i DRK och reproduceras av rådande könsnormer. Våldet har förenande effekter på medlemmar av de beväpnade grupperna där hypermaskulina egenskaper premieras. Sammantaget kan det konstateras att situationen är komplex och det sexuella våldet är ett mycket destruktivt inslag i konflikten. Våldet är en konsekvens av rådande strukturer samtidigt som det bidrar till upprätthållandet av dem. Studien bidrar därför med kunskap om de drivande faktorerna bakom sexuellt våld i krig samt visar på könsnormers betydelse för reproduktionen av det.

<p>En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:</p><p>Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?</p><p>Vad förmedlar innehållet i bilderna?</p><p>Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?</p><p>Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. Vi har använt oss av semiotisk och retorisk bildanalys. Resultaten visar att vinnarbilderna som representerar det bästa inom bildjournalistiken visar ett begränsat antal teman, krig, sociala problem och fattigdom samt naturkatastrofer. De flesta bilderna är från Asien och framförallt Mellanöstern. Bilderna är negativt laddade och människorna på bilderna visar oftast sorg och lidande.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks. Interventioner, förebyggande interventioner och legitimerandet av desamma är kopplat till begrepp som suveränitet och auktoritet men också till internationella lagar och universella normer samt motiven bakom interventionerna.</p><p>Ett av de stora dilemman som uppstår kring förebyggande interventioner är valet mellan att bryta mot de internationella politiska normerna och skadan av ett passivt förhållningssätt mot mänskligt lidande. I dagens internationella samhälle skulle det kunna finnas ett normativt utrymme för förebyggande interventioner under förutsättning att motiven bakom interventionen värderas högre än argumenten mot den förebyggande interventionen. Avsaknaden av en tydlig suverän auktoritet, allmänt giltiga och accepterade motiv och ett legalt utrymme gör att det är svårt att finna en normativ yta för förebyggande interventioner i det internationella samhället. Trots en ökad positiv retorik från FN rörande förebyggande interventioner, samt att interventioner blivit alltmer accepterade, vilket inte var fallet bara femtio år tillbaka, saknar förebyggande interventioner fortfarande en allmängiltig legitimitet och acceptans.</p> / <p>The objective of this thesis is to study the normative space and scope for pre-emptive interventions in the international society of today. Interventions are defined as part of a broader political strategy aimed at changing the actual course of actions within a specific sovereign country against that country’s official will. Further, are pre-emptive interventions distinguished from non-pre-emptive interventions by the latter’s reactive character. Through a concept analysis are different types of intervention and the arguments for the legitimacy of different intervention policies studied. In the following normative analysis different arguments for the legitimacy of interventions are positioned against each other, and thereby the space and scope for pre-emptive interventions is examined. Interventions, pre-emptive interventions and the legitimacy thereof, are connected to concepts of sovereignty and authority, as well as international law, universal norms and the motives behind the interventions.</p><p>One of the main dilemmas considering pre-emptive interventions is the choice between breaking international political norms, and the damage of doing nothing and passively watching ongoing human suffering. Today’s international society would have a space and scope for pre-emptive interventions provided that the motives behind the intervention are considered more valid than the arguments against the same policy. The lack of an obvious international authority, general valid and acceptable motives, and a legal space for pre-emptive interventions, make it difficult to find legitimate grounds and a normative space and scope for them. In spite of an increasingly positive rhetoric by the UN on pre-emptive interventions, among other examples, pre-emptive interventions remain a general notion of legitimacy and acceptance.</p>

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna: Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008? Vad förmedlar innehållet i bilderna? Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna? Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. Vi har använt oss av semiotisk och retorisk bildanalys. Resultaten visar att vinnarbilderna som representerar det bästa inom bildjournalistiken visar ett begränsat antal teman, krig, sociala problem och fattigdom samt naturkatastrofer. De flesta bilderna är från Asien och framförallt Mellanöstern. Bilderna är negativt laddade och människorna på bilderna visar oftast sorg och lidande.

The media is not only a source of entertainment, it is also a way to better understand ourselves and a means to shape our identities. The purpose of different types of communication are never neutral, there is always a discourse and an underlying meaning at work. By continually portraying women as stereotypical characters, the patriarchal discourse is reproduced and perpetuates an unequal view of women in society. It is possible to reconstruct the hegemonic male domination and representation is key if there is a change to be had in this area. Thus, it is of utter importance to create productions that showcase a vast variety of social and gender roles. The purpose of this essay is to analyse female representation in visual media with a primary focus on women’s history, exemplified by how gender is created by female characters in the miniseries Fröken Frimans krig. The analysis has a basis in multimodal critical discourse analysis as well as critical narrative analysis, and also takes into consideration Mulvey’s theories on the male gaze. The theoretical framework is based on poststructural feminist theory with an aim to deconstruct notions of what constitutes a woman and a man.

Varför har FN inte kunnat erkänna våldtäkt som ett krigsbrott? Denna studie har ägnats åt att upplysa användning av våldtäkt och andra former utav sexuella övergrepp under krig och dess konsekvenser för utsatta kvinnor. Studien har tillämpat en kvalitativ och litterär metod. Den största delen av materialet har tagits ur diverse artiklar, dokument och tidsskrifer. Uppsatsen upplyser kvinnors rättigheter inom den internationella arenan och studien ifrågasätter varför Förenta Nationerna (FN) har dröjt (ca.50 år) med att identifiera våldtäkt som ett krigsbrott inom internationall lagstiftning. Första delen av uppsatsen kommer att presentera de underliggande teorierna som preciserar konceptet sexuellt övergrepp och mer djupgående, också förklara anledningar bakom anvädning av våldtäkt, därav begränsa dess anvädning inom krigsförhållanden. Andra delen av uppsatsen sätter fokus på termen våldtäkt och dess utveckling inom den juridiska ramen. Den behandlar folkrätt, och framhäver även orsaker till FN’s svaghet och svårighet att kunna erkänna, inte bara våldtäkt som ett krigsbrott, utan också andra frågor som är problematiska för FN att kunna hantera. Eftersom begreppet ’våldtäkt’ är relativt brett, faller det både under kvinnors rättigheter och i sin tur under mänskliga rättigheter. Av denna anledning kommer uppsatsen att ta upp de möjliga anledningar om varför det har dröjt för FN, men också dess svårighter, att kunna erkänna anvädning av våldtäkt som ett vapen inom krig. Tredje delen av uppsatsen tar upp några av de möjliga problem som är ohanterliga för FN, bland annat kulturella skillnader och individuella åsikter mellan medlems staterna, vilket medför brist på konsensus. Uppsatsen ifrågasätter även om kvinnors rättigheter är del av mänskilga rättigheter. Utöver det kommer även uppsatsen resonera kring FN’s dilemma att kunna särskilja sin roll som ett mellanstatligt och transnationellt organ. Och sist men inte minst kommer suveräniteten, som varje stat har rätten till att erhålla, att diskuteras. Denna punkt kommer att klargöra den oenighet som förekommer mellan medlems staterna, vilket ännu än gång har resulterat i det dröjsmål som uppstått i att kunna indentifiera våldtäkt som ett krigsbrott. / Why haven’t the UN been able to recognise rape as a weapon of war? The thesis enlightens the usage of rape in war and the consequences this has brought on women who have been subjected to rape. The bulk of the information is taken from various articles, documents and journals and the method used is of a qualitative nature. The thesis sheds light upon women’s rights in the international arena and questions why it took so long (almost 50 years) for the United Nations (UN) in addressing rape as a war crime within international law. The first part of the thesis will present various theories that elucidate the word sexual violence and more accurately ‘rape’ in the context of war. The second part generates the judicial part that will depict the difficulty for the international community to address rape as a war crime within international law. Furthermore the thesis takes the approach in presenting obstacles faced by the UN, within the framework of human rights, to handle delicate issues such as rape and sexual violence. Since rape is, to a large extent, complicated and a broad concept, and since it falls under the category of women’s rights and under human rights, the thesis will explain reasons behind the dawdling and the hurdles faced by the UN in accepting rape under the category of war crime. The third part of the thesis will present possible predicaments that are unmanageable for the UN. Some possible issues that the thesis has touched upon, is cultural diversity and differing opinions among the member states which has resulted in lack of consensus. Furthermore, the study will present the notion of women’s rights, and question if they are part of human rights. The thesis will also discuss the dual role of the UN and its struggle for the past decade to uphold its role both as an intergovernmental as well as a transnational body. Lastly the thesis will enlighten sovereignty that each state must enjoy. Sovereignty has resulted in lack of agreement among the member states which again has caused delay in recognising rape as a war crime.

Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhälle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverän stats gränser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner från icke-förebyggande genom dess preventiva karaktär. Utifrån en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och ställs olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks. Interventioner, förebyggande interventioner och legitimerandet av desamma är kopplat till begrepp som suveränitet och auktoritet men också till internationella lagar och universella normer samt motiven bakom interventionerna. Ett av de stora dilemman som uppstår kring förebyggande interventioner är valet mellan att bryta mot de internationella politiska normerna och skadan av ett passivt förhållningssätt mot mänskligt lidande. I dagens internationella samhälle skulle det kunna finnas ett normativt utrymme för förebyggande interventioner under förutsättning att motiven bakom interventionen värderas högre än argumenten mot den förebyggande interventionen. Avsaknaden av en tydlig suverän auktoritet, allmänt giltiga och accepterade motiv och ett legalt utrymme gör att det är svårt att finna en normativ yta för förebyggande interventioner i det internationella samhället. Trots en ökad positiv retorik från FN rörande förebyggande interventioner, samt att interventioner blivit alltmer accepterade, vilket inte var fallet bara femtio år tillbaka, saknar förebyggande interventioner fortfarande en allmängiltig legitimitet och acceptans. / The objective of this thesis is to study the normative space and scope for pre-emptive interventions in the international society of today. Interventions are defined as part of a broader political strategy aimed at changing the actual course of actions within a specific sovereign country against that country’s official will. Further, are pre-emptive interventions distinguished from non-pre-emptive interventions by the latter’s reactive character. Through a concept analysis are different types of intervention and the arguments for the legitimacy of different intervention policies studied. In the following normative analysis different arguments for the legitimacy of interventions are positioned against each other, and thereby the space and scope for pre-emptive interventions is examined. Interventions, pre-emptive interventions and the legitimacy thereof, are connected to concepts of sovereignty and authority, as well as international law, universal norms and the motives behind the interventions. One of the main dilemmas considering pre-emptive interventions is the choice between breaking international political norms, and the damage of doing nothing and passively watching ongoing human suffering. Today’s international society would have a space and scope for pre-emptive interventions provided that the motives behind the intervention are considered more valid than the arguments against the same policy. The lack of an obvious international authority, general valid and acceptable motives, and a legal space for pre-emptive interventions, make it difficult to find legitimate grounds and a normative space and scope for them. In spite of an increasingly positive rhetoric by the UN on pre-emptive interventions, among other examples, pre-emptive interventions remain a general notion of legitimacy and acceptance.

Uppsatsen utforskar relationen mellan Karin Boyes Astarte och T.S. Eliots The Waste Land, särskilt med avseende på modernistisk tematik och med avstamp i tidigare forskning som kommenterat relationen mellan verken, främst Gunilla Domellöfs och Caroline Hauxs. Analysen omfattar den senares upptäckt att ”Det öde landskap som skrivs fram hos Eliot existerar dolt och outsagt i Astarte.” Verken jämförs med avseende på: Skildringen av den moderna staden; Krig, trauma, våld och utvecklingsskepticism; Den ofruktbara masskulturen; (Naturens, Guds och Kärlekens död); Verkens mytkomplex; Psykoanalytiska perspektiv på gemenskap, behov och begär. Uppsatsen innehåller även en sammanställning av likheter mellan episoderna som utspelar sig mellan Viola och Hill i Astarte och mellan maskinskriverskan och kontoristen i The Waste Land. Undersökningen bekräftar betydande beröringspunkter mellan verken vad gäller såväl tematik som de positioner författarna intar – det gäller utvecklingsskepticismen, masskulturen (där Astarte i högre utsträckning intresserar sig för handel och konsumtion), samt fruktbarhetsförlusten med avseende på Naturen, Gud och Kärleken. Myter har en betydelsefull roll i båda verken. I Astarte är Gudinnan/belätet Astarte i och för sig närvarande, men hon fyller inte sina ursprungliga funktioner. Undersökningen identifierar nya tolkningsmöjligheter gällande Astartes potentiella roll, kopplade till våld och skydd. På ett övergripande plan finns en korsställning mellan verken, där det som utgör The Waste Lands förgrund tenderar att blottas genom sprickor i ”Astartesamhällets” fasad, genom Boyes didaktiska exposéer, samt vid kritisk läsning. Den sammanlagda effekten av dessa aspekter är att Eliots ödeland – den levande döden – är mer av en tydlig referenspunkt än något dolt och outsagt i Astarte.

Transnational population migration is a multifaceted phenomenon that has been shaping human history and continues to shape the world today. War and conflict are among the major drivers of forced migration. The full-scale war waged by Russia on Ukraine on 24 February 2022 caused an unprecedented mass migration of the Ukrainian population with millions of refugees scattered across Europe. This study explores migration decisions, education strategies, and experiences of Ukrainian wartime refugees with school-aged children in Sweden. Taking a qualitative approach and following the sociological tradition of the French sociologist Pierre Bourdieu, the study examines what considerations determined the families’ decisions to leave Ukraine and seek refuge in Sweden; how the families navigate the Swedish school system and perceive the changes in their children’s education trajectories caused by the war and migration; and how various forms of the families’ capital shape the children’s migration and education trajectories in wartime. Data collection involved 20 qualitative in-depth semi-structured interviews with parents of school-aged children who left Ukraine after 24 February 2022 and at the time of data collection, were living in Sweden. The findings reveal the following: (1) migration decisions of the families were driven by the perceived immediate threat to life and physical integrity for some, and by the increasing uncertainty caused by the war for others; (2) their routes to Sweden were to a great extent determined by the earlier accumulated social capital in the form of personal contacts, but also by work-related arrangements, and by random volunteers encountered in other European countries; (3) at the time of heading to Sweden, the country was widely perceived by the families as a child-friendly destination; (4) the families’ practices of navigating the Swedish school system appear to depend on the volume and composition of their capital and can be categorised as the Proactive, the Reliant, and the Oblivious; (5) the families’ perceptions of the changes in their children’s education trajectories caused by the war and migration are characterised by ambivalence leading to some of the children’s “double schooling” in Sweden and in Ukraine as the families struggle to establish and/or maintain their social standing in both countries. The study is among the first to explore the migration decisions and experiences of Ukrainian refugees in the context of Russia’s full-scale war against Ukraine, and, to the best of our knowledge, the first to explore the experiences of Ukrainian refugee families of Swedish schools. It adds to the existing body of literature on the forced migration and education of refugee children by shedding light on the lived experiences of transitioning from one education system to the other at a time of war and uncertainty.

Israel have been a particularly war-ridden state, since its inception in 1948 the Israelis had already fought five different wars in its first 30 years of existence. This essay aims to investigate the cause of two of these wars that had both been fought with Egypt. The 1967 six-days war and the Yom-Kippur war of 1973.To try and answer this question this essay uses Stephen Van Everas stability theory which tries to explain how states act when presented with a first move advantage. The study concludes that the main causes of these wars was hasty and truncated diplomacy combined with a lucrative first-strike advantage. The six-day war started as a result of Egyptian posturing turned to dreams of conquest and the Yom-kippur as a result of bitter resentment for the new status quo and total lack of diplomatic negotiations.