Syftet med detta arbete är att studera den mer eller mindre medvetna litteraturkanon som skapas genom lärares val av litteratur i undervisningen inom svenskämnet för årskurs 7–9 och gymnasieskolan. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning som en grund för läromedels- och antologianalys av de verk som svensklärarna nämnde i enkäten. Studien visar att svensklärarnas texturval påverkas av olika faktorer såsom läromedel, antologier, tillgänglighet, kollegor, internet samt egna erfarenheter och kunskap. Läromedelsförfattare och antologiredaktörer har en stor makt över svenskämnet och litteraturundervisningen då deras val och preferenser resulterar sedan i ett texturval som används i svenska skolorna. Dessutom tyder studien på att lärare bidrar till att skapa en informell klassrumskanon genom de skönlitterära verk som väljs ut och som inte ingår i antologier eller läromedel. / The purpose of this work is to study the, more or less conscious, canon of literature that is created through teachers' choice of literature in teaching within the Swedish subject for grades 7–9 and upper secondary school. In order to achieve the purpose, a survey was conducted as a basis for teaching aids and anthology analysis of the works mentioned by the Swedish teachers in the survey. The study shows that the Swedish teachers' text choices are influenced by various factors such as teaching aids, anthologies, accessibility, colleagues, the internet and their own experiences and knowledge. Teaching aids writers and anthology editors have a great power over the Swedish subject and literature teaching as their choices and preferences then result in a text choice used in Swedish schools. In addition, the study suggests that teachers contribute to creating an informal classroom canon through the fiction works selected and not included in anthologies or teaching aids.

Syftet med vår undersökning är att skapa kunskap om hur representativt litteratururvalet är och vilka författare som inkluderas i läromedel i svenska 2. Vi analyserar hur författarna framställs och hur inkluderandet av dem legitimeras. Genom detta menar vi att man kan få syn på den tänkta elevgrupp läromedlen vänder sig till och vilka som exkluderas genom litteraturen och språket.  Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys och en kritisk diskursanalys av tre olika läromedel i svenska 2. För att undersöka hur representativt urvalet är har vi kategoriserat författarna utifrån kön och härkomst, och utifrån detta genomfört en kvantitativ uträkning. Genom en diskursanalys har vi sett på författarporträtten i läromedlen och analyserat det språk som brukas i legitimerandet av dem. Vi har genomfört vår analys genom Magnus Perssons (2008) uppsättning av legitimeringsfrågor och Christian Dahls (2015) röstbegrepp. För att inkludera vikten av elevers igenkänning och identitetsskapande har vi använt oss av Malmgrens (1986) begrepp subjektiv förankring och Smidts (1989) begrepp subjektiv relevans. Vårt resultat påvisar att det finns en skillnad mellan hur kvinnliga och manliga, samt europeiska och utomeuropeiska, författare legitimeras och ges utrymme, vilket ligger i linje med tidigare forskning. De manliga författarna ges betydligt mer plats, och beskrivs ofta genom starkare legitimering som fokuserar på framgångsfaktorer. Kvinnliga författare förekommer mer sällan och framställs också ofta med fokus på framgångsfaktorer, men genom svagare legitimering. Enbart fyra utomeuropeiska författare inkluderas i de tre läromedlen, varav tre från USA och en från Kina. Vårt resultat visar således att det utifrån igenkänningsfaktorer sker en exkludering av elever som inte innefattas av den rådande normen.

Text in Afrikaans / Die (NG) kerk in Suid-Afrika bevind haar aan die begin van 'n nuwe millennium in 'n oorgangstydperk. Die NG Kerk se aandeel aan die sonde van apartheid hou verband met haar legitimering van die apartheidsideologie. Ten opsigte van laasgenoemde het sy 'n apartheidsteologie verkondig, ten spyte van die ernstige vermanings wat ook vanuit eie geledere gemaak is. Die lot van noodlydendes in die land hou grootliks verband met die gevolge van apartheid. Hierdie studie wys op die noodsaaklikheid dat die kerk in die konteks van noodlydendes weer haar diakonale rol moet nastreef. Die studie ondersoek die transformasiekrag van die metafoor as integrerende deel van die denk- en taalsisteem van die mens. Die bewuswees van teenstellings tussen die toegepaste en nie-toegepaste onderskeidinge binne die betekenis van die gebruikte woord is verantwoordelik vir die spanning wat daar in die metaforiese woordgebruik bestaan. Laasgenoemde bied die metafoor 'n dinamiese krag. Die prediker kan as kreatiewe metafoorskepper die metafoor in prediking aanwend. Sodoende kan gelowiges geaktiveer word om voetewassers te word en kan die diakonale kerk profetieses die bevryding van nood verkondig. Die (NG) kerk in Suid-Afrika bevind haar aan die begin van 'n nuwe millennium in 'n oorgangstydperk. Die NG Kerk se aandeel aan die sonde van apartheid hou verband met haar legitimering van die apartheidsideologie. Ten opsigte van laasgenoemde het sy 'n apartheidsteologie verkondig, ten spyte van die ernstige vermanings wat ook vanuit eie geledere gemaak is. Die lot van noodlydendes in die land hou grootliks verband met die gevolge van apartheid. Hierdie studie wys op die noodsaaklikheid dat die kerk in die konteks van noodlydendes weer haar diakonale rol moet nastreef. Die studie ondersoek die transformasiekrag van die metafoor as integrerende deel van die denk- en taalsisteem van die mens. Die bewuswees van teenstellings tussen die toegepaste en nie-toegepaste onderskeidinge binne die betekenis van die gebruikte woord is verantwoordelik vir die spanning wat daar in die metaforiese woordgebruik bestaan. Laasgenoemde bied die metafoor 'n dinamiese krag. Die prediker kan as kreatiewe metafoorskepper die metafoor in prediking aanwend. Sodoende kan gelowiges geaktiveer word om voetewassers te word en kan die diakonale kerk profetieses die bevryding van nood verkondig. / At the beginning of the new millennium, the Dutch Reformed Church in South Africa finds itself in a transitional period. The part the Dutch Reformed Church played in the sin of apartheid, can be directly ascribed to the legitimizing of the apartheid ideology. With reference to the above, the church preached an apartheid theology, in spite of serious warnings from within its own ranks. The misery of the 'suffering humanity' in our country is a direct result of apartheid. This study highlights the immense importance resting upon the Dutch Reformed Church to once again fulfil its diaconal role with reference to those who suffer. This study investigates the transformation power of the metaphor as integral part of the cognitive- and language systems of the human being. The awareness of the implied contradictions between the applied and non-applied parts in the meaning of the word creates a tension in metaphorical speech. The latter endows the metaphor with a dynamic power. The preacher may then apply creative metaphors in the sermon. He is therefore a creator of the metaphor. The effective use of the metaphor in preaching will enable him to empower his audience to be servants like Jesus. The effective use of metaphors in preaching will help to activate believers and will assist the diaconal church in relaying its prophetic message of salvation to those who suffer. Through the active conduct and unity of the church, those who suffer experience the salvation of the living Christ. This study implies that the preacher should approach the text from his own experience, combined with an existentional knowledge of the needs of the people in need, to the text. The study highlights the creative role of the preacher as creator of the metaphor, and the activation of believers in the context of those who suffer, so that the church may fulfill its diaconal role. / Practical Theology / D.Th. (Practical theology)

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgångspunkt från en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgångspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssätt som ett verktyg för social utveckling i samhället. För att kunna göra detta har jag försökt sätta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsättningarna för undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har används.  Undersökningen är gjord på en nyetablerad så kallad växtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mångkulturell förort till Stockholm. De metoder jag har använt mig av har varit deltagande observationer av musiklärare i den dagliga musikundervisningen på en nyetablerad El Sistema-skola samt av så kallades VänsDays, musikträffar med fika för El Sistema-familjer på onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog. Litteraturgenomgången innehåller en historisk översikt om El Sistema, musik i skolan och musikpedagogisk idéhistoria. Vidare ingår också litteratur om didaktik, musikundervisning och interkulturell kompetens. El Sistema påtalar vikten av tid, kontinuitet och kontakt som tre nyckelfaktorer för framgångsrik undervisning. Musikundervisning i grupp, samspel och körsång samt att bygga upp en god föräldrakontakt är av stor betydelse för både den sociala och musikaliska utvecklingen i ett integrationssyfte.  Några faktorer som skiljer El Sistema från den traditionella kommunala Musik- och Kulturskolan har också berörts.   Resultatet av studien visar vid en analys med Varköys syfteskategorier att musikundervisning inom El Sistema framför allt fokuserar på  idén om musikens fostrande funktion. I undervisningen finns även idén om musik som medel för bildning och idén om musik som skapande individ tydligt representerad i studiens empiri. Musikundervisning i El Sistema ses som ett medel till något snarare än som ett mål i sig självt samtidigt som det finns en tydlig målsättning att nå en hög musikalisk nivå. / The overall aim of this study is to investigate how music education in El Sistema works as a social tool, based on a newly established El Sistema -school in a suburb of Stockholm. My starting point was to investigate the El Sistema approach as a tool for social development in the community. To do this I have tried to put myself in the underlying ideas to El Sistema and conditions for teaching. The study is based on a qualitative research method in which observations with low structure, participant observation and a semi-structured interview has been used. The survey was conducted on a newly established so-called nucléo, (center of education) within El Sistema, Sweden, in a multicultural suburb of Stockholm. The methods I have used have been participating observations of music teachers in their daily music instruction at a newly established El Sistema-school and so-called VänsDays, music meetings and refreshments for El Sistema-families on Wednesdays and a semi-structured qualitative interview with an El Sistema-teacher. The literature review provides a historical overview of El Sistema, music in schools and music educational history of ideas. Furthermore, it also includes literature on didactics, music education and intercultural competence. El Sistema comments on the importance of time, continuity and contact as three key factors for successful teaching. Music education in group interaction and choral singing and to build a good parental contact is of great importance for both social and musical development of an integration order. What separates El Sistema from the traditional communal Music and Arts School has also been affected. The result of analysis performed by Varköy´s purpose categories to music education within El Sistema mainly focuses on ​​the idea of ​​music's educational function. In teaching, there is also the idea of ​​music as means of formation and the idea of ​​music as a creative individual clearly represented in the study's empirical data. Music education in El Sistema is seen as a mean to something rather than as an aim in itself. At the same time there is a clear objective to achieve a high musical level.

Text in Afrikaans / Die (NG) kerk in Suid-Afrika bevind haar aan die begin van 'n nuwe millennium in 'n oorgangstydperk. Die NG Kerk se aandeel aan die sonde van apartheid hou verband met haar legitimering van die apartheidsideologie. Ten opsigte van laasgenoemde het sy 'n apartheidsteologie verkondig, ten spyte van die ernstige vermanings wat ook vanuit eie geledere gemaak is. Die lot van noodlydendes in die land hou grootliks verband met die gevolge van apartheid. Hierdie studie wys op die noodsaaklikheid dat die kerk in die konteks van noodlydendes weer haar diakonale rol moet nastreef. Die studie ondersoek die transformasiekrag van die metafoor as integrerende deel van die denk- en taalsisteem van die mens. Die bewuswees van teenstellings tussen die toegepaste en nie-toegepaste onderskeidinge binne die betekenis van die gebruikte woord is verantwoordelik vir die spanning wat daar in die metaforiese woordgebruik bestaan. Laasgenoemde bied die metafoor 'n dinamiese krag. Die prediker kan as kreatiewe metafoorskepper die metafoor in prediking aanwend. Sodoende kan gelowiges geaktiveer word om voetewassers te word en kan die diakonale kerk profetieses die bevryding van nood verkondig. Die (NG) kerk in Suid-Afrika bevind haar aan die begin van 'n nuwe millennium in 'n oorgangstydperk. Die NG Kerk se aandeel aan die sonde van apartheid hou verband met haar legitimering van die apartheidsideologie. Ten opsigte van laasgenoemde het sy 'n apartheidsteologie verkondig, ten spyte van die ernstige vermanings wat ook vanuit eie geledere gemaak is. Die lot van noodlydendes in die land hou grootliks verband met die gevolge van apartheid. Hierdie studie wys op die noodsaaklikheid dat die kerk in die konteks van noodlydendes weer haar diakonale rol moet nastreef. Die studie ondersoek die transformasiekrag van die metafoor as integrerende deel van die denk- en taalsisteem van die mens. Die bewuswees van teenstellings tussen die toegepaste en nie-toegepaste onderskeidinge binne die betekenis van die gebruikte woord is verantwoordelik vir die spanning wat daar in die metaforiese woordgebruik bestaan. Laasgenoemde bied die metafoor 'n dinamiese krag. Die prediker kan as kreatiewe metafoorskepper die metafoor in prediking aanwend. Sodoende kan gelowiges geaktiveer word om voetewassers te word en kan die diakonale kerk profetieses die bevryding van nood verkondig. / At the beginning of the new millennium, the Dutch Reformed Church in South Africa finds itself in a transitional period. The part the Dutch Reformed Church played in the sin of apartheid, can be directly ascribed to the legitimizing of the apartheid ideology. With reference to the above, the church preached an apartheid theology, in spite of serious warnings from within its own ranks. The misery of the 'suffering humanity' in our country is a direct result of apartheid. This study highlights the immense importance resting upon the Dutch Reformed Church to once again fulfil its diaconal role with reference to those who suffer. This study investigates the transformation power of the metaphor as integral part of the cognitive- and language systems of the human being. The awareness of the implied contradictions between the applied and non-applied parts in the meaning of the word creates a tension in metaphorical speech. The latter endows the metaphor with a dynamic power. The preacher may then apply creative metaphors in the sermon. He is therefore a creator of the metaphor. The effective use of the metaphor in preaching will enable him to empower his audience to be servants like Jesus. The effective use of metaphors in preaching will help to activate believers and will assist the diaconal church in relaying its prophetic message of salvation to those who suffer. Through the active conduct and unity of the church, those who suffer experience the salvation of the living Christ. This study implies that the preacher should approach the text from his own experience, combined with an existentional knowledge of the needs of the people in need, to the text. The study highlights the creative role of the preacher as creator of the metaphor, and the activation of believers in the context of those who suffer, so that the church may fulfill its diaconal role. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / D.Th. (Practical theology)

The purpose of this essay is to examine how the adventure is accomplished as a project, and how this is vindicated, through science or by other means. The scientists of today are not seen as adventurers or heroes, at least not as they used to, but this image lives on as a sort of role or social institution, that can be used by anyone and in any purpose. These roles could be seen as a type of rules for the modern adventurer, and act both as a limit or a possibility. This essay compares two North Pole travelers, Ola Skinnarmo and Salomon August Andrée. / Denna uppsats syfte är att undersöka hur man genomför äventyret som ett projekt och hur detta legitimeras, genom vetenskap eller på annat sätt. Vetenskapsmännen ses idag inte som äventyrare eller hjältar, i alla fall inte på samma sätt som förr, men den bilden lever kvar i form av en "rollbeskrivning" eller en sorts "social institution" som kan användas av vem som helst och i alla möjliga syften. Dessa"rollbeskrivningar"skulle kunna ses som en sorts "spelregler" för dagens moderna äventyrare och verka både begränsande och möjliggörande. I uppsatsen jämförs två polarfarare, Ola Skinnarmo och Salomon August Andrée, och deras respektive expeditioner.

Den internationella kunskapsmätningen PISA får en allt större uppmärksamhet och betydelse inom den skolpolitiska debatten i Sverige. I studien undersöks betydelsebildningen kring PISA-fenomenet inom den svenska lärarprofessionen och de subjektspositioner som konstrueras i den diskursiva kampen om betydelse, både inom lärarprofessionen och i relationen till politiken. De subjektspositioner som framträder diskuteras i relation till den kollektiva självbilden och lärarnas professionsidentitet. Detta har undersökts genom en diskursanalys av artikulationer i de lärarfackliga förbundens tidningar; Lärarnas tidning och Skolvärlden. Undersökningen har fokuserat på framställningen kring presentationen av PISA 2012 utifrån en tidsperiod mellan november 2013 och april 2014, där materialet består av artikulationer kring tecknet PISA i 21 olika texter. Analysen visar att det inte finns någon entydighet i betydelsebildningen. PISA-resultaten används både för att legitimera och dislegitimera skolpolitik, samtidigt som relevansen ifrågasätts i relation till en metodologisk och dekontextuell problematik. Resultaten visar också att det finns en antagonistisk dimension i relationen till politiken och i den diskursiva kampen kring betydelse. Vidare konstrueras tre olika subjektspositioner i form av den utsatta och pressade läraren, läraren som syndabock och den aktiva och kämpande läraren. Studien får betydelse genom att synliggöra de konflikter som finns kring betydelsebildningen av PISA och i relationen till politiken, men även genom att visa hur lärarnas självbild och professionsidentitet konstrueras i relation till PISA-fenomenet. Detta kan föranleda ytterligare studier kring diskursiva förskjutningar kring betydelsebildningen och vilken betydelse PISA-fenomenet får i relation till lärarnas professionsprojekt.

The purpose of this study is to examine the media coverage of a police shooting in Bagarmossen, Stockholm. According to the news the police claimed it was an act of self-defense as a man fired a gun at them which is why the man was shot to death, but a month later stated that the man had not even been armed. The following study seeks to analyze the differences and similarities between articles published before and after the modified information. It also examines social actors present and how the media portrays them. We applied discourse analysis on sixteen news articles to answer our research questions. The prominent differences we found were in the portrayals of the incident and the most protrusive social actors in­volved. Before the police changed their state­ment, the man shot dead was portrayed as a criminal with deviant behavior. After the changed statement, the media portrayed him as a family man with strong ties to his hometown. The police were another social actor in our study, portrayed before the changed statements as efficient with a strong work ethic. After, the police were por­trayed as dishonest and lacking severely in their communica­tion as a legitimate authori­ty. One of the similarities found before and after the changed statement was the pres­ence of the local community as a social actor and its significance for the news media's portrayal of the incident.

Läsningen i dagens skola påverkas av såväl internationella kunskapsmätningar som normer av kritiska förhållningssätt i en utsträckning som utmanar skönlitteraturens roll för skolans värdeutvecklande uppdrag. Ämnesplanen för svenska i gymnasieskolan motiverar läsning som läsfärdighetsträning, kritisk läsning såväl som inlevelsefull läsning, vilket innebär en komplex litteraturundervisning. Forskning har dessutom visat att lärare saknar kunskap om litteraturdidaktiska förhållningssätt och deras uttryck i skolans verksamhet. Tidigare forskning har i hög grad studerat legitimeringen av skönlitteraturens roll i skolan, men har i begränsad utsträckning utforskat legitimering av läsning och föreställningar om skönlitterär läsning som färdighet. Mot denna bakgrund studerar detta arbete läromedlet Svenska impulser för gymnasieskolans kurser i svenska 1, 2 och 3. För att synliggöra läromedlets didaktiska potential studeras litteratursyner och legitimeringar av litteraturläsning samt hur detta relaterar till läsning i en vidgad digital textvärld. Den didaktiska potential som analysen synliggör är ett studieinriktat motiv som legitimerar läsning efter det centrala innehållet i ämnet samt efter en tänkt målgrupps akademiska och intellektuella intresse. Det finns inslag av olika litteratursyner, men analysen visade att även om läromedlet ibland relaterar till elevernas egna erfarenheter och textvärldar bjuds de samtidigt till att ta del av ett litterärt kulturarv och mer traditionella textvärldar. Läromedlet är användbart för att arbeta systematiskt med kursernas innehåll och ger överlag mer utrymme åt kritisk läsning och läsning som läsfärdighetsträning än inlevelsefull läsning. Läromedlet är i mycket begränsad utsträckning anpassat till en vidgad digital textvärld. Det skapar vissa möjligheter för en social eller interaktiv läsning, men läromedlet främjar snarare en koncentrerad och inlevelsefull läsning av traditionell skönlitteratur. / Reading in today’s school is influenced by international assessments as well as norms of critical approaches to a degree that challenges the role of fictional literature in the value-developing mission of the school. The curriculum for the subject of Swedish in upper secondary school motivates reading to develop literacy, critical reading and empathetic reading, which imply a complex literary education. Research has further shown that teachers lack awareness of literary-didactical approaches and their place in the educational practice. Research on the subject has studied the legitimation of literature in school, but not so much legitimation of reading and approaches fictional reading as a competence. To this background this essay study the learning material Svenska impulser for the courses of Swedish 1, 2 and 3 for upper secondary school. To make visible the didactic potential of the material its views on literature and legitimation of fictional reading is studied and how this relates to reading in a widened digital text-world. The didactic potential that the analysis make visible is an academic motif that legitimate reading based on the curriculum of the subject and based on the students supposed academic and intellectual interest. There are examples of different views of literature, but the analysis showed that although the material sometimes relates to the students own experiences and text-worlds, they are invited to take part in a literary heritage and more traditional text-worlds. The material is useful to work systematic with the courses content and generally gives more room for critical reading and literacy enhancing reading than it gives empathetic reading. The material is to a very limited degree customized for a widened digital text-world. It offers some possibilities for social or interactive type of reading and rather promotes a concentrated and empathetic type of reading based in traditional literature.

This is a study of how knowledge producing actors, like professors of economics, ecological economics and investigators at public institutions, portray the monetary system in general and fractional reserve banking specifically. The methodology of Political Discourse Analysis, with focus on argumentation and legitimisation, is used to identify and compare how different actors portray the monetary system. The outcome shows that there exist competing knowledge discourses that are diametrically different in how they define keywords and describe the relation between the monetary system, societal power relations and environmental impact. Some important concepts under academic debate include the origin of money, which actor (the state or commercial banks) controls the money supply and seigniorage (money issuer’s revenue), if private banks really are intermediaries and multiply central bank money, and if interest-bearing money is a cause of socioecological unsustainability. By critically analysing the moral norms within knowledge discourses that otherwise might be naturalised as portraying ‘facts’ or ‘truth’, this thesis helps identify needs for further research – especially regarding how the financial system can be better adapted for socioecological sustainability.