The aim of this thesis is to study how self presentations and reflexive writing work as displaying identity in the school context. In the curriculum from 1994 and the current curriculum (GY11) for the Swedish upper secondary school, identity making is central in how the subject Swedish  is defined. It is through language and different media the student will strengthen her individual and cultural identity. The material consist of students’ texts, inspirational texts and an assignment from the national test 2008 in the subject Swedish from upper secondary school. I examine how these texts provide a context for the student's own self presentation. I see this as a situation of interaction between the school as an institution and students’ writing. The study is discourse analytical where self presentations produced within the school are linked to a societal and historical context, based on theories on reflexivity and modernity, communication and enterprise culture and individualization/subjectivity and power. The methodological tools are primarily drawn from Systemic Functional Grammar and Narrative analysis. The results indictate a clear interaction when it comes to content as well as form between self presentation / life story and the construction of the assignment and the inspirational texts that the school provides. The discursive practice has great impact on the students’ own stories about themselves, and shows how the students handle the the discursive framework and the prerequisite provided from the school. The study's main contribution to school and writing research is to show how this is carried out.

This is a rhetorical study of Swedish feminist erotic short stories. The purpose is to investigate what kind of identification possibilities are offered to readers and if these are presented or influenced by the male gaze and normative gender perceptions. The male gaze is a concept based on men having the dominant perspective on sexuality and is the one whose needs are to be met in mainstream pornography and erotica. Through a narrative analysis we seek to examine characters, settings, plot, themes and rhetorical functions in the artefacts. To broaden the analysis, focus is placed on examining if and how a male and/or female gaze are presented in the short stories and coexists with a feminist gaze. The interest is to understand how these gazes affect the identification possibilities for readers. A feminist perspective should mean that the influence of the male gaze decreases sharply, right? The results show that a feminist gaze and perspective can contribute to broaden identification possibilities, but that it is not quite as manifested as one might think. The results also show that it is difficult to write feminist erotic short stories without letting the text be influenced by normative gender perceptions and the dominance of the male gaze.

I denna uppsats jämförs det interna narrativets utveckling hos Apg 8:4-15:35 i en läsning av ursprungstexten såsom den presenteras i B2000 med det utökade narrativet såsom det presenteras i Codex Bezae (D). Apg 8:4 tar vid efter att Stefanos stenats och vid 15:35 har apostlamötet i Jerusalem ägt rum och Paulus missionsresor börjar.  Genom att göra denna jämförelse går det att se OM och i sådanafall i vilken utsträckning Codex Bezae påverkar förståelsen av det interna narrativet. I denna uppsats undersöks även olika möjligheter i den pågående debatten kring den narrativa enheten hos Lukasevangeliet och Apostlagärningarna. Detta genom att undersöka vilken "sida" i debatten (enhetligt eller ej enhetligt narrativ) som till störst del stödjs av det undersökta narrativet i Apg. De två olika sidorna i debatten representeras av Robert C. Tannehill respektive Richard R. Pervo. Respektive forskares resonemang kring de verser som behandlas inom denna uppsats ställs motvarandra.

Tidigare forskning har visat på att övergången från studier till yrkesliv är en kritisk period där övergångschock kan förekomma. Detta har visat sig gälla även psykologer tidigt i karriären. Det saknas däremot en djupare förståelse kring övergången hos PTP-psykologer i Sverige. Denna studie syftade till att undersöka psykologers berättelser om övergången från studier till första tiden inom professionen och vad som karaktäriserar dessa berättelser. De 15 deltagarna, en man och 14 kvinnor, rekryterades via PTP-samordnare/-rektorer, sociala medier och privata kontakter. Studien genomfördes med en textbaserad datainsamling där materialet, som bestod av livshändelsekalender (LHC) och guidande frågor, skickades via post. Rådata analyserades med en narrativ analysmetod, inspirerad av Labov och Waletzkys indelning av berättelsers delelement. Därefter skapades prototypberättelser som är ett verktyg för att skapa sammanfattningar som blir jämförbara med det fenomen som undersöks. Slutligen skapades fem prototypberättelser utifrån gemensamma kontextuella omständigheter samt vad övergången i övrigt präglades av. Däribland psykiska ohälsa, sociala förändringar och tidigare erfarenhet av yrket. Prototypberättelserna kallas “Arbetslivets labyrint,” “En uppförsbacke,” “Den inre resan,” “Rustad och redo” och “Det sociala skiftet.” Analysen visar på att övergångschock även gäller psykologer i Sverige samt hur den påverkas av organisatoriska omständigheter och bristande eller fungerande socialt stöd. Sammanfattningsvis tycks förklaringen till motgångar flyttas från en själv till kontexten och omständigheterna. Hos samtliga deltagare har övergångschocken avtagit och i de flesta fall gått över, vilket tyder på att psykologers övergång från studier till yrkesliv är en kritisk men avgränsad period. / Previous research has shown that transitioning from studies to working life is a critical period, where the concept of transition-shock can appear. This can also be applied to early-career psychologists. However, there is a need for deeper understanding of the transition for psychologists in training in Sweden. The aim of this study was therefore to investigate psychologists’ stories about the transition from studies to the first years in practice and what characterized these stories. The 15 participants, one man and 14 women, were recruited via PTP-coordinators/-principals, social media platforms and private contacts. The study was conducted by a text-based data collection, consisting of a life history calendar (LHC) and guiding questions, which were sent by post. The data was analyzed with a narrative method, inspired by Labov and Waletzkys’ research on the narratives’ different components. Thereafter prototype stories were made, which is a tool to make the studied phenomenon comparable. Five prototype stories were then created from shared contexts and other circumstances, such as mental health, social changes and work-experience. These are called “The work-life labyrinth,” “The uphill,” “The inner journey,” “Equipped and ready” and “The social shift.” The analysis indicate that transition-shock applies to psychologists in Sweden with the influence of organizational contexts and social support. In summary, the explanation for the setbacks are switched from the individual to the context and circumstances. For all participants, the transition-shock has decreased or passed over, which indicates that psychologists’ transition from studies to working life is a critical yet limited period.

The objective of this study is to investigate what the narrative of The Martyrdom of Saints Perpetua and Felicitas (Passio Sanctarum Perpetuae et Felicitatis), read in english translation by Herbert Musurillo, seeks to persuade its reader about, and how. The study takes a theoretical starting point in professor Ross S. Kraemer’s critical perspective on ancient narratives about women as sources not necessarily communicating historical truths and actualities of real women in the ancient world, but are more likely to be narratives consciously constructed by male authors using female characters as rhetorical tools to discuss or explore differing subjects such as gender and identity. Through the method of narrative criticism and reader-response criticism this study answers the following research questions: how are women being described in the narrative of The Martyrdom of Saints Perpetua and Felicitas, and what function(s) do these descriptions of women have in the narrative of The Martyrdom of Saints Perpetua and Felicitas?  The study shows that women are described as either weak feminine mothers or, according to Greco-Roman antique conceptions of gender and sexuality, a masculine male, transformed from a former state of femininity and motherhood. The descriptions are closely tied to the bodies of the women and there is a clear hierarchy where the masculine martyr is ascribed a higher status with a point of view closely related to that of God’s. The descriptions of women have both ideological and theological functions as a way to discuss questions regarding power, motherhood and masculinity. The hierarchy between the characters functions as a rhetorical tool to exemplify what can stand in the way for christians to seek martyrdom, which in the perspective of the narrative is the way someone, through her body and masculine behaviour in the face of torture and sexual humiliation, can communicate the truth about God’s power to the assembled crowds of onlookers. Contrary to previous studies, this study shows that the text communicates ascetic tendencies towards its readers concerning motherhood and are not to be interpreted as a celebration of women or femininity. The descriptions of women functions as a way to demonise the empire - but not the empire's perspective on gender. This is also a contrast to previous feminist studies of the text. The masculine male transformed from a former phase of femininity and motherhood is the exception that proves the rule about the perception of female weakness and lower status in power. The text appropriates the gender power order and the Greco-Roman ancient construction of gender and sexuality to ascribe the martyrs and God the true power. The rhetoric of female weakness being transformed in to masculine strength, self-restraint and body control through the works of God, functions to convince readers about the narratives ideological perspective and message about the martyrs being the true rulers. The motive is that the antagonist, the empire, the main masculine power in the world, is defeated and proven to be false through submissive feminisation.

Den här studien syftar till att undersöka vilka figurationer om rösträtten, rösträttsbäraren och icke rösträttsbäraren som framkommer i samtal med barn. En vägledande fråga för studien har varit att lyfta barns röster i egenskap av att de dels är exkluderade från att delta i rösträtten, dels för att det finns en avsaknad av barns egna röster inom forskning om rösträtten. För att belysa den generativa kraft som figurationer besitter presenteras inledningsvis historiska figurationer om barn och barndom. Tillsammans med den svenska rösträttens historia agerar de etablerade figurationerna grund för den kommande analysen och diskussionen. För att finna vilka figurationer som återfinns genomfördes intervjuer med 13 barn. Intervjuerna strukturerades i enlighet med en dialogisk intervjumetod. Intervjuerna generade fem texter i novellformat där barnens figurationer om rösträtten, rösträttsbärare och icke rösträttsbärare framträder. Texterna som är skapade av mig utgör studiens resultat och analys. Analysen visar på att majoriteten av barnen tar fasta på figurationer där den vuxne agerar rösträttsbärare och barnet agerar en icke rösträttsbärare. Ett fåtal av barnen talade om egenskaper, mer eller mindre, lämpade för att inneha rösträtt. Egenskaper som både barn och vuxna kan besitta.

Reklam har genom tiderna utvecklats från att vara övervägande argumenterande text till att påsenare år ha en mer berättande ansats, särskilt med framväxten av videoreklam. Socialamedier har lockat många företag att flytta sin reklam från traditionella medier till socialamedier på grund av den ökande användningen. Samtidigt som företag söker sig till socialamedier gör även allmänheten det, där ibland barn. Att urskilja reklam från annat innehåll pådessa plattformar har visat sig vara särskilt utmanande för barn. Mot denna bakgrund syftardenna studie till att undersöka skillnader och likheter i Kevin Bangs TikTok-videor med fokuspå deras berättarstrukturer. Studien analyserade tio videor, fem samarbetsvideor och fem av Kevin Bangs egna videor.Detta gjorde vi med hjälp av aktantmodellen, Hey You See So och plott. Studiens resultatindikerar att videorna följer liknande berättarstrukturer med några få distinkta skillnader. Detär även tydligt att hans samarbetsvideor inte går att separera från hans egna videor, främst pågrund av att det inte finns tydliga säljarargument. / Advertising has evolved over time, transitioning from predominantly persuasive text to adopting a more narrative approach in recent years, especially with the rise of video advertising. Social media has enticed many companies to shift their advertising from traditional media to social platforms due to the increasing user engagement. Simultaneously, as businesses migrate to social media, so does the public, including children. Distinguishing advertisements from other content on these platforms has proven to be particularly challenging for children. Against this backdrop, this study aims to examine differences and similarities in Kevin Bang's TikTok videos, focusing on their narrative structures.  The study analyzed ten videos, comprising five collaboration videos and five of Kevin Bang's own videos. This analysis was conducted using the actantial model, Hey You See So, and plot. The results of the study indicate that the videos follow similar narrative structures with only a few distinct differences. It is also evident that his collaboration videos cannot be easily distinguished from his own videos, primarily due to the absence of a clear selling point.

Uppsatsen har gjort i syfte att undersöka porträtteringen av kvinnliga antagonister samt protagonister i två Disneyfilmer för att se om porträtteringen skiljer sig filmerna emellan. De filmer som varit aktuella för undersökningen har varit Snövit och de sju dvärgarna (1937) samt Trassel (2010). Materialet har analyserats utifrån representationsteori med nedstamp i stereotyper, genus samt mise-en-scéne inom animation. De valda metoder för analysen är en narrativ samt semiotisk analys där karaktärernas handlingar samt utseende tolkats för att sedan jämföras. Antagonisterna och protagonisterna från båda filmerna porträtteras likadant och har liknande narrativa funktioner, där antagonisten är kontrasterande och binär gentemot protagonisten som ses som filmens normala. / The purpose of this essay has been to analyze the female antagonists and protagonists in two films from Disney to see if the portrayal of these characters differentiate. The films fitting for the analysis are Snow White and the Seven Dwarfs (1937) and Tangled (2010). The material has been analyzed through a perspective of representation theory as well as stereotypes, gender and mise-en-scéne in animation. The methods chosen for this essay are a narrative analysis and a semiotic analysis where the characters’ actions and appearance  are being interpreted and compared. The antagonists and protagonists from both films are portrayed in a similar way and have narrative functions that are similar, where the antagonists are contrasting and binary opposite the protagonists who are viewed as the normal.

Denna uppsats utforskar förändringar i styrning och ledning inom svensk offentlig förvaltning, med särskilt fokus på ansvarsprincipen i kontexten kring krishantering. Genom en narrativ analys av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps policydokument undersöks hur ansvarsprincipen har formulerats och utvecklats under perioden 2014 till 2024. Resultaten visar att ansvarsprincipen har genomgått betydande förändringar. Före Covid-19-pandemin präglades den svenska förvaltningen av decentralisering och ett starkt fokus på kommunalt självstyre. Pandemin blottade dock allvarliga brister i denna modell, såsom fragmentering, bristande samordning och otydlig ansvarsfördelning. Studien identifierar att under pandemin och andra kriser har det funnits en ökad betoning på samverkan och tydligare ansvarsfördelning. MSB:s roll som samordnande myndighet har blivit alltmer central, med ett starkare fokus på att bygga resiliens och effektiv krisberedskap. Trots detta kvarstår utmaningar, särskilt när det gäller att implementera en mer integrerad och adaptiv styrningsmodell som kan hantera framtida kriser effektivt. Slutsatsen är att en effektiv krishantering inom svensk offentlig förvaltning kräver en balanserad integration av både centraliserade och decentraliserade styrningsmodeller. En sådan balanserad modell innebär en tydlig ansvarstagande nationell strategi, där både formella strukturer och institutioner samt bredare processer för styrning inkluderas. Detta gör det möjligt att bättre hantera komplexa och varierande kriser genom att utnyttja fördelarna med både samordning och flexibilitet. Trots att samhällsfrågor har blivit alltmer komplexa och kräver ökad expertis, kvarstår statens roll som central. Detta innebär att en blandad modell av styrning är nödvändig för att möta samtidens utmaningar effektivt genom att säkerställa en omfattande och inkluderande styrning. / This thesis explores changes in governance and management within Swedish public administration, with a particular focus on the principle of responsibility in the context of crisis management. Through a narrative analysis of the Swedish Civil Contingencies Agency's (MSB)policy documents, the formulation and evolution of the responsibility principle from 2014 to 2024 are examined. The results show that the responsibility principle has undergone significant changes. Prior to the Covid-19 pandemic, Swedish administration was characterized by decentralization and a strong focus on municipal self-governance. However, the pandemic exposed serious flaws in this model, such as fragmentation, lack of coordination, and unclear allocation of responsibilities. The study identifies that during the pandemic and other crises, there has been an increased emphasis on collaboration and clearer allocation of responsibilities. MSB's role as a coordinating authority has become increasingly central, with a stronger focus on building resilience and effective crisis preparedness. Despite this, challenges remain, particularly in implementing a more integrated and adaptive governance model capable of effectively managing future crises. The conclusion is that effective crisis management within Swedish public administration requires a balanced integration of both centralized and decentralized governance models. Such a balanced model entails a clear, responsible national strategy that includes both formal structures and institutions as well as broader governance processes. This approach enables better handling of complex and varied crises by leveraging the advantages of both coordination and flexibility. Although societal issues have become increasingly complex and require greater expertise, the state's role remains central. This implies that a mixed model of governance is necessary to effectively address contemporary challenges by ensuring comprehensive and inclusive governance.

Uppsatsen tar sig – med utgångspunkt i en analys av spelet Tomb Raider (2013) – an frågan om hur karakterisering genomförs inom interaktiva dataspel. Wahlsten väljer att använda sig dels av Sonja K Foss metod för narrativ analys, dels av Ian Bogosts procedurala retorik för att visa hur karaktären Lara Croft konstrueras under loppet av spelet. Dessa två metoder används för att kartlägga verktygen med vilka spelets narrativ presenteras, såväl de interaktiva som de icke-interaktiva. Uppsatsen visar tydligt och med många exempel att det finns en spänning mellan narrativets krav och spelarens intressen som ifrågasätter idén om att interaktiva spel i första hand påverkar genom immersion - tvärt om är spelen uppbyggda på så sätt att spelaren förutsätts dels identifiera sig med huvudkaraktären, dels ta avstånd från och använda denna som ’en virtuell leksak’ under loppet av spelet. Därmed pekar också Wahlsten ut ett tämligen okänt men mycket intressant forskningsområde för retorikvetenskapen. Wahlsten är medveten om att hans val av studieobjekt inte är självklart inom retoriken, men argumenterar väl för behovet av att studier av spel/Virtual Reality är och i synnerhet i framtiden bör vara, ett centralt område inom retorikforskningen / The essay asks the question how characterization in video games is accomplished, with the subject of analysis being the video game Tomb Raider (2013). Wahlsten chooses to use the methodology of Sonja K Foss for the narrative analysis, in addition to Procedural Rhetoric coined by Ian Bogost. These two methodologies are used to map out the tools used to construct the narrative of the game, which includes interactive one as well as non-interactive ones.   The essay clearly shows that there is a definite tension between the demands of the narrative on the player that puts into question the idea of interactive games mainly influencing through immersion. On the contrary, the game is constructed in such a way that the player is expected to identify with the playable character, while also motivating the player to distance itself from the character and use it as a sort of “virtual plaything”. Wahlsten thus highlights a fairly obscure but also highly interesting field of study within the Rhetorical sciences. Wahlsten is aware the object of study is not an obvious one within the field Rhetoric, but argues for the need of studies of games and Virtual Reality, and the importance of them for Rhetorical sciences in the future.