Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka olika synsätt som lärare i fritidshem har på arbetet med inkludering och inkludering av elever i behov av särskilt stöd i skolan och fritidshemmet. Frågeställningarna författarna har i studien är: Vad innebär begreppet "inkludering" för lärare i fritidshem? Hur arbetar lärare i fritidshem med inkludering och inkludering av elever i behov av särskilt stöd? Undersökningens datainsamlingsmetod är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och respondenterna som deltar är åtta lärare i fritidshem. Resultatet analyseras utifrån dilemmaperspektivet där resultatet synliggör två dilemman som handlar om innebörden av begreppet inkludering och tillvägagångssätt i arbetet med inkludering. Resultatet visar att respondenterna arbetar med inkludering genom anpassningar, stöttning i skolan, rastaktiviteter och styrda aktiviteter i fritidshemmet. Utifrån resultatet uppfattar respondenterna att begreppet inkludering är när det finns en gemenskap där alla får vara med. / The purpose of this study is to increase knowledge about different views teachers in after-school programs have about the work with inclusion and inclusion of students in need of special support in school and after-school programs. The questions at issues of the study are: What does the concept of inclusion mean to teachers in after-school programs? How do the teachers in after-school programs work with inclusion and inclusion of students in need of special support? The data collection method of the study is qualitative semi-structured interviews and the respondents who participate in the study are eight teachers in after-school programs. The result is analyzed from the dilemma perspective and the result makes two dilemman visible that is about the meaning of the term inclusion and the course of action in the work with inclusion. The result shows that the respondents work with inclusion by adjustments, support in school, restactivities and controlled activities in after-school programs. By the result it shows that the respondents perceive that the term of inclusion is when there is a community where all students participate.

Long-term unemployment brings negative consequences for the state and individuals. Besides the financial impacts on the state (lower incomes, expenditures for social transfers), for the long-term unemployed people from the social and psychological perspective this is a reduction in living standards, loss of social status, skills and abilities decline, decrease of social contacts, etc. Unemployed persons have not got income from their own economic aktivity, and that is why they are provided with social benefits in material need in the frame of the system of social protection.Their long-term receiving, however, often leads to the trap of poverty and welfare dependency. Employment agencies strive for return of these people back to the labour market through thein instruments of active employment policy. This thesis is focused on public service, which was introduced to the system of poverty relief in 2009 as the motivation and penalty measures to increase the activity of long-term unemployed. The theoretical starting points of this study are findings on poverty, social exclusion, living wage. The empirical section is dedicated to the analysis of public service as an instrument of the social policy, in particular it is then focused on its activation component. The research design of the work is a case...

The aim of the diploma thesis is to outline the possibilities of information support of project teams by an Informational Specialist. The theoretical part introduces different project management methodologies and further specifies the individual project phases as seen by PMBoK methodology. In the chapters focusing on each of the phases of a project, all necessary input sources as well as all output documents that are essential for the project to move on to its next phase are defined and elaborated on. This part is followed by a description of possibilities of information support for working with information sources and creating output documents with regard to competencies, which an Information Specialist should have. Key in this respect is the third and the fourth chapter, including specific proposals on the possibility of information support of a project team by an Information Specialist. The practical part is focused on the role of an Information Specialist in the implementation of a specific project in a company - in particular, a major financial institution on the Czech market. While the theoretical part is based on the study of literature, the practical part is mainly based on personal consultation with a Project Manager of the company.

This literature study's purpose was to examine the link between linguistic difficulties and mathematical difficulties. The study has examined, with the help of previous research in this field, what links exist between these difficulties. The study listed a sample of research reports and literature concerning students with general linguistic difficulties but also those students who have Swedish as a second language as well as students with dyslexia. The underlying aim of this study was to serve as an inspiration for teachers. It highlights whether there are links between these difficulties, how you as an educator can see these difficulties and handson advice on adaptations that can be made to help these students. The study's results show a clear link between linguistic difficulties and difficulties in mathematics. The study shows that it may be due to many different causes, but that a link exists in many cases. The study also results in adaptations to help teachers and prospective teachers to see the connection between these difficulties, how they can be discovered and how they can be helped.

Denna studie är ett examensarbete i kursen självständigt arbete i förskollärarutbildningen. Problemområdet som studien utgår ifrån är problematiken som kan uppstå i arbetet för att skapa likvärdig utbildning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskolepedagoger anser att de har tillräckligt med kunskap och personalresurser för att kunna skapa likvärdiga utbildning för dessa barn i förskolan. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsmetod där enkätfrågor skickades ut via mejl till förskolepedagoger i Skåne och Småland. Resultatet visade att förskolepedagogerna inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, detta trots att majoriteten av respondenterna angav att de både hade erfarenhetsbaserad och teoretisk kunskap inom området. Mer än hälften angav även att de har fått kompetensutveckling om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade även att förskolepedagogerna ansåg att det fanns brist på personal i förskolans verksamhet i arbetet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrdokument och andra riktlinjer, som till exempel värdegrunden, utgår från en relationell ansats, inte minst när det kommer till alla barn i förskolans rätt till en likvärdig utbildning. Då förskolepedagogernas kunskaper visade sig vara bristfälliga, samt att det inte fanns tillräckligt med personalresurser i förskolorna för att möta alla barn, innebär det att risken för att förskolepedagogerna tvingas inta ett mer kategoriskt förhållande till barn i behov av särskilt stöd ökar. / This study is a degree project in the course independent work in preschool teacher education. The problem area on which the study is based is the problems that may arise in the work to create equivalent education for children with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of the study was to contribute with knowledge about preschool educators believe that they have sufficient knowledge and staff resources to be able to create equivalent education for these children in preschool. The study was based on a quantitative research method where questionnaires were sent out via email to preschool educators in Skåne and Småland. The results showed that the preschool educators did not consider themselves to have sufficient knowledge to be able to meet children with neuropsychiatric disabilities, despite the fact that the majority of the respondents stated that they had both experience-based and theoretical knowledge in the field. More than half also stated that they have received competence development on neuropsychiatric disabilities. The results also showed that the preschool educators considered that there was a shortage of staff in the preschool's activities at work children with neuropsychiatric disabilities. Governing documents and other guidelines, such as the values, are based on a relational approach, not least when it comes to all children in preschool's right to an equal education. As the preschool teachers' knowledge proved to be deficient, and the fact that there were not enough staff resources in the preschools to meet all children, this means that the risk of the preschool teachers being forced to take a more categorical relationship with children in need of special support increases.

Studiens intention är att utforska förskollärares resonemang gällande möjligheten att likvärdigt bemöta alla barn i behov av särskilt stöd inom förskolan. För att konkretisera syftet användes tre frågeställningar: Vilka potentiella möjligheter resonerar förskollärare om i arbetet med att likvärdigt bemöta barn i behov av särskilt stöd, Vilka eventuella utmaningar resonerar förskollärare om i arbetet med att likvärdigt bemöta barn i behov av särskilt stöd, samt Vilka resurser finns det i arbetet med att bemöta barn i behov av särskilt stöd likvärdigt enligt förskollärare. I studien används semistrukturerade intervjuer och resultatet analyseras utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Utifrån förskollärarnas resonemang visar resultatet att det finns möjligheter i arbetet med att bemöta barn i behov av särskilt stöd likvärdigt. Dessa möjligheter är exempelvis att ha en stöttande rektor samt ett välfungerande samarbete mellan avdelningarna. I resultatet synliggörs även utmaningar i arbetet utifrån förskollärarnas resonemang. Utmaningar kan exempelvis bestå av en brist av ekonomiska medel samt vårdnadshavares motstånd. Förskollärarna beskriver även olika former av resurser som en väsentlig del, det kan exempelvis vara i form av materiella resurser eller stöd av olika professionella, exempelvis specialpedagog. / Children in need of special support, Bronfenbrenner, Preschool, Preschool teacher, Equality, Opportunities, Resources, Challenges / Nej

Studiens syfte var att undersöka behandlarens respektive klientens upplevelser av behandling riktade kring beteendemönster som är kriminellt normbrytande, där mottaglighet till behandling beaktas särskilt utifrån principerna risk, behov och mottaglighet. Studien utgick från en induktiv kvalitativ ansats med nio semistrukturerade intervjuer. Frågeställningar har besvarats av fem praktiker från frivården och av fyra före detta kriminella män som genomgått någon form av behandling för att motverka återfall i brott. Intervjumaterialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Jönsons perspektivansats. Det framkom från både behandlare och respondenter att orsaker till normbrytande beteende ofta hänger samman med en dysfunktionell uppväxt vilket sedan lett till kriminalitet i vuxenlivet. Andra faktorer kan vara en bristande skolgång med utanförskap som följd. Det framkom av både behandlare och klienter att diagnoser är en försvårande faktor. Andra viktiga aspekter som lyftes fram var att det måste finns ett behov av samordnade insatser för personer som är beroende av olika utförare med ett bättre samarbete mellan olika professionella yrkesgrupper som kan axla både diagnoser, psykisk problematik tillsammans med missbruk och med fokus på individens behov samt förutsättningar. Studiens slutsats är att både behandlare och klienter har en samsyn kring om att det måste finnas en medvetenhet, självkännedom och fokus på ett ömsesidigt samspel vilket ökar både tilliten och mottagligheten. / The purpose of this study was to examine the therapist's and the client's experiences of treatment directed at behaviour patterns that are criminally norm-breaking, where especially responsivity to treatment is considered based on the risk, need and responsivity principles. The study was based on an inductive qualitative approach with nine semi-structured interviews. Questions have been answered by five counsellors from the Swedish correctional service and by four ex-criminal men who have undergone various behaviour treatments to prevent recidivism. The interview material has been processed and analysed using Bronfenbrenner's developmental ecology model and Jönson's perspective approach. The results emphasize that causes of norm-breaking behaviour are often related to limited complex mechanisms such as upbringing conditions, unhealthy environments, scarce resources et cetera. These variables could increase the risk for the individual to continue with crime in adulthood. Other contributing factors can be a lack of schooling with exclusion as a consequence. It emerged from both counsellors and clients that neuropsychiatric diagnoses are an aggravating factor. Important identified aspect was the need for coordinated services. Clients that have multiple conditions struggle since each service provider only provide a service for their specialized area. This report concluded that the lack of collaboration between service providers effected the client on several levels. Service providers need to collaborate and be inclusive rather than exclusive. Clients that struggled with mental health issues and addiction was excluded since the mental health service does not address the drug issue and vice versa. Client needs and conditions should be the primary focus rather than a way out for the service provider. The report identified several levels of challenges whereby clients were marginalized and excluded because of several multiple conditions. Different service provider needs to attend to clients’ needs regardless of other demands, this way services would be more permissive and clients would adhere which would increase the collaborations between service providers. Different diagnoses, psychological problems together with addiction and focus on the individual's needs and conditions would make the services more available and easier to access. In accordance to counsellors and clients the study concludes that successful changes in behavioural patterns are several but recurrent issues that emerged in the first level was awareness, self-awareness and focus on a mutual interaction, reciprocate relations then trust and responsivity increase.

Companies are always trying to increase their sales and revenue, but nowadays due to technology advancement, competence and the fast moving economy this task becomes more difficult as time goes by. This is where innovation walks in, to find new ways to add value to customers, increasing profit and even find new potential markets. As part of implementing innovative practices, many companies have added corporate entrepreneurship to their structure, to look for new business models that reach diverse customers within the same industry. Getting in the mind of customers, trying to decipher unspoken needs and matching problems to new solutions is part of the insighting process that has to be done when attempting idea incubation. This research seeks to provide a methodology to make the insighting process for early idea validation, in a corporate environment, less manual and more mechanical. For this purpose the Stockholm division of Telia Company was used as study case and main source of data recollection, which brings the research results to a practical use and analysis.

В первой главе представлены теоретические подходы к определению мотивации и ее видов, рассмотрены основные мотивационные теории А. Маслоу и Д. Макклелланда, а также теория самодетерминации Э. Диси и Р. Райана, проанализировано влияние образования на профессиональную деятельность специалиста, определены виды дополнительного образования, а также охарактеризована роль организационной культуры в мотивации работников социальной сферы к обучению. Во второй главе представлены результаты эмпирического исследования: выявлено отношение работников социальной сферы к получению дополнительного профессионального образования, исследованы факторы, влияющие на желание специалиста учиться, определены трудности, препятствующие получению специалистом образования. Также определены рекомендации по повышению мотивации к получению дополнительного профессионального образования работников социального сферы. Методом сбора информации стали интервью со специалистами социальной сферы, работающих в учреждениях управления социальной политики Свердловской области. / The first chapter presents theoretical approaches to the definition of motivation and its types, examines the main motivational theories of A. Maslow and D. McClelland, as well as the theory of self-determination by E. Deasy and R. Ryan, analyzes the impact of education on the professional activity of a specialist, defines the types of additional education, and characterizes the role of organizational culture in motivating social workers to study. The second chapter presents the results of an empirical study: the attitude of social workers to obtaining additional professional education is revealed, the factors influencing the desire of a specialist to study are investigated, the difficulties preventing a specialist from obtaining education are identified. Recommendations have also been identified to increase the motivation of social workers to receive additional professional education. The method of collecting information was interviews with social sphere specialists working in government institutions.

The study aimed to investigate the linguistic conditions that exist in the preschool's activities for children in need of special linguistic support. The questions were: What opportunities and challenges exist in the preschool's activities regarding language development for children in need of special language support? and How do the preschool teachers describe that they take responsibility for the challenges that exist regarding language development for children in need of special language support? The study was qualitative and two preschool teachers participated in interviews and observations. The preschool teachers were asked to film a lesson that would have a linguistic purpose. Stimulated recall was a method used in the study to make the participants' reflections visible, where the questions were adapted to the different content of the films. In the study, those parts are examined and analyzed based on the socio-cultural perspective and with the concepts of mediation which contains mediating tools, mediated action and cultural tools. The results show how preschool teachers can take responsibility for the various challenges that may occur in the preschool's operations in order to meet and support children in need of special linguistic support. Because of preschool teachers reflective approach, can development opportunities be made visible in order to adapt the activities and teaching can be based on the children's needs. The preschool teachers' way of taking responsibility for the challenges that were expressed varied depending on the preschool's conditions, competencies and commitment to the subject of language. This could depend on whether the preschool was a language preschool or not. / Studien syftade till att undersöka vilka språkliga förutsättningar som finns i förskolans verksamhet för barn i behov av särskilt språkligt stöd. Frågeställningarna var: Vilka möjligheter och utmaningar finns i förskolans verksamhet gällande språkutveckling för barn i behov av särskilt språkligt stöd? och Hur beskriver förskollärarna att de tar ansvar för de utmaningar som finns gällande språkutveckling för barn i behov av särskilt språkligt stöd? Studien var kvalitativ och det var två förskollärare som deltog i intervjuer och observationer. Förskollärarna blev tillfrågade att filma en undervisning som skulle ha ett språkligt syfte. Stimulated recall var en metod som användes i studien för att synliggöra deltagarnas reflektioner där frågorna anpassades efter filmernas olika innehåll. I studien undersöks och analyseras de delarna utifrån det sociokulturella perspektivet och med begreppet mediering som innehåller medierande redskap, medierad handling och kulturella redskap. Resultatet visar hur förskollärare kan ta ansvar för de olika utmaningar som kan förekomma i förskolans verksamhet för att bemöta och stötta barn i behov av särskilt språkligt stöd. Genom att förskollärare har ett reflekterande förhållningsätt kan utvecklingsmöjligheter synliggöras för att anpassa verksamheten och undervisningen utifrån barnens behov. Förskollärarnas sätt att ta ansvar för de utmaningar som uttrycktes varierade beroende på förskolans förutsättningar, kompetenser och engagemang kring ämnet språk. Detta kunde bero på om förskolan var en språkförskola eller inte.